50 år sedan Gösta Fåglums historiska bedrift

50 år sedan Gösta Fåglums historiska bedrift


För 50 år sedan skrev Gösta ”Fåglum” Pettersson svensk idrottshistoria med sin seger i Giro d`Italia.
En triumf med stor dramatik bakom kulisserna där både misstänkt sabotage, fusk och äggkastning fanns med i bilden
. Och minnena är fortfarande glasklara hos den nu 80-årige cykellegendaren.

– Det mesta har etsat sig fast. Det känns som i går faktiskt, säger Gösta Pettersson medan han vandrar runt bland bilder, tidningsurklipp, pokaler och ledartröjor i Fåglum-museet i Vårgårda.

Det som inträffade under de avgörande dagarna i det klassiska Grand Tour-loppet skulle med säkerhet aldrig kunna hända nu. I dag följer kameror praktiskt taget vartenda tramptag hos cyklisterna. Men 1971 kunde det ske märkliga saker i det fördolda.
– Jag skulle ha haft ledartröjan betydligt tidigare om det inte fuskats från italiensk sida, säger Gösta Pettersson och utvecklar sina misstankar.
– I stigningarna uppför Grossglockner gick jag fram och drog. Michelotto som då ledde orkade inte följa med och jag fick veta att jag ett tag hade nära sex minuters försprång. I det läget skulle jag tagit över ledartröjan.
– Men nästa rapport från följebilen sa att det plötsligt bara var en minut. Det är omöjligt att köra in så mycket i det läget. Han måste helt enkelt hakat på deras servicebil.

Vittnesuppgifter styrkte Göstas misstankar och italienaren straffades med en minuts tillägg (!) och motsvarande 800 kronor i böter. Men dramat var långt ifrån över. Dagen efter kraschade Michelotto och förlorade så mycket tid att Gösta kunde ta över den klassiska rosa ledartröjan. Och på nästa etapp, den 19:e med bara två dagar kvar exploderade plötsligt Göstas båda hjul under en utförskörning nedför serpentinvägarna.
– Jag kan så klart inte säga att det var sabotage. Men det var märkligt att det bara var jag som fick punktering i den grupp på fem-sex åkare som var tillsammans. Punktering på båda däcken samtidigt har jag heller aldrig råkat ut för vare sig förr eller senare.
– Att jag lyckades hålla mig kvar på cykeln var närmast ett under. När vi sedan körde igenom Michelottos hemby slängde folk ägg på mig så det rann längs hela tröjan. Det borde ju ha varit honom de skulle kastat på eftersom det var han som fuskat, säger Gösta Pettersson till vargardacycling.se

Den avslutande tempoetappen kördes i åskväder och skyfall men inte ens det kunde hindra en svensk seger.
– Men jag var aldrig säker förrän jag kom in i velodromen vid målet i Milano. Det kan hända mycket. Man har ju bara någon meters lucka till publiken och det kan exempelvis komma ut en hund och fälla en. Det har hänt mer än en cyklist.

Att ett svenskt relativt nyblivet proffs besegrade bergen, italienska favoriter och alla andra konkurrenter var en bragd utöver det vanliga.
– Och särskilt eftersom jag gjorde det i stort sedan utan hjälpryttare. Man sade till mig att jag var den förste som klarat det.

Hur var känslan efter målgång?
– Jag hann knappt känna efter. Folk kom rusande från alla håll. Men visst insåg jag att det var fantastiskt stort.

Årets Giro, med start 8 maj, följer Gösta från tv-fåtöljen.
– Jag ser det mesta av cykelsändningarna. Och klassikerna missar jag inte.

Som 80-åring cyklar han fortfarande en hel del.  Både på vägarna runt bostadsorten Vårgårda och i Spanien där familjen har en lägenhet.
– Jag har kört en del med ett par gamla cykelkompisar därnere men de vill helst åka lugnt och snacka och kanske ta en fika.  Det är inte min stil. Jag kör hellre hårt och effektivt i 45 minuter. Det var så vi tränade i början av karriären. Och det är den cykling jag fortfarande trivs bäst med.

Det har gått 50 år sedan Gösta ”Fåglum” Pettersson vann Girot. På Fåglum-museet guidar den nu 80-årige cykellegendaren gärna runt mellan bilder, texter och pokaler. Foto: Markus Lidevi

FAKTA:
Gösta ”Fåglum” Pettersson
Född: 23 november 1940
Bor: Vårgårda
Meriter i urval: Vann Giro d`Italia 1971, trea i Tour de France 1970, tre gånger världsmästare i lagtempo, OS-silver och OS-brons i lagtempo, rankades som världens bästa amatörcyklist 1968, fick Bragdguldet 1967 efter VM-guldet i lagtempo tillsammans med bröderna Sture, Erik och Tomas.