Mathieu van der Poel har äntligen lärt sig att njuta

Mathieu van der Poel har äntligen lärt sig att njuta


Stålmannen. Allätaren. Ett mirakel på hjul. Superlativen haglar över den mångsidiga nederländaren Mathieu van der Poel. Men det är först nu han faktiskt har lärt sig att även njuta.

En fika? Den yngre versionen av Mathieu van der Poel, som nu är 26, skulle aldrig någonsin ha stannat för något sådant. Inte en chans. Träning gjordes non-stop och var – i hemlighet – egentligen alltid en form av tävling.

– Om jag tidigare tvingades att stanna så kunde jag må ganska dåligt över det, då hade jag inte haft ett längre träningspass, utan två korta. Det gav ingen tillfredställelse och räknades inte. Jag kunde till och med få skuldkänslor, säger Mathieu.

Men det var den gamla Mathieu och det är inte samma person som han är i dag.

– En kaffe och en bit paj, kanske en macka, jag är på! Även om jag kanske inte vill sitta allt för länge, max en halvtimme, men nu kan jag åtminstone göra det.

Ett längre träningspass kallar han i dag för en dagsetapp. Och steg för steg så lär han sig faktiskt att njuta mer.

– Allt är betydligt mer avslappnat i dag. Tidigare handlade det alltid om att jag skulle köra slut på mig själv. Nu njuter jag på ett annat sätt och jag ligger inte längre sömnlös när träningen blir avbruten eller dålig.   

Tidigare skulle cykling alltid vara något hårt utan massa lull-lull omkring. Full gas utan att spara på något. Förutom när han ibland tränade med sin bror David körde han alltid solo. Kärleken till sporten kände han bara när han vann – då var det kul. Cykling var annars något som skulle kännas i alla kroppens fibrer. Om han inte vann, då var det inte kul. Just därför älskar han cykelcross så mycket, för där har han vunnit nästan varenda gång.

– Tidigare kunde jag inte hantera en förlust. Visst, det är fortfarande roligare att vinna, jag är ju ändå en tävlingsmänniska, men jag är betydligt bättre på att hantera en förlust i dag. Nu kan jag till och med köra cykelcross bara för att det gör mig till en bättre cyklist, eftersom den träningen och rytmen som finns i cykelcross gör mig bättre på annat.

Mathieu van der Poel har helt enkelt mognat. Han kan ha kul när det inte alls handlar om resultat. Han har blivit mer spontan och har till och med börjat träna med andra i klunga.

– De specifika träningspass jag får från min tränare Kristof de Kegel kör jag alltid solo, då funkar inte en större grupp. Men rena distanspass kör jag numera gärna med andra.  

Men när han är med på de där träningarna går det sällan lugnt till, tvärtom blir det nästan alltid lite av en tävling.

– Att köra en lång och lugn träningsrunda funkar helt enkelt inte med gruppen jag kör med. Men ska jag vara ärlig så är det nog mest mitt fel, erkänner han

Här kommer det där med fikapausen på tal.

– Tidigare var jag ju helt anti, jag såg det som förlorad träningstid. Men gänget jag cyklar med nu och andra proffs har fått mig på andra tankar. Samtidigt är det en insikt som ändå nog har smugit sig på mig, för någonstans har jag ju fattat att jag inte kan maxa jämt och konstant.

Han påpekar däremot att han aldrig kommer stanna för ett fikastopp i dåligt väder. Dagen till ära är han dessutom en timme sen, då morgonens regn fick honom att skjuta på det planerade träningspasset. En yngre Mathieu hade struntat i regnet och cyklat ändå, eftersom det var det som var planen. Men den något äldre och kanske visare Mathieu valde ett torrare alternativ. Vår intervju är dessutom även den mest en paus, för han ska ut igen när vi är klara. Och trots coronapandemin har han ett fullbokat schema, ett schema som samtidigt kräver mer flexibilitet än vanligt – för inget har ju varit normalt det senaste året. Mathieus jakt på olympisk guldglans i XCO har fått vänta. Att kalendern 2020 blev som den blev hade Mathieu och hans team inga större problem att acceptera.

– Jag såg verkligen fram emot min premiär på både Strade Bianche och Milano – San Remo. Även om jag inte är nöjd med mina resultat så var det en häftig upplevelse. Trots omständigheterna kunde man känna av all passion som omger dessa klassiska lopp, så jag ser verkligen fram emot att få göra om dem, men med publik och allt annat på plats.

Efter fjolårets seger i Amstel Gold race haglade superlativen över Mathieu van der Poel, men hyllningarna som kommer med kändisskapet verkar han ta med en nypa salt.

– Jag skulle nog aldrig säga liknande saker om mig själv, för det finns en massa saker jag inte kan göra. Så hyllningarna får andra stå för. Ibland faller alla bitar på plats och allt går bra, men som cyklist vet man ju att allt kan hända och att man faktiskt har dåliga dagar också.

Precis som Wout van Aert kallas han ibland ”hälften människa, hälften maskin”. Även om han läser alla superlativ och komplimanger så menar han att det är viktigt med distans.

– Ena dagen blir man hyllad till skyarna för att man vinner, andra dagen blir man sågad vid knäna för att man gör en dålig tävling. Så man får inte ta åt sig för mycket, varken av det ena eller det andra.

Han säger att han har sin far, före detta cykelproffset Adrie van der Poel, att tacka för detta lite sunda förhållningsätt. En relation som nyss förändrats. Fram tills nyligen bodde de nämligen ihop, men nu har Mathieu flyttat ihop med sin flickvän i Antwerpen.

– Jag gillar det nog bättre så här, för när vi ses numera blir det lite mer speciellt. I början var det ju en sån enorm fördel att ha pappa där med alla tips och allt stöd. Men förr eller senare måste jag börja bygga allt på egna erfarenheter och hitta rätt i alla mina egna preferenser – precis som det ska vara.

Kikar han framåt och mot nästa säsong ser han en möjlig kombination i att köra både OS (MTB-XCO) och Tour de France. En minst sagt unik kombination som säger mycket om hur mångsidig Mathieu är som cyklist. OS har ju självklart högst prioritet men han utesluter inte en premiär på Touren. En anledning till det är att han blev inspirerad av Wout van Aerts prestation på årets upplaga av Tour de France. Men att kombinera ett OS med ett längre etapplopp som Tour de France skulle vara något helt nytt för Mathieu.

– Jag har ju inte gjort det innan och har ingen aning hur min kropp kommer hantera en lång Tour. Kanske går det bra, kanske visar det sig att man har tagit vatten över huvudet.  

Att han har denna lite unika approach till att köra flera olika discipliner och att han månad efter månad har svårt att fokusera på ett enda mål har en förklaring. Mathieu menar att han har lite av en ADHD-personlighet. Han är som den där distraherade eleven som sitter och vrider sig på stolen i skolan, som ägnar sig åt geografi, matte och språk – på en och samma gång. Som har käkat upp mellanmålet innan läraren ens sagt att det är dags för paus.

– Men jag har blivit mycket bättre på att fokusera. Tidigare kunde jag aldrig genomföra ett längre träningspass utan att gnälla eller att tramsa runt, men nu kan jag faktiskt sitta med en grupp i fem–sex timmar och njuta av det.

FAKTA
Mathieu själv är en av världens absolut mest meriterade cykelcrossåkare med fler segrar än det finns stjärnor på himlen. Han är dessutom regerande nederländsk mästare på landsväg och utmanar numera både Peter Sagan på landsvägsklassikerna och Nino Shurter på mountainbikens XCO. Samtidigt.

Mathieu van der Poel är född i en framgångsrik cykelsläkt. Hans pappa Adrie van der Poel blev nederländsk mästare i cykelcross sex gånger och en gång på landsväg. Han vann även CX-VM 1996 och tog segrar på etapper i Tour de France och i sex klassikerlopp. Mathieus morfar är fransmannen Raymond Poulidor, som bland annat vann Vuelta a España 1964 och blev tvåa i Tour de France inte mindre än tre gånger.

Nationalitet: Nederländare
Ålder: 25 år
Bor: Antwerpen, Belgien
Smeknamn: ”The flying dutchman”

Bilder Photopress.be

Teneriffa – Drömmen om evig vår

Teneriffa – Drömmen om evig vår


Teneriffa har en årsmedeltemperatur på 23 grader, det räcker väl egentligen som ursäkt för att komma hit, för det är svårt att tänka sig en mer perfekt temperatur för cykling. Dessutom har ön runt 300 soldagar per år. Bortom stränder domineras Teneriffas av världens tredje högsta vulkan och tillika Spaniens hösta berg, den 3718 meter höga och vilande besten Teide.

Garachico – Erjos – Santiago del Teide – Masca – Buenavista – Garachico

Trots sin ringa storlek har ön flera olika mikroklimat, med torka och sol i söder och lite mer fuktigt klimat i norr. Vädret och typografin gör helt enkelt ön till en perfekt plats för cykling, träningsresor och äventyr. Det är inte för inte som flera proffslag kommer hit för att träna inför Tour de France, VM eller OS. Vägnätet är utbrett och bilarna få. Dessutom går det att kombinera cykling på havsnivå med höghöjdsträning på 2000 meters höjd vid foten av Teide.

La Orotava – Parque Nacional del Teide – La Esperanza – La Laguna – El Sauzal por los Ángeles – La Matanza – Santa Ursula – La Orotava

För landsvägscyklisten finns det flera olika rutter att välja mellan. En klassiker startar vid havsnivå för att sen passera Garachico, Erjos, Santiago del Teide, Masca och Buenavista, som mest är man här uppe på strax över 1100 meter över havet.  En plattare runda hittar man nere vid Costa Adeje, där en runda på blott 7 mil tar en genom flera olika naturtyper. Lär mer om de olika rutterna här

Sur Alta: Costa Adeje – Trasera de Los Cristianos – Carretera General del sur – La Camella – Granadilla – Vilaflor – Arona – Trasera de Los Cristianos – Costa Adeje

Är du mer sugen på MTB har ön mer än 200 kilometer med mtbleder till buds. De flesta av dessa hittar man lite högre upp på ön och runt det som kallas Corona Forestal. Tacoronte i nordöst är en bra utgångspunkt för mountainbike. Lite hårdraget finns det fyra olika lite längre rutter runt ön, där alla har sin unika och speciella karaktär. Den längsta rutten (BC-1) är med sina 85 km nästan lika lång som en Cykelvasa. 

Oavsett om man väljer landsväg eller mountainbike så finns det otroligt mycket att göra och Teneriffa har ett brett nätverk av hotell som har specialiserat sig på cykling och cyklisters alla behov.

För mer information och inspiration till din framtida cykelsemester, besök: www.webtenerife.co.uk

Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder

Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder


Valais präglas av hela 45 berg som är högre än 4 000 meter, gamla bergsbyar och storslagen natur. Här finns mer än 2 000 kilometer med cykelvägar och 1 500 kilometer med stigar som passerar vingårdar, dalar och raviner och klättrar uppför branta stigar till bergspass som erbjuder fantastisk panoramautsikt.

Tack vare den unika topografin har Valais en mängd olika stigar och leder – här finns verkligen något för alla och kanske är det mötet mellan berg och himmel, som ofta speglar sig i bergssjöar, som ger cyklisten en sådan magisk inramning och hundraprocentig upplevelse. Det är inte för inte som Valais har varit värd för flera av etapperna som körts i Tour de Suisse, Tour de France och Swiss Epic.

Det som gör regionen extra bra är den infrastruktur som finns för cyklister. Att få med cykeln på både tåg och bussar är i Schweiz inga konstigheter. Det blir inte sämre av att många liftsystem och linbanor ingår som en naturlig del i transportsystemet. Men Valais bjuder inte bara på fin landsvägscykling utan är även en stor lekplats för mountainbikefantaster.

Foto:Valais/Wallis Promotion – Florian Bouvet-Fournier

Nendaz-regionen är ytterligare en pärla i Valais för mountainbikecyklister. Både nybörjare och mer seriösa cyklister kommer hitta något de gillar bland de tolv markerade lederna. För den som vill smaka lite på att cykla i bergen men inte känner sig helt trygg och säker är The Printse tour ett bra val. Turen mellan skidorterna Nendaz och Veysonnaz tacklas då med hjälp av flera olika liftar i systemet. Av de totalt 200 kilometer med mountainbikeleder som finns i Nendaz är flera byggda för barnfamiljer. Världens längsta mountainbiketävling, ”Grand Raid”, löper från Verbier till Grimentz genom Nendaz och Veysonnaz. Loppet bjuder med sina 125 kilometer och 5 000 höjdmeter på en rejäl utmaning. Vill du testa banan men inte köra hela går det även att starta i Nendaz – då är det 93 kilometer till Grimentz.

Tour de France skjuts upp

Tour de France skjuts upp


Då Frankrike nu har förbjudit stora events fram tills mitten på juli har organisationen bakom Tour de France tillsammans med UCI beslutat att skjuta upp årets upplaga av touren till mellan den 29 augusti och 20 september.

Den skulle egentligen ägt rum mellan den 27 juni och 19 juli. Rutten är dock oförändrad och kommer fortfarande gå från Nice till Paris.

Hur det blir med damversionen, La Course by le Tour de France avec FDJ, är dock i dagsläget osäkert. Det är sagt att det ska bli av men datum är inte spikat. Samma sak gäller årets upplaga av Etape du Tour cyclosportive.

I samma veva meddelar UCI att planen och datumet för VM i Aigle-Martigny, Schweiz består och blir av den 20-27 September. VM ska sen följas av Giro d’ Italia och sen Vueltan. Och att alla monumenten: Milano-Sanremo (Italien), the Tour des Flandres (Belgien), Paris-Roubaix (Frankrike), Liège-Bastogne-Liège (Belgien) and Il Lombardia (Italien), alla komma äga rum, på datum som inte är definierade.

Om allt detta blir av kommer världens landsvägsproffs, hur de än väljer och vrakar, tveklöst ha en av historiens tuffaste säsonger någonsin framöver sig…

Proffsen får vänta – Den internationella tävlingssäsongen ställs in

Proffsen får vänta – Den internationella tävlingssäsongen ställs in


UCI ställer in den internationella tävlingssäsongen till och med den 1 juni

UCI förlänger tävlingsförbudet till 1 juni 2020. Det beslutades under ett möte med Internationella cykelunionens olika representanter igår den 1 april. Beslutet gäller alla grenar i UCI:s tävlingskalender. Här kan ni läsa pressmeddelandet från UCI.
Svenska Cykelförbundets styrelse har lovat att återkomma med besked om ytterligare restriktioner i den nationella tävlingsverksamheten senast den 20 april.