Missa inte våra intervjuer på Bike Expo!

Missa inte våra intervjuer på Bike Expo!


Bicyclings program lördag 15 november

Klockan 10.00 
Thomas Löfkvist, Tre Berg
Tre Berg är en ny stor satsning inom cykelsport – kanske den största någonsin.

Klockan 11.00
Marcus Lofjord
Marcus har i år skrivit om skador, smärta, naprapati och bikefit i Bicycling. Vilka är de vanligaste defekterna hos cyklister? Hur hanterar vi dem bäst? Eller ännu bättre, hur ska v undvika dem? 

Klockan 12.00
Johnnie Krigström och Mattias Särnholm 
Johnnie och Mattias driver teve-programmen Roomservice och Sofias Änglar. Men de har också ett stort cykelintresse där rubriken är trivsel och glädje. Johnnie har i år deltagit i flera motionslopp, och han är även en stor vän av mörker och dubbdäckscykling. Mattias är mer MTB-inriktad och hänger gärna i Åre och Järvsö. Sedan några år tillbaka är han också den stora kraften bakom Älvsjö BMX-bana.

Klockan 13.00
Niclas Sjögren 
Reporter, krönikör och passionerad cyklist. Få kan uttrycka sig i text som Niclas när det handlar om att beskriva cyklingens kärna. Han älskar att köra etapplopp på landsvägscykel där han under en stund får känna sig som ett proffs. Och hans enorma intresse för prylar når nästan en osund nivå. Men hur är det med Niclas texter – är han ironisk?

Klockan 14.00
Emil Lindgren
På MTB-VM i Norge tog Emil Lindgren silvermedalj i sprint, men ändå är den närmaste framtiden som proffscyklist oviss, eftersom hans lag nyligen oväntat lades ner. I år har Emil också testat Enduro, både i Åre och världscupfinalen i Italien.  

Klockan 14.30 
Fredrik Ericsson
Vilka är de största träningstrenderna nu? Hur mycket alternativ träning vågar man köra under vintern, och vilka träningsformer är i så fall bäst? Var i världen hittar man skön och bra cykling för rimliga pengar? Om hur ska man lägga upp sin träning om man vill lyckas riktigt bra på Vätternrundan nästa år? Bicyclings träningsexpert Fredrik Ericsson har svaren.

Klockan 15.00
Agneta Sjödin och Måns Möller
Teve-profilerna Agneta Sjödin och Måns Möller – varför är de på en cykelmässa? Som ung drömde Agneta om att bli riktig cyklist, och Måns körde Vätternrundan i år – med mersmak. Nu har de ett nytt spännande cykelprojekt ihop.

Bicyclings program söndag 16 november

Klockan 10.00
Annie Söderberg
Bicyclings andra träningsexpert jobbar både med landslaget och tjejnätverket She Rides. Vad är viktigt för att cykel ska bli en ännu större och bredare tjejsport? Hur kommer det sig att de svenska elittjejerna har lyckats så bra internationellt sett? Och varför borde alla börja med enduro?

Klockan 11.00
Calle Friberg
Efter avslutad karriär gjorde Calle en comeback och blev bättre än någonsin, med svenska mästartitlar i både cykelcross och långlopp. Hur ser Calle på det här med prestation, med och utan press, och vad det kan göra för resultatet? Och vad är Calles bästa materialtips? 

Klockan 12.00
Krister Isaksson 
Ingen kan praktisk cykling som Krister – trafikplanerare med fokus på cykel, tillika krönikör och en av Bicyclings mest lästa och omdebatterade bloggare. Vad är sämst i infrastrukturvärlden just nu? Vad är bäst? Och vad har Krister för förväntningar på den nya regeringen? 

Klockan 13.00
Henrik van Ingelandt 
En av landets mest meriterade mekaniker med flera landslagsuppdrag i bagaget. Han har också hållit många kurser, skrivit om mek i Bicycling, och är nördigt fascinerad av lätta och snygga prylar som alltid fungerar perfekt. Men vad måste man som vanlig cyklist kunna meka med själv? Vad bör man låta bli att pilla på, och hellre lämna in? Vilka verktyg behövs för en helt vanlig motionär? Ska man tänka på något särskilt när man vintercyklar? 

Klockan 14.00
Bernt Johansson – Tre Berg 
Tre Berg är en ny stor satsning inom cykelsport – kanske den största någonsin.

Klockan 14.30
Susanne Ljungskog
Två gånger världsmästare och nu comeback i cykelvärlden i år. Fast denna gången för att hjälpa andra, med Team Sky Blue. Hur har satsningen fungerat? Och hur ser Susanne på dagens elit, förbundets arbete och cykelsverige i stort?  

Klockan 15.00
Matthias Wengelin
Svensk mästare förra året och en 6:e plats i världscupfinalen i Norge gjorde att Sveriges olympiska kommitté lyfte in honom i topp- och talangprogrammet, där han nu är den enda manliga cyklisten. Vad betyder det att finnas med under SOK:s tak? Ökar pressen och hur ser stödet ut? Matthias tränas av sin sambo Annie Söderberg – hur funkar det i deras relation?

Mässans öppettider:

Fredag 14 november klockan 13-19 
Lördag 15 november klockan  9-17
Söndag 16 november klockan 9-16
Mer info 

Följ @bicyclingswe på instagram för de bästa prylnyheterna från mässan!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Specialized S-Works Ares är här!

Specialized S-Works Ares är här!


Det har förekommit en del rykten om denna sprillans nya sko ett tag nu. Bland annat syntes Daniel Oss i Bora Hansgrohe snurra runt på dem i höstas. Något som fick många att tro att det handlade om en ny S-Works 8 sko. Men så är inte fallet, utan Specialized släpper nu en helt ny sko som fått namnet Ares.


Visst har den ärvt en del från S-works 7, främst sulan och styvheten (som hamnar på 15, högst upp på skalan) Resten av skon är dock något annat. Boaspännena är ett par Li2 (till skillnad från de specialdesignade som sitter på S-Works) och kring dessa har man byggt en helt ny spännkonstruktion. Skon har en sockliknade plösfri konstruktion som ger en omslutande passform. Tanken är att spänningen dras triangulärt över mellanfoten och sprider trycket över en större yta, något som eliminerar foten från att rulla i skon, enligt Specialized alltså, som även menar att skon därför blir 1% snabbare.


Tryckkartor av samma cyklist, vid samma kraft, i en sko med traditionell, dubbelt spännsystem jämfört mot vårt nya S-Works Ares spännsystem, under patentansökan, där kontaktytan ökar med 20%. 

Vi har redan hunnit testa den lite, av förklarliga skäl dock bara inne på trainern och passformen är minst sagt unik. För ännu mer precis passform har hälkappan fått en ordentlig stoppning. Nackdelen som följer med den sockliknande konstruktionen och tajta hälkappan är att de blir lite svåra att komma i och kräver nästan ett skohorn. När de väl sitter på är de dock sanslöst sköna med en otrolig balans mellan komfort och kraftöverföring. Trogna sin historia är skorna av de lite smalare slaget, men då de inte är allt för styva runt själva tåboxen gissar vi att de kommer forma sig lite efter foten med tiden. Att det är en sko som kan leverera är det inga större frågetecken kring och när vädret passar sig bättre för vita och luftiga skor lovar vi att återkomma med ett lite djupare test.

Vikt: 255 gram per sko (storlek 43)

Pris: 5000


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Mathieu van der Poel har äntligen lärt sig att njuta

Mathieu van der Poel har äntligen lärt sig att njuta


Stålmannen. Allätaren. Ett mirakel på hjul. Superlativen haglar över den mångsidiga nederländaren Mathieu van der Poel. Men det är först nu han faktiskt har lärt sig att även njuta.

En fika? Den yngre versionen av Mathieu van der Poel, som nu är 26, skulle aldrig någonsin ha stannat för något sådant. Inte en chans. Träning gjordes non-stop och var – i hemlighet – egentligen alltid en form av tävling.

– Om jag tidigare tvingades att stanna så kunde jag må ganska dåligt över det, då hade jag inte haft ett längre träningspass, utan två korta. Det gav ingen tillfredställelse och räknades inte. Jag kunde till och med få skuldkänslor, säger Mathieu.

Men det var den gamla Mathieu och det är inte samma person som han är i dag.

– En kaffe och en bit paj, kanske en macka, jag är på! Även om jag kanske inte vill sitta allt för länge, max en halvtimme, men nu kan jag åtminstone göra det.

Ett längre träningspass kallar han i dag för en dagsetapp. Och steg för steg så lär han sig faktiskt att njuta mer.

– Allt är betydligt mer avslappnat i dag. Tidigare handlade det alltid om att jag skulle köra slut på mig själv. Nu njuter jag på ett annat sätt och jag ligger inte längre sömnlös när träningen blir avbruten eller dålig.   

Tidigare skulle cykling alltid vara något hårt utan massa lull-lull omkring. Full gas utan att spara på något. Förutom när han ibland tränade med sin bror David körde han alltid solo. Kärleken till sporten kände han bara när han vann – då var det kul. Cykling var annars något som skulle kännas i alla kroppens fibrer. Om han inte vann, då var det inte kul. Just därför älskar han cykelcross så mycket, för där har han vunnit nästan varenda gång.

– Tidigare kunde jag inte hantera en förlust. Visst, det är fortfarande roligare att vinna, jag är ju ändå en tävlingsmänniska, men jag är betydligt bättre på att hantera en förlust i dag. Nu kan jag till och med köra cykelcross bara för att det gör mig till en bättre cyklist, eftersom den träningen och rytmen som finns i cykelcross gör mig bättre på annat.

Mathieu van der Poel har helt enkelt mognat. Han kan ha kul när det inte alls handlar om resultat. Han har blivit mer spontan och har till och med börjat träna med andra i klunga.

– De specifika träningspass jag får från min tränare Kristof de Kegel kör jag alltid solo, då funkar inte en större grupp. Men rena distanspass kör jag numera gärna med andra.  

Men när han är med på de där träningarna går det sällan lugnt till, tvärtom blir det nästan alltid lite av en tävling.

– Att köra en lång och lugn träningsrunda funkar helt enkelt inte med gruppen jag kör med. Men ska jag vara ärlig så är det nog mest mitt fel, erkänner han

Här kommer det där med fikapausen på tal.

– Tidigare var jag ju helt anti, jag såg det som förlorad träningstid. Men gänget jag cyklar med nu och andra proffs har fått mig på andra tankar. Samtidigt är det en insikt som ändå nog har smugit sig på mig, för någonstans har jag ju fattat att jag inte kan maxa jämt och konstant.

Han påpekar däremot att han aldrig kommer stanna för ett fikastopp i dåligt väder. Dagen till ära är han dessutom en timme sen, då morgonens regn fick honom att skjuta på det planerade träningspasset. En yngre Mathieu hade struntat i regnet och cyklat ändå, eftersom det var det som var planen. Men den något äldre och kanske visare Mathieu valde ett torrare alternativ. Vår intervju är dessutom även den mest en paus, för han ska ut igen när vi är klara. Och trots coronapandemin har han ett fullbokat schema, ett schema som samtidigt kräver mer flexibilitet än vanligt – för inget har ju varit normalt det senaste året. Mathieus jakt på olympisk guldglans i XCO har fått vänta. Att kalendern 2020 blev som den blev hade Mathieu och hans team inga större problem att acceptera.

– Jag såg verkligen fram emot min premiär på både Strade Bianche och Milano – San Remo. Även om jag inte är nöjd med mina resultat så var det en häftig upplevelse. Trots omständigheterna kunde man känna av all passion som omger dessa klassiska lopp, så jag ser verkligen fram emot att få göra om dem, men med publik och allt annat på plats.

Efter fjolårets seger i Amstel Gold race haglade superlativen över Mathieu van der Poel, men hyllningarna som kommer med kändisskapet verkar han ta med en nypa salt.

– Jag skulle nog aldrig säga liknande saker om mig själv, för det finns en massa saker jag inte kan göra. Så hyllningarna får andra stå för. Ibland faller alla bitar på plats och allt går bra, men som cyklist vet man ju att allt kan hända och att man faktiskt har dåliga dagar också.

Precis som Wout van Aert kallas han ibland ”hälften människa, hälften maskin”. Även om han läser alla superlativ och komplimanger så menar han att det är viktigt med distans.

– Ena dagen blir man hyllad till skyarna för att man vinner, andra dagen blir man sågad vid knäna för att man gör en dålig tävling. Så man får inte ta åt sig för mycket, varken av det ena eller det andra.

Han säger att han har sin far, före detta cykelproffset Adrie van der Poel, att tacka för detta lite sunda förhållningsätt. En relation som nyss förändrats. Fram tills nyligen bodde de nämligen ihop, men nu har Mathieu flyttat ihop med sin flickvän i Antwerpen.

– Jag gillar det nog bättre så här, för när vi ses numera blir det lite mer speciellt. I början var det ju en sån enorm fördel att ha pappa där med alla tips och allt stöd. Men förr eller senare måste jag börja bygga allt på egna erfarenheter och hitta rätt i alla mina egna preferenser – precis som det ska vara.

Kikar han framåt och mot nästa säsong ser han en möjlig kombination i att köra både OS (MTB-XCO) och Tour de France. En minst sagt unik kombination som säger mycket om hur mångsidig Mathieu är som cyklist. OS har ju självklart högst prioritet men han utesluter inte en premiär på Touren. En anledning till det är att han blev inspirerad av Wout van Aerts prestation på årets upplaga av Tour de France. Men att kombinera ett OS med ett längre etapplopp som Tour de France skulle vara något helt nytt för Mathieu.

– Jag har ju inte gjort det innan och har ingen aning hur min kropp kommer hantera en lång Tour. Kanske går det bra, kanske visar det sig att man har tagit vatten över huvudet.  

Att han har denna lite unika approach till att köra flera olika discipliner och att han månad efter månad har svårt att fokusera på ett enda mål har en förklaring. Mathieu menar att han har lite av en ADHD-personlighet. Han är som den där distraherade eleven som sitter och vrider sig på stolen i skolan, som ägnar sig åt geografi, matte och språk – på en och samma gång. Som har käkat upp mellanmålet innan läraren ens sagt att det är dags för paus.

– Men jag har blivit mycket bättre på att fokusera. Tidigare kunde jag aldrig genomföra ett längre träningspass utan att gnälla eller att tramsa runt, men nu kan jag faktiskt sitta med en grupp i fem–sex timmar och njuta av det.

FAKTA
Mathieu själv är en av världens absolut mest meriterade cykelcrossåkare med fler segrar än det finns stjärnor på himlen. Han är dessutom regerande nederländsk mästare på landsväg och utmanar numera både Peter Sagan på landsvägsklassikerna och Nino Shurter på mountainbikens XCO. Samtidigt.

Mathieu van der Poel är född i en framgångsrik cykelsläkt. Hans pappa Adrie van der Poel blev nederländsk mästare i cykelcross sex gånger och en gång på landsväg. Han vann även CX-VM 1996 och tog segrar på etapper i Tour de France och i sex klassikerlopp. Mathieus morfar är fransmannen Raymond Poulidor, som bland annat vann Vuelta a España 1964 och blev tvåa i Tour de France inte mindre än tre gånger.

Nationalitet: Nederländare
Ålder: 25 år
Bor: Antwerpen, Belgien
Smeknamn: ”The flying dutchman”

Bilder Photopress.be


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Test: Bontrager Ion Pro RT och Flare RT-lampset

Test: Bontrager Ion Pro RT och Flare RT-lampset


Får saker har utvecklats och förändrats så fort på cykelfronten som just våra lampor. Tunga batterier, stora lampor och dåligt ljus är nu ett minne blott och mörkerkörning är inte längre något större problem. Men man hamnar ändå ofta i valet att använda lampor som är små och kompakta och som gör en synlig, eller lampor med externa batterier som lyser upp ordentligt, men de kan vara lite klumpigare. Detta lampsett är en perfekt kompromiss mellan dessa ytterligheter.

Baklampan är en kompakt sak med både rejäl ljusstyrka och inbyggd batterikapacitet även för den långa turen. Lampan är särskilt designad för att synas och funka extra bra just på dagen. Synligheten för denna lampa ligger på mellan 400 meter och två kilometer. I det starkaste blinkläget har lampan 90 lumen, då räcker batteriet i sex timmar. Drar man ner det till fem lumen räcker de i upp till 15 timmar. Siffror vi upplever som sanningsenliga. Den har även en inbyggd ljussensor och ljusstyrkan justeras automatiskt efter omgivningen. Lampan är lika enkel att ladda via USB som den är att fästa på sadelstolpen.

Framlampan är en ordentligt imponerande pjäs, för den här kompakta lilla enheten med helt integrerat batteri trycker ut inte mindre än 1 300 lumen, så du kommer inte bara synas utan även kunna se. Lampans överdel är i aluminium och nederdelen i kraftig plast. På maxeffekt får man inte mindre än nästan två timmars brinntid. Den har flera dimbara lägen och i nattligt blinkläge (något som bör dock undvikas) är batteritiden upp till 26 timmar (!!!). Förutom det medföljande lampfästet är lampan kompatibel med Treks blendr-system. Det vi saknar här är någon lösning som fungerar för att fästa lampan på de allt mer populära aerostyrena.

Allt för ofta så tänds lampor oavsiktligt och när man väl ska cykla så hittar man sin lampa helt tom på batterier i sin ficka eller ryggsäck. Dessa lampor har knapp med dubbelklickfunktion som förhindrar att lampan tänds oavsiktligt. Lamporna har även ANT+ och Bluetooth smart och kan anslutas till både din Garmin eller Bontrager Transmitr-enhet för trådlös kontroll och batteristatus. Smart trådlös integration i en lampa där du får väldigt mycket, inte bara lumen, för pengarna.

Vikt framlampa: 33 gram. Vikt baklampa: 176 gram.

Pris : 1 800 kronor.

Läs mer om lamporna hos TREK

Antal kommentarer: 1

Leifv

När kommer cykellampor med ljusbilder liknande bilars? Dvs man tar tillvara ljuset och styr det dit det gör mest nytta, utan att blända medtrafikanter?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Jackal – helt ny hjälm från Lazer

Jackal – helt ny hjälm från Lazer


Anrika Lazer fortsätter satsa på MTB-sortimentet. Efter lanseringen av Impala och Coyote 2019 släpper de nu Jackal.

För att skapa en riktig premiummodell har komforten optimerats i alla vinklar för bästa upplevelse. Hjälmen utgörs av 7 olika delar med smart placerade ventilationskanaler.

Passformen har optimerats genom att Jackal är designad med Lazers Advanced Turnfit® system, med både vertikal och horisontell justering.

Hjälmen har testats på Virginia Tech hjälmtestanläggning och fick perfekt 5-stjärnigt testresultat. Det betyder att Lazer nu har totalt 10 olika hjälmar med 5-stjärniga testresultat. Den kommer i versioner med eller utan Mips. Visste du förresten att Lazer är en del av Shimanofamiljen?

Jackal är anpassad för googles och har ett praktiskt magnetspänne som gör det enkelt att ta på och av hjälmen, även med handskar på. Det ingår dessutom även ett kamerafäste som är lätt att ta av och på. Kort och gott en riktigt genomtänkt hjälm, full av finesser och funktioner.

Rek pris utan Mips: 1999 kr
Med Mips: 2199 kr

Läs mer om hjälmen här!

Just nu tävlar vi ut en hjälm till er som prenumererar, håll utkik i tidningen eller i vårt nyhetsbrev för detaljer.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Test: Världens minsta lås – Hexlox

Test: Världens minsta lås – Hexlox


Du har låst fast cykeln med dubbla lås, ett runt ramen och bakhjulet och ett har fixerat framhjulet. Du har gjort allting rätt. Likt förbannat är det någon som länsat din fina hoj på värdefulla prylar och tagit med sig styre, framgaffel och sadel. Din cykel är nu blott en spillra av sitt forna jag.

Hexlox är en liten pryl som ser till att du får behålla även dina delar. Exakt hur den funkar är lite av en hemlighet, och när man inte vet kan det framstå som ett mindre mysterium. Men det är en liten hexformad och magnetiserad bult som man stoppar in i insexbultens öppning (den funkar alltså bara på stål och inte på aluminium- eller titanbultar). Det gör att den prylsugna tjuven inte kan använda vanliga verktyg för att komma åt dina värdesaker.

För att få ut bulten använder man en liten miniatyrnyckel som är mekaniskt kodad för att passa exakt din Hexlox. Ett hundra procent omöjligt att få ut den annars är det inte, men det krävs en rejäl dos med våld, typ borra/såga/banka sönder, och det är ju inget som görs direkt obemärkt. Man kan ha samma nyckel till flera bultar och nyckeln har även en kod som gör att du kan beställa en ny om du skulle tappa bort den. Vilket inte är helt osannolikt, för den är verkligen liten. Hexlox kommer i storlekarna 4, 5, 6, 8  och nu även 10 millimeter, så du kan säkra det mesta på din dyrgrip.

+ Genialt och säkert.

– Lätt att tappa bort både nyckel, och bult…

www.hexlox.com

Pris: Kommer i flera olika set som kostar från cirka 350 kronor.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in