Proffsens bästa tips på hur du fixar kylan!

Proffsens bästa tips på hur du fixar kylan!


Gustav Larsson
Tänk på att inte ta en alltför varm vinterjacka. Svettas du för mycket blir du blöt och kall i längden. Man kan gärna vara lite kall i början. Jag brukar inte ha några direkta problem med kallt och blött väder. Fötterna är väl det jag behöver skydda mest. Mitt tips då är att ta plastpåsar över skorna och sedan dra på skoskydden.

Emma Johansson
Mina värsta fryspunkter är händer och fötter. För att hantera det kör jag MTB-vinterskor med GoreTex och elsulor. Dessutom har jag faktiskt precis fått tag på handskar med värmeslingor i till de allra kallaste dagarna. Annars hjälper tumvantar mycket, även om det tar bort känslan lite.

Jonas Ahlstrand
Värsta kroppsdelen att frysa om för mig är händerna. Jag brukar få köra väderkvarnen ibland, både på och av cykeln. Är det riktigt illa så får jag stanna och springa lite. På huvudet tar jag helst en mössa och inte pannband, eftersom mestadels av värmen ventileras genom knoppen.

För händerna rekommenderar jag tumvantar där fingrarna kan värma varandra, och inte fingervantar då de blir så mycket kallare efter några timmar.

På fötterna gäller MTB- eller vinterskor, där det finns rejälare sula och mer vaddering. I extremfall så får man ha någon storlek större sko än man vanligtvis har och där lägga i en extra filtsula för att isolera ännu mera underifrån.

Alexandra Engen
Jag brukar bli väldigt kall om rumpan. Min högsta dröm är ett par vintercykelbyxor i tjock ull! Tills dess jobbar jag med ett lager ullmamelucker mellan cykelbyxan och långbyxan. Det är inte dumt alls.

Alexander Wetterhall
Det som är viktigt att tänka på är att fartvinden kyler. Riktiga kläder är hela grejen. Jag tränar med ett ordentligt och lite tjockare långärmat underställ och en vindtät vinterjacka över. Jag har aldrig varit så mycket för många lager, då jag vill känna mig rörlig.

Sedan har jag långa byxor och är det riktigt kallt så använder jag byxa med vindskydd framåt. För händerna är trefingrade handskar helt överlägsna.

Fötterna är värst för mig. Jag kör vanliga sockar för bra känsla i skorna, och jag kör fortfarande med sommarskor, fast med ett tjockare skoöverdrag. Är det kallare än fem minusgrader använder jag värmesulor. 

Mest utsatt är ansiktet, speciellt om det blåser mycket eller snöar. Från två plusgrader och kallare brukar jag cykla med tunn mössa med vindskydd i fram och en aerohjälm ovanpå. Ju mindre luft som strömmar runt huvudet, ju mer värme stänger du in. Sen har jag en buff runt nacken om det är kallare än noll grader.

Är det tio minusgrader eller kallare stannar jag inne och kör ett pass på min testcykel.

Emil Lindgren
Mitt största problem är öronen. Jag var ett så kallat öronbarn och har fortfarande känsliga öron. Vid sju plusgrader och kallare använder jag buff, earbags eller en vindtät cykelmössa. Earbags ser kanske lite lustiga ut men de är grymt bra.

Jenny Rissveds
Jag har inte några supertips. Jag tar på mig underställ, vindtäta kläder, tjocka vantar och så cyklar jag lite snabbare för att hålla värmen. Eller hoppar av och springer om jag blir för kall. 

 

Antal kommentarer: 1

Kalle

SealSkinz höga/långa strumpor och deras fingervantar, båda vattentäta samt mössan har merinoull på insidan och fixar lätt komfort till -10—-15 grader C. Njut av vintern!



Ernesto Colnago för arvet vidare

Ernesto Colnago för arvet vidare


I dag, 140 år efter att den första kedje- och pedaldrivna tvåhjulingen såg dagens ljus, är cykelns form och funktion i grunden oförändrad. Det här fantastiska arvet berikar, upplyser och inspirerar oss. Och en av de sista levande länkarna till denna rika historia är fortfarande Ernesto Colnago.

Näst efter Eddy Merckx är Fausto Coppi en av cyklingens riktigt stora legender. Men till skillnad från Merckx, som fortfarande lever, så gick Coppi bort redan 1960. Så det är få som lever som träffat honom i verkligheten, men Ernesto Colnago är en av dem.

Han sitter mitt emot mig och lutar sig framåt.

– Så, Fausto Coppi. Det här var Il Giro 1956. Jag var mekaniker hos min vän Magni, förstås. Jag jobbade för honom. Men Coppi var min idol. En dag hade Fausto problem med sin cykel. Jag hjälpte honom. Och Coppi betalade mig 1 000 lire. De pengarna hade jag i min ficka i 20 år, säger Ernesto Colnago.

I dag är han 88 år och en levande legend. Han har varit en del av den professionella cykelsporten längre än någon annan nu levande person. Han har sett allt och gjort allt, och hans cyklar är ett av sportens mest kända varumärken.

– Tänker du på cyklar så tänker du Colnago. Jag blev Colnago eftersom jag tänker utanför ramarna. Alltid. Jag var först med custombyggda ramar, säger han.

Ernesto Colnago på fabriken utanför Milano

Colnagocyklar har det cyklats på i över sex decennier. Företaget firade sitt 60-årsjubileum 2014. Som mekaniker och senare teamsponsor har Ernesto arbetat på 25 Tour de France och 25 Giro d’Italia och på alla de andra loppen som står i tävlingskalendern. Med andra ord: om det har hänt så är chansen stor att han var där när det hände. Colnagocyklar har vunnit 62 världsmästerskap, 38 klassikerlopp, 21 grand tours och 18 olympiska medaljer.

Här sitter han nu, i sitt enorma kontor, och ser ut exakt som Ernesto Colnago. Som många kända människor är han mindre än man tror. Men han utstrålar den där sortens starka karisma som man varken kan lära sig eller köpa eller stjäla. I årtionden har människor förstått att vara tysta och lyssna när han talar, och det är det han fyller rummet med – känslan av pondus. Hans blotta närvaro betyder att någonting av vikt är på väg att ske, eftersom ingen släpper in en man med en sådan status i ringen utan anledning.

Ernesto Colnago omnämns ibland som Maestro eller Capo
– bossen. Men det är bara fånerier. Colnago jobbar åt oss – för cyklingen. Det kan vi se. När vi tittar på hans senaste modell i en cykeltidning eller känner på den i en cykelaffär. Du kanske till och med kan köpa en – eller om du har tur, träffa honom i verkligheten.

Från kontoret på Colnagofabriken ser man hans privata hem på andra sidan gatan. Det är ett enormt gods. På gallergrinden framför infarten sitter Colnago-loggan. Den kom till en kväll när en journalist på La Gazzetta dello Sport, Bruno Raschi, drog klöveress ur en kortlek och uppmanade Colnago att registrera det som ett varumärke.

C60 som byggdes i fabriken direkt under Ernestos hus

Vi känner till historien. Faktum är att det inte finns så mycket kvar att berätta om en man som Ernesto Colnago. Hans liv i cyklingens tjänst är väldokumenterat. I hans kontor finns så många minnesföremål att det gott och väl skulle räcka för att fylla ett medelstort museum. I korridorerna hänger foton från cykelsportens färgrika historia de senaste sju eller åtta decennierna.

Signor Colnago, har du blivit den man du trodde att du skulle bli när du var ung?

– Jag besökte Enzo Ferrari 1984. Jag var så oerhört nervös att det nästan inte går att beskriva. Och där var han. En gammal man, 87 år då – precis som jag är i dag. Ferrari bar mörka solglasögon i sitt mörka kontor. Jag satte mig. Han frågade hur gammal jag var. Jag svarade att jag redan var en gammal man, jag var 54 då. Enzo Ferrari var tyst. Sedan sa han: ”Du borde skämmas. Jag började bygga fantastiska bilar när jag var 54!”

Ha! Det var ett bra svar!

Han lutar sig framåt och fortsätter sin berättelse:

– Kolfiber är ett speciellt material. Vi började vårt samarbete med Ferrari eftersom kolfiber var nästa steg i utvecklingen och eftersom jag trodde att Ferrari var den bästa partnern när vi skulle ta steget från stål till titan och vidare till nästa nivå. Cykelindustrin utvecklas. Men folk var skeptiska och litade inte på att cyklarna skulle klara belastningen rent mekaniskt. Med det gjorde de. Vi vann Paris-Roubaix fem år i rad. Titta. Det här är kolfiber, och det här med.

För Colnago har det ofta handlat om just detaljerna

Han tar två till synes identiska rör i kolfiber och slänger det ena mot golvet. Det skräller plågsamt högt. Sedan slänger han det andra röret. Det avger bara ett litet mjukt ljud när det landar på golvet. Han tittar på mig. Jag nickar. Det han menar är: Det första röret är värdelöst. Och jag gjorde det andra.

Han sätter sig ner, tar fram sitt anteckningsblock och visar massor med anteckningar, nedskrivna på allt från kuvert och tidningar till flygbiljetter.

– Titta. Det här är från en resa till Hong Kong. Jag jobbade på en ny design på flyget. Du ser de olika skisserna? Och det här är från Mexico tror jag. Japp. Jag ritar på en ny ram här. Du ser hur jag har ändrat den.

Att se honom visa sina anteckningar och lyfta på saker ger mig gåshud, eftersom allt det här kommer att visas upp för eftervärlden en dag, iordningställt och presenterat av Colna- goarvets framtida förvaltare – iförda vita handskar. Men just nu är det bara anteckningar. Han slänger dem på skrivbordet.

C64 en modern klassiker som byggs i Italien

Vi pratar lite mer, om småsaker. Han besvarar sällan en fråga rakt upp och ner, hans tankar verkar vandra fritt. Det är som att Colnago som person samtidigt övervakar geniet Colnago som råkar vara han själv. Det syns i sättet han tittar på en eller tittar bort, som om han hela tiden överväger sitt nästa drag. Att samtala med honom känns som att kliva ner i hans inre monolog.

Plötsligt reser han sig.
– Du förstår, kreativitet föder sig självt. Du kan inte köpa det. Min hemlighet? Res mycket. Sov lite. Flyg jorden runt. Vid ett tillfälle tar han upp en bok: ”De 1 000 bästa cyklarna”. På omslaget: en Colnago. Sedan tar han upp en cykeltidning. Han pryder omslaget. Rubriken lyder: ”Legenden”. Sedan visar han mig en bok om Colnago, därefter några bilder på hans vinnarcyklar mellan benen på världens mest kända cyklister.

Det känns nästan som att Ernesto är anställd på Colnagos egna museum, med uppgiften att vårda och stärka sitt eget eftermäle. Museet är givetvis också en fullt fungerande cykelfabrik med kontorsmänniskor och fabriksarbetare. Men allt i den här byggnaden hör på något sätt också hemma på ett museum. Allt här har ett historiskt värde i den professionella cykelvärlden – prylarna, cyklarna, mannen … allt.

Det senaste tilskottet V3rS

I visningsrummet några timmar senare. Här är de. Cyklarna. Han har antingen fått dem personligen från cyklisterna eller tagit dem efter mållinjen eftersom han instinktivt förstått värdet i en vinnares cykel. Colnagos presschef, Alessandro Turci, berättar med låg röst:

– Signor Colnago är outtröttlig. Han säger att jag alltid måste tänka på företaget, på cyklarna. Han säger: ”Vad är ett bra namn på en ny cykel?” eller ”Hur ska vi utveckla ditten och datten?” eller ”Tänk på det här, glöm inte det där!” Jag lyssnar och försöker lära mig, men det är lite stressande att vara i närheten av honom. Han arbetar hela tiden. Titta. Det där är hans hus, rakt över vägen. Så du förstår hans inställning. Han säger till mig: ”När du är på toaletten så vill jag att du tänker på cyklarna!”

Ernesto Colnago är ett av cykelsportens landmärken. Han är lika känd bland cykelfansen som Poggio eller Oude Kware- mont. Han är vår sports historia, och han hyllas för att han har lyckats. Men han hyllas inte bara för vad han har gjort och för vad han gör än i dag, utan även för sin ålder. Inga hyllar sina gamla som italienarna gör. Vart Colnago än går så får han uppskattning, för att han är en av de sista mästarna. I Italien är Ernesto Colnago en nationalklenod.

Master 10, en klassiker i stål som fortfarande går att köpa

Vägen som skiljer fabriken från hans gods är smal. Där finns ett övergångsställe. Det går från grinden till hans hem där han tillbringar sin fritid med att tänka på cyklar till porten till hans fabrik där han tillbringar arbetsdagarna med att tänka på cyklar. Det tar ungefär fyra sekunder att gå över det.

Ernesto säger att allt handlar om cyklarna. Men det gör det förstås inte. Självklart inte, funderar jag. För på skriv- bordet har han bilder på sina barn och på sin framlidna fru. Så givetvis måste han tänka på något annat än cyklar. Men var gör han det? När gör han det?

Kanske på det där övergångsstället. Den där stunden då signor Colnago är mellan sitt jobb och sitt hem. Jag tror att det är där och då det händer, i det där ingenmanslandet. Den korta vägsnutten är rimligtvis den enda platsen där han kan ägna sig åt vardagligheter mellan cykelfunderingarna. ”Mjölk. Har vi mjölk?” Om han nu ens gör det. Kanske är det i stället just det faktum att gränsen mellan arbete och fritid knappt existerar för Ernesto Colnago som är förklaringen till att han uppnått så mycket under sin livstid. Kanske är det just för att allt, precis allt, handlar om cyklarna.

Den 4 maj kom nyheten att Ernesto Colnago sålt majoriteten av sina aktier till Chimera Investments ett investmentbolag baserat i Abu Dhabi. Ernesto själv menade att detta kommer kunna garantera Colnagos framtid. Fabriken och enheten som nämns i denna text kommer fortsatt vara basen för Colnago. Men exakt hur delaktig Ernesto själv kommer vara i framtiden är dock lite oklart, men nog har denna 88 åriga legend vid det här laget gjort sig förtjänt av pension.


Så syns du bättre i trafiken som cyklist

Så syns du bättre i trafiken som cyklist


Häromdagen var jag på väg nedför en helt vanlig gata i stan när det helt plötsligt svänger det ut en bil från en sidogata och prejar mig åt sidan. Vi båda stannar och jag frågar ”Vad gör du?”, bilföraren säger något chockad men lugnt att ”Jag såg dig inte” Som vanligt blir man lite lätt irriterad och tänker tanken, nä, för du tittade inte. Nu var jag ganska mörkklädd men min cykel är lysande gul och det det var fortfarande ljust ute.      

Visst hamnar man nästan alltid där, att vi ofta får skulden för att vi inte syns, även i de fall då vi blir påkörda. Frågan om vem som har rätt och fel kommer dock inte rädda några liv och då det faller inom fysikens lagar är det ofrånkomligt att vi cyklister drar det kortaste strået vid en kollision. Så hur man än vrider och vänder på det kan det vara värt att ställa sig frågan om hur vi ska göra för att bilister ska se oss. Kanske finns svaret i hur vi hanterar visuella intryck?

Allt handlar om uppmärksamhet.
Reaktionstiden hos en bilförare kan variera en hel del, men flera studier har visat att det tar mellan 1.25 till 2 sekunder för en förare att uppmärksamma ett oväntat objekt och sen reagera(styra undan eller bromsa) När allt är stilla kan det låta som en evighet men en bil som kör i 50 km/h hinner färdas nästan 30 meter på de två sekunderna. Nu har vi inte ens vägt in faktorn av en förare som sitter och fipplar med sin telefon medans hen kör…

453376679

Bilister tittar inte efter cyklister
När vi kör bearbetar vi hela tiden en massa olika typer av information och intryck. Mycket sker omedvetet men vårt främsta fokus är på där vi tror det kan uppkomma faror. En studie på förares beteenden vid korsningar har visat att bilister främst kollar efter andra bilister. Men oftare än man kan tro blir cyklister påkörda på spikraka vägar. Cyklisten skyller ofta på att föraren inte har varit uppmärksam och bilisterna ofta på att ”jag såg hen inte” Vem som än har rätt så finns det studier som visar att cyklister överskattar sin egen synlighet, främst på natten, men även på dagen.

Människor ser människor
Något av det första vi lär oss redan som spädbarn är att särskilja människor från andra objekt och vi har alla en ganska hög förmåga att identifiera människor som människor baserat på biologiska rörelsemönster. Men det handlar ändå om synlighet och här finns det två saker vi cyklister kan jobba med för att snabbare få uppmärksamhet: kontraster och synligare rörelser. Vår överkropp är relativt stilla, annat ät det med våra konstant roterande fötter och knän. Genom att markera dessa är det lättare för bilförare att få syn på oss och identifiera oss som just människor.

Dansa i neon
Jo, jo, svart är kanske snyggt och stiligt men värdelöst för synligheten. Men vad vi än tycker om neon/flourocerande färger, syns vi bäst i det. Flourocerande färger gör nämligen icke synligt UV-ljus synligt, effekten blir att dessa färger ser upp till 200 gånger ljusare ut i dagsljus än vanliga färger. Det är inte för inte orange används så flitigt som varningsfärg i trafiken, så det är ett bra val även för cyklister, dessutom är orange väldigt ovanligt i naturen. Neonfärger är dock beroende av just UV-ljuset från solen för att ha nån effekt och funkar inte i sig på natten.

458949891

Ungersk frimärke som uppmanar cyklister att ha lyse

Reflexer!
Detta är ju en nobrainer men det är viktigt att välja reflexer med omsorg. Synligheten ökar markant om reflexerna sitter på fötter eller knän. Igen, det som rör sig mest. Det är lite hårddraget men en jacka som inte rör sig kan av en bilist lika gärna liknas vid en vägskylt. Dessutom kan reflexer som sitter längre ner lättare fånga strålkastarnas ljus.

Storleken har betydelse.
Små trådar av reflexmaterial kommer inte göra mycket nytta, så se till att ha lite större reflexer. Cykeldäck med reflexsidor har visat sig vara enormt effektiva då de sticker ut så mycket.

Lampor även på dagen.
Jo, även på dagen så gör faktiskt lampor nytta då de skapar både synlighet och rörelse. Sen kommer du behöva starkare lampor på dagen än på natten.

Någon gång i framtiden kanske autonoma bilar skickar neonfärgerna tillbaka till loppismarknaden. Men till dess är nog vårt säkraste kort som cyklister att försöka dra åt oss så mycket uppmärksamhet vi kan, så tidigt vi kan.

Antal kommentarer: 2

Stig Andersson

Mycket bra artikel. Vi är ett gubbar som cyklar året runt och nu kör vi skogen. Skönt att slippa bilar !!


Johan

Ja jätteviktigt med bra belysning, jag har på hela familjens cyklar B&M IQ X av olika varianter, elcykel och dynamo samt för batterilamporna LED Sigma Lightster. Tillsammans med riktigt starka baklampor får det bilar reagera tidigt. Annan sak tänka på vid cykling i mörker är att våga ta plats i trafiken, åtminstone i städerna, och inte gömma sig långt åt sidan och riskera krocka med en bildörr eller fast föremål som någon trafikplanerare eller annan placerat där.



BMC satsar på kidsen med nya cykeln Blast

BMC satsar på kidsen med nya cykeln Blast


Många barncyklar är oftast bara nedbantade versioner av vuxencyklar, alla delar är liksom bara mindre. Förvånansvärt nog kan barncyklar trots det väga lika mycket, eller mer än de fullvuxna versionerna. Ett skäl är att många delar, i synnerhet ramarna, görs i tungt stål. Effekten blir att många barns cyklar väger nästan hälften så mycket som barnen själva väger, något som knappast är optimalt – eller så värst roligt.

BMC, som annars mest är synonymt med att tillverka några av världens snabbaste cyklar på proffsnivå, har nu skapat barncykeln Blast. För att banta vikten är ramen i aluminium. Ett annat sätt för BMC att hålla nere vikten var att skippa framdämpare. I stället har cyklarna fått feta och dämpande 2,4”-däck. Även geometri och vinklar är anpassade för barn. Blast kommer som 20” för barn mellan 5–8 år eller 24” för de mellan 6–11 år. Den förstnämnda väger in på 8,6 kilo och den senare på 9,6 kilo. Cyklarna har även fått ett lågt insteg, ett lågt placerat vevlager och en smal q-faktor (bredden mellan vevarmarna), vilket under- lättar ett mer naturligt tramptag. Vi kan inte lova – men vi gissar att cyklar som dessa gör det bra mycket roligare för barnen att ta sig ut på stigarna och vi gläds åt att allt fler leverantörer hoppar på tåget.

Läs mer: Bloggaren Krister Isaksson om att cykla med barn


Ny Diverge från Specialized

Ny Diverge från Specialized


”Innovate or die”har länge varit Specializeds motto, och nu släpper de en ny och uppdaterad version av grushojen Diverge och nog är även detta även en grushoj som tar ett steg närmre mountainbikevärlden.

Peter Sagan på nya Diverge

1.Längre och flackare
Här tog de inspiration av deras XC raket Epic, och nya Diverge får flackare gaffelvinkel, längre reach och kortare cockpit. Förändringar som ska ge en mer stabil cykel och ge mer kontroll över slirig lera och snabba dammiga stigar.

2. Mer offset
Diverge’s nya gaffel har ökad offset för att ge bättre stabilitet i höga hastigheter, utan att kännas seg i responsen.

3.Högre men ändå lägre
Vevhuset är höjt med 6mm för att få förbättrad tramputrymme och göra den mer aktiv, men för att ge stabilitet är vevhuset samtidigt droppat hela 80mm.

4.Kort
Kedjestagen på 425mm gör cykeln kvick och accelerationsvänlig.

Mer däckutrymme
Inget låser upp potential som däckutrymme. Nya Diverge har plats för 47 mm på 700c hjul och 2.1″ på 650B.

Innovativa kedjestag
Specialized ville ha ordentligt med däckutrymme, men vi ville inte ta till längre kedjestag eller en osymetrisk kedjestagsdesign. Lösningen hittar du på drivsidan, kedjestaget här, mellan däcket och kedjeringen, är smalt och tillverkat av solit kolfiber.

En tidig prototyp
Självklart har nya Diverge en SWAT-lucka
…och det beprövade dämparsystemet Future Shock 2.0. Ett system som först utvecklades för tävlingar över kullersten.
En MTB, eller? Yepp, du ser rätt, det är ett rakt styre på bilden. För nu släpper Specialized även en Diverge EVO som har en aluminium ram och rakt styre. På sitter även de nya Rhombus däcken och Future Shock 2.0.

Vad är skillnaden mellan de olika ramarna?

Den nya Diverge kommer i olika kolfiber lay-ups:

  • S-Works är byggd på en FACT 11r ram med SWAT-lucka och däckutrymme för 47c däck.
  • Pro, Expert & Comp Carbon är byggd på en FACT 9r ram med SWAT-lucka och däckutrymme för 47c däck.
  • Sport och Base Carbon är byggd på en FACT 8r ram utan SWAT-lucka, men med däckutrymme för 47c däck. Det här är också en ny ram med ny geometri!
  • Base och Elite E5 är byggda på en premium aluminium ram med samma däckutrymme på 47c och samma progressiva gravel geometri.
  • EVO-modellerna kommer i premium E5 aluminium och en ännu progressivare geometri för att tillhanda hålla rakt styre.

Modeller och priser:

S-Works Diverge 114,999.00
S-Works Diverge frameset   45,999.00
Diverge Pro Carbon  79,999.00
Diverge Expert Carbon  57,999.00
Diverge Comp Carbon  43,999.00
Diverge Sport Carbon   33,999.00
Diverge Base Carbon  27,999.00
Diverge Comp E5   23,999.00
Diverge Elite E5  19,999.00
Diverge E5  12,999.00
Diverge Expert E5 EVO  29,999.00
Diverge Comp E5 EVO  20,999.00


Shimanos Deore blir nu 12 växlad

Shimanos Deore blir nu 12 växlad


Först kom XTR som 12 delad drivlina från Shimano, sen kom XT och SLX och nu har äntligen samma DNA kommit ner till den lite billigare Deorenivån.

I samma veva så släpper man även en nya 11-delade Shimano DEORE M5100 och 10-delade Shimano DEORE M4100 grupper. Olika grupper för olika behov alltså.

1×12 vevparti: Shimano Deores vevparti (FC-M6100) för 12-delat kommer endast i singelkonfiguration (1×12). Det har samma Dynamic Chain Engagement+ teknologi som vevpartierna hos XTR, DEORE XT och SLX, där den smala-breda tandprofilen ser till att hålla kedjan på plats.

Vevpartiet kommer med vevarmslängderna 170mm och 175mm, samt klingor på 30T eller 32T. Det är också kompatibelt med större eller mindre klingor från SLX, XT och XTR grupperna. Det finns också tre olika Q-factors: 172mm (O.L.D. 142/148mm), 178mm (O.L.D. 148mm) eller181mm (O.L.D. 157mm).

Kassett och kedja: DEORE 12-växlade MICROSPLINE-kassett* är tillverkad av 12 slitstarka ståldrev (i de andra grupperna är några av de större dreven gjorda av aluminium eller titan) och finns med utväxlingen 10-51T. Shimanos Hyperglide+ ger fin växlingskvalitet så att du kan växla både upp och ner under belastning.

*Denna kassett kräver alltså en den nya microsplinebodyn på navet.

Bakväxel: Den 12-växlade DEORE-bakväxeln har stora 13T trissor och teknologin SHIMANO SHADOW RD+ som tack vare men styvare växelarm och högre fjäderspänning reducerar kedjeslag och optimerar kedjespänningen.

Reglage: DEOREs 12-växlade högerreglage har samma I-specEV-teknologi som XTR, DEORE XT och SLX. Detta tillåter större ergonomiska justeringar. De har även Shimanos beprövade tvåvägsfunktionen TWO-WAY RELEASE som gör att du nu snabbt kan växla upp och ner genom alla 12 växlar.

Bromsar:  DEORE M6100-bromsarna kommer som antingen XC-specifikt tvåkolvsok (BR-M6100) eller som fyrkolvsok (BR-M6120) för trail/enduro. Båda har ett omdesignat bromshandtag med ökad styvhet, vilket ger bättre feedback och mer kraft. Bromshandtagen är utrustade med Shimanos välbeprövade SERVO WAVE-teknologi vilket resulterar i snabbare kontakt mellan belägg och skiva, ökad kraft och kortare frigång innan bromsarna appliceras.

SHIMANO DEORE M5100 (11-DELAD) OCH M4100 (10-DELAD)

Till skillnad från den 12-växlade versionen kommer båda serierna med såväl dubbla vevpartier (2×11 och 2×10) som singelklinga (1×11 eller 1×10). Trots att den nya 12-växlade teknologin saknas finns andra fördelar med bland annat HG-kassett och HG-kedja, RAPIDFIRE PLUS MONO-vänsterreglage samt 2-WAY RELEASE. De nya Deoregrupperna är dock inte kompatibla med varandra.

Annars är Shimanos alla 12 delade grupper fullt kompatibla med varandra, så det går att mixa eller uppgradera efter behov.