Nino Schurters nyckel till framgång

Nino Schurters nyckel till framgång


Enligt Nino Schurter är nyckeln till åtta världsmästartitlar i mountainbikens XCO-gren – och några kistor med andra medaljer – hans ihållighet. Nino håller sig helt enkelt till det han vet funkar – år efter år.

I lördags, den 17 oktober, rullade den forna världsmästaren i XCO över mållinjen på europamästerskapen på hemmaplan i Schweiz för att plocka hem en av få guldmedaljer han hade kvar på listan.

Sammanlagt har 34-åringen från Schweiz annars åtta VM-guld, alla valörer i OS-sammanhang och fler världscupvinster än vad vi lyckas hålla räkningen på. Ett skäl till att han fortsätter skörda är paradoxalt nog att han kan vila i tidigare segrar.

”Sen jag vann på OS i Rio känner jag betydligt mindre press på tävlingarna. Efter att ha nått mitt största mål, olympiskt guld, kan jag liksom slappna av. Jag har vunnit så mycket. Så vinner jag inte nu är det faktiskt okej”, säger Schurter.

Men vad är då nyckeln? Ihållighet. För när Schurter reflekterar över sina senaste segrar säger han att han inser att både innehållet i hans träning och hans inställning har varit konstant och stabil genom åren.

Kanske är det just det som är nyckeln till hans många framgångar? Segern på EM kom inte tack var någon ny plan eller ny coach. Det är snarare Schurters övertygelse om att hålla sig till det som funkat de senaste 20 åren som än en gång placerade honom överst på pallen.  

“Jag hade nog ett ganska modernt träningsupplägg redan för 15 år sedan. Många mountainbikecyklister tränade då precis som landsvägscyklisterna. Men jag jobbade redan då väldigt mycket med koordinationsövningar, och än i dag tränar jag på nästan exakt samma sätt.”

Följer man Schurter på Instagram ser man en tydlig koppling till cykelsponsorn Scotts hashtag #noshortcuts. Ninos träningsupplägg följer just den filosofin. Men man hittar även en del videos där han gör inspirerande och imponerande koordinationsövningar. Som att jonglera medan han står på en balansbräda, samtidigt som han pratar om hur han ser sig själv hitta den bästa linjen genom en stenkista. Eller bålövningar som innefattar styren och skateboards.

“Jag började med denna typ av träning tidigt, vilket är en stor fördel. Ju tidigare man lär sig sånt här, desto lättare är det.” 

Visst tränar han även på gymmet, men det är ute i skogen han förfinar sina färdigheter.

”Jag bor på en perfekt plats för mountainbike, mitt i Alperna, så jag är ju omringad av tekniska stigar. Jag tränar mina tekniska färdigheter på varenda cykeltur, så det kommer lite naturligt. Ibland väljer jag även en cykel med längre slagländ för att cykla på ännu stökigare stigar.”

Han erkänner att han inte har förändrats allt för mycket sen den där första VM vinsten för 16 år sedan.

”Jag har ju haft mer eller mindre samma team sedan min karriär tog fart 2003. Thomas Frischknecht har varit med på resan hela vägen. Han lärde mig väldigt mycket när jag var yngre.”

Nu tar Schurter med sig det som funkat så här långt med på resan mot nästa stora mål: OS i Tokyo. Och en av de största utmanarna där kommer tveklöst bli suveränen Mathieu Van der Poel, europamästaren 2019 som i fjol hoppade över VM i Sainte Anne till förmån för landsvägs-VM.

Men det är inget som orar Schurter, tvärtom ser han det som en morot.

”Jag tror bara att jag har blivit starkare av mina fighter med honom, för du blir inte starkare utan att ha den typen av motstånd” säger Schurter. 

Lenzerheide och Arosa – cykelmetropolen för stigfantaster

Lenzerheide och Arosa – cykelmetropolen för stigfantaster


Lenzerheide domineras helt av höga berg, alpsjöar och floder – ett landskap som får det att vattnas i munnen på de som känner till områdets rika nätverk av stigar.

Den som kan sin internationella tävlingskalender vet även att stigarna i Lenzerheide varit en stapelvara på världscupsscenen ett bra tag nu. Det var här som Jenny Rissveds 2016 tog sin allra första världscupseger. Inför 2020 har man storsatsat på något som fått namnet Bike Kingdom och skapat en oas för den som gillar cykling på stig. Området bildar en triangel som förutom Lenzerheide omfamnar även orterna Chur och Arosa.

I kontrast till många europeiska grannländer är det här tillåtet att cykla på alla vandringsleder, sammanlagt betyder det mer än 1 000 kilometer med stig – och det byggs hela tiden mer. Området delas in i sex olika delar:

Red Peak Det kanske mest besökta området. Här är det stökigt, brant och det mesta klassas som rött. I Red Peak hittar man två VM-banor. Nytt för i år är en led som går från Urdenfürggli till Motta Hut och vidare till traversen Bike Attack.

Southern Delights Mindre känt men lika imponerande. Här hittar man vacker lärk- och granskog och från foten av Lenzerhorn hittar man flera flowiga skogsstigar.

Steep trees Namnet säger egentligen allt. Från Parpan till Chur och Tschiertschen är det utför som gäller – så här krävs det fräscha bromsbelägg.

The Capital Chur är ingången till Bike Kingdom. Men med Alpine Bike Park och Mittenberg är området mer än bara en accesspunkt. Skulle snön ligga kvar i andra delar av området är det här man ska samla kilometer.

Western Summits Här på den västra sidan av Piz Scalottas och den östra sidan av Domleschg blandas alpina ängar med mörka skogar. Nytt för 2020 är en stig som tar dig från Sca- lottas till June Hut vidare till Alp Fops.

Bear mountains Täcker in Schafälpli ner till Arosa och Ochsenalp.

Dark Side of the Moon

Det bästa sättet att upptäcka de finaste stigarna mellan Lenzerheide, Arosa och chur är med Biketicket 2 RIDE. Ett unikt paket som kombinerar cykling på färdiga rutter ihop med kabinbanor. Man kan välja mellan tre olika rutter och svårighetsgrader i ett paket som bjuder in till en upplevelse utöver det vanliga. Mer info: bikekingdom.ch

En av Europas längsta flowtrails
På andra sidan bergsmassivet hittar vi Arosa. Det som verkligen sticker ut här är den nybyggda flowtrailen Hörnli – en unik och 6,8 kilometer lång flowtrail som är lika rolig för barnen som för de mer erfarna. Arosa är rent generellt ett område som är inriktat mot familjer. Vid Hörnlis nedre liftstation hittar man exempelvis ett ”skill-center” där inte minst barnen kan slipa på sina färdigheter och bli mer bekväma på sina cyklar.

Swiss Epic
Precis som i fjol äger Swiss Epic rum i regionen Arosa Lenzerheide. Det legendariska etapploppet bjuder för de 600 tävlande på fem etapper, med sammanlagt 35 mil cykling – inklusive 12 000 höjdmeter klättring.

Enduro med övernattning
För den som är sugen på äventyr är Welschtobel Tour ett av många att ta sig an och något som borde ha en plats på alla enduroåkares bucketlist. Turen börjar med att man tar de två liftarna upp till toppen av Rothhorn. Sedan följer man en teknisk singeltrack ner till Alp Sanaspans. Innan man når denna punkt svänger man höger upp på en vandringsled som går mot Culmet/ Furcletta. Få kan nog komma upp här sittandes i sadeln så det är cirka 1,5 timmar med pushbike som gäller. Vyn från Culmet är dock värd varenda svettdroppe, här är det vilt, fritt och vackert. Sedan kommer den välkända stigen Furcletta, 20 minuter teknisk cykling senare är man framme vid Welschtobel. Här väntar 14 km med flowig och delvis delvis grusig singletrack som garanterat kommer ge dig en unik upplevelse för livet. Slutligen når man Arosa, och sedan är det bara en relativt enkel stigning upp till Hörnli Express. Härifrån finns en mängd olika valmöjligheter. Turen är annars en bra utgångspunkt för en övernattning i Ramoz-stugan. Inte för att turen inte är görbar på en dag, utan för att det är en sån unik upplevelse. Då kan man nämligen njuta av både sen kvälls- och tidig morgonåkning i närmast orörd natur. Stugan är obemannad men behöver bokas i förväg via Schweiziska alpinistklubben SAC.

Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder

Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder


Valais präglas av hela 45 berg som är högre än 4 000 meter, gamla bergsbyar och storslagen natur. Här finns mer än 2 000 kilometer med cykelvägar och 1 500 kilometer med stigar som passerar vingårdar, dalar och raviner och klättrar uppför branta stigar till bergspass som erbjuder fantastisk panoramautsikt.

Tack vare den unika topografin har Valais en mängd olika stigar och leder – här finns verkligen något för alla och kanske är det mötet mellan berg och himmel, som ofta speglar sig i bergssjöar, som ger cyklisten en sådan magisk inramning och hundraprocentig upplevelse. Det är inte för inte som Valais har varit värd för flera av etapperna som körts i Tour de Suisse, Tour de France och Swiss Epic.

Det som gör regionen extra bra är den infrastruktur som finns för cyklister. Att få med cykeln på både tåg och bussar är i Schweiz inga konstigheter. Det blir inte sämre av att många liftsystem och linbanor ingår som en naturlig del i transportsystemet. Men Valais bjuder inte bara på fin landsvägscykling utan är även en stor lekplats för mountainbikefantaster.

Foto:Valais/Wallis Promotion – Florian Bouvet-Fournier

Nendaz-regionen är ytterligare en pärla i Valais för mountainbikecyklister. Både nybörjare och mer seriösa cyklister kommer hitta något de gillar bland de tolv markerade lederna. För den som vill smaka lite på att cykla i bergen men inte känner sig helt trygg och säker är The Printse tour ett bra val. Turen mellan skidorterna Nendaz och Veysonnaz tacklas då med hjälp av flera olika liftar i systemet. Av de totalt 200 kilometer med mountainbikeleder som finns i Nendaz är flera byggda för barnfamiljer. Världens längsta mountainbiketävling, ”Grand Raid”, löper från Verbier till Grimentz genom Nendaz och Veysonnaz. Loppet bjuder med sina 125 kilometer och 5 000 höjdmeter på en rejäl utmaning. Vill du testa banan men inte köra hela går det även att starta i Nendaz – då är det 93 kilometer till Grimentz.

BMC satsar på kidsen med nya cykeln Blast

BMC satsar på kidsen med nya cykeln Blast


Många barncyklar är oftast bara nedbantade versioner av vuxencyklar, alla delar är liksom bara mindre. Förvånansvärt nog kan barncyklar trots det väga lika mycket, eller mer än de fullvuxna versionerna. Ett skäl är att många delar, i synnerhet ramarna, görs i tungt stål. Effekten blir att många barns cyklar väger nästan hälften så mycket som barnen själva väger, något som knappast är optimalt – eller så värst roligt.

BMC, som annars mest är synonymt med att tillverka några av världens snabbaste cyklar på proffsnivå, har nu skapat barncykeln Blast. För att banta vikten är ramen i aluminium. Ett annat sätt för BMC att hålla nere vikten var att skippa framdämpare. I stället har cyklarna fått feta och dämpande 2,4”-däck. Även geometri och vinklar är anpassade för barn. Blast kommer som 20” för barn mellan 5–8 år eller 24” för de mellan 6–11 år. Den förstnämnda väger in på 8,6 kilo och den senare på 9,6 kilo. Cyklarna har även fått ett lågt insteg, ett lågt placerat vevlager och en smal q-faktor (bredden mellan vevarmarna), vilket under- lättar ett mer naturligt tramptag. Vi kan inte lova – men vi gissar att cyklar som dessa gör det bra mycket roligare för barnen att ta sig ut på stigarna och vi gläds åt att allt fler leverantörer hoppar på tåget.

Läs mer: Bloggaren Krister Isaksson om att cykla med barn

BMC goes gravel!

BMC goes gravel!


Då segmentet mer eller mindre är helt nytt för BMC byggde man upp en hoj från grunden, och hade tre typer av cyklister i åtanke. Den ambitiösa gravelcyklisten (tänk gravelrejs), äventyrscyklisten och longdistansaren som cyklar med packning. Ganska många segment, önskemål och viljor att knöka in i en cykel alltså, och för att lyckas sket man helt i allt som hade med UCI att göra och resultatet är den mångsidiga URS. (En kortform av ordet Unrestricted, men även ett vanligt namn i Schweiz som betyder björn)

 

Ramen, som bara kommer i en kolfiberversion, har BMC beprövade elastomerdämpning MTT i bakgaffeln.

Den har självklart fästen för skärmar och pakethållare, men även för en medföljande dedikerad bakskärm som man fäster i sadelstolpen. Överröret har fästen för en liten ramväska samt tre fästen för flaskhållare. Ramen har även integrerat ramskydd på gaffeländar, under huvudröret och kedjestag.

Kikar vi på geometrin rör det sig om en relativt aggressiv styrvinkel på 70 grader, alltså samma vi hittar på flera XC cyklar. Hjulbasen och reachen är lång och styrstamen kort.

Och för att svara på den eviga frågan om hur breda däck man får plats med är svaret 45 mm, 40 om man kör med skärmar. Cykeln är enbart byggd för singelklinga fram och maxstorlek på den är 48T. Den kommer i fyra olika modeller (one, two, three och four) och de två i topp är helt integrerade.

Vi blir återigen imponerade av BMCs uppfinnarlusta och en cykel fullspäckad med innovation och spännande lösningar. Vi har fått möjlighet att testa detta nya åk på BMCs bakgård i de Schweiziska Jurabergen och ett långt test hittar ni i Bicycling nr 6