Danskt VM-guld vid damernas marathon-VM

28 jun 2011 av bicycling

Marathon-VM kördes i italienska Montebelluna och avgjordes på en 98,3 kilometer lång tävlingsbana med 2290 höjdmeter under söndagen. Vädret var vackert och vindstilla med temperaturen runt 30 grader.

Startfältet höll ihop under de första sju kilometerna, därefter började det hända saker. Försvarande världsmästarinnan Esther Süss tog över taktpinnen tillsammans med italienskan Serena Calvetti och brittiskan Sally Bigham. Det bildades en grupp på 23 åkare som senare splittrades när schweiziskan Luethi ökade farten. En ny tätgrupp på tio cyklister bildades, där återfanns bland annat Gunn-Rita Dahle, Esther Süss, Sabine Spitz och Pia Sundstedt.

Vid 38 kilometer var tidsavståndet uppe i 3,27. Efter 71 kilometer tog fyra cyklister över handlingen i loppet. Det var Sabine Spitz, Elisabeth Brandau, Esther Süss and Annika Langvad. Annika Langvad attackerade och fick med sig Spitz och Süss. Det visade sig att Annika Langvad var den starkaste och hon kunde köra i mål som ny världsmästarinna.

Två svenska damer fanns med i tävlingen. Dels den svenska marathonmästarinnan Emmy Thelberg, Härnösands CK och Angelica Edvardsson, Cykloteket Racing Team.

Emmy låg med långt uppe i starten och en bit in i loppet. Hon hamnade med en grupp tjejer och hade sällskap till den sista milen. Hon slutade på en 19:e plats, vilket hon är hyfsat nöjd med.

Emmy Thelberg. Foto: Jahn Ekman

Angelica Edvardsson tog det lugnare i starten och hade sällskap med norskan Linda Larsen. Efter att hon krockat med ett träd tappade Angelica kontakten med norskan och fick åka själv de resterande sju milen.

Jag höll skaplig fart själv, men var rejält trött de sista fyra milen. Men det var kul att åka en bana med så många höjdmeter. Det var mycket publik och vi hade ett bra langningsteam med oss, berättar Angelica Edvardsson som blev 29:a i sin VM-debut.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Svenska Cykelförbundet lanserar ny SWE Cup i fartfylld disciplin

31 mars, 2021 av Daniel Breece

Som en korsning mellan störtlopp och svenska rallyt. Där har ni MTB Enduro – disciplinen som just nu växer rekordartat. Nu får disciplinen en egen Sverige Cup

– Vi är jätteglada att vi kunnat bygga upp detta och förhoppningen är att det ska utveckla våra cykeldiscipliner både i nationell bredd och internationell elit. Nyheter för i år blir att vi kommer ha en Swe Cup i Enduro som riktar sig både till motionärer och elitsatsande cyklister, samt både nya och återkommande arrangörer av Svenska Mästerskapen i våra olika discipliner. Så nu håller vi tummarna att pandemin går åt rätt håll så att vi kan komma igång med tävlingsverksamheten, säger Adrian Hörnqvist, förbundskapten för SWE MTB GRAVITY

SWE Cup i Enduro kommer bestå av sex deltävlingar inklusive Svenska mästerskapen. Tävlingarna kommer vara utspridda i landet och målsättningen är att alla arrangemang ska hålla hög kvalitet och bjuda på rolig och utmanande cykling för våra cyklister. Det är intressant att vi också får in flera nya arrangörer som inte tidigare har genomfört arrangemang. Här är vi extra glada att Ulricehamn och Arvika vill arrangera tävlingar.
Utöver SWE Cup och Svenska mästerskapen i Enduro är målet att minst två till mästerskap ska genomföras, SM i Downhill och i Pumptrack.

– Utöver nationell tävlingsverksamhet står även landslagsverksamheten inför ett spännande år. Om världsläget tillåter kommer vi såklart finnas på plats på internationella tävlingar och mästerskap med våra duktiga cyklister, men det finns även planer för ett par träningsläger utomlands och ett antal träningsträffar hemmavid, säger Adrian Hörnqvist.

Preliminärt tävlingsschema för 2021

5-6 juni: Arvika – SWE CUP Enduro
7-8 juli: Åre – SWE CUP Enduro
15-16 juli: Järvsö – SWE CUP Enduro SM
17 juli: Järvsö – Pumptrack SM
21-22 aug: Åre – SM i Downhill
28-29 aug: Ulricehamn – SWE CUP Enduro
18-19 sep: Falun – SWE CUP Enduro
9-10 okt: Isaberg – SWE CUP Enduro

För mer information
www.swemtbgravity.se

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Sverige kan få världscupstävlingar i XCO 2023 och 2024

18 mars, 2021 av Daniel Breece

Svenska Cykelförbundet har skrivit under en avsiktsförklaring med Internationella Cykelunionen (UCI) med målet att få arrangera två världscups-deltävlingar i UCI Mountainbike Crosscountry (MTB XCO) i Jönköping 2023 och Falun 2024.

Målet om att återkommande få arrangera UCI MTB XCO världscuper i Sverige har varit i planeringsfasen i flera år och en projektgrupp är sedan länge tillsatt. Avsiktsförklaringen är ett första steg i planen om att förhoppningsvis välkomna världscuptävlingar i Sverige framöver.

Överenskommelsen mellan UCI och Svenska Cykelförbundet har nu tagit projektet ett stort steg framåt mot att bli verklighet. Från mars 2021 kommer Henrik Rydelius leda projektet mot att vinna budgivningen om att stå värd för världscupstävlingarna i Sverige – och tillsammans med projektets samarbetspartners i Falun och Jönköping – förhoppningsvis sätta Jönköping och Falun på den internationella MTB-kartan.

– Det här är ett första steg mot att få arrangera världscupstävlingar i MTB XCO i Jönköping och Falun. UCI har godkänt att vi ska skicka in buden och min känsla efter dialog med UCI är att det ser lovande ut för svensk MTB. Nästa steg i ansökningsprocessen blir att konkretisera datum, banprofiler med mera, säger Henrik Rydelius.

Tävlingarna skulle onekligen sätta dessa två svenska städer på världskartan.

–Det här är en fantastisk möjlighet för hela kommunen då cykel och mountainbike är en tydlig inriktning för oss. Sen MTB europamästerskapen 2016 har vi på Destination Jönköping arbetat tillsammans med våra dedikerade cykelföreningar mot att välkomna en världscup. Vi ser fram emot att förhoppningsvis få välkomna världseliten, cykellagen, åskådare, tv-tittare och så klart att få skapa en cykelfest i Jönköping 2023, säger Charlotte Guldstrand, tillförordnad VD på Destination Jönköping.

Så om allt går vägen ser vi kanske Jenny Rissveds mfl cykla för guld mot världseliten här på hemmaplan.

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trek släpper nya E-caliber

1 mars, 2021 av Daniel Breece

En utjämnare, ett mellanting, ingen vanlig el-mtb men knappast en vanlig mtb heller – säg hej till Treks nya E-caliber. Grunden här är Treks senaste monster till XC-hoj Supercaliber som man bakat ihop med det beprövade Fazua-systemet.

Det som skiljer det från mer traditionella elcykelsystem är att batteriet och motorn sitter i samma löstagbara enhet. Konstruktionen har visserligen lägre prestanda, men även en avsevärt lägre vikt. I sin lättaste utformning väger E-caliber så lite som 15,77 kilo – och den tyngsta, enklaste och billigaste versionen väger bara 18,5 kilo. Plockar man ut Fazua-enheten bantar man cykeln med 2,75 kilo och får då något som är relativt nära en vanlig crosscountry-cykel.

Motorn levererar tre olika former av assistans: Breeze som motsvarar cirka 100 watt, River 210 watt och Rocket som trycker ut 250 i maxwatt. Räckvidden på den lägsta effekten ligger på ungefär 70 kilometer med 1 200 höjdmeter klättring.

El-XC specifik
E-Calibers geometri har anpassats för en elcykel för XC. Den är 1,5° flackare jämfört med Supercaliber, styrhuvudets vinkel är på 67,5° och reachen är längre för att ge extra stabilitet i de högre hastigheterna. E-Caliber-modellerna har också en gaffel på 120 mm.

Precis som Supercaliber, har E-Caliber Treks exklusiva IsoStrut-dämpare – en strukturell dämpningskonstruktion med 60 mm inställbar slaglängd kombinerat med ett unikt pivotlöst bakstag som kompenserar för underlaget.

Den billigaste versionen av E-caliber kostar 76 000 kronor – den dyraste nästan det dubbla.

E-Caliber kommer i dessa modeller
E-Caliber 9.9 XX1 AXS
E-Caliber 9.9 XTR
E-Caliber 9.8 XT
E-Caliber 9.8 GX
E-Caliber 9.6

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

STIGCYKLISTENS 7 BUDORD

23 februari, 2021 av Daniel Breece

Det finns plats för alla i skogen men med ett ökat intresse för friluftsliv är vi fler som ska dela på kakan och då behöver vi cyklister göra vår rätta del i ekvationen.

Internationellt finns det lite olika informella regler kring hur cyklister ska uppföra sig i skogen, bland annat har IMBA (international mountainbike association) sin rules of the trail. Men de rimmar inte helt med svensk allemansrätt och den öppna stigkultur vi har här. Så här är vårt förslag till en samling regler eller snarare ett kodex för oss svenska stigcyklister att leva efter.

#sharethetrail

1.Cykla bara där du vet att du faktiskt får.

2. Respektera andra på stigen. Lämna företräde för vandrare och ryttare och var inte främmande för att du ibland kan behöva stanna helt. Använd gärna en stiganpassad ringklocka även i skogen.

3. Lär dig allemansrätten och hur den påverkar dig. Värna om det du vill njuta av, vår gemensamma natur.

4. Sladda inte, att låsa hjulen i onödan bidrar mest med slitage och ger oss cyklister dåligt rykte.

5.Undvik att cykla över känsliga marker och på de allra våtaste dagarna.

6.Ta med ditt, och även andras, skräp hem.

7. Hälsa! Var den trevligaste personen i skogen. Ett leende kostar ingenting 🙂

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Dangerholms Scott Hyper Spark – Världens kanske mest avancerade mountainbike

9 februari, 2021 av Daniel Breece

Det tog över två år, men nu är Gustav Gullholm, även känd som Dangerholm, färdig med sitt mest ambitiösa bygge hittills. En framtidsvision om hur cyklar kan komma att se ut om ett decennium.

Foto: Andreas Timfält

”Det är enkelt ett koncept/vision av vad mountainbikes kanske ser ut som om 5-10. Förutom att den inte är byggd för mässor utan 100% till att köra på” Säger Gustav om det imponerande bygget

Vad var tanken med projektet?

”Redan från första början fanns det två huvudsakliga mål Hyper Spark-bygget: att försöka bygga den snabbaste och bästa XC/Långlopps-cykeln och samtidigt göra den till den stilrenaste med helt intern kabeldragning. Mycket av inspirationen kommer från landsvägscyklar där det numera är mer eller mindre standard med dolda kablar på toppmodellerna. Men jag ville även att det skulle vara lite av cykelvärldens svar på så kallade hypersportbilar, och därav namnet. Den skulle helt enkelt höja ribban för både prestanda och utseende, och samtidigt kännas väldigt exklusiv. Det var därmed viktigt att inte tumma på något, utan landsvägsstuket till trots så skulle den bibehålla alla funktioner hos en modern mountainbike. Så inga genvägar som att inte ha dropper-sadelstolpe eller stötdämpning med lockout som var bra nog att tävla på”

Hur löste du det?

”Tack vare ny teknik som SRAM’s trådlösa AXS-komponenter och FOX elektroniska automatiska stötdämpningssystem LiveValve så underlättades jobbet, men det krävdes fortfarande mycket uppfinningsrikedom och modifikationer för att göra idéen till verklighet”

Vilka var utmaningarna?

”Först behövde ett styrstopp tillverkas, för att förhindra att de internt dragna kablarna skulle skadas om man vred styret för mycket. Så ett system för det specialtillverkades och laminerades fast på ramen med kolfiber. Även styret och framgaffeln behövde modifieras ordentligt, för att sen även förstärkas så att cykeln är säker för användning. Därefter följde ett enormt antal timmar för att snygga till allt och få till ett så perfekt utseende som möjligt. Det sistnämnda var särskilt viktigt eftersom jag verkligen inte ville att det skulle se ut som ett hafsigt hemmabygge, utan som något som kom direkt från fabrik eller någon utvecklingsavdelning med resurser jag bara kan drömma om. Den pärlvita färgen passar bra in med trenderna 2021, men i övrigt är konceptet menat som en försmak av vad mountainbikes kanske kommer se ut som om 5 år eller mer. Men koncept till trots, den är inte byggd för cykelmässor utan verkligen för att köras på. Med en smått otrolig speclista kommer den förhoppningsvis vara minst lika snabb som den ser ut!”

**Ram:** Alla öppningar i ramen för kablar täcktes för så att den fick ett renare utseende. Den pärlvita färgen heter Oryx White och kommer faktiskt från Volkswagens färgkarta.

Styrstopp: En av de absolut största utmaningarna med bygget. En platta i aluminium tillverkades för hand och laminerades fast med kolfiber alldeles bakom styrröret. Längst fram på denna sitter en pigg som är utbytbar i händelse av en krasch. Allt förstärkningsjobb i kolfiber är gjort av Mattias Hellöre i Insjön, som till vardags reparerar trasiga kolfiberramar. Under den handgjorda kåpan sitter resten av hårdvaran till stoppet, som skruvas fast på styrröret ungefär så som man skruvar fast en styrstam.