Få cyklister är nöjda med läget i kommunerna

Få cyklister är nöjda med läget i kommunerna


Cykelfrämjandets nya nöjdhetsundersökning Cyklistvelometern visar att Örebro, Karlstad och Finspång är Sveriges bästa kommuner att cykla i om man jämför med andra kommuner av samma storlek.

Men kikar man på det hela lite mer generellt så är nöjdheten hos Sveriges cyklister inte så stor, endast 47 procent instämmer med påståendet: “Min kommun är generellt sett en bra cykelkommun”.

– Det visar att kommunerna behöver prioritera cykling högre för att göra den mer attraktiv. Det handlar om att förbättra infrastrukturen och andra förutsättningar, säger Emilia Sternberg, projektledare för Cykelfrämjandets Cyklistvelometer.

Fler cyklar under coronapandemin
Allt fler svenskar cyklar och den uppåtgående trend ser ut att ha förstärkts av coronapandemin på många håll i landet. Av de nästan 18 000 cyklister som svarat på enkäten till Cykelfrämjandets Cyklistvelometer uppger 18 procent att de cyklat mer den senaste tiden på grund av pandemin. Störst är ökningen bland kvinnor och personer över 65 år.

Högst rankade kommuner
Mest nöjda cyklister i kategorin små kommuner har Finspångs kommun. Bland de mellanstora kommunerna får Karlstad det bästa betyget och Örebro är bäst bland de stora kommunerna. Generellt är cyklister i stora kommuner mer nöjda än cyklister i små kommuner.

– Därför är det kul att Finspång sticker ut genom att vara den kommun som får allra högst totalpoäng i undersökningen, säger Emilia Sternberg.

Resultat på kommunnivå har tagits fram för de 83 kommuner som fick in tillräckligt många svar. Antal svar som krävs är relaterat till kommunens storlek: från minst 50 svar för små kommuner till minst 200 svar för de största.

Upplevd trygghet och säkerhet
Bara 37 procent av cyklisterna upplever att det är tryggt att cykla i den egna kommunen. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan Cyklistvelometern 2018. På frågan om det är tryggt för barn och ungdomar att cykla i den egna kommunen är det ännu färre, 25 procent, som instämmer.

– Det är ett problem att så många känner sig otrygga i trafiken. Kommuner behöver lyfta fram barnens perspektiv i trafikplaneringen. Trygg cykling för barn är också trygg cykling för vuxna, säger Emilia Sternberg.

Det är just otrygga trafiksituationer som får flest cyklister att avstå från att ta cykeln. På frågan om vilket trafikslag som orsakar störst otrygghet anger 43 procent bilister, 22 procent lastbilar och 9 procent gångtrafikanter.

Missnöjda med vinterunderhållet
Varannan cyklist är också missnöjd med hur cykelvägarna sköts på vintern.

– För att göra det säkert och attraktivt att cykla året runt måste vinterunderhållet av cykelvägarna förbättras. Ett sätt att göra det är att sopsalta cykelvägarna, säger Emilia Sternberg.

Samband mellan investeringar och nöjda cyklister
I maj presenterades Cykelfrämjandets Kommunvelometer där kommunernas arbete med cykelfrågor granskas och bedöms. Nu när landets cyklister har sagt sitt framkommer ett klart samband. I kommuner som satsar mycket på cykling är andelen cyklister som rekommenderar andra att cykla stor.

– Det är glädjande att 61 procent rekommenderar andra att cykla i den kommun som man själv cyklar i. Skillnaden mellan den frågan och den lägre generella nöjdheten kan till viss del bero på att cyklister vill få andra att också resa klimatsmart och hälsosamt, även om man inte alltid har de bästa förutsättningarna, säger Emilia Sternberg.

Förlorare 2020

Stora kommuner (över 100 000 invånare)
14. Stockholms stad
15. Huddinge kommun
16. Göteborgs stad

Mellanstora kommuner (50 000 till 100 000 invånare)
15. Karlskrona kommun
16. Södertälje kommun
17. Solna stad

Små kommuner (färre än 50 000 invånare)
48. Flens kommun
49. Sotenäs kommun
50. Tanums kommun

Vinnare 2020

Stora kommuner (över 100 000 invånare)
1. Örebro kommun
2. Malmö stad
3. Linköpings kommun

Mellanstora kommuner (50 000 till 100 000 invånare
1. Karlstads kommun
2. Sollentuna kommun
3. Östersunds kommun

Små kommuner (färre än 50 000 invånare)
1. Finspångs kommun
2. Lidingö stad
3. Vänersborgs kommun

Fakta
Totalt har 17 977 cyklister från norr till söder medverkat i enkätundersökningen vilket gör Cyklistvelometern till Sveriges största undersökning bland cyklister.

Hela rapporten kan ni ladda ner här


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Om Trump kunde cykla

Om Trump kunde cykla


Ledare: John F. Kennedy sägs ha myntat de bevingade orden ”Nothing compares to the simple pleasure of a bike ride.” Sedan dess har nästan alla amerikanska presidenter synts på en cykel – förutom Donald Trump* (jag kan i alla fall inte dra mig till minnes att jag någonsin sett en bild på honom på en cykel).

Även om han för drygt 30 år sedan hade sitt namn på ett amerikanskt etapplopp med – det något narcissistiska – namnet Tour de Trump är han till och med känd för att upprepade gånger ha hånat John Kerry som var med i en cykeltävling när han var 73. Trump har själv svurit på att han aldrig någonsin ska vara med i en cykeltävling.

När denna tidning går i tryck hänger mycket i luften efter att USAs kongress blivit stormad av inhemska terrorister. Att Trump inte har alla kuggar på rätt plats i den demokratiska drivlinan är väl ganska uppenbart vid det här laget. Men hur hade det varit om Trump hade varit cyklist? Kanske hade motionen hjälpt honom att hålla de där tankarna i schack i stället för att låta dem fara som en flipperkula? Han verkar ju dessutom vara en man med enorma aggressionsproblem. Nog fasiken hade en cykeltur haft en lugnande effekt?

Det är förvisso långsökt drömmande, men visst är cykling en stundtals högst väl fungerande och perpektivstimulerande ventil. Att cykla har för mig alltid fyllt en djupare funktion än bara själva rörelsen, något som dessutom fått en ännu viktigare roll under det gånga och mycket udda året. Cykling som ett första hjälpen-kit i en smått galen värld, där allt bara är vad det är i stunden.

(*Ledare publicerad i Bicycling #1 2021, när Trump fortfarande var president i USA)


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Dangerholms Scott Hyper Spark – Världens kanske mest avancerade mountainbike

Dangerholms Scott Hyper Spark – Världens kanske mest avancerade mountainbike


Det tog över två år, men nu är Gustav Gullholm, även känd som Dangerholm, färdig med sitt mest ambitiösa bygge hittills. En framtidsvision om hur cyklar kan komma att se ut om ett decennium.

Foto: Andreas Timfält

”Det är enkelt ett koncept/vision av vad mountainbikes kanske ser ut som om 5-10. Förutom att den inte är byggd för mässor utan 100% till att köra på” Säger Gustav om det imponerande bygget

Vad var tanken med projektet?

”Redan från första början fanns det två huvudsakliga mål Hyper Spark-bygget: att försöka bygga den snabbaste och bästa XC/Långlopps-cykeln och samtidigt göra den till den stilrenaste med helt intern kabeldragning. Mycket av inspirationen kommer från landsvägscyklar där det numera är mer eller mindre standard med dolda kablar på toppmodellerna. Men jag ville även att det skulle vara lite av cykelvärldens svar på så kallade hypersportbilar, och därav namnet. Den skulle helt enkelt höja ribban för både prestanda och utseende, och samtidigt kännas väldigt exklusiv. Det var därmed viktigt att inte tumma på något, utan landsvägsstuket till trots så skulle den bibehålla alla funktioner hos en modern mountainbike. Så inga genvägar som att inte ha dropper-sadelstolpe eller stötdämpning med lockout som var bra nog att tävla på”

Hur löste du det?

”Tack vare ny teknik som SRAM’s trådlösa AXS-komponenter och FOX elektroniska automatiska stötdämpningssystem LiveValve så underlättades jobbet, men det krävdes fortfarande mycket uppfinningsrikedom och modifikationer för att göra idéen till verklighet”

Vilka var utmaningarna?

”Först behövde ett styrstopp tillverkas, för att förhindra att de internt dragna kablarna skulle skadas om man vred styret för mycket. Så ett system för det specialtillverkades och laminerades fast på ramen med kolfiber. Även styret och framgaffeln behövde modifieras ordentligt, för att sen även förstärkas så att cykeln är säker för användning. Därefter följde ett enormt antal timmar för att snygga till allt och få till ett så perfekt utseende som möjligt. Det sistnämnda var särskilt viktigt eftersom jag verkligen inte ville att det skulle se ut som ett hafsigt hemmabygge, utan som något som kom direkt från fabrik eller någon utvecklingsavdelning med resurser jag bara kan drömma om. Den pärlvita färgen passar bra in med trenderna 2021, men i övrigt är konceptet menat som en försmak av vad mountainbikes kanske kommer se ut som om 5 år eller mer. Men koncept till trots, den är inte byggd för cykelmässor utan verkligen för att köras på. Med en smått otrolig speclista kommer den förhoppningsvis vara minst lika snabb som den ser ut!”

Ram: Alla öppningar i ramen för kablar täcktes för så att den fick ett renare utseende. Den pärlvita färgen heter Oryx White och kommer faktiskt från Volkswagens färgkarta.

Styrstopp: En av de absolut största utmaningarna med bygget. En platta i aluminium tillverkades för hand och laminerades fast med kolfiber alldeles bakom styrröret. Längst fram på denna sitter en pigg som är utbytbar i händelse av en krasch. Allt förstärkningsjobb i kolfiber är gjort av Mattias Hellöre i Insjön, som till vardags reparerar trasiga kolfiberramar. Under den handgjorda kåpan sitter resten av hårdvaran till stoppet, som skruvas fast på styrröret ungefär så som man skruvar fast en styrstam.

Styre: För att bromsslangarna skulle kunna gå inuti styret behövde hål göras. Det är självklart aldrig en bra idé att bara borra hål i ett styre, så det förstärktes därefter externt. Det gjordes även ett hål där styrstammen ligger an mot styrröret, för att låt slangarna passera vidare.
Framgaffel: Det gjordes hål i baksidan av styrröret för att slangen till bakbromsen samt kablarna från LiveValve-systemet skulle kunna passera vidare ut i ramen. Även det en generellt dålig idé, så styrröret förstärktes sedan kraftigt. Längst upp i styrröret sitter det en solid gängad ”starnut”. Denna tar klämkrafterna från styrröret och kompenserar för spåret/hålet där uppe för bromsslangarna.
Stötdämpning: Fox LiveValve är elektroniskt och helt automatisk, så det ersätter en traditionell remote för att låsa dämpningen. Det sitter en sensor vid vardera hjul, och så fort de känner av en stöt så öppnar de framgaffeln eller bakdämparen på bara 3 millisekunder, vilket är ungefär 100 gånger snabbare än vad ögat blinkar. Systemet känner även av fritt fall, så om man åker utför ett drop så öppnas dämpningen redan i luften. Det finns fem olika lägen som styr hur lite det krävs för att dämparna ska öppna samt hur länge de ska vara öppna efter smällen. Om batteriet tar slut så förblir dämparna öppna och allt fungerar precis som på en vanlig cykel.
Hjul: Syncros Silverton SL är tillverkade helt i kolfiber. Fälgen, ekrarna och navflänsarna är gjorda i ett enda stycke, vilket betyder att istället för separata ekrar så går det kolfibertrådar hela vägen från ena sidan av hjulet till den andra. Innerbredden på fälgarna är 26mm och frihjulsmekanismen är det beprövade systemet från DT Swiss. CushCore XC däck-inserts används för bättre åkegenskaper och visst skydd.

Reglage: Både AXS droppern och växeln styrs med hjälp av Zirbel Twister WE01 reglage. Man kan säga att dessa är lite av en hybrid mellan triggers och gripshift. En ring med en spak på roterar runt styret, och fjädermekanismen sköts av magneter. Så för att växla till en lättare växel trycker man nedåt och till tyngre trycker man uppåt med baksidan av tummen. Det går även att hålla in för att växla flera steg. Normalt sett drar man kablarna från reglagen till en SRAM AXS BlipBox, men här är de istället fastlödda direkt på kretskorten från de traditionella reglagen. All elektronik är sedan gömd inuti styret.
Bromsar: Trickstuff Piccola Carbon är de lättaste bromsarna för mtb på marknaden, men samtidigt extremt kraftfulla (och med pris därefter). I det här fallet har de en speciell slangkoppling vid handtagen, som är framtagen just för intern dragning av slangarna.
Drivlina: Utväxlingen är helt klart åt det tyngre hållet med en specialtillverkad 40T Garbaruk framklinga och matchande 10-50T kassett. Bakväxeln har ett CeramicSpeed OSPW system där extra stora växeltrissor ger lägre friktion för kedjan. Denna är i sin tur en CeramicSpeed UFO som har en speciell behandling för lägre friktion, därav den vita färgen. Behandlingen är tänkt för torra förhållanden och håller i upp till 60 mil innan den åter blir en ”vanlig” kedja, så den är tänkt som en race day-komponent. Alla kullager (hjul, vevlager, styrlager) är även de från CeramicSpeed.
Sadelkombos: Den huvudsakliga kombon är en RockShox Reverb AXS 170mm dropper-stolpe med en Syncros Belcarra R SL sadel där railsen och stommen i kolfiber är gjutna i ett enda steg och stycke. Tekniken kallas resin transfer molding, där man lägger upp kolfibern torr i en speciell gjutform. Resinet sprutas sedan in under mycket högt tryck och allt härdas sen i ett enda steg.
I tillägg till kombon ovan finns även två otroligt mycket lättare fasta sadelkombos. Båda är gjorda av Berk i Slovenien, varav den vita har själva röret tillverkat av Schmolke Carbon i Tyskland. Den vita har ”traditionella” rails vilket gör att stommen kan flexa som vanligt för mer komfort, medan den svarta helt saknar rails och väger endast 133g men ger avkall på lite komfort.

Och vikten då?
Med dropper seatpost: 10,50kg
Med den vita sadelkombon 9,82kg


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverket kastar in handduken och struntar i cykling

Trafikverket kastar in handduken och struntar i cykling


Svenska Cykelstäder, Svensk Cykling och Cykelfrämjandet sparar inte på krutet när de nu gemensamt yttrar sig om Trafikverkets förslag. De menar att Sverige med Trafikverkets förslag till infrastruktursatsningar 2022-2037 nu kastar in handduken.

”Ju fler som väljer cykel i stället för bil, desto bättre är det för klimatet, folkhälsan och för minskad trängsel i trafiken. Under 2020 har cyklandet glädjande nog ökat kraftigt, inte bara i Sverige utan i flera länder i Europa. Stora städer som London och Paris har gjort stora satsningar på att öka cyklingen – för att undvika trängsel under coronapandemin och nå klimatmålen.

Inriktningsunderlaget från Trafikverkets för transportinfrastrukturen under åren 2022-2037 presenterades i höstas och är nu ute på remiss. I dagarna har Sveriges cykelorganisationer lämnat svar på remissen till regeringen. Underlaget lägger grunden för den infrastrukturproposition som regeringen ska lägga under våren. Därmed sätter den också förutsättningarna för att nå målet om minskade utsläpp från transporter med 70 procent till 2030. I våra svar kommer vi med konkreta förslag för att öka cyklingen i Sverige.

– Tyvärr kastar Trafikverket in handduken när det gäller att nå målet om ett transporteffektivt samhälle. De menar att vägtrafiken är så stor så det är inte någon idé att försöka minska den och få människor att välja att åka kollektivt, gå eller cykla. Ett cirkelresonemang som är anmärkningsvärt, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

– Våra medlemskommuner och regioner är beredda att anta utmaningen för att nå målen för transportsektorn. Våra medlemmars egna beräkningar visar att potentialen för att öka cyklingen snabbt är mycket större än vad Trafikverket tror. Men vi måste få bättre förutsättningar, säger Moa Rasmusson, ordförande för Svenska Cykelstäder. 

–  Ska vi klara klimatmålet behöver fler välja att cykla oftare. Då krävs mer pengar till cykelsatsningar och ett moderniserat regelverk. Med rätt förutsättningar kan Sverige ta på sig ledartröjan när det gäller cykling i Europa, säger Isabella Thöger, verksamhetschef för Cykelfrämjandet. 

Vi föreslår gemensamt tre åtgärder som är särskilt viktiga för att det ska bli enklare och billigare att skapa ett trafiksystem där fler personer oftare väljer cykeln.

Möjliggör statliga medel till steg 1- och 2-åtgärder. Vi föreslår att Trafikverket ska ges möjlighet att initiera, medverka och finansiera steg 1 och steg 2-åtgärder, det vill säga åtgärder för att påverka transportvalet och optimera transportsystemen. För att åstadkomma det måste Trafikverkets uppdrag och direktiv förändras. Regeringen måste också avsätta medel för detta arbete. 

Ändra väglagen och anläggningslagen. Vi föreslår att regeringen förändrar väglagen och anläggningslagen så att cykelvägar kan byggas där de gör bäst nytta. Idag sätter dessa lagar käppar i hjulet för statligt finansierade cykelvägar. Lagarna är omoderna och tar inte hänsyn till cykelns särskilda möjligheter och behov som ett eget transportslag. En modern lagstiftning är ett måste för att skapa hållbara transportsystem.

Avsätt mer pengar till cykel. Vi föreslår att de statliga investeringarna i cykelinfrastruktur utökas och att länsplanerna får en större del av de statliga investeringarna. Tio procent av svenskarna cyklar – men cykel får bara en procent av pengarna. Vi föreslår att minst tio procent av de statliga medlen i den nya nationella planen öronmärks för cykelinvesteringar”

Hela yttrandet från Svensk Cykling

Hela yttrandet från Svenska Cykelstäder

Ledarkrönika på temat:

Coronapandemi och klimatkris – Sverige sover bort chansen till en grön omställning


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det ser mörkt ut för cyklar på SJs tåg

Det ser mörkt ut för cyklar på SJs tåg


EUs nya och så gott som klara resenärsdirektiv kommer innebära ökade möjligheter till att ta med cykeln på tåg i EUs medlemsländer. Att ta med cykel på tåg (och i kollektivtrafik) är dessutom redan en självklarhet i flera EU-länder (samt Schweiz). Men i Sverige går det i princip inte att ta med cykeln alls just nu på statsägda SJs tåg. Varför är det så – och vad kommer det nya resenärsdirektivet att innebära för svenska cyklister?

Börjar vi med att fråga infrastrukturministern Tomas Eneroth så hänvisar han dels till att beslutet ligger hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, dels att EUs nya tågpassagerarförordning gör att tågföretagen är skyldiga att bereda plats för cyklar i samband med att nya tåg köps in.

– På grund av säkerhets- eller kapacitetsskäl kan det komma att finnas vissa begränsningar vid vissa linjer eller stationer, men detta är ett bra och efterlängtat steg i rätt riktning. Det måste bli enklare för folk att resa med cykel helt enkelt, svarar Tomas Eneroth i ett mejl.

Öppet för cyklar i Holland

Regeringen själva varken har eller kommer att göra något för att underlätta för cyklar på tåg, trots att man alltså menar att det måste bli enklare.

Stephen Ray på SJs presstjänst säger att man inte kan planera för ett beslut som inte har tagits, men att man är redo för anpassningar när väl tiden är mogen.

Det som förvånar mig när det gäller motståndet i denna fråga är att den, till skillnad från en 1,5-meterslag, inte är politiskt känslig.

I dagsläget har SJ alltså ingen som helst plan för hur detta ska lösas. Man har inte heller gjort något för att själva vara agenter i frågan. Grundorsaken är att man inte alls ser behovet av att transportera cyklar på tågen.

– Utrymmet ombord är som bekant begränsat, och då har SJ som ett helt biljettintäktsfinansierat tågbolag prioriterat människorna först – vilket också är vårt uppdrag som person- trafikoperatör. Historiskt har också alla kundundersökningar SJ gjort visat att efterfrågan på cykelplatser varit extremt låg, säger Stephen Ray.

Att kunna ta med sin cykel på tåget är verklighet i Tyskland, Frankrike, Danmark, Nederländerna och Schweiz. I Sverige erbjuder bland andra Pågatåg, Öresundståg och Västtåg den möjligheten. Men såväl möjligheten och behovet upphör alltså mystiskt nog när det kommer till SJ, något som är lite svårt att greppa med ren logik. Varken SJ eller regeringen ser alltså detta som sitt ansvar, men nu kan de i stället bli tvingade till en förändring genom det nya EU-direktivet.

Inga problem utomlands, men i sverige är det stopp!

Jag reflekterade lite kring detta när jag nyligen satt i vagn 7 på ett annars väldigt tomt tåg mellan Göteborg och Stockholm. Där slog det mig att förutom SJs brist på vilja lider företaget nog även av brist på fantasi. Lösningar för cyklar på tåg handlar ju inte om att offra vagnar eller en mängd sittplatser. Två krokar i taket i redan befintligt bagageutrymme i nämnda vagn 7 hade räckt långt som en början. Sedan kan man alltid ha klausuler som ”i mån av plats och gäller inte alla avgångar”.

En lösning av många…

Visst är mitt antagande både tendentiöst och önskestyrt men jag har sett för många bra lösningar runt om i Europa för att inte tro att detta skulle vara möjligt – även i Sverige. ”They say I ́m a dreamer …”

Det som förvånar mig när det gäller motståndet i denna fråga är att den, till skillnad från en 1,5-meterslag, inte är politiskt känslig. Det finns ju ingen bil-, fika- eller tåglobby som på något sätt motsätter sig att vi kan ta med oss våra cyklar på tåg även i Sverige.

Cyklar på tåg i Schweiz

Nu kanske det till slut blir ett EU-direktiv som öppnar dörrarna för cyklisterna, men ur ett symboliskt perspektiv är det tråkigt att Sverige är sämst i klassen på denna arena.

Vi ska även komma ihåg att resenärsdirektivet inte kommer kräva förändringar på den befintliga tågflottan, utan att det bara gäller när man bygger om eller köper in nya tåg. Om man tittar på X2000, ett tåg som varit i drift i 30 år och som i skrivande stund genomgår sin andra renovering sedan lanseringen, innebär detta att nästa chans kan ligga mer än tio år bort i tiden.

Framtiden för cyklar på fler svenska tåg ser alltså allt mer ut som en hägring i öknen.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Coronapandemi och klimatkris – Sverige sover bort chansen till en grön omställning

Coronapandemi och klimatkris – Sverige sover bort chansen till en grön omställning


Under rådande pandemi har vi i Sverige och runt om i världen sett ett enormt uppsving för cykeln som transportsätt och som rekreation. Flera andra länder och städer har insett läget och därför gjort punktsatsningar på just cykel. I Frankrike har man till exempel infört ett specifikt bidrag för de som cyklar och i Berlin och flera andra städer gjorde man blixtsnabbt om vissa bilfiler till pop up-cykelbanor. I Storbritannien satsar man över 20 miljarder på cyklister och fotgängare. Det finns flera anledningar till detta. Då cykeln är ett billigt och tillgängligt alternativ till kollektivtrafiken blir ökad cykling direkt ett sätt att minska smittspridningen. Man tar samtidigt tillfället i akt och ser coronakrisen som en möjlighet att snabba på den gröna omställningen.

Men det är en möjlighet som verkar ha gått Sveriges regering helt förbi. Under pandemin har man inte kommit med en enda ny eller specifik insats för att stimulera och underlätta ökad cykling. På frågan om varför det är så, och om regeringen har något nytt på gång fick jag inget svar alls från Tomas Eneroth, förutom tidigare nämnda ”vilja” då. Den svenska pyspunkan är ett faktum.

Då cykeln är ett billigt och tillgängligt alternativ till kollektivtrafiken blir ökad cykling direkt ett sätt att minska smittspridningen.

Men även om det går långsamt ska det sägas att det på mer lokal och kommunal nivå händer en del bra saker på cykelfronten i Sverige. Jag har dock allt svårare att förstå regeringens sega förhållningssätt till cykling, särskilt med tanke på att Sverige redan ligger ljusår efter cykelländer som Danmark och Holland. Organisationen Svensk Cykling sparade knappast på krutet i en nyligen publicerad debattartikel där man krävde rejäla satsningar på cykling i den kommande nationella planen för infrastruktur. Där lät det såhär, och vi kan bara hålla med:

Regeringen vill att andelen som reser med cykel ska öka, men törs inte fatta beslut om ett mål för den ökade cyklingen i Sverige. Och hur ska ökningen gå till när satsningen på andra trafikslag alltid är mångdubbelt större medan cykel får nöja sig med växelpengar?

– Nu är det dags att regeringen med infrastrukturminister Tomas Eneroth i spetsen sätter ett mål för den ökande cyklingen i Sverige och hur det målet ska uppnås. Ordet cykel finns med två gånger i finansplanen medan husbil nämns 18 gånger. Regeringen satsar 151 miljoner kronor för att fler ska kunna låna till att ta körkort. Det ska jämföras med de 300 miljoner kronor som läggs på cykel i stadsmiljöavtalet, säger Klas Elm VD Svensk Cykling.

Att som Tomas Eneroth och regeringen tala sig varm för cyklingen är en sak. Men precis som för slangar med pyspunka tar luften förr eller senare slut. Då krävs det handling för att få ordning på haveriet.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in