Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken


Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag – här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

”En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna – för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen – börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten – vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen – för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Dmitri F

Albano ligger väl inte i södra delarna men det läter onekligen som att det är det du beskriver ;-(


Krister Isaksson

Dmitri, som jag skriver, inte första gången detta sker. Det upprepas gång på gång. I fallet med Albano så var det en planarkitekt som helt struntade i fastighetsgränserna, så TK fick försöka rädda upp situationen i efterhand. Och vi kommer få se detta om o om framöver. Och varken Mogert eller Valeskog verkar vilja något åt det.


Gunnar Parment

Å de fick bygglov???


Anders J

Märkligt att det ska vara så svårt. Man bygger liksom sällan hus på den enda vägen för biltrafik mellan två stadsdelar…
I det här senaste exemplet, har du någon aning om huruvida planerarna och arkitekterna hade koll på att det är den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar? Fast å andra sidan är det deras jobb att ha just det.


Pia Westford

Det är bedrövligt! Tyvärr räcker det inte med kunskap. Vilka kommuner arbetar du med? Vad säger länsstyrelsen?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cyklar fortfarande på gångbanan – men är på långa listan!


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag nästan dagligen cyklar på gångbanan och bakgrunden till varför jag gör det – det går inte att komma av eller på cykelvägen på annat sätt.

Är det inte parkerade bilar som står i vägen…

…så är det en 12 cm kantsten som ska forceras.

Nu har jag fått ett svar från staden och Trafikkontoret:

Hej Krister!

Tack för din synpunkt.

Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.

Med vänlig hälsning
XXXX

nu finns platsen på långa listan, platsen ska om allt går väl åtgärdas! Trafikkontoret delar äntligen min uppfattning om att förhållandena på platsen inte är acceptabla – det tog bara tre år. Det är dock oklart hur och även oklart när platsen ska åtgärdas – men den är på listan!

Prisa Herren!

Under tiden fortsätter jag cykla på gångbanan. Häromdagen blev det höjda röster och irritation när en annan cyklist gjorde samma sak. Hon beskrev tydligt problematiken för de gående. De gående var inte på humör att lyssna och försöka förstå problematiken utan upprepade om och om igen regelverket.

Och visst, så kan vi ju förhålla oss till verkligheten – kliv av och led din cykel denna sträcka så är allt frid och fröjd. Jag kommer inte göra det och jag kommer fortsätta visa de gående stor hänsyn när jag cyklar denna sträcka.

Sen undrar jag en sak, handläggaren på Exploateringskontoret som från början fuckade upp allt detta. Någon som upplyser henne om klavertrampet och den extra kostnaden för staden och skattebetalarna? Att hon så att säga inte gjorde ett särskilt bra arbete och kanske behöver få feedback och lära sig något – kanske till och med genomgå Stockholms stads cykelutbildning!

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

felix

Men… vad säger regelvkeret om man faktiskt lusläser det i det här fallet? Jag bor ju själv bara några hundra meter från dig, ner på andra sidan kullen härifrån sett, och vet precis vilken plats du pratar om.
Backen ner är alltså explicit skyltad som gc-bana. När EXAKT upphör den att vara det?
Med mindre något är markerat borde den väl fortsätta vara det tills annat påtalas? Så fungerar ju resten av trafiklagstiftningen. Parkeringsförbudsskylt gäller till nästa korsning, hastighetsskylt gäller tills du passerar en ny etc.
Det faktum att folk inte kör 30 på 30-vägen du inte svänger ut på, eftersom den också är felkonstruerad, innebär ju att det finns ytterligare behov av att faktiskt slippa cykla på den vägen, även om det är sekundärt vid tolkning av regler.
(Och jag har lagt ner fejjan tills vidare, så jag deltar inte i någon diskussion där)


Erik Johansson

Felix: Jag förstår inte, varför är det viktigt när GC banan upphör? Menar du att om man inte kan göra ned på gatan så fortsätter cykelbanan på trottoaren, det är väl så det fungerar med hastighetsbegränsning DVS om man kör på en 50 väg och svänger av på en 30 väg så är det 50 fram till nästa skylt?
Krister: Exploateringskontoret gör så här överallt så det är knappast en enskild tjänstemans fel, men det samma gäller TA-planer och trafikkontoret de har noll utbildning när det gäller cyklister. Jag vet att du vet detta men men…


Arne Evertsson

”Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.”
Det existerar alltså en lista! Nu väntar vi bara på att den publiceras online. Men jag antar antar att rikets säkerhet är hotad och att den måste vara hemlig.


Anders Norén

Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
Det försätter oss i följande pikanta situation.
1. Vi ser en yta som inte är skyltad.
2. Vi frågar oss om något kan framgå av förhållandena på platsen.
2. Vi frågar oss hur hur en typisk cykelbana (läs: GC-bana) brukar se ut.
3. Vi konstaterar att 99 % av all skyltad cykelinfrastruktur i Sverige är f.d. trottoarer och gångbanor som skyltats om till GC-banor.
4. Vi konstaterar att den typiska cykelbanan ser ut som en trottoar.
5. Vi konstaterar att den typiska trottoaren ser ut som en cykelbana.
6. Vi konstaterar att om det är en trottoar så framgår det tydligt av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
7. Om skylt saknas så är det alltså en cykelbana.
Att gällande förordningar säger att det inte är tillåtet att cykla på trottoaren är ganska klart. Däremot är det svårt att, med stöd i gällande förordningar och föreskrifter, hävda att en viss yta inte en GC-bana utan bara en trottoar.


Mikael Branting

”2016-11-21 14:19 Anders Norén
Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.”
Vad är detta? Var finns den rättsliga grunden?
Enligt Stockholms allmänna lokala trafikföreskrifter 8§:
”I terräng är all fordonstrafik förbjuden om inte annat anges genom lokal trafikföreskrift eller vägmärke”.
Terräng är enligt lag om trafikdefinitioner allt som inte är väg.
En väg är enligt samma lag:
”1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,
2. en led som är anordnad för cykeltrafik, och
3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2”
Hur ska man veta om en parkväg är ”en led anordnad för” cykeltrafik om det inte finns något trafikmärke? Att åka på parkväg är i Stockholm per definition förbjudet. Det räknas som terrängkörning eller som cykling på gångväg/ridväg



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykeltrafik – något Trafikverket fullständigt skiter i


 

Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.


Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson


Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

”Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.


Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!

 

Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas…

Foto: Michael

Uppdaterad 2017-03-08

Så då ser vi nu hur visan upprepas gång på gång. Och det krävs ingen rekordnederbörd, bara lite vanligt snöfall, för att eländet ska vara tillbaka. Bra jobbat Trafikverket.


Foto: Pär Bygdesson


Vad skulle då krävas för att dessa usla förhållanden inte ständigt ska återkomma på cykelvägen? Inte särskilt mycket. Något som Trafikverket ständigt använder sig av runt om i hela landet – på vägarna:

Samordning

Se, det är inte svårare än så. Något som ständigt förekommer på Trafikverkets vägar. Men som lyser med sin frånvaro när det gäller deras cykelvägar. Att strax efter att snöröjningsfordonen röjt körbanorna kommer ett fordon som röjer cykelvägen – busenkelt.

Och om nu detta är för svårt för ansvariga på Trafikverket finns ytterligare en lösning:

Skärmar

Sådana skärmar finns runt om på landets vägnät. Här ett exempel från södra delarna av Stockholm där en cykelväg ligger utmed E4/E20. På den cykelvägen blir det inget snömos från körbanorna.

Det går om man vill, och bryr sig… 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 18

Trafikistan.se

I Göteborg finns bara två broar över till Hisingen – Älvsborgsbron ”Goledn gate” i väster och Göta älvbron i centrum. Det är mycket långt mellan dem. På bägge finns cykelbana.
I januari kom plötsligt en massa snö, och Trafikverket lät blixtsnabbt ploga Älvsborgsbrons körbanan. Och var la de snön? Och hur länge fick den ligga kvar där?
Jag har sammanfattat den diskussion som försiggick på Facebookgruppen Cykla i Göteborg när det hände, se http://trafikistan.se/plogning-pa-alvsborgsbron/ . Kan vara rätt intressant läsning. Och den motsäger knappast Kristers text ovan.


Clara Attermo

Om jag själv haft denna väg till jobbet hade jag försökt göra JO-anmälan mot trafikverket. Kanske någon annan som vill försöka?
https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/


a

Är det inte dags att börja publicera namn och hemadress till de personer som är ytterst ansvariga för dessa förhållandena? Så att medborgarna sjävla kan aktiveras och få dessa personer att förstå att det ligger i deras intresse att göra något åt detta?


Fredrik Rosenqvist

Huddingevägen är precis samma sak med år efter år


RN

Skulle ändå vilja se vad som händer om cykelbanorna gick före allt.
Är cyklist och jobbar i cykelbranchen och bor i Stockholm.
Gäller ju bara att planera turen, hur många dagar per år är det så här?
Sen kommer gnället om gruset och i höst kommer gnället om löven.
Lite äventyr behövs i vardagen.Se det som variation i pendlingen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Häng med på Stockholms bästa cykelbana!


I går tog jag och Per Brandt på tidningen Vårt Kungsholmen en premiärtur på Stockholms nyaste och bästa cykelbana. En total omvandling från en smal och trång cykelbana till en bred och bekväm cykelbana – framtidens cykelbana!


Klicka här så kan du följa med på cykelturen!

Här kan du se lite bilder på hur det såg ut innan ombyggnad.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 3

Henrik Zehler

Wauw!
Kul att det händer något positivt inom cykelstadsplaneringen, så det inte bara är jämmer och elände!!
Men alltså… reklamen INNAN filmen, snacka om ironi när PREEM kommer in med en bil som är ute och flyger i skogen 🙂


Henrik

Nu börjar det äntligen likna något! Fin tur idag trots issörja och löv. Hoppas nu att vidriga Västerbronedfarten snart är klar så börjar åtminstone en del av stan bli bra cykelmässigt.


Christer Holmström

Jag har också provåkt den här sträckan, visserligen är det väl lite finputs kvar, men det verkar bli väldigt bra.
Fast (lite gnäll) det har tagit väldigt lång tid att få det klart. Om jag inte har alldeles tokig minnesbild, påbörjades det här jobbet redan förra hösten. Man har alltså behövt ett år på sig att fixa till en kilometer lång cykelbana, Kungsholmstorg – Lilla Västerbron. Tänk om man skulle ha samma tempo för Förbifarten! När skulle den bli klar – 2050?
Hur är det förresten på Brommasidan, är sträckan Stora Mossen – Abrahamsberg klar ännu?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Finns alltid en ursäkt att bygga usel cykelinfrastruktur


Se på bilden. Nybyggda hus och gata i södra Stockholm. Vem fick absolut minst yta av de olika trafikslagen på denna plats? 1,12 meter bred dubbelriktad cykelbana. 1,12 meter – i staden som säger sig satsa på cykel. Det går inte att mötas på den ytan, för att säkert kunna mötas på en dubbelriktad cykelbana behövs 2,5 meter. Det är som att göra en dubbelriktad gata 2,5 meter bred – sällan vi ser sådan lösning för biltrafiken. Se sen på körbanan, den är runt 8 meter bred (enkelriktad) inkl. parkering och hållplats. Så också andra sidans körbana. Se även mittallén för träden, 4,5 meter. Se ytan för träden, den innanför de parkerade bilarna, den är cirka 2 meter.

För er som inte är bekanta med utformning av gator så räcker det att körbanan är 3 meter. Och är där en busshållplats behövs 3 meter till. Alltså totalt 6 meter. Här har vi alltså 8 meter – på bägge sidor. Varför? Till vad? Bara dyrare att bygga och underhålla dessa extra metrar. Men så klart, det blir ju väldigt enkelt och bekvämt att använda bilen…

 Bild: Cyklandeombud Stockholm 

Här skyller nu staden på att det blev som det blev för att området planlades innan cykelplanen 2012 med dess nya riktlinjer. Jaha, och det fanns alltså inga riktlinjer innan cykelplan 2012 på hur funktionell och säker cykelinfrastruktur ska planeras och utformas? Så klart det gjorde, till exempel:

  • Cykelplan för ytterstaden 2005
  • Handboken Cykeln i staden 2004 och 2009
  • Vägar och gators utformning (VGU)
  • GCM-handboken

I samtliga dessa dokument finner vi stöd och riktlinjer för att inte bygga det som nu har byggts på denna plats.

Men hej, det är ju en djupt rotad tradition i staden att inte anse sig behöva följa dessa riktlinjer när det gäller cykel, utan istället planera och bygga vilka usla cykellösningar som helst – och samtidigt bygga överstandard för biltrafiken. Finns ju till och med en utvärdering på detta som visar att i stort sett allt annat är viktigare än att bygga säker och funktionell cykelinfrastruktur när staden växer och bygger nytt.

Sen verkar det ju inte hjälpa så mycket att cykelplan 2012 nu finns. För staden fortsätter ju ändå att skapa usla förutsättningar för cykeltrafiken. Där pendlingsstråk blir privata parkeringsplatser. Där huvudcykelstråk blir parkeringsfickor för biltrafiken. Där befintliga cykelvägar görs till x-områden och överförs till fastighetsägare vilket får till följd att det blir avsevärda försämringar för cykeltrafiken. Där det byggs så man varken kan komma av- eller på cykelbanan. Vilka är bortförklaringar då? Att vi behöver ytterligare en ny cykelplan?

Vad vi behöver är ett stadsbyggnadskontor och ett exploateringskontor som vaknar upp och lär sig att planera och bygga stad så cykeln får plats. Och en politisk styrning av Roger Mogert (S) och Jan Valeskog (S) – den lyser med sin frånvaro när det kommer till cykel inom deras område.

Det vore ju lite mer rakryggat av staden att säga som det är – vi prioriterar inte cykel i dessa fall, eller vi glömmer, vi förbiser, vi klantar oss. För även om ni inte säger dessa ord, så säger ni det med det som ni bygger – det är tusen gånger tydligare än alla ord.

Tips från Tomas Eriksson och Cykelombud Stockholm

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Henrik

Tack för dina makalöst bra blogginlägg Krister! Tyvärr bedrövlig läsning när det gäller hur lite mark i meter som avsätts till cykelbana.
Om du inte har besökt Sveriges kanske sämsta cykelbana som dessutom kräver njurbälte så rekommenderas alla att provcykla på Svartlösavägen i Älvsjö. Stockholms stad lovade i Mitt I-tidningen att Svartlösavägen skulle få ny asfalt under 2016. Nu skjuts det arbetet upp i två år pga. att Elevio ska gräva upp gång- och cykelbanan för att lägga ner ledningar. Problemet är att Stockholms stad inte samordnar sig med Elevio utan avser att göra sin del av grävandet och asfalterandet först om två år. Då blir cykelbanan avstängd en gång till om två år. Bedrövligt! Inte konstigt att föräldrar inte låter sina barn cykla till skolorna i Älvsjö utan i stället skjutsar dem med bil.


Magnus

Hear, hear. Detga sött att bygga är.standard över hela staden. Hagasraden fungerar på exakt samma sätt. Järvastad3n likaså. Alla nyb6ggda områd3n i stad3n saknar funktionell infrastruktur för cykel. Lägg därtill att det inte finns några genomtänkta underhållsplaner heller samt att cykeltrqfiken leds frampå ytor som inte är avskilda från andra trqfikslag eller uppställningsplatser. Ser något ut som en gris, låter som en gris? Ja få är det en gris oavsett hur mycket smonk vi användet. Staden skiter blanka fan i cykeln som transportnedel.


Krister Isaksson

Henrik, tack själv för de orden! Jo Svartlösavägen känner jag väl till och cyklat på en hel del gånger. Alla avbrotten för varenda liten tvärgata är ju minst sagt horribla – puckelpist. Men så var den tidens skola när det gällde cykelbanor. Mitt förslag: blås rent och gör om från grunden!


Ulrika

Angående Svartlösavägen så såg jag någonstans att stadsdelen tänkte vänta med att fixa cykelbanorna tills de fick del av cykelmiljarden, och det kommer ju inte hända, så..


R. Linderoth

Kul att han jämför bredden med en vägbana för bilar
Vore kul att se samma bild med en halv meter snö och en lastbil från Pågen
En lastbil (buss) är ca 2,5 meter bred vilket med en 3 meter bred vägbana gör att det är 25cm kvar på varje sida, sen tillkommer speglarna som sticker ut
Citat från texten -För er som inte är bekanta med utformning av gator så räcker det att körbanan är 3 meter. ,,,, hmnn
R. Linderoth



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Hösten – då nollvisionen visar långfingret åt cyklister

Hösten – då nollvisionen visar långfingret åt cyklister


 

11 procent av cyklisternas singelolyckor med personskador i oktober beror på lövhalka. Eftersom singelolyckor bland cyklister är många så är det alltså många som skadas under en kort period av året. Och lite görs åt detta – i nollvisionens Sverige.

Istället får vi från ansvariga höra:

– Det skulle kräva otroliga resurser för att vi skulle kunna hålla cykelbanorna varje dag, säger han.

Det går inte, det är för komplicerat, det krävs ”otroliga resurser” är beskedet. Istället läggs allt ansvar på de som cyklar – ni får anpassa er och ta det lite lugnt (även ni som går, ja för även gående råkar ut för lövhalka om nu någon trodde något annat).

Låt oss bena ut några saker här. Till exempel hur mycket skulle det kosta att höja standarden och ha en bättre bekämpning av lövhalka? Nu sticker jag ut hakan och säger: det behöver inte kosta något mer alls. Det handlar mer om hur man lägger upp arbetet och hur man väljer att prioriterar. Det vill säga: kompetens och vilja.

Lövfällningen och halkan pågår cirka en månad. För att ha ett någorlunda tillförlitligt väglag under den perioden behövs lövsopning 1 – 2 gånger i veckan. Det vill säga 5 – 10 gånger totalt under denna månad. Och det är inte hela cykelvägnätet som behöver lövsopas – långt ifrån. Jag gör bedömningen att det handlar om 10 – 15 procent av en kommuns/Trafikverkets cykelvägnät som lövhalka uppstår på. Det är även förutsägbart var lövhalkan uppstår – man behöver så att säga inte chansa eller gissa. Den uppstår där träden finns utmed cykelvägen. Detta tillstånd bör ju en gatu-/parkingenjör ha koll på, ingår så att säga i arbetsuppgiften att kunna sitt vägnät. Då kan dessa driftansvariga enkelt upprätta lövsopningskartor över sträckorna i cykelvägnätet där det finns risk för återkommande lövhalka.

Så då vet vi nu att under en mycket begränsad period, på en liten del av cykelvägnätet, behövs det lite extra insatser för att åstadkomma säkrare förhållanden på cykelvägnäten runt om landet. 

Men svaret är: ”Det skulle kräva otroliga resurser…”

Nej säger jag, det skulle inte alls kräva några otroliga resurser. Det är ju närmast häpnadsväckande att en ansvarig uttrycker sig på det sättet. Istället vore det ju mer smakfullt om ansvariga satte sig in i frågan och tog fram en prislapp på vad utökad lövsopning skulle kosta. Och därefter frågar sig om det går att omfördela i driftbudgeten och prioritera annorlunda (vilket det självklart gör). Eller som Anna Niska på Väg- och transportforskningsinstitutet uttrycker det: ”Då blir det ingen ökad kostnad”. Men det görs inte – istället framställs lövsopning som otroligt komplicerat och dyrt – och cyklisterna hålls helt ansvariga och får lösa uppgiften.

Det är ett intressant förhållningssättet att lägga över allt ansvar på cyklisten: bara att anpassa farten och underordna sig fysikens lagar så går det bra. Om vi överför förhållningssättet till biltrafiken skulle vi inte ha så många 2 + 1 – vägar. För det vet vi ju alla att det går inte så bra att köra om i full fart när du får möte. säger vi inte: sluta köra om vid möte så försvinner olyckorna. Vi skulle inte heller ha sidoräcken eller säkrade sidoområden för det vet vi ju alla att kör du av vägen i full fart så går det inte så bra om du kör in i bergväggen eller trädet. Då säger vi inte: sluta köra av vägen så försvinner olyckorna. I biltrafiken har vi alltså kommit fram till att samhället har ett ansvar – en nollvision – att se till att bilinfrastrukturen är någorlunda säker. För människor är människor, och de gör misstag och fel. Arbetet med nollvisionen är ju också mycket framgångsrikt – för biltrafiken. Och det har lagts ner massor av miljarder på att åstadkomma detta. Eller kanske vi ska uttrycka det som att det lagts ner otroliga resurser på att göra det säkrare – att köra bil.

Så alla dessa lövfyllda cykelvägar är inget annat än politiker och tjänstemän och en nollvision som visar långfingret åt alla som cyklar (och går)

Göteborg. Foto: Chris W S Kristoffersen

Lund. Foto: Daniel Sturesson


Lund. Foto: Nils Calmsund

Stockholm. Foto: Johannes Borgström


Stockhom – samma gata, lite senare. Nu är det lövsmet. Foto: Johannes Borgström

Stockholm. Foto: Jon Jogensjö


Göteborg. Foto: Kajsa Nalin

Gävle. Foto: Tony Nordin

Uppsala. Foto: Torbjörn Albért


Västerås. Även här blir det lövsmet när löven får ligga länge på cykelvägen. Kurva och ett tvärfall som gör kurvan feldoserad… Foto: Niklas Kihlén

Täby. Foto: Björn Stenberg


Täby. Foto: Björn Stenberg


Malmö. Foto: Jennie Fasth 


Örebro. Foto: Monan 


I Göteborg finns denna fina och tjocka lövmatta på cykelbanan. En stad som saknar de ”otroliga resurserna” och därför ser det ut så här för de som går och cyklar… Foto: Ola Kvarnbo 


Ännu en bild från Göteborg. En nästan lövfri cykelbana. Gångbanan ser däremot lite svårttillgänglig ut. Så var går man då? I Göteborg verkar fokus ligga på att köra bil… Foto: Kalle Eriksson 

 

Uppdaterad 2016-11-03:
Hurra, pengar finns! Det saknas inte ”otroliga resurser”. Det är planeringen det hänger på. Löven faller ju som de vill och inte som planeraren vill. Ungefär som snön. Fast till skillnaden mot snön vet vi ju var löven faller. Så planera verksamheten lite bättre så ska ni se att resultatet blir bättre. Och färre cyklister och gående som halkar omkull.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 10

ekstromenator

Det går ju spara otroliga mängder pengar på sluta med halkbekämning på vägarna, det är ju bara att anpassa farten efter rådande omständigheter under perioden mellan november och maj. Dom pengarna skulle räcka att sätta upp lövborttagande tak över cykelvägarna. Skippar vi sen viltstaket efter samma princip(dvs sänk farten till 30 där det finns risk för vilt) skulle cykelbanorna dess utom kunna få värme ?


Andreas

En förbättring, men ingen lösning, vore ju om man kunde få lagligt cykla på gatan om det finns en parallell cykelbana… men just det, det får man ju inte. Då skulle man ju kunna få välja vilken fara man vill utsätta sig för. Symptomatiskt är ju att på bilderna i de fall man ser en parallell bilgata så är det inte ett löv på dessa… I’m just say’n…


Flemming Hansen

Håller fullständigt med.
Ett tips; sätt på dubbdäcken tidigare än du tänkt (när löven börjar falla av i början på oktober)
Protestera tillsammans med andra hos din kommun.


Nils Calmsund

Håller med. Fast heter det inte ”lövgröt”?


Kalle

Ha ha… dubbdäck? Hjälper inte på flera cm ruttna löv!
Falsk trygghet, swish och du ligger och sprattlar i lövhögen; har du tur så landar du mjukt…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in