Varför villkorar moderaterna cykelsatsningar?


Kommer ni ihåg denna valaffisch från 2014. Nya cykelbanor villkoras med att det först måste till nya jobb.


Foto: Cyklistbloggen

Nu i dagarna kom ett annat utspel från några moderata kommunalråd:

Dödens gång- och cykelbana får inte byggas om förrän Östlig förbindelse är på plats.

Det finns alltid något att villkora mot när det kommer till moderaterna och förbättringar för cykeltrafiken. Alltid…

När hör vi tvärtom? 

”Gärna Tvärförbindelse Södertörn men först vettiga regionala cykelstråk”

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 6

Peter Zethraeus

Nu gäller väl önskan om Österleden den borttagna bilfilen och inte det utbyggda cykelstråket? Alla är ju för att cykelinfrastrukturen förbättras, så även vi Moderater. Jag tror på att förbättra cykelinfrastrukturen och göra det attraktivt att cykla är en bättre väg framåt än att försämra för övriga fordonsslag och hoppas att det gör att flera cyklar.


Arne B

@Peter Z:
Jag gillar att du försvarar ditt parti och samtidigt villkorar utbyggnad av cykelinfra.
Man kan välja att se det hela som en satsning på cykel eller som en nedmontering av biltrafiken. Cykelinfrastruktur har visat sig vara samhällsekonomiskt mycket lönsam medan satsning på motsvarande för biltrafik är en ren kostnad. Visst finns det nytta, men kostnaden är högre.
I detta fall är Slussen ett nålsöga som på detta sätt flyttas några hundra meter åt Nackahållet. Även i fortsättningen går det motorväg till Saltsjöbaden, Orminge, Gustavsberg och större delen av Nacka. Långa sträckor finns tre filer i vardera riktning.
Pröva att cykla sträckan det handlar om i rusningstrafik. Gärna åt motsatt håll.


Krister Isaksson

Peter,
För att kunna bygga ut och förbättra för gående och cyklister på denna sträcka har staden kommit fram till att ett körfält måste tas i anspråk, så det handlar i allra högsta grad om cykelstråket. Andra lösningar har prövats och detta är den kompromiss staden anser lämpligast att gå vidare med. I min värld handlar politik om att prioritera. Prioritera våra begränsade resurser, som t ex kan vara ekonomiska eller som i detta fall – en begränsad yta att lösa uppgiften på. Att i detta läge säga att det ska vara bra för ALLA fordonslag är ju på gränsen till naivt. ALLA kan inte få allt. Det är ju väldigt tydligt när vi tittar på äldre så kallad cykelinfrastruktur, då har verkligen inte ALLA fått allt – och får det fortfarande inte. Staden fullföljer nu sin beslutade Framkomlighetsstrategi, som är mycket tydlig ang vilka trafikslag som skall prioriteras i stadens transportsystem. Staden följer vidare sitt beslutade Trafiksäkerhetsprogram – minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken – det dör människor på denna gc-bana. Och sist men inte minst följer staden såväl sin egen som regionens cykelplan. Jag tycker det är bra att staden fullföljer sina politisk fattade beslut.


Anders Andersson

Det rimliga är väl att Moderaterna lägger fram sin lösning till hur man både kan förbättra cykelinfrastrukturen och behåller bilfilen, så kan man sen föra en vettig diskussion istället för att slå varandra i huvudet.
Stadens tjänstemän verkar inte ha hittat någon lösning, men de kan naturligtvis ha förbisett något.


Johan

Intressant vinkel på nyheten, de hittar en upprörd resenär som visar sig vara kollektivresenär, vars körfält ska bli bredare som jag förstår det? Det hade varit roligt om de intervjuat några tour de france-pendlare från Nacka, en del av dem är nog moderater.



Ett hav av cyklar


Det är det på min arbetsplats. Det är fullt av cyklar utanför entrén och det är fullt i de bägge cykelparkeringarna inomhus. Aldrig har det varit så många parkerade cyklar vid min arbetsplats!




Det är en rolig och utmanade utveckling. Detta leder till att det är hårt tryck på parkeringarna och det finns inte alltid plats till alla i cykelställen. Det innebär även att det är hårt tryck på omklädningsrum och duschar som inte är dimensionerade för att så många cyklar och byter om. Och kanske ännu tuffare är förhållandena att förvara och torka kläder.

Men det är som sagt härliga och delikata utmaningar att ta sig ann och förbättra.

För det innebär ju en friskare och bättre presterande personal. Och en personal som tänker hållbart!

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 1

Pär Sandevik

Hjälper dig gärna med ett reportage om hur cyklandet ökat och cykelstölderna minskat drastiskt genom bl.a ISR-märkning på ett stort bilföretag i Södertälje



Cykeltåget rullar – i ur och skur!

Cykeltåget rullar – i ur och skur!


Där jag bor är vi fem familjer som fixat till ett cykeltåg för att ta barnen till och från skolan. Det började som ett gåtåg när barnen var mindre och nu när alla barn kan cykla har vi tagit steget över till cykel. Det är en sån härlig syn när gården på morgonen fylls av barn och vuxna på cykel. På våra färder är det stim och stoj, glädje och skratt. Samt en och annan förmaning. Det är ungefär 1,7 kilometer till skolan från vårt bostadsområde.


Cykeltåget rullar i ur och skur, stora som små hänger på!

Det är helt suveränt med ett cykeltåg. I och med att vi är 10 vuxna som delar på ansvaret som ”tågförare” så frigörs massor av tid för att hinna med annat. Barnen får ett bra start på dagen, lite vardagsmotion och rörelse. Så även vi vuxna!

Nu ska jag bara få skolan och dess fastighetsbolag att fixa till en vettig, funktionell och säker cykelparkering på skolan. Mer om det i kommande inlägg.

Antal kommentarer: 2

Henrik

Fantastiskt bra inspiration som många småbarnsföräldrar borde läsa. Vi har cyklat med barnen i ur och skur året om antingen med barnen i cykelvagn eller på egna cyklar och ofta fått många konstiga blickar från andra föräldrar. Va, kan era barn cykla fastän de bara är 4 år? Eller, cyklar du fastän det snöar och är minusgrader. Man blir inte direkt förvånad när det är fler bilar än cyklar utanför dagis och skolor vid lämning och hämtning. Tragisk utveckling! Skolorna i Älvsjö har tex. stora problem med biltrafiken pga. att så många föräldrar väljer att lämna sina barn med bil trots att de flesta bor 500 m till 1 km från skolan.


Joakim

Borde ju egentligen inte vara något konstigt att barn i skolåldern cyklar själv till skolan. Och de gör de ju i vissa andra, mer utvecklade, länder… eller här, förr i tiden. Var inget tal om att man inte skulle ta sig till skolan för egen maskin när jag var liten så man fick allt cykla (eller åka skidor) 1,5 km till skolan varje dag.
Henrik: Det är ungefär samma förvånade och oförstående kommentarer man får när folk får reda på att ens barn är blöjfria innan 2 års ålder. Något som var mer eller mindre självklart för bara några decennier sedan.



Blommor och bin viktigare än din säkerhet och framkomlighet


Om du väljer cykeln vill säga. Väljer du bilen så är däremot din säkerhet och framkomlighet viktigare än blommor och bin.


Sly och gräs på cykelbanan för så ska det vara enligt kommunen. Men inte på vägen, för där görs slåtter. Foto och tips: Magnus Håkansson

Så resoneras det i varje fall i Linköpings kommun. Svaret från kommunen är att det beror på att dikena räknas som ängsmark med höga naturvärden och av vikt för den biologiska mångfalden. Därför görs slåtter bara en gång om året, efter blomningen, senare på hösten. Under tiden får vi acceptera att det växer in en massa sly på cykelvägen. På bilden kan vi se att detta resonemang inte gäller för vägen och dess dike, för där görs slåttern ur ett trafikperspektiv, för att det inte ska leda till fara och framkomlighetsproblem. Där är den biologiska mångfalden inte lika viktig. Där är människors omedelbara hälsa och säkerhet viktigare, vilket den uppenbarligen inte är på cykelvägen.

Tänk att det finns alltså inte något annat sätt att både främja biologisk mångfald och säkra/trygga cykelvägar. Det går inte, det är antingen eller i Linköping. Och vill jag ha en trygg, säker och slyfri färd ska jag alltså välja bilen – ni vet det där fordonet som på intet sätt bidrar till den biologiska mångfalden – tvärtom. Bra jobbat, verkligen. I sanningen ett arbete för att utveckla hållbara, attraktiva, säkra och trygga transportsätt.

Linköpings kommun, tycker ni ska ta er en allvarlig funderare på vad ni håller på med i detta fall.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 1

Anders Andersson

Du skäller under fel träd. Det är Trafikverket som sköter bilvägarnas renar. Men även de börjar ta sitt förnuft till fånga och sköter alltfler vägkanter så att den biologiska mångfalden kan utvecklas.
http://www.vf.se/uncategorized/vagkant-sista-chansen-for-utrotningshotade-vaxter/
https://www.hd.se/2017-07-08/hon-raddar-skatter-vid-landets-vagkanter
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6726615



Att sälja mobilitet


En cykelbana och en gångbana, separerade från varandra. Över 30 år sedan cykelbanan byggdes. Den ligger i ett mindre bostadsområde i Arnhem Nederländerna. Cykelbanan ingår inte i något huvudnät utan är en lokal liten cykelbana i bostadsområdet. Med en standard och utformning som vi väldigt sällan finner i vårt land, inte ens vid nybyggnationer år 2017. Jag gör bedömningen att mindre än 1 procent av landets cykelvägnät håller denna standard vad gäller separation och bredd.

I Sverige bygger vi mest så kallade gemensamma gång- och cykelbanor. Ofta med en undermålig bredd, en bredd som är som cykelbanan i bilden ovan. Vilket är för smalt för funktionella och trygga möten. Allt detta med en hälsning från kommuner och stat att det är bra om ni börjar cykla och gå – jättebra.

På dessa smala gemensamma gång- och cykelbanor upplever vi då detta:

Permobiler, barnvagnar, hundar, gående, dramaten, rullskidåkare, rullatorer och så vidare. Allt i en salig röra. En självsäljande miljö för trygga, attraktiva, effektiva och hållbara transporter? Tror inte det…

Det är ju inte bara gemensamma gång- och cykelbanor. Lägg även dit busshållplatser så blir det ju verkligen tipptop!


Eller så har vi denna så kallade cykelbana. Dubbelriktad, men självklart för smal för att vara det. Beläggningen har inte upplevt en underhållsinsats sedan cykelbanan byggdes. Och självklart har vi den ständigt närvarande stolpen – i cykelbanan. Körbanorna bredvid cykelbanan ser däremot fina ut. Breda för enkla och säkra möten. Några stolpar hittar vi inte heller i körbanan. Fin och jämn beläggning är det också – för det finns ju ett underhållsprogram för beläggningen på körbanor.


Foto: Annika Bengtsson

I utformningen av våra gång- och cykelytor tar vi sällan hänsyn till att gående och cyklister inte vill blandas, att de vill ha sina egna ytor för sin färd. Det är som att det är underordnat vad ”kunden” efterfrågar och vill ha – det verkar sakna betydelse i utformningen av våra transportytor. Det brukar förklaras med att det kostar för mycket. Och att det inte finns plats. För det har beslutsfattare och planerare bestämt.

Se sedan gatan – bred, rak och fin – inga stolpar, permobiler, barnvagnar eller gående där inte. Inte heller en massa bussresenärer som kliver av rätt ut i gatan och orsakar hinder och konflikter. Vi vet vad ”kunden” vill ha och vi tillmötesgår det. Då finns det både plats och pengar.

Lägg sedan till att drift och underhåll av dessa gator är så mycket bättre än på gång- och cykelbanorna.

Om du var säljare av mobilitet, vilken produkt är enklast att sälja in?

För det är exakt det som våra kommuner och Trafikverk är – genom att vara ansvariga för utformningen av transportsystemet är de  ”säljare” av mobilitet. Och när den ena produkten är så mycket bättre än den andra så påminns vi ju varje dag om vad utfallet blir – många väljer bilen. Få väljer cykeln.

För systemet för biltrafik är funktionellt, det är attraktivt, det är väl utbyggt, det hänger ihop, det övervakas, det underhålls väl. Det är helt enkelt en bra och till stora delar en självsäljande produkt – en produkt som ständigt förbättras och byggs ut – för miljarder kronor varje år.

Så om vi inte bygger ett attraktivt och funktionellt system för cykeltrafiken så kommer ju inte heller fler att cykla. Vi har ju redan facit på detta. I vårt land och vad som händer om man istället gör som i Nederländerna.

Det är jobbigt och inte särskilt framgångsrikt att sälja en dålig produkt – det har man sedan länge fattat i Nederländerna.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 2

Nyköpingscyklist

Perfekt skrivit Krister! Sitter här med spräckt nyckelben och spräckt hjälm efter en olycka just den dag du skrev detta, tack vara allt detta oklara som du beskriver: Smal GC bana där en äldre gubbe cyklar mitt på GC banan, då jag kör om svänger/vinglar han rakt i sidan på mig – PANG där ligger vi i backen. 6 veckor sjukskrivning, gubben cyklade vidare utan att uppge namn mm. Regelerna är så otydliga att polisen inte behöver bry sig.
Efter 2 olyckor med personskada på ett år återgår jag till bilen när jag ska till jobbet, för hälsans och livets (mitt) skuld. Cykeln får man ta på bilen till ett område där man anser det säkert att cykla en tur för nöjets skuld.


Campagnolo

Kan inte annat än hålla med, Krister. Urusla utformingar av cykelbanor och framför allt detta djävulstyg GC-vägar är något som saboterar den trevliga cykelturen. Man kan inte annat än misstänka att det sitter skitsnackare som själva inte kan cykla som styr utformningen men ändå propagerar för ökat cyklande av flummiga skäl.
Likadant är det förvisso även för biltrafiken där körkortslösa bilfobiker komplicerar snarare än underlättar.
Lösningen? Förslagsvis kompetenta utredare och samhällsplanerare som tar in trafikanternas behov och mindre världsfrånvänd politisk styrning. Lösningar som inte sker på andra trafikanters bekostnad.
Många av oss växlar mellan trafikslag och går, cyklar, kör bil eller åker kommunalt och borde förstå, iallafall om vi är någotsånär mogna i skallen, att man inte kan bestämma vad andra människors behov är. Med det sagt så är ju det holländska exemplet lysande där fotgängare och cyklister inte alls kommer i konfilkt. Allt kan inte lösas genom planering, men mycket kan.
Tills dess: ta’t lungt på GC-vägar och cykelbanor, visa hänsyn och tänk på om det personliga rekordet till jobbet eller andras hälsa är viktigast!



Det galna svenska cykelsystemet


En gata där du är hänvisad till att cykla i blandtrafik. Sedan dyker det upp en cykelbana.

Cykelbanan är 100 meter lång. Med rådande trafiklagstiftning ska du, om du avser att färdas på denna sträcka, nu använda denna cykelbana. I 100 meter. Sedan ska du tillbaka till blandtrafiken. Cykelbanan är också dubbelriktad eftersom den inte är skyltad enkelriktad, alla cykelbanor i Sverige är dubbelriktade enligt trafiklagstiftningen om inte annat anges via skyltning och lokal trafikföreskrift. 

Vad du också råkar ut för på denna 100 meter korta cykelbana är två stycken cykelpassager. Vilket med rådande trafiklagstiftning innebär att du har väjningsplikt vid bägge dessa passager. Två passager med väjningsplikt, med 20 meters mellanrum.


Cykelpassage nr 1. Foto: Tobias Olsson


20 meter längre fram ligger cykelpassage nr 2. Foto: Tobias Olsson

Var cykelbanan börjar och slutar i den södra delen är också en aningen oklart, det får du gissa dig till. Men fordonstrafikanter på gatan varnas i varje fall för att det nu kan finnas cyklister på gatan.


Här någonstans slutar cykelbanan… Foto: Tobias Olsson

Detta är vardagen för de som cyklar i vårt land. Detta är det svenska cykelsystemet. År 2017. Ett fullständigt galet system – både vad gäller trafiklagstiftningen och infrastrukturen – ett system som är fullständigt satt på undantag. Men självklart ska vi som cyklar bita ihop och följa regelverket, hur obegripligt och galet än lagstiftarna och väghållarna utformar det… 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Mia

Kör ju även bil. Möter aldrig samma omfattning av galenskap då, aldrig. Kan inte låta bli att fundera över hur vi som bilister skulle hantera alla dessa situationer och förhållanden vi möter som cyklister. En absurd tanke och jag tror ett mindre kaos skulle uppstå.


Kristofer Svensson

Saxar ur trafikförordningen:
Fordons plats på väg
6 § Vid färd på väg ska fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 § andra stycket bestämmelserna om gående ska tillämpas. Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II ska vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.
Om särskild försiktighet iakttas får dock
1. cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II använda körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge, och
2. cyklar med fler än två hjul eller en cykel som drar en cykelkärra eller en cykel som har en sidvagn, utöver vad som framgår av 1, föras på körbanan även om det finns en cykelbana om det är lämpligare med hänsyn till fordonets bredd.
Så enligt trafikförordningen bör man enkelt kunna argumentera för att cykelbanan inte behöver användas?


Krister Isaksson

Kristofer, mitt inlägg kanske var otydligt. Det handlar inte specifikt om just denna cykelbana, för det finns massor av sådan här exempel i vårt land. Det handlar om usel cykelinfrastruktur och dåligt anpassad trafiklagstiftning. Vi får alltså en diskussion om du måste cykla eller inte cykla på dessa cykelbanor, en diskussion som bottnar i vad då?
Jo i en fullständigt galen trafiklagstiftning och usel cykelinfra. Först ska vi dividera om det räknas som ”lämpligare” med hänsyn till färdmålets läge. Vi måste alltså tolka, vi måste pröva – inte tydligt tillåtet eller förbjudet – utan tolka. Sen ska vi dividera vad ”särskild försiktighet iakttas” innebär. Var finner du motsvarande skrivningar för biltrafiken? Att du på din färd ska behöva tolka, gissa, ja tom chansa – det är NOG så här. Det hela är så absurt, så befängt. Och detta riktas mot en grupp trafikanter där det inte är något krav på trafikutbildning. Och en grupp som har en mycket stor åldersspridning. Men alla ska de klara av detta system.


Magnus Holmgren

Varför finns det då en tilläggstavla som anger dubbelrikad cykeltrafik, kan man undra? Den borde logiskt sett betyda att om den inte finns är cykeltrafiken inte dubbelriktad (på en cykelbana intill en körbana i alla fall, att friliggande cykelbanor är dubbelriktade är underförstått).
Men trafikreglerna säger att cyklister ska använda cykelbanan om den finns och att en cykelbana är en bana avsett för cykeltrafik, även om den inte är utmärkt med påbudsmärke.
Sen finns som sagt undantaget med hänsyn till färdmålets läge, men det är minst sagt luddigt. Får man ta hänsyn till att färdmålet ligger var som helst bortom den här snutten, eller är undantaget egentligen bara tänkt för fallet att man ska till en plats som ligger på motsatta sidan av vägen i förhållande till en cykelbana och en kort bit från en korsning?


Krister Isaksson

Magnus, den tilläggstavlan du nämner finns inte längre i vägmärkesförordningen. Var länge sedan den utgick. Den ansågs överflödig då alla cykelbanor i utgångsläget är dubbelriktade. Men gamla skyltar finns ute på stolpar lite här och där. Och en del sätter tom upp nya – de som inte kan sitt sak.