Hur bra kan man bli? 8 frågor till rekordjägaren Jonas Bohr

Hur bra kan man bli? 8 frågor till rekordjägaren Jonas Bohr


Han började cykla först när han var 43. Nu är han på jakt efter världsrekordet i solokörning på 200 kilometer – 54 år gammal. Jonas Bohr personifierar devisen att det aldrig är för sent – och att konventioner är till för att utmanas. Nu på lördag, den 10 juli, är det dags för rekordförsök på Volvos testbana i Hällered.

Så vad är planen?
– Jag har märkt att jag är ganska stark på att cykla fort länge, så planen är att slå Stanislav Verstovšeks världsrekord på 4.44.09 på 200 kilometer tempo, alltså solokörning.

Hur föddes den idén?
– Av en ren slump snubblade jag i höstas över ett norskt rekordförsök och sedan hittade jag de gällande rekorden hos World Ultra Cycling Association. Då insåg jag att jag nog har de där tiderna i mig, det tror jag i alla fall.

Hur nära har du varit rekordtiden?
– Jag har faktiskt kört lite snabbare, men inte riktigt lika långt. I somras körde jag
18 mil med en snittfart på 42,8 kilometer i timmen, och rekordet innebär 42,3 kilometer i timmen på 20 mil. Det rekordet är dessutom för åldersgruppen 18–49 år. För gruppen 50+ är rekordet runt 40 kilometer i timmen, så det bör jag klara om ingen olycka sker.

Hur tränar du för detta?
– Jag tränar ofta med ett ”blocktänk”, just nu mycket aerob tröskelträning blandat med några hårda anaeroba inslag. Men det som särskiljer min träning mot vad många andra förespråkar och som jag faktiskt tror gjort mig gott är mycket ”mellanmjölksträning” – alltså det som ”experter” annars avråder ifrån. Så jag har kört sjukt mycket i zon 3. Jag tror att det har gjort att jag byggt en aerob funktion i toppklass och kan prestera länge i hög fart och på låg kadens. Däremot cyklar jag väldigt sällan riktigt långsamt, typ 5–6 timmar distans i 30 km/h med 110 i puls. Det blir för tråkigt.
– Jag har tränat bra och seriöst i tio års tid men utvecklas fortfarande vid 54 års ålder. Nu i februari när det var tre grader och isande vind körde jag 80 kilometer med en snittfart på 42,5 km/h på racern. En fart och kraft jag aldrig varit i närheten av förut, dessutom mitt i vintern. Det är nästan lite knäppt.

Hur många timmar blir det i veckan?
– Jag tränar faktiskt inte mer än många andra utan ligger på cirka tio timmar i veckan. Den volymen finns det många som får ihop. Men det verkar som att jag har en bättre återhämtning än vad många i min ålder har, så jag tål hård träning. Vid tester för några år sedan märkte vi att jag kan dra på mig enorma mängder mjölksyra, vilket kanske är en förklaring till att jag kan ligga och pressa på en hög tröskel länge.

Har du klarat dig från skador?
– Verkligen inte. Under perioden 2015 till 2016 kraschade jag tre gånger väldigt allvarligt. Två av gångerna var på Mallorca 312, där det gick så illa att jag låg på intensiven med hälften av benen i kroppen brutna.
– Innan olyckorna på Mallis bröt jag även höftbenet, kroppens tjockaste ben och bärande fundament, på en långsam pendling till stan hösten 2015. Men sedan olyckorna har jag återhämtat mig och klarat mig helt utan skador. Bryt ihop och kom igen, sa Per Elofsson en gång. Jag tog honom bokstavligen på orden.

Ajdå! Men varför tror du att just du presterar så bra annars?
– Dels har jag lärt mig en del om träning och nutrition men sen tror jag att det handlar mycket om den mentala biten. Om det är på någon punkt jag tror att jag skiljer mig åt jämfört med andra ”gubbar” så är det att jag inte tror så mycket på begränsningar. Jag har helt enkelt fått för mig, eller snarare bestämt mig för, att jag kan bli bättre – och det verkar som att jag blir det jag tänker.
– Under den här resan har jag lärt mig mycket om kroppen och psyket. Jag är fascinerad över människan som maskin, vi klarar så galet mycket mer än vad vi kanske tror är möjligt. Allt går – och går det inte så går det ändå brukar jag säga.

Förutom träningen, vilka andra aspekter jobbar du med?
– Min målbild på en sådan här 20-milare är att göra ungefär 290 watt, vilket bör räcka till en fart på mellan 43–44 km/h på en snabb bana. Jag väger 73 kilo, så det blir 4 w/kg i nära 5 timmar, i tempoställning.
– Men cykling är så mycket mer än bara watt. Aerodynamiken och positionen på cykeln är jätteviktiga aspekter, så det håller jag på att nörda ner mig i. Förra året gjorde jag korrigeringar i sittposition och lite utrustning som innebar att jag höjde min fart med 2 km/h – utan att behöva höja kraften.

Här kan du följa Jonas framfart


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Justin Williams och Ebbe Silva
  • Tipsar om hur du överlever hösten
  • Tar en djupare tips på hur mensen påverkar din träning
  • Hetsar om vikten av kolhydrater

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Sverige tog dubbla medaljer vid Paralympics i Tokyo!

Det blev dubbla medaljer i Landsväg Tempo för våra Svenska Paracyklister under Paralympics i Tokyo...

Läs mer

Så blir klungan din bästa vän

Man kan säga att vindmotståndet definierar cykelsporten som idrott. På grund av att det har...

Läs mer

Emilia Fahlin hoppar av OS

Emilia Fahlin har valt att lämna återbud till att tävla i de olympiska spelen i...

Läs mer

Cykelsverige laddar för ett nytt världsrekord på Cykelns dag 3 juni

3 juni är Cykelns dag. För ett år sedan satte svenska cyklister ett nytt världsrekord...

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Vårgårda ställer in World Tour, igen

Nej i år blir det inga segergester i Vårgårda, för nu ställer man in World...

Läs mer
Emilia Fahlin klar för OS!

Den svenska OS-truppen växer och nu är Emilia Fahlin med på listan! Med 100 dagar kvar till invigningen är ytterligare...

Läs mer
Vätternrundan flyttar till den 2-5 september

På torsdagen beslutade Vätternrundan att flytta hela Cykelveckan till reservdatumen i september.– Vi måste agera utifrån hur läget ser ut...

Läs mer