Racet du aldrig kan vinna

Racet du aldrig kan vinna


Inga större sportevent i South Australia får längre använda podietjejer som dekoration; i stället ska de idrottsmän och kvinnor som hyllas på podier flankeras av juniora utövare av sporten.
”Det finns mer konstruktiva, produktiva och inflytelserika roller som kvinnor kan och ska fylla under event som dessa,” sa Joe Szakacs från SA Unions i samband med att beslutet gjordes publikt.

Det är lätt att förlöjliga debatten genom att fnysa att det rör sig om politisk korrekthet. Det är stort begrepp. Man får till och med plats att gömma sig bakom det om man provar. Inte alla podietjejer är viljelösa offer. Knappt några skulle jag vilja påstå. De är där av egen fri vilja, men det går inte att komma ifrån att den viljan påverkas av det samhälle vi lever i. De har vunnit rejset om vem som är vackrast, den gren vi kvinnor oftast tävlar och bedöms i.

Debatten påminner mig om den tid då jag bodde i Italien. Jag diskuterade en viss vägsträcka med de som bodde i samma hus. De tyckte att den var lång, nästan omöjlig för dem att cykla. Jag kläckte, kanske med lite övermod, ur mig att den där sträckan cyklar jag på fem minuter. En ung kille spände ögonen i mig och sa att det klarade jag inte alls. Det var uppenbart att hans tankar om kvinnliga idrottare inte var så höga. Jag antog utmaningen och stirrade tillbaka. Do too! 

När jag väl stod där på vägen, redo att starta, tvivlade jag faktiskt lite själv. Jag är ingen tempocyklist, och fem minuter var kanske lite i underkant, men jag skulle förstås försöka. Han som inte trodde på mig körde bakom i bil och kontrollerade, och jag hade klockan på cykeldatorn. 

Jag erkänner att det var väldigt tufft, men jag gjorde det på 4:49. Nu skulle han allt få be om ursäkt för att han hade tvivlat på mig. Men det gjorde han inte. Istället tittade han på mig och sa: ja, men du blev alldeles svettig och röd i ansiktet. 

Det spelade alltså ingen roll att jag utförde uppgiften och vann vadet, för jag förlorade en tävling som var långt mycket viktigare för honom – den om att vara vacker. Mot en sådan inställning går det inte att vinna.

Beslutet i South Australia ger ett visst hopp om att vi är på väg i rätt riktning. Då det rör alla större idrottsevenemang påverkar det även bilsporten där depåtjejer länge varit en del av bilden. Idrottsministern i delstaten sammanfattade förbudet mot dem på ett sätt som i högsta grad är gångbart även för cykelsporten.
”Vad vi vill uppnå är att flickor och kvinnor som kommer till tävlingarna ska inspireras till att vilja bli förare och mekaniker och ingenjörer.”

I till exempel Belgien tycker man fortfarande att en kvinnlig stjärt är höjden av bra marknadsföring. Min krönikörkollega Niclas Sjögren belyste ämnet så sent som i vintras (”visa pattarna liksom”) att även om Peter Sagan efter massiv kritik hade vett nog att be Maja Leye om ursäkt efter att han nöp henne i baken på podiet till Ronde van Vlaanderen för några år sedan, så använde GP E3 så sent som 2015 en bild på en trosklädd bak, en hand och texten ”Who will pinch them in Harelbeke” som marknadsföring.

Personerna bakom ett sportanpassat semesterboende i Belgien tyckte att det var innovativ och banbrytande marknadsföring att på facebook lägga upp en bild på en slank, naken tjej med en cykel och en text som beskrev hur bra deras hus var anpassat för cyklister. Jag ifrågasatte då om de trodde att de skulle locka många kvinnliga cyklister till sitt boende med den bilden, varpå de snabbt reagerade och ändrade bilden.
Till en överviktig, naken tjej. Med cykel.

Det ska bli roligt att om trettio år förklara för belgarna vad det var jag menade.


Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Vi har tagit ett långt snack med Sveriges argaste mekaniker
  • Bjuder på en prylspecial med en hel hög med nya prylar
  • Träffat Tim Krabbe, författaren till ”cyklisten”
  • Kollat in vad som kanske är världens bästa bambucykel

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Jens GUstavsson

Jag håller fullständigt med dig, kvinnliga modeller används i tid och otid. Helst med så lite kläder som möjlig och det är otroligt gubbsjukt. Podiumflickor i cykel är bara ett av att antal dåliga exempel, allt ska tydligen säljas med lättklädda damer. Vad har tjejer i bikini med motorcyklar och göra (när man kollar på bilder från de stora mc-mässorna så vimlar det av lättklädda tjejer), när man kör motorcykel ska man ha både hjälm och skinn- eller allvädersställ på sig.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Gruset blev till guld

Ledare: Svenska cyklister har dåligt med fristäder – inte ens på våra så kallade cykelbanor...

Läs mer

50 år sedan Gösta Fåglums historiska bedrift

För 50 år sedan skrev Gösta ”Fåglum” Pettersson svensk idrottshistoria med sin seger i Giro...

Läs mer

5 varningstecken på att Zwift tagit över ditt liv

Lite sen på bollen kanske, men nu är du inne i värmen. Du har just...

Läs mer

Fem faser av ofrivillig vila

Krönika: Så kom dagen då sannolikhetsläran skulle ta ut sin rätt på de ackumulerade Strava-milen....

Läs mer

Fler intressanta artiklar

När cyklande kvinnor var en provokation

Cykeln är det föremål som mer än något annat påskyndade jämställdheten mellan män och kvinnor....

Läs mer
Om Trump kunde cykla

Ledare: John F. Kennedy sägs ha myntat de bevingade orden ”Nothing compares to the simple pleasure of a bike ride.”...

Läs mer
I backspegeln: legendariska Campagnolo

Andreas Danielsson berättar hur det legendariska företaget Campagnolo fick sin start. De tillverkade inte bara cykeldelar utan också korkskruvar...

Läs mer