Gud hör stön

Gud hör stön


Men det är inte detta märkliga denna krönika handlar om. Låt mig zooma in på mig och gå tillbaka en bit i tiden.

Jag var länge övertygad ateist. Jag kunde liksom inte få in i huvudet att det fanns en gud som överblickade allt detta fantastiska, gigantiska och eventuellt oändliga. Men ju mer jag cyklat desto säkrare har jag blivit. Jag har nämligen lagt märke till hur oskäligt ofta jag råkar ut för motvind. Och efter förra sommaren har jag helt lämnat ateismen bakom mig. Det finns definitivt en högre makt. Men jag tror absolut inte på nån sån där gud som är en gubbe med långt skägg som sitter på en tron i himlen. Nej, nej. Jag tror mer på en kvinnlig gud. En riktigt elak skäggig kärring på en tron i himlen.

Men jag var tidigare så övertygad gudsförnekare att jag medvetet pratade illa om religion i allmänhet och gudar i synnerhet. Jag har hånat, hädat och begått hor. Jag har smädat, sodomerat, dragit pedofilskämt om profeter, skojat om att Jesus var goofy. Jag har kallat Zeus för sagofigur och jag har skrattat rått åt Tors fjantiga hammare. Jag har viftat bort jungfrufödselmyten med skämt om bristen på preventivmedel på den där tiden. Jag har raljerat om att gå på vatten och handpåläggning. Kort sagt: jag tror den där elaka kärringen med skägg till slut fick nog. Och mitt djävulska straff är alltså motvind. Detta förmodligen för att gud är allsmäktig och allvetande. Hon känner givetvis till min vikt (71 kilo) och hur många watt (mindre än 200 om det drar ut på tiden) jag förmår pressa ner i pedalerna. Och hon känner uppenbarligen till att detta förhållande gör mig till en ganska svag plattdaskarcyklist i motvind. Således vänder hon alltså vinden mot mig så snart jag klivit i lycran och satt mig på cykeln.

Ett i tiden närliggande exempel är sommaren 2016. Mitt första långpass för säsongen – Nynäshamn till Norrtälje solo – genomfördes i platt-i-ansiktet motvind, trots att det var sommar och det statistiskt sett alltid är sydlig (med)vind denna sträcka. När jag sen cyklade på Gotland var det motvind varje dag i tio dagar trots att jag planerade cykelturerna efter väderleksrapporten. Åre till Stockholm (Cycle for change): motvind. Nynäshamn – Stockholm: motvind. Soller till Formentor (Mallorca): motvind fram och tillbaka. Ja, man behöver inte vara någon Eisenstein för att räkna ut att det omöjligt kan vara slumpen som styrt detta. Jag kände mig ett tag maktlös och var redo att ge upp.

Men så drog jag mig till minnes 1983. Vindsurfingvågen hade precis dragit över Sverige. Och det blåste jämt. Något jag då verkligen uppskattade. Jag och en kompis byggde självklart de två coolaste vindsurfingbrädor som Östersjön skådat. Och precis när vi sjösatte dog vinden. Hela den sommaren upprepades proceduren: om det blåste upp och vi krängt på oss våtdräkterna så dog vinden.

Min plan är således att jag ska låtsas som om jag börjat vindsurfa igen. Så snart jag dragit på mig våtdräkten (vars tajta passform faktiskt liknar cykelkläder) dör vinden och jag kastar mig då blixtsnabbt på cykeln och kör ett långpass i vindstilla förhållanden. Fort som tusan medan den elaka kärringen inte har fullt fokus på mig, utan är upptagen med att scanna av så att ingen tänker några orena tankar i Andromedagalaxen.

Visst, det blir lite otympligt att alltid cykla i våtdräkt, men jag kommer i alla fall inte alltid ha motvind.


Nummer 6 ute nu!

I detta nummer har vi:

  • Hyllat nya Dura-Ace
  • Hängt nere på Tour de France
  • Grävt ner oss i kolfiber
  • Testat massa grushojar

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 4

Katja

Bra skrivet!


Frank

Som jag har funderat på anledningen till att det alltid är motvind, nu vet jag! Tack 🙂


Pelle

Hahaha! Fantastiskt roligt skrivet! Jag undrar om jag ska börja ta på mig lycrapryttlarna istället för våtdräkten, när det nu till våren blir dags för att damma av vindsurfingpinalerna…!?


Niclas Sjögren

Tack för uppmuntran Pelle, Frank och Katja. Det värmer som en våtdräkt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Äntligen! Nu ses trafikreglerna för cykel över!

Regeringen har nu äntligen gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad trafikregler för cykel,...

Läs mer

På spaning efter den tid som flytt

Ledare: På Värmdöleden, Gullbergsmotet och för att inte tala om Essingeleden. I tusental står de...

Läs mer

Så behåller du cykelglöden i höst

Svenska cyklisters relation till hösten är som en långdistansrelation. Avståndet är ett kännbart problem där...

Läs mer

Din inre van der Poel

Ledare: Två hjul, en ram, ett styre, pedaler och något vettigt att sitta på. Alla...

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Hjälten vi alla behöver

Det här är inte sant, ändå har det hänt. Jag minns den som gul. Jag...

Läs mer
Göran Kropp och expeditionen vi aldrig glömmer

Det är 25 år sedan Sveriges saltaste äventyrare i modern tid genomförde sin allra mest uppmärksammade expedition: Att cykla från...

Läs mer
Gruset blev till guld

Ledare: Svenska cyklister har dåligt med fristäder – inte ens på våra så kallade cykelbanor har man i dag fri...

Läs mer