Kärlek börjar med bråk
Jag är så fasligt kluven. Egentligen är cykling för mig, var den än äger rum, totalt okomplicerat – något av...
Läs mer
Att hylla lathet – och håna motsatsen
Ledare: Jag har alltid tänkt att vi i Sverige har någon form av lutherskt förhållningssätt till det mesta (förutom kanske just religion), inte minst när det gäller arbetsmoral. Ska man göra en insats för att något ska räknas – då ska det liksom slitas och jobbas! Men när det kommer till trafiksituationen verkar dock Luther hamna i skamvrån. Ju latare man är desto mer utrymme får man i stadsrummet – och desto mer hyllas man. Att trycka ner en fesig...
Läs mer
Ett varningens finger!
TRETTIO PROCENT! Så stor säger så gott som alla cykelhandlare jag pratat med att försäljningsökningen har varit under coronapandemin. Det är inget mindre än en sensationell, och på mer än...
Läs mer
Öppet brev till Sveriges cyklister
JO, JAG VET, och jag håller med. Vi cyklister drar nästan jämt det kortaste strået. Det spelar mindre stor roll var vi rullar, om det så är på stigen, på...
Läs mer
Ett cykelliv – inte värt en meter
Ledarkrönika: Sunt Förnuft och allmänt folkvett låter ju så bra i teorin, men då det inte räcker för att hålla ens ett civiliserat land i schack så har vi lagar som reglerar det mesta.
Läs mer
Riv upp alla cykelbanor!
Cykelbana. I grunden en oskyldig liten term för blindtarmen i vårt trafiksystem men känslorna detta lilla ord väcker är närmast paritet med IS. När vi cyklister väljer att använda cykelbanor sker det oftast på andras villkor. Vi får tampas med en labyrint av barnvagnar, mystiskt placerade stolpar, svängfester, kopplade och...
Läs mer
Ett trettio mil långt tack
På många sätt är det lite skralt ställt med cyklingen i Sverige. Hur mycket våra beslutsfattare än snackar lyckas man till exempel inte alls skapa en bred kultur av cykelpendling. Med undantag för städer som Uppsala och Malmö ligget antalet cyklister i våra storstäder och...
Läs mer
