Långläsning: Sola säkert!

Långläsning: Sola säkert!


När jag var liten var det inte så noga med solskydd. ”Man blir röd först, sen brun” hette det och barnen sprang omkring nakna i solen och blev bruna som pepparkakor. Solskyddsmedel var något man i bästa fall använde på utlandssemestern.

Även om jag nu klassas som veteran inom cykelsporten var det inte så väldigt längesen. Men nu har pendeln svängt helt åt andra hållet. Solskyddsmedel används av hudmedvetna året runt för att undvika att bli rynkig i förtid.

Ungarna smörjs in med faktor 30 och kläs i heltäckande kläder och solhatt som om dagis låg i hetaste Afrika. Men är solens strålar verkligen så farliga? Vi börjar med lite hårda fakta. Det finns tre typer av strålning från solen: UVA, UVB och UVC. Indelningen är gjord med utgångsläge från strålningens energiinnehåll, där UVA-strålningen är minst energirik och UVC-strålningen är mest energirik.

Ozonlagret uppe i atmosfären fungerar som ett filter mot solstrålningen. Det filtrerar bort nästan all UVC-strålning och stora delar av UVB-strålningen, medan cirka 90 procent av UVA-strålningen tar sig hela vägen ner till jordytan. UVA-strålningen gör att pigmentet i huden påverkas och vi blir bruna. Solarier strålar därför huvudsakligen UVA. De mindre trevliga effekterna av UVA-strålning är att den på sikt kan orsaka hudcancer och få huden att åldras i förtid.

UVB-strålningen i sin tur, gör att huden blir röd och bränd om vi vistas för länge i solen. Också UVB-strålningen kan ge hudcancer på sikt och risken ökar om du har bränt dig ofta. UVB-strålningen gör också att huden blir tjockare, vilket fungerar som ett inbyggt solskydd. Hudförtjockningen är faktiskt mer effektiv är själva solbrännan (pigmentförändringen) som skydd motstrålningen. 

Det är också i huvudsak UVB-strålning som gör att huden kan ta upp D-vitamin. D-vitamin är livsviktigt för kroppen och hjälper till att motverka vissa sjukdomar samt reglerar kalkbalansen i tänder och skelett. Brist på D-vitamin kan leda till skelettuppmjukningar och på äldre dar även en ökad risk för frakturer. Det finns studier som tyder på att D-vitaminbrist är vanligt hos oss nordbor. Det har till och med debatterats om vi är alltför nitiska med att använda solskydd och därmed inte får i oss tillräckligt med vitamin D.

Vill du passa på att bättra på D-vitaminnivåerna under sommaren så räcker det med 10–15 minuters exponering av armar och ansikte för att täcka dagsbehovet. Rädsla för D-vitaminbrist är alltså inget skäl att ligga och pressa i timmar. Längre tid i solen ger inte mer D-vitamin eftersom kroppen stänger av produktionen när dagsbehovet är uppfyllt. D-vitamin finns också naturligt i fet fisk, ägg och kött samt som tillsatt vitamin i vissa magra mejeriprodukter och margarin.

Solskydd
De skadliga effekterna av för mycket solande har blivit mer och mer uppmärksammade. Antalet fall av hudcancer ökar och kunskapen är idag större om hur farlig solstrålningen kan vara i för höga doser.

Vi behöver skydda oss mot solen och det gäller både UVA- och UVB-strålning, men att välja rätt solskydd kan vara en komplicerad historia. Det finns hyllmeter med olika sorters solskydd och det är inte så lätt att hitta rätt i det digra sortimentet av olika solskyddsfaktorer, krämer, lotions, stift och oljor.

Dessutom har många preparat felaktig eller bristfällig märkning. Reglerna har blivit hårdare och Läkemedelsverket gjorde nyligen en kontroll av samtliga solskyddsmedel på  marknaden som visade att 42 av 53 testade solskyddsmedel hade brister i effektbevisning, märkning och/eller innehåll.

Det har blivit bättre, fel har rättats till och en del produkter har försvunnit från marknaden. Men det gäller att vara noga när man väljer solskydd för att få tag på ett som verkligen fungerar. Solskyddsfaktorn som står på förpackningarna anger skydd mot UVB-strålning, steg ett är därför att kontrollera att krämen även skyddar mot UVA-strålning.

Kemiskt eller fysikaliskt?
De solskyddande substanserna i krämerna kan delas in i två olika typer: fysikaliska och kemiska. Det fysikaliska skyddet fungerar som en barriär mot strålningen och lägger sig som ett skyddande skikt på huden som reflekterar bort den skadliga strålningen. I huvudsak är det två olika ämnen som använts som fysikaliska solskydd, zinkoxid och titandioxid. De ger ett mycket bra skydd mot strålning, både UVA och UVB och går inte in i huden. 

Nackdelen är den vita färgen – krämerna blir tjocka och ligger som ett vitt lager utanpå huden. För att lösa detta har tillverkarna malt ner ämnena till små små nanopartiklar. Utseendemässigt blev det mycket bättre. Men dessa små partiklar kan passera hudlagret och tas upp av kroppen, och det finns misstankar om att det inte är så nyttigt. 

Zinkoxid är därför tillsvidare förbjudet inom EU som ingrediens i krämer, tills man har utrett vilka effekter ämnet har i kroppen. Titandioxid är däremot fortfarande tillåtet.

Den andra typen av solskydd, de kemiska solskyddsmedlen, tas upp av huden. Dessa skydd absorberar strålningen och omvandlar den till ofarlig strålning genom en kemisk reaktion. Det finns många olika kemiska filter och vanligtvis används en kombination av olika ämnen för att få ett bra skydd.

Men solskyddsmedel med kemiska filter ska inte användas av små barn, eftersom man inte vet hur kroppen klarar att ta hand om dessa ämnen. För att komma upp i den skyddsnivå som anges på flaskan krävs det att man använder rejält med kräm. En handfull solskyddskräm – eller sex teskedar – per insmörjning och person är det som rekommenderas.

Man behöver också lägga på nya lager regelbundet under dagen för att behålla ett bra skydd. Tänk på att de kemiska solskydden åldras och förlorar i skyddsförmåga, man ska därför helst köpa nya varje säsong.

Strålsäkerhetsmyndigheten har på sin hemsida många goda råd för den som tänker vistas ute i solen. De har också en app tillgänglig som utefter fakta såsom tid på dagen ger en fingervisning om hur länge du säkert kan sola. Då de allra flesta enbart använder sig av solkräm som skydd är det viktigt att vara informerad kring soltider och utsatthet för strålning. 

Besök Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida för att läsa mer om sol och strålning och för att ladda ned appen. 


Nummer 6 ute nu!

I detta nummer har vi:

  • Hyllat nya Dura-Ace
  • Hängt nere på Tour de France
  • Grävt ner oss i kolfiber
  • Testat massa grushojar

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Zwift expanderar med ett färgglatt NEOKYO

Zwift slår idag upp portarna till vägarna i Neokyo som inspirerade av japans sprakande städer...

Läs mer

Träna din bål - som en världsmästare!

Följer man världsmästaren Kate Courtney (@kateplusfate) på Instagram märker man snabbt hur mycket tid hon...

Läs mer

Visst älskar vi vårt kaffe, men....

Att vi cyklister älskar vårt kaffe nästan (men bara nästan) lika mycket som våra cyklar...

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Vill du bli snabbare? - Cykla långsammare!

Högintensiv träning är tidseffektivt och bygger en stark motor, vilket flera studier har bevisat. Men...

Läs mer
Ny forskning: Överträning orsakar störning i mitokondrierna

En ny, svensk studie visar att alltför hård träning stör cellens kraftverk, mitokondrierna. Det försämrar i sin tur prestationsförmågan –...

Läs mer
Skruva upp värmen och sikta på en värmevecka

Att träna inne i värmen och bli ordentligt varm och svettig är något vi oftast avråder från, men det finns...

Läs mer