Elektroniska Campagnolo är här!



Redan 1992 började Campagnolo att arbeta på
en elektronisk grupp. Under dessa nästan 20
år av utveckling har man stött på en mängd
problem och utmaningar som man varit tvungen att lösa innan man kunnat gå ut på marknaden med en färdig produkt (Läs mer i faktarutan om
Campagnolos elektroniska resa).

Under tiden har deras
huvudkonkurrent Shimano redan hunnit lansera både
Dura Ace och Ultegra som elektroniska grupper. Därför
har pressen nog varit hård på ingenjörerna i Vicenza.
Samtidigt kan man nu dra nytta av att deras japanska
konkurrenter redan har banat väg för elväxlar på marknaden.

Campagnolo lanserar nu två elektroniska grupper:
Record EPS (Electronic Power Shift) och Super Record
EPS. Det som skiljer dessa grupper åt är materialvalet
i vissa komponenter, 86 gram och framförallt priset. Vi
testade Super Record EPS, men skillnaden i prestanda
jämfört med Record EPS är troligen försumbar. Något
pris är ännu inte fastställt för den svenska marknaden,
men på Campagnolo säger man att Record EPS kommer
att ligga på en prisnivå som gör att den kan konkurrera
med Shimano Dura Ace Di2. Det betyder antagligen att
Super Record EPS kommer att göra själ för namnet och
vara superduperdyr.

Likeheter och olikheter
Precis som hos Shimano får de elektroniska växlarna
sin kraft från ett ett batteri som sitter monterat på det
undre ramröret. Däremot kan man inte ta loss batteriet
från cykeln när det ska laddas. Hela cykeln måste alltså
baxas till en elkontakt. Eftersom en cykel utrustad med
EPS kommer att ha en prislapp som gör att den knappast någonsin kommer att stå i något källarförråd när
man inte använder den, så kanske det i praktiken inte
spelar så stor roll. Batteriet uppges räcka till 1 500–2 000
km,beroende på hur mycket man kör,innan det behöver
laddas. Det är också i batteriet som systemets ”hjärna” sitter.

Mellan växelreglagen och batteriet sitter en liten dosa kallad DTI (Digital Tech Intelli-
gence) som kan placeras på styrstammen eller på
bromsvajerhöljena. Den omvandlar impulserna
från växelreglagen till digitala signaler och kommunicerar med ”hjärnan”. På den sitter också en
LED-lampa som visar batterinivån. Alla elektroniska
komponenter är vattentäta och ska fungera även efter 30 minuter i vatten på en meters djup.

Till skillnad från Shimano så har Campagnolo valt att behålla samma typ av växelreglage som på de mekaniska växlarna. Det betyder att varje funktion har en egen spak. Däremot har man förändrat ergonomin en del. På de mekaniska växelreglagen står den lilla spaken på insidan av styret rakt ut, detta för att ge tillräcklig hävstångseffekt för att kunna dra vajern.

Eftersom det inte är nödvändigt med elektroniska växlar är det nya reglaget mer nedåriktad och mjukare i sin
form. Men vad som kanske är viktigare är att man flyttat
ner placeringen av den, så att det nu är betydligt lättare att
växla när man har händerna i bocken. Campagnolo har också
jobbat hårt för att man ska känna ett distinkt ”klick” när man
växlar. Många av teståkarna upplevde det som en markant förbättring jämfört med Shimanos system, där det ibland
kan vara svårt att avgöra om man trycker på rätt knapp,
eller att man växlar av misstag för att man råkar komma åt någon av knapparna.

Vi misstänker att den skillnaden är något man framförallt kommer att uppskatta i kallare
väder när man cyklar med långfingervantar.

Innanför det inre reglaget sitter en liten ”modeknapp”. Den används när man ställer in grundinställningarna för växlarna med cykeln monterad i ett mekställ. Campagnolo kallar det för Zero Setting. När man
väl har gjort det ska man normalt sett inte behöva bry
sig om inställningarna på växeln något mer. Men vid
till exempel ett hjulbyte (en inte helt ovanlig situation
i tävlingssammanhang) kan man använda knappen för
att finjustera växlarna medan man cyklar (Riding Setting).

”Multishifting”
Kedja, vevparti, kassett och bromsar är samma som för
de mekaniska grupperna och de fungerar förstås lika
bra här som där. Klokt nog har man formgivit gruppen
så att den kommer att passa med Di2-dedikerade ramar.

Det är helt klart att växlingen med Record/Super
Record EPS är i absolut toppklass. Det är snabbt och
precist, även när man står upp med full kraft på pedalerna. Och även om bakväxeln imponerar mest på oss
som ingenjörskonst, så är det kanske i framväxeln man
upplever den största skillnaden jämfört med ett mekaniskt system. Motorn som driver växeln växlar med
större kraft jämfört med när man spänner eller lättar på en vajer. Det sker också en liten ”överväxling”
varje gång, det vill säga att framväxeln rör sig
lite extra i sidled, för att sedan återgå till rätt
position, allt för att underlätta växlingen.

Framväxeln tar också hänsyn till vilken position kedjan
har på kassetten där bak. Det gör att man själv inte behöver justera framväxeln för att undvika kedjeskrap.
Shimanos elektroniska grupper kräver en knapptryckning för varje växling, vilket ju är en liten försämring jämfört med deras motsvarande mekaniska grupper.

På Campagnolos mekaniska grupper kan man växla
ner fem steg i taget och upp tre. Men med Record/Super
Record EPS kan man nu, genom att hålla inne reglaget,
växla elva steg i båda riktningarna, man kan alltså vandra över hela den 11-delade kassetten med en enda knapptryckning. Enligt Campagnolo tar hela operationen 1,5
sekunder (utan att ha försökt mäta så tyckte vi att det
verkade stämma när vi provade själva).

Det här är kanske
inte något man alltid har nytta av, men i en tävlingssituation i mycket kuperad terräng kan vi se att funktionen
kan komma väl till pass, både när man passerat ett krön
och när en nerförsbacke följs av en brant uppförsbacke.
Det finns ingen indikator som visar hur många steg man
växlar, så det är upp till cyklistens fingertoppskänsla
att avgöra hur länge man ska hålla inne knappen för ett
givet antal steg. Vi förmodar att det är något man blir
bättre och bättre på att avgöra ju längre man använder växlarna.

Även om Campagnolos nya elektroniska växlar är lätta att tycka om och imponeras av, så känner vi givetvis samma tveksamhet som vi känner inför Shimanos elektroniska system. Är elektroniska växlar
verkligen lösningen, och i så fall på vilket
problem? För även om växlingen förbättras jämfört med de mekaniska systemen, så är det tveksamt om det är tillräckligt för motivera prisskillnaden.De mekaniska växlarna fungerar så pass bra att det är svårt att känna något riktigt sug efter elektronik. Personligen tycker jag också att ett mekaniskt system har ett visst värde i sig: Man behöver inte vara ingenjör för att förstå någorlunda hur det hela fungerar och själv serva de olika delarna.

Med mer elektronik
i cyklarna hamnar vi farligt nära där vi är med våra bilar
idag: de är nästintill omöjliga att laga själva och skulle vi
ändå försöka så ryker antagligen alla garantier all världens väg. Men vi vill ju inte framstå som allt för teknikfientliga!

Elektroniska växlar levererar prestanda i absolut toppklass, och för de som inte har några ekonomiska
bekymmer och alltid vill ha det senaste och det bästa
är de ett givet val. Faktum är att vi rekommenderar alla
med mycket ekonomiska muskler att köpa dem. På så vis
kommer de med tiden att bli allt billigare att införskaffa
för alla oss andra.

Bra och dåligt

+ Utmärkt växlings-
funktion. ”Multi-
shifting”. Lättare än
Shimanos elektroniska växlar.

− Utan att veta det
slutgiltiga priset
vågar vi nog sätta
det på minussidan.
Fortfarande tyngre
än motsvarande
mekanisk grupp.


Campagnolos elektroniska historia

Campagnolo började sitt arbete med ett elektroniskt
växelsystem redan 1992, för nästan 20 år sedan. Det var
på den tiden när kassetterna var 8-delade som mest! På
resans gång har man gjort versioner också för 9-, 10- och
slutligen 11-delade kassetter. Många av dessa versioner
har också testats av olika proffslag, nu senast Movistar.

I början fanns helt enkelt inte tekniken för att kunna
göra ett tillräckligt lätt och smidigt system. Dessutom
har elektronikens fiende nummer ett – vatten – ständigt
varit ett problem. År 2005 var man nära en introduktion
av en tiodelad elektronisk grupp. Gruppen fungerade bra
och hade framgångsrikt testats av bland annat Saeco
och Caisse d’Epargne. Den hade också visat sig stå emot
vädrets makter utan problem – så länge man cyklade, vill
säga. Under det årets Giro d’Italia var det flera cyklars
växlar som slutade att fungera efter en åktur i hällregn på
ett biltak i 150 kilometer i timmen. Så Campas ingenjörer
fick återvända till ritbordet. Arbetet försenades också av
att man valde att prioritera arbetet med att utveckla den
11-delade kassetten.

 


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Emil Johansson om livet upp och ner
  • Grusat ner oss!
  • Snackat med Jonas Bohr om rekordförsöket
  • Kraschat på Mallis 312

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Göran Pihl

👍🏽



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Speedplay gör comeback

Sen Wahoo köpte upp Speedplay hösten 2019 har det varit tyst som i graven från...

Läs mer

Ny luftigare Prevail från Specialized

Specialized kallar sin nya S-Works Prevail II Vent för den mest ventilerade hjälm de någonsin...

Läs mer

POC släpper nya ultralätta Ventral Lite

Svenska POC ligger knappast på latsidan. Förra veckan släppte de Omne Eternal – världens första...

Läs mer

Specialized S-Works Ares är här!

Det har förekommit en del rykten om denna sprillans nya sko ett tag nu. Bland...

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Minitest: Giro Aether Mips

Mips 2.0 Vad Mips är behöver nog ingen djupare beskrivning vid det här laget. Sannolikheten...

Läs mer
Historien om Bianchi

Året var 1885. Som 21-åring grundade Edoardo Bianchi en verkstad på via Nirone 7 i centrala Milano. I verkstaden tillverkade...

Läs mer