Fem faser av ofrivillig vila

Fem faser av ofrivillig vila


Krönika: Så kom dagen då sannolikhetsläran skulle ta ut sin rätt på de ackumulerade Strava-milen. Dagen då framhjulet släpper i lös sand, i en fart där ekipaget träffar marken långt innan hon funderat klart på om huruvida armarna är lämpliga landningsställ eller ej. Och parallellt, en känsla av total närvaro när ett rent och okonstlat benknäckarljud spelas upp i slowmotion. Inget utrymme för frågetecken – jag är nu en siffra i olycksstatistiken.

FAS 1: ADRENALINDOPAD FÖRNEKELSE
En varm kväll i slutet av maj blir jag sittandes i skogsbrynet, smått illamående av chock och adrenalin, med tom blick och armen varsamt placerad mot kroppen för att slippa se handens subtila felvinkel. Medan min sambo cyklat iväg med andan i halsen för att hämta bilen passerar tankarna likt en vårflod i huvudet: ”Hur snabbt läker ben nu igen?”, ”Några veckor utan cykling är ju lugnt” och ”Visst finns det plastgips en kan bada med?”

FAS 2: MORFINBLANDAD ACCEPTANS
Väl på sjukhuset meddelas ”Distal radiusfraktur” och behov av operation. I takt med värktabletternas verkan ersätts de adrenalinstinna tankarna av ett syntetiskt lugn. ”Det blir nog ingen mer cykling i sommar”, ”Skönt med lugna promenader och podcasts” och ”Nu kan jag ta upp löpningen igen.” Två veckor senare lappas och lagas hand- leden med en metallplatta i titan (ingår i ”standard build kit”, reds. anm.), och evig tacksamhet till sjukvården uppstår. Väl hemma säljer jag utförscykeln, i en naiv tanke om att jag nog ska lugna mig lite.

FAS 3: FÖRNEDRANDE FANTOMKÄNSLOR
Redan två veckor efter operation packas hand- leden upp, och den ännu oläkta grönsaken ser dagens ljus. Avsaknaden av vikten från gipset framkallar nu omvända fantomkänslor i armen. Min hjärna tror att armen är lätt som bomull, och ibland är den helt borta. Fast jag ser den. Mötande promenadmänniskor kastar bekymrade blickar när jag famlar efter armen eller staplar till i den svindel som uppstår när armen plötsligt går upp i rök. Jag kan inte träna, laga mat eller duscha på ett värdigt sätt, men jag kan lyssna på podcasts med en arm. Livet leker.

FAS 4: REN OCH SKÄR ABSTINENS
Åtta veckor efter kraschen räknas handleden som läkt. En milstolpe som möjliggör löpträning och viss belastning. Hurra! Men plötsligt slås även dörren till cykelvärlden upp på vid gavel. Lite för tidigt. Hjärnan aktiverar den avprogrammerade cykel- nörden, och det Instagram-flöde jag följt med utifrån-perspektiv träffar nu rakt i hjärtat. Saknaden är enorm. Det sprutar mil på Strava, och vanligtvis civila människor har sprungit och okynnesköpt sig en mountainbike. Jag konsumerar digital cykling likt en missbrukare – botten nås när jag följer en livestream av P14-klassen i MTB-SM likt en OS-final.

FAS 5: BLÅÖGD ÖVERPEPP
Men så, i början av augusti, kravlar jag mig bokstavligen upp på cykeln igen. Har du testat att kliva upp på en cykel utan att belasta handleden? Vänligen prova hemma. Mina första 35 minuter av grusrull är lika njutbara som en dag i valfritt stigparadis. Tio dagar senare kör jag fem mil på Hemmavasan. Bakslaget kommer som ett brev på posten, och för första gången har jag rejält ont. Såklart. Jag slickar såren, och tiden går. Premiären på stig blir ingen fartfylld historia. Men själen ler, och jag ser nu klarare på varför jag älskar den här sporten. Cykelglädjen rusar likt koffein genom blodet med nyvunnen fart.

PS. I går beställde jag en ny utförscykel. Peppen är total. DS.

Hjälp oss skapa Sveriges bästa cykeldestination – Camp Järvsö!

Hjälp oss skapa Sveriges bästa cykeldestination – Camp Järvsö!


I sommar slår vi upp portarna till vår nya storsatsning Camp Järvsö – platsen för dig som vill ha en naturnära och aktiv upplevelse. Nu vill vi ha din hjälp med att skapa Camp Järvsö och de bästa förutsättningarna för cykling!

Järvsö är knappast en främmande plats för dig som gillar cykel, i synnerhet inte om det ska gå utför. Orten är redan hem åt nordens kanske bästa cykelpark: Järvsö Bergscykel Park. Och strax utanför byn snickrar vi i skrivande stund på vad som kommer bli Sveriges bästa träningsanläggning.  På sikt kommer ni här kunna hitta ett unikt cykelmecka där alla cykeldicipliner kan samlas! 

Men vi vill ha din hjälp, för dina  åsikter och synpunkter är viktiga för att vi ska kunna göra din upplevelse så bra som möjligt och vi vill därför ta del av dina förväntningar, önskemål och behov kring uppbyggnaden av Camp Järvsö.

Delta i vår enkätundersökningen så har du chansen att vinna tre nätter för två personer inklusive frukost, lunch och middag inklusive träning och aktiviteter enligt program på Camp Järvsö! (Gäller ej temaveckor)

STIGCYKLISTENS 7 BUDORD

STIGCYKLISTENS 7 BUDORD


Det finns plats för alla i skogen men med ett ökat intresse för friluftsliv är vi fler som ska dela på kakan och då behöver vi cyklister göra vår rätta del i ekvationen.

Internationellt finns det lite olika informella regler kring hur cyklister ska uppföra sig i skogen, bland annat har IMBA (international mountainbike association) sin rules of the trail. Men de rimmar inte helt med svensk allemansrätt och den öppna stigkultur vi har här. Så här är vårt förslag till en samling regler eller snarare ett kodex för oss svenska stigcyklister att leva efter.

#sharethetrail

1.Cykla bara där du vet att du faktiskt får.

2. Respektera andra på stigen. Lämna företräde för vandrare och ryttare och var inte främmande för att du ibland kan behöva stanna helt. Använd gärna en stiganpassad ringklocka även i skogen.

3. Lär dig allemansrätten och hur den påverkar dig. Värna om det du vill njuta av, vår gemensamma natur.

4. Sladda inte, att låsa hjulen i onödan bidrar mest med slitage och ger oss cyklister dåligt rykte.

5.Undvik att cykla över känsliga marker och på de allra våtaste dagarna.

6.Ta med ditt, och även andras, skräp hem.

7. Hälsa! Var den trevligaste personen i skogen. Ett leende kostar ingenting 🙂

Skotest: Shimano XC3

Skotest: Shimano XC3


Även billigare skor kan vara riktigt bra

Lätta, styva och dyra skor har absolut sin plats, särskilt när man är ute efter prestanda och pallplatser. Men det är inte alltid just de egenskaper man vill ha i en sko – eller vill betala för. Denna nya modellen från Shimano är en budgetsko där just styvheten hamnar på 5 av 12. Så XC3 är en mjuk sko som passar bra för nybörjare eller för långa dagar i sadeln. Eller när man helt enkelt inte vill ha en allt för styv sko, exempelvis på grusäventyret, eller när man vet att man kommer behöva gå mycket. 

XC3 är gummiförstärkt i tå och häldel och är utrustad med ett beprövat Boa L6-spänne. Det är en typ av spänne vi tycker ger den absolut bästa och långsiktigt mest hållbara fästanordning på en sko. Däremot går det inte att haka loss det tunna snöret från fästena i skon (något som annars underlättar när man ska sätta på sig skor som har Boa-spännen) Här sitter den fixerad i sydda öglor. 

Passformen påminner om den man hittar i premiumskon S-phyre. Precis som den skon har inte heller XC3 någon traditionell plös/tunga utan har en inre del som omsluter foten. Vilket alltså betyder att den sitter riktigt bra med ett jämnt fördelat tryck. Hälgreppet är även det kanon. 

Vi är däremot inte helt glada över det lilla lufthålet vid tårna. Visst, det ger mer ventilation men är det blött ute släpper det även lätt in en del onödigt vatten. Är det riktigt lerig och söligt ute kan det även samlas en del skit under den flik som själva spännet sitter på.

Hela sulan är i ett stycke gummi som har riktigt bra grepp på stenar och i skogen. Att den inte är superstyv gör den väsentligt enklare att gå i jämfört med en mer tävlingsinriktad sko som S-phyre. Det går dock inte att byta ut någon del av sulan och det går inte heller att ha skruvdobbar fram.

Innan du rusar iväg för att förse dig med ett par XC3 ska det för ordningens skull sägas att det här med skor är fasligt individuellt. Den sko som är bäst för dig är den som passar just din fot bäst (tänk Askungen). Men om Shimano XC3 råkar passa just dig, dina behov och din plånbok – då kan vi lova att du får väldigt mycket cykelsko för pengarna.
Ca pris: 1 100 kronor
Vikt: 310 gram i storlek 43 

EMIL LINDGREN – Vinner allt men är aldrig nöjd

EMIL LINDGREN – Vinner allt men är aldrig nöjd


För tre år sedan valde han att helt lämna den internationella proffsarenan. I stället satsade han stenhårt hemma i Sverige. Sedan dess har han vunnit oftare än vad som borde vara rimligt. Emil Lindgren är nu starkare än någonsin, och efter ett år präglat av uppbrott är planen att återigen satsa internationellt. Samtidigt brottas han med samma efterhängsna demoner som nafsat honom i hälarna under hela karriären – något han varit ovanligt öppen med i sociala medier. Av :Daniel BreeceFoto: Jessica Blomqvist Den nyplogade åkerjorden som omger Allebikes stora butik i Alingsås ligger i träda. Träden har tappat nästan alla…
Test: Världens minsta lås – Hexlox

Test: Världens minsta lås – Hexlox


Du har låst fast cykeln med dubbla lås, ett runt ramen och bakhjulet och ett har fixerat framhjulet. Du har gjort allting rätt. Likt förbannat är det någon som länsat din fina hoj på värdefulla prylar och tagit med sig styre, framgaffel och sadel. Din cykel är nu blott en spillra av sitt forna jag.

Hexlox är en liten pryl som ser till att du får behålla även dina delar. Exakt hur den funkar är lite av en hemlighet, och när man inte vet kan det framstå som ett mindre mysterium. Men det är en liten hexformad och magnetiserad bult som man stoppar in i insexbultens öppning (den funkar alltså bara på stål och inte på aluminium- eller titanbultar). Det gör att den prylsugna tjuven inte kan använda vanliga verktyg för att komma åt dina värdesaker.

För att få ut bulten använder man en liten miniatyrnyckel som är mekaniskt kodad för att passa exakt din Hexlox. Ett hundra procent omöjligt att få ut den annars är det inte, men det krävs en rejäl dos med våld, typ borra/såga/banka sönder, och det är ju inget som görs direkt obemärkt. Man kan ha samma nyckel till flera bultar och nyckeln har även en kod som gör att du kan beställa en ny om du skulle tappa bort den. Vilket inte är helt osannolikt, för den är verkligen liten. Hexlox kommer i storlekarna 4, 5, 6, 8  och nu även 10 millimeter, så du kan säkra det mesta på din dyrgrip.

+ Genialt och säkert.

– Lätt att tappa bort både nyckel, och bult…

www.hexlox.com

Pris: Kommer i flera olika set som kostar från cirka 350 kronor.

Historien bakom Shimano XT

Historien bakom Shimano XT


För snart 40 år sedan såg Shimano XT, världens första riktiga komponentgrupp för mountainbike, dagens ljus. Resten är historia.

Berättelserna, eller myterna om man så vill, kring hur allt startade är flera. Egentligen har ju det vi i dag kallar mountainbike varit en del av cyklingen sedan cykelsportens begynnelse. Men på 1970-talet var det ett gäng pionjärer som började ta sig an backarna kring Mount Tamalpais i Kalifornien på ombyggda cyklar som gick under namnet ”Klunkers”. De flesta är nog överens om att det var där och då det vi i dag kallar mountainbike ändå föddes. Profiler som Joe Breeze, Gary Fisher och Tom Ritchey skrevs in i de dammigare delarna av cyklingens historieböcker.

I denna första veva var Shimano inte det märke dessa cyklister vände sig till, det här var en tid då nu bortglömda märken som Suntour, Dia-Compe och Huret var det som gällde. Men Shimano såg sin chans och blev en av de första tillverkarna att faktiskt satsa på just mountainbikes. Efter några misslyckade försök, där man bara använt den egna designpersonalen hemma i Japan, skickade man helt sonika en viss John Ute på en researchresa till Kalifornien, där ovan nämnda cyklister gav sin input.  

Några år senare, 1982 (-83), släpptes Deore XT – den första komponentgruppen som var designad och byggd för de behov mountainbikes och dessa nya typer av cyklister hade: fler växlar, växelspakar som var lättare att komma åt och kraftigare bromsar.

Shimano Deore XT 1982

Deore betyder förresten Deer – denna första grupp gick även under namnet Deerhead och hade ett litet hjorthuvud som prydde bakväxeln.

Uppföljaren från 1987, med de nu ikoniska växelreglagen

Namnet Deerhead hängde inte med i versionen som släpptes fyra år senare. Men nu hade det hänt så mycket annat att namnet spelade mindre roll. För 1987 kom XT-gruppen med SIS, Shimano Indexed Shifting, en revolution i sig. I stället för friktion i växelspakarna var nu ett klick samma sak som en växling. Med dessa kom även de nu ikoniska styrmonterade växelspakarna, för att inte nämna SPD-pedalerna. Teknologiska framsteg som får månlandningen att likna ett Legobygge. 

Klunker 2.0

Den 8-delade premiummodellen XTR M900 lanserades 1991, framtagen för professionella crosscountry-cyklister. XTR blev snabbt alla mountainbikecyklisters gråvåta drömgrupp, och var det ända fram till att Sram släppte sin 12-delade Eagle-grupp för några år sedan. Men innan dess var alltså XT tillsammans med XTR tveklöst en av grundpelarna i mountainbikevärlden.  

XTR i den första upplagan

Även XTR växte till slut till sig och blev 12-delad 2018, en teknologi som nu även finns på grupperna XT och SLX och Deore.

XT anno 2019

En av dem som har en särskild relation till Shimanos komponenter, inte minst genom att vara en av få teståkare som produktutvecklarna i Japan förlitar sig på när det gäller erfarenhet och input, är mountainbikeproffset och regerande svenska mästaren Emil Lindgren i Team Serneke-Allebike.

­– Jag har agerat testpilot åt Shimano i flera år och testat massor. Gruppen XTR M9100 var jag varit väldigt involverad i. Utvecklingen av XTR är väldigt ingående och genomarbetad. Vi testar och försöker leverera en produkt som gör din cykling till det bättre, utan att du egentligen vet vad som händer på din cykel. Men vi är många som jobbar med utvecklingen hos Shimano, allt ifrån ingenjörer till teståkare, säger Emil.

När blev komponenter en viktig grej för dig?
– Jag har alltid haft ett sjukt stort intresse för materialet. När jag var liten hade vi inte ekonomi för de värsta produkterna, men som tur var fanns det en massa kataloger och reklam med de största idolerna. En av dem var Roger Persson och han körde ju så klart på grymma XTR-grejer. Men det tog många år innan jag fick någon komponent med det namnet, säger Emil.

Roger Persson – Emil Lindgrens barndomsidol – var som mest elitaktiv på nittiotalet, med flera framgångar på bland annat SM och NM. Han var också den första svenska mountainbikecyklisten att köra OS när disciplinen gjorde debut i de olympiska spelen i Atlanta 1996. Idag jobbar han med teknisk support på Cycleurope.

Roger blir också nostalgisk när han tänker tillbaka på den här tiden.
– Jag använde tidigt Shimano XT och minns de där överliggande tumreglagen med 7-växlat runt 1991. Sedan glömmer jag aldrig känslan när jag fick hålla i de silvriga XTR-askarna 1993. Precisionen i dessa komponenter var 100 procent, säger Roger.

Har du någon favoritdel från den tiden
– Shimano var ju tidiga med innovativa lösningar. Vissa var bra, vissa var lite mer speciella. Jag tänker främst på dubbelreglagen ST-M961 och remote-reglagen SL-SS95 för barends, säger Roger.

Emil, du som har kontakt med utvecklarna – vad kommer vi att få se mer av i framtiden?
– Det kommer att hända mycket roligt och än så länge är vi långt ifrån färdiga med de cyklar som används i dag. Tyvärr sker mitt jobb i det tysta och jag har inte befogenheter att berätta något. Men framtiden är galet spännande, säger Emil.

Floppen – Dubbelreglagen ST-M961
Inspirerade av utvecklingen på landsväg, där man ganska tidigt byggde in växelreglagen i bromsreglagen fick Shimano i mitten på 00-talet för sig att skapa samma sak för mountainbikes. Resultat blev ett dubbelreglage där man växlade genom att trycka ner själva bromshandtaget. Men bara för att äpplen är gott i paj behöver det inte vara lika gott på pizza. Så precis som det låter var det en riktigt dålig, och dessutom ganska dyr idé som funkade uruselt på mountainbikes. Som tur var blev dessa dubbelreglage en kortlivad historia. De försvann ut sortimentet innan svärmen av svordomar helt stjälpt alla träd i skogen.  

Nino Schurters nyckel till framgång

Nino Schurters nyckel till framgång


Enligt Nino Schurter är nyckeln till åtta världsmästartitlar i mountainbikens XCO-gren – och några kistor med andra medaljer – hans ihållighet. Nino håller sig helt enkelt till det han vet funkar – år efter år.

I lördags, den 17 oktober, rullade den forna världsmästaren i XCO över mållinjen på europamästerskapen på hemmaplan i Schweiz för att plocka hem en av få guldmedaljer han hade kvar på listan.

Sammanlagt har 34-åringen från Schweiz annars åtta VM-guld, alla valörer i OS-sammanhang och fler världscupvinster än vad vi lyckas hålla räkningen på. Ett skäl till att han fortsätter skörda är paradoxalt nog att han kan vila i tidigare segrar.

”Sen jag vann på OS i Rio känner jag betydligt mindre press på tävlingarna. Efter att ha nått mitt största mål, olympiskt guld, kan jag liksom slappna av. Jag har vunnit så mycket. Så vinner jag inte nu är det faktiskt okej”, säger Schurter.

Men vad är då nyckeln? Ihållighet. För när Schurter reflekterar över sina senaste segrar säger han att han inser att både innehållet i hans träning och hans inställning har varit konstant och stabil genom åren.

Kanske är det just det som är nyckeln till hans många framgångar? Segern på EM kom inte tack var någon ny plan eller ny coach. Det är snarare Schurters övertygelse om att hålla sig till det som funkat de senaste 20 åren som än en gång placerade honom överst på pallen.  

“Jag hade nog ett ganska modernt träningsupplägg redan för 15 år sedan. Många mountainbikecyklister tränade då precis som landsvägscyklisterna. Men jag jobbade redan då väldigt mycket med koordinationsövningar, och än i dag tränar jag på nästan exakt samma sätt.”

Följer man Schurter på Instagram ser man en tydlig koppling till cykelsponsorn Scotts hashtag #noshortcuts. Ninos träningsupplägg följer just den filosofin. Men man hittar även en del videos där han gör inspirerande och imponerande koordinationsövningar. Som att jonglera medan han står på en balansbräda, samtidigt som han pratar om hur han ser sig själv hitta den bästa linjen genom en stenkista. Eller bålövningar som innefattar styren och skateboards.

“Jag började med denna typ av träning tidigt, vilket är en stor fördel. Ju tidigare man lär sig sånt här, desto lättare är det.” 

Visst tränar han även på gymmet, men det är ute i skogen han förfinar sina färdigheter.

”Jag bor på en perfekt plats för mountainbike, mitt i Alperna, så jag är ju omringad av tekniska stigar. Jag tränar mina tekniska färdigheter på varenda cykeltur, så det kommer lite naturligt. Ibland väljer jag även en cykel med längre slagländ för att cykla på ännu stökigare stigar.”

Han erkänner att han inte har förändrats allt för mycket sen den där första VM vinsten för 16 år sedan.

”Jag har ju haft mer eller mindre samma team sedan min karriär tog fart 2003. Thomas Frischknecht har varit med på resan hela vägen. Han lärde mig väldigt mycket när jag var yngre.”

Nu tar Schurter med sig det som funkat så här långt med på resan mot nästa stora mål: OS i Tokyo. Och en av de största utmanarna där kommer tveklöst bli suveränen Mathieu Van der Poel, europamästaren 2019 som i fjol hoppade över VM i Sainte Anne till förmån för landsvägs-VM.

Men det är inget som orar Schurter, tvärtom ser han det som en morot.

”Jag tror bara att jag har blivit starkare av mina fighter med honom, för du blir inte starkare utan att ha den typen av motstånd” säger Schurter. 

Ung trupp till XCO-VM i Leogang

Ung trupp till XCO-VM i Leogang


Jenny Rissveds, sveriges olympiska guldmedaljör är en av sju cyklister som representerar Sverige på XCO-VM i Österrike 7-11 oktober, där även VM i Downhill går samma helg.

En ovanligt ung trupp som tagits ut till årets VM i Mountainbike Crosscountry – som ursprungligen skulle gått i  i Albstadt, Tyskland men som i juni förlades i Leogang, Österrike där Downhill VM sedan tidigare var bestämt att gå.

VM i Leogang inleder den internationella tävlingssäsongen för det svenska landslaget i XCO – vilket naturligtvis beror på de speciella omständigheter som corona fört med sig.

Såhär säger sveriges förbundskapten Fredrik Kessiakoff om de utvalda itruppen

Dam Elit
Jenny RissvedsBäst i världen när allt stämmer. Kraschade olyckligt i somras men återhämtade sig snabbare än väntat och valde trots en bit ifrån toppform att ställa till start i SM för dryga veckan sedan som hon vann.

Herrar U23
Vilgot Lindh – Vilgot har haft en period bakom sig med knäproblem som han börjat få ordning på. Efter seger i U23-klassen på SM för två veckor sedan visade Vilgot att han nästa är tillbaka på samma höga nivå som under 2019.

Hugo EliassonHugo har visat att han är den som bäst tagit klivet upp i U23-klassen. Genom framskjutna placeringar på alla uttagningstävlingar förtjänade han sin plats.

David Risberg David är årets stjärnskott. David överraskade med att ställa av rutinerad elitåkare under augusti månad. Han bekräftade sin fina form i både Huskvarna och Hallby

Herr Juniorer
Oscar Lind – Oscar har visat på fantastisk form under året, inte minst genom sin internationella seger i Tjeckien i augusti månad. Dessutom vann han XCO-SM för två veckor sedan.

Viktor Lindquist – Viktor visade på sin höga nivå genom sin seger i Hallbyrundan.

Viggo Karlsson – Viggo hade en fantastisk utvecklingskurva under de uttagningstävlingar i Sverige som valts ut inför årets VM. Det rundades av med en silvermedalj på SM i Göteborg

XCO SM 2020 – ett hopp för framtiden

XCO SM 2020 – ett hopp för framtiden


Nästa helg (19-20 september) står Göteborg och cykelklubben Master värd för årets upplaga av SM i mountainbike. Banan som har snickrats ihop ligger centralt i Delsjön och är ny i SM-sammanhang. Den är dessutom tänkt att bli en permanent historia.

– Allt är egentligen Mattias Wengelins förtjänst. Efter en tävling i Göteborg förra året la han ut en liten hint på Instagram om att det är så här en SM-bana ska se ut. Att den skulle ha just det som då bjöds: ”Klassisk hård körning över rötter och stenar.” Den lilla blänkaren satte en boll i rullning, säger CK masters Daniel Dandenell, som är ideell projektledare för SM i MTB.

Med på tåget fick de snart både den lokala Park- och naturförvaltningen, destinationsbolaget Göteborg & Co, Göteborgs stigcyklister och några till – samverkan i sin bästa form.

Grunden för SM-banan är den ovan nämnda banan som nu kortas lite och byggs om. Målet är att skapa en bana som får UCI:s klass 1-status, allt för att locka internationell cykelelit. Men inte bara. För det finns även ett mer långsiktigt och djupare syfte med projektet.

– Det blir också ett sätt att investera i ungdomsverksamheten. Genom att anpassa banan som vi gör nu får våra ungdomar en mer ordentlig bana att tävlingsträna på, fortsätter Daniel Dandenell.

SM-banan slingrar sig genom Delsjöns motionsområde och naturreservat. Den är kuperad och bjuder på en hel del rötter, stenar och granit. Högsta punkten i området är Brudaremossen, som ligger på 128 meter över havet. Precis som Hammarbybacken i Stockholm är det här en gammal deponi för schaktmassor – vilket faktiskt är en fördel. För nere i skogen får inga nya stigar byggas, men uppe på den gamla deponin är tyglarna inte lika hårt hållna.

Tove Dandenell, en av klubbens ungdommar och hemmahopp

– På de flesta andra banor i världscupen hittar man nu byggda passager, som gaps, dropp och till och med sektioner som mest liknar fourcross. Sådant är vi inte vana vid här hemma så dessa byggda delar blir en utmaning för våra cyklister om de kommer ner till kontinenten och ska tävla, säger banbyggaren Mats Abrahamsson

Därför är det just sådant man nu bygger uppe på den gamla deponin. Med hjälp av sponsorer och frivilliga krafter har man placerat ut flera hundra ton grus och byggt några större hopp och andra features.

Banan används dessutom redan av en bredare grupp cyklister, vilket också är tanken – man vill skapa en roligare bana och en träningsanläggning som kan användas av typ alla och bidra till att locka ungdomarna till sporten.

– När det står 100 kids här ute, redo att träna på en lördag, då fattar man varför vi gör detta, säger Daniel Dandenell.

Efter några om och men och flyttade datum är nu allt spikat för MTB XCO-SM i Skatås, den 19-20 september. Och är du inte med och kör då, så kommer banan finnas kvar även för framtiden.

Ett varv på SM-banan