Specialized släpper ny Epic och Epic Evo

Specialized släpper ny Epic och Epic Evo


Med nästan 20 år på nacken och över 100 världscupsvinster är Specializeds Epic och dämparsystemet Brain en rejäl klassiker på XC scenen, och nu har cykeln gått igenom en ordentlig modernisering.

Ska vi vara noggranna gäller det egentligen två cyklar, som är lite lika men ändå inte. För nya Epic och Epic EVO är två XC plattformar som har dedikerad dämpardesign och geometri med fokus på dels race, och dels lite mer lekfull cykling på fjället eller i skogen.

Moderniseringen hittar vi främst i en geometri som nu anpassas för stökigare cykling och en gaffelvinkel på ”vanliga” Epic som nu hamnar på 67.5, Evo är en grad flackare. Båda siffror gäller i alla storlekar.

Ramen har designats om och uppges nu även vara styvare och lättare, baktriangeln ska vara 15% styvare än sin föregångare. Framtriangelns styvhet är densamma som föregångaren.

Den stora nyheten hittar vi även i en omdesignad Braindämpare – Specializeds dämparsystem som kan sägas ha en så kallad automatiskt lock out.

Braindämparen identifierar skillnaderna mellan kraften från cyklisten och energi genererad av underlaget. Nyckeln är en Inertia-ventil som öppnas och stängs snabbare än en blinkning. Man får alltså en styv plattform när det behövs och en följsam, mer kapabel dämpning när det stökar på, helt utan några distraktioner av lockout-reglage på styret.

Nya Brain är mer integrerad än tidigare och är nu designad i symbios med Epic’s ram. Genom att Brain och ram arbetar som ett system, finns nu en ny position för bakbromsmontering och mer vertikal följsamhet i kedjestaget. Tack vare placeringen bakom och nära bakaxeln ökar nu också känsligheten hos Brain’s Inertia-ventil.

Den nya designen ska resultera i mindre turbulent oljeflöde, mer konsekvent prestanda, varje gång, och samtidigt som den ökar hållbarheten, race efter race. Systemet ska nu även vara mer robust och man har därför nu nu helt andra och förlängda serviceintervall på dämparen. 125 timmar airspring service (tidigare 50) och 250 timmar för stora dämparservicen (tidigare 200), den senare står Spezialized dessutom för.

Slaglängden på Epic är fortfarande 100 mm fram och bak. På Epic Evo är det nu 120 fram och 110 bak. På Epic får man plats med 2.3″ däck fram och bak och Epic EVO kan montera 2.3″ bak och 2.4″ fram.

Epic Evo, ett bra svar på ekvationen i det ökande gapet mellan mellan stigcyklar och cross country race cyklar, för här får man kanske det bästa av två världar?

Den nya Epic EVO tillåter justering via ett flipchip som påverkar gaffelvinkeln och höjden på vevhuset. Epic EVO levereras med den låga inställningen, 66.5 graders gaffelvinkel, men flippar du på chippet så får du en brantare gaffelvinkel på 67 grader och ett 6mm höjt vevhus. Epic Evo kommer dock inte med Braindämparen.

Minitestad av oss

Även om det var en mycket kort romans så fick vi testat nya Epic på Fiskartopets nya Flowtrail. En perfekt arena för en cykel som denna. En snabb och lagom stökig bana, både uppför och utför.

Vi spenderande blott en halvtimme på denna nya maskin, så utifrån det kan vi inte leverera ett fullgott och seriöst test. MEN vår spontana reaktion var kort och gott WOW!

Varför då? Vi blev nästan direkt väldigt bekväma på cykeln och på både tekniska utförskörningar och mer än väl tekniska uppförspartier skötte sig cykeln galant. Braindämparen levererade verkligen som tänkt. Nu var det i och för sig en helt ny cykel där allt var i sin ordning, men vi drog direkt paralleller till en hoj som påminde mycket om en hardtail uppför och på platten. Men som samtidigt var betydligt mer förlåtande utför, den nya flackare gaffelvinkeln gör här sitt för åkprestandan. Att ventilen i Brainsystemet fortfarande låter, klonkar och slår är dock en mindre charmig egenskap som fortfarande finns kvar.

I övrigt föll vi för cykelns nya avskalade design. Bara en sån sak som ett styre utsmyckat med blott två bromshandtag och ett växelreglage gör sitt för intrycket. Väljer man här en version med trådlöst växelreglage skulle man verkligen vara nere på minimalism.

Med nya Epic har väl så gott som alla större cykelmärken ändrat sin geometri på sina XC hojar och anpassat dem för hur de nya banorna ser ut. Det är en förändring vi välkomnar, för det ger mer kapabla cyklar som är roligare på fler arenor. Om detta nu gör att banorna blir ännu mer aggressiva ska bli spännande att se, men om det kan vi blott bara spekulera.

Det finns fyra Epic-modeller (Comp, Expert, Pro, S-Works). Det finns fem Epic EVO modeller (Base, Comp, Expert, Pro, S-Works). Det finns även S-Works ramset i Epic och Epic Evo utförande. Med Epic EVO Base stannar vågen en bit under 13.5 kg och S-Works Epic modellen väger in på 9.3kg (storlek Large, snittvikt av alla olika färger). Prisspannet ligger på mellan 40- 135 000 kronor.

Snygg va?

Camelbak – abrovinken som blev en världssuccé

Camelbak – abrovinken som blev en världssuccé


Året är 1989 och cykelentusiasten Michael Edison ska köra tävlingen ”Hotter’N Hell 100”: en 16 mil lång landsvägstävling som äger rum i Wichita Falls, Texas, mitt under den stekheta sommarvärmen.

Då möjligheterna att fylla på vattenflaskorna under loppet är minimala får Edison, som är medicintekniker till vardags, idén att fylla en medicinsk dropp-påse med vatten och stoppa ner den i en stor socka. Sedan stoppar han sockan i cykeltröjan och drar slangen över axeln som han fäster med en klädnypa. Det såg kanske inte så snyggt ut och han drog nog åt sig några skratt. Men där och då föddes vätskesystemet som kom att kallas Camelbak och som nu finns i en uppsjö olika versioner och varianter.


Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder

Nendaz i Valais – en cykeloas med 200 kilometer med mountainbikeleder


Valais präglas av hela 45 berg som är högre än 4 000 meter, gamla bergsbyar och storslagen natur. Här finns mer än 2 000 kilometer med cykelvägar och 1 500 kilometer med stigar som passerar vingårdar, dalar och raviner och klättrar uppför branta stigar till bergspass som erbjuder fantastisk panoramautsikt.

Tack vare den unika topografin har Valais en mängd olika stigar och leder – här finns verkligen något för alla och kanske är det mötet mellan berg och himmel, som ofta speglar sig i bergssjöar, som ger cyklisten en sådan magisk inramning och hundraprocentig upplevelse. Det är inte för inte som Valais har varit värd för flera av etapperna som körts i Tour de Suisse, Tour de France och Swiss Epic.

Det som gör regionen extra bra är den infrastruktur som finns för cyklister. Att få med cykeln på både tåg och bussar är i Schweiz inga konstigheter. Det blir inte sämre av att många liftsystem och linbanor ingår som en naturlig del i transportsystemet. Men Valais bjuder inte bara på fin landsvägscykling utan är även en stor lekplats för mountainbikefantaster.

Foto:Valais/Wallis Promotion – Florian Bouvet-Fournier

Nendaz-regionen är ytterligare en pärla i Valais för mountainbikecyklister. Både nybörjare och mer seriösa cyklister kommer hitta något de gillar bland de tolv markerade lederna. För den som vill smaka lite på att cykla i bergen men inte känner sig helt trygg och säker är The Printse tour ett bra val. Turen mellan skidorterna Nendaz och Veysonnaz tacklas då med hjälp av flera olika liftar i systemet. Av de totalt 200 kilometer med mountainbikeleder som finns i Nendaz är flera byggda för barnfamiljer. Världens längsta mountainbiketävling, ”Grand Raid”, löper från Verbier till Grimentz genom Nendaz och Veysonnaz. Loppet bjuder med sina 125 kilometer och 5 000 höjdmeter på en rejäl utmaning. Vill du testa banan men inte köra hela går det även att starta i Nendaz – då är det 93 kilometer till Grimentz.


Öppet brev till Sveriges cyklister

Öppet brev till Sveriges cyklister


JO, JAG VET, och jag håller med. Vi cyklister drar nästan jämt det kortaste strået. Det spelar mindre stor roll var vi rullar, om det så är på stigen, på landsvägen eller på cykelbanan. Alltid är det någon som ska ha en åsikt som vad vi gör och inte gör. Sommarmyggor i Norrland ter sig ibland av vissa som mer älskvärda än cyklister i Sverige. Vi får till och med skäll för vårt gnäll, vi ska ju helt bara hålla käft och veta vår plats. Att jag nu gnäller på att någon skäller på vårt gnäll kommer tveklöst locka till sig någon form av gnäll. ”Men cyklisterna själva då” verkar vara ett stående försök till argument som kan dyka upp även mitt i en diskussion om det orimliga i att yrkeschaufförer uttryckligen vill ta livet av en på vägen.

Men hur det än ligger till med vårt existensberättigande finns det nog trots allt några saker vi kanske borde tänka lite mer på. Vi är sällan ensamma därute och som det är just nu så leder beteendet hos vissa individer till kollektiv bestraffning av hela cykelsläktet – en liten felande kugge drabbar hela drivlinan för att använda cykelspråk.

SÅ VAR EN VETTIG stigcyklist som visar hänsyn i skogen, väj för andra, sakta ner och var trevlig vid möten. Nu i coronatider är det mer folk än vanligt ute i naturen, vilket är underbart, men inte ska vår njutning behöva bli någon annans huvudvärk.

Inte heller tycker jag att det är det minsta problematiskt att cykla två i bredd på våra landsvägar, det finns en hel uppsjö med skäl till varför det är både bra och trevligt. Men att cykla tre eller fyra i bredd skapar bara onödig, om än inte helt rationell, irritation. Köer bakom klungor uppstår då bilister visar cyklister respekt, men då gäller det också att stanna till och släppa förbi så fort det går. Vi kan inte själva argumentera för att folk inte förlorar någon tid genom att vänta lite om vi själva inte vid lämpligt tillfälle kan offra dessa extra sekunder.

EN NÅGOT besvärligare punkt är cykelbanan, den svenska cyklistens akilleshäl. Ja, de är feldimensionerade och allt det där, men hur det än är med det så behöver vi även här samsas med andra. Nu har jag inte sett dem själv, utan bara hört talas om dem: fullt kittade män på monsteråk som verkar köra dragracing mellan rödljusen i Stockholms rusningstrafik. Nej, nej inte han i Porschen utan han i den något för avslöjande aerodräkten som likt ett bowlingklot på speed bränner fram på en sprillans ny Madone i jakt på nästa KOM och passerar övriga medtrafikanter som portarna i ett super-g.

Men lika lite som bilister äger vägen för att de är störst äger du med den vassaste cykeln cykelbanan. Receptet på vad som funkar är enkelt: gasa där det går, chilla där du måste och samsas med andra. För tänk så här, ju mer folk gillar cyklister – desto bättre kommer vi, och du, få det.


Tänndalen, Ramundberget och Funäsdalen skapar Sveriges största cykelarena

Tänndalen, Ramundberget och Funäsdalen skapar Sveriges största cykelarena


De tre byarna är sedan länge populära destinationer för cykling i högfjällsmiljö. Led- och stigsystemet är vidsträckt och här finns något för hela familjen. Nu storsatsar byarna tillsammans på liftburen cykling med ett gemensamt liftkort och ytterligare utbyggnad av leder.

Byarna Tänndalen, Ramundberget och Funäsdalen är kanske mest kända som vinterdestinationer. Med det nya gemensamma liftkortet även sommartid satsar området på att bli en komplett cykelarena och unikt i sitt slag. Hela området Funäsfjällen har sedan länge haft ett gemensamt liftkort på vintern och där nu cykeldestinationerna erbjuder samma unika lösning för besökarna sommartid.

Sedan några år tillbaka har det även varit en febril aktivitet med en utbyggnad av de liftburna cykellederna såväl som uppdateringar av det naturliga stignätet. En populär kombiprodukt med hela 42 mil cykelleder och stigar, där det nu tas fram ett nytt skyltsystem som ska göra det ännu enklare att hitta i området.

Sommaren 2020 står en ny uppdaterad cykelarena färdig och mer ska byggas. Sett till leder och den geografiska storleken på cykelområdet kommer de tre byarna i området Funäsfjällen att bli Sveriges största cykelarena för fjällcykling.

I Tänndalen byggs det fem nya leder i sommar. Bland annat en ny signaturled kallad ”Guldgruvan”. En grön led för hela familjen som går igenom en underjordisk gruvgång. På högfjället har det byggts en ny single track som passar den mer rutinerade cyklisten. Leden har fått namnet Fjällräven och dess högsta punkt ligger 1000 meter över havet.

I Ramundberget blir Tusenslingan ett nytt crosscountryområde med familjevänlig stigcykling ovanför trädgränsen. De mer rutinerade åkarna erbjuds tre nya blå leder i cykelparken med namnen Tusenfallet, Axhögen och Skarfjället som knyter an till fjällvärlden omkring. I dalen får Ramundbergets minsta gäster en ny bana med maskoten Mickelinas nya maskingrävda kortbana i anslutning till liften Fjällgårdsbanan.

– Vi vet att våra gäster under vintern uppskattar variationen och friheten i hela området Funäsfjällen. Med ett gemensamt liftkort även på sommaren kan våra gäster nu enklare röra sig fritt i våra byar och det stora fjällmassivet som binder ihop oss, säger Philip Flacké, vd och ägare för Ramundberget.

Mittemellan dalgångarna, i Funäsdalen, tar gondolen dig enkelt upp för familjevänlig all-mountaincykling nedför berget med start högst uppe på Funäsdalsberget. Här byggs under sommaren två nya leder med start från toppen av berget.

– Att cykla ovan trädgränsen i Funäsfjällen är något alldeles extra och måste upplevas på plats. Vi är oerhört glada och stolta över att nu kunna presentera ett gemensamt Bikepass med tillträde till tre fjäll, säger Rasmus Bent, anläggningschef i Tänndalen.

– Med det här utbudet och den variationen av liftburen cykling vi gemensamt nu erbjuder hoppas vi få välkomna ännu fler cyklister att njuta av våra fjäll, säger Ted Wengler, anläggningschef på Funäsdalsberget.

Liftarna öppnar i början av juli och det nya gemensamma Bikepasset är bokningsbart från vecka 26.


Sprillans ny Emonda från Trek

Sprillans ny Emonda från Trek


Trek släpper nu en helt ny Émonda-serie som nu får aerodynamiska rörformer. Det är en påtaglig uppgradering av plattformen som enligt utsago ska göra Treks lättaste klättringscykel snabbare än någonsin.

Aerodynamiska rörformer kan lätt bli tunga och klumpiga. Efter mer än två års utvecklingsarbete och efter att ha skapat Treks lättaste OCLV Carbon-upplägg någonsin menar Treks ingenjörer att man nu hittat den perfekta balansen mellan hastighet och låg vikt, utan att den åkkvalitet som Émonda blivit känd för påverkas negativt. Ramvikten understiger fortfarande 700 g.

Den helt nya Émonda SLR är förstahandsvalet för proffsklättrarna i Trek-Segafredo. Nu är hon ju kanske lite partisk men tävlingscyklisten Lizzie Deignan kallar den ”den bästa cykel jag någonsin cyklat på”.

Den är tillverkad i det helt nya kolfibermaterialet 800 Series OCLV Carbon, väger under 700 g och ger påtagliga hastighetsfördelar tack vare sin aerodynamiska design. Jämfört med sin föregångare är Émonda SLR 60 sekunder snabbare per timme på plan mark och 18 sekunder snabbare per timme i en uppförslutning på 8 %.

Testad i vindtunnel, såklart

800 Series OCLV Carbon är Treks senaste kolfiberupplägg, tillika det lättaste och mest högpresterande. Det är 30 % starkare än tidigare OCLV Carbon-laminat, men ändå lika styvt, varför Treks ingenjörer har kunnat skapa de aerodynamiska formerna på Émonda SLR utan att påtagligt öka vikten.

Émonda SLR levereras med den för Émonda specialkonstruerade styre/styrstam-kombon Aeolus RSL. Dessutom har Émonda H1.5-geometri, utvecklad i samarbete med proffsteamet Trek-Segafredo, som placerar cyklisten i en optimalt aerodynamisk position.
Émonda SL har samma snabba aerodynamiska rörformer som Émonda SLR, men är tillverkad i lättviktsmaterialet 500 Series OCLV Carbon.

Emonda SL5, lite billigare, men lika hal
28 mm får man plats med här, räcker ganska långt på landsväg
De helt nya Émonda-modellerna har dold vajerdragning.
Några av cyklarna kommer även men de nya aerodynamiska Aeolus-hjulen

Émonda SLR finns även för beställning i Project One, Treks specialcykelprogram, där hågade cyklister kan skapa sin egen drömcykel

Prismässigt så kommer de sträcka sig från den billigaste Émonda SL 5 som kostar 30 000 till Émonda SLR 9 som kostar 125 000

Vi har fått ett testex levererat så håll utkik efter ett mer utförligt test