Blogg

Varför går du här?


Kanske ser du inte skillnad på gång- respektive cykelbanan? Kanske du helt enkelt inte bryr dig. Kanske känner du inte till trafikreglerna? Att det faktiskt inte är tillåtet att gå på cykelbanan om det finns en gångbana i närheten. Bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är 500 kr.

Det här är intressant tycker jag: bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är alltså 500 kronor. Det är samma bötesbelopp för att cykla på gångbanan. Så lagstiftaren ser alltså lika på dessa två företeelser.

Jag ställde en frågan till Polisen i Stockholm: hur många böter har de utfärdat de senaste åren för att man gått i cykelbanan?

Noll var svaret. Men en hel del böter var utfärdade för att man cyklat på gångbanan…

Detta skeva förhållande kan inte bero på att cykling på gångbana är ett större trafiksäkerhetsproblem än gående på cykelbana:

Vi alla kanske skulle ta och visa lite större förståelse och mer hänsyn där ute i trafiken. 

Så om nu inte Polisen bryr sig om var du går kan du väl själv tänka på var du går…


Foto: Joakim von Scheele


Foto: Arne B


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Lena Sundin

Foto: Mikael Ström


Foto: Daniel Helldén











Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 23

Björn

Vissa cykelbanor som det ofta gås i kan jag i viss mån förstå även om det är idiotiskt – t ex Munkbron, Hornsgatspuckeln, Hamngatan förbi Berzelii, där det verkligen BARA är cykelväg och fotgängare förväntas ta en annan väg men kanske inte tänker på det. Men Lena Sundins exempel ovan, där gångvägen är tom och fotgängare tränger ihop sig i cykelbanan, är tyvärr alldeles för vanligt.
Den enda förklaring jag kan komma på är att det finns en större marknad än någon har tänkt på för musik baserad på ringklockor. Uppenbarligen är det många som älskar ljudet.


felix reychman

… vilket återigen visar vilket hyckleri cyklisthatet är och hur utbrett det tycks vara inom polisen.
Tack!


Anders Norén

Min tanke är att fotgängarna är lika stora offer för GC-tänket som cyklisterna.
GC-banan kom in i svensk trafikplanering någon gång på 1980-talet (1986) och sedan dess – de senaste 30 åren, alltså – så har man i stort sett bara byggt GC-bana. Uppskattningsvis 99 % av all utpekad cykelinfrastruktur i Sverige utgörs idag av GC-bana.
Från min kommunala horisont har jag observerat att det som i folkmun kallas cykelbana är GC-bana – ”riktig” cykelbana pratar man inte om. Det finns en utbredd uppfattning, både bland vanligt folk och tjänstemän, att det som kallas cykelbana ”egentligen” heter gång- och cykelbana och den sistnämnda termen använder man när man vill verka korrekt. Därför kan man höra folk säga att man vill ha en ”gång- och cykelbana” till en plats dit det redan leder gångbanor. I den allmänna uppfattningen tycks det finnas två typer av icke-bil-ytor: gångbanor samt gång- och cykelbanor.
Därför tror jag att de gående på bilderna är övertygade om att de inte gör något fel: de är uppfostrade i GC-tänket som säger att alla ”cykelbanor” egentligen är ”gång- och cykelbanor” och att det därför är OK att gå på alla ytor som kallas ”cykelbanor”.
I stort sett är det samma mekanism som får folk att cykla på trottoaren, fast tvärtom.


Anders Norén

Det skulle ha varit ett frågetecken efter 1986 – 1986? – nedan. Jag har inte koll på alla förordningsändringar.


Robert Rundqvist

Ja och nej.
På ett sätt blir det lika dumt att kräva att alla fotgängare håller sig på gångbanan som att kräva att alla cyklister håller sig på cykelbanan.
För den finns inte. Eller tar slut i en trappa. Eller är ockuperad av tanter med trasselsuddar i snören.
Testa ett transportlöppass i en godtyckig svensk stad där du *bara* springer på gångbanor. Det är minst lika svårt om inte svårare än att cykla ’rätt’ och bara på cykelbanor.
Givetvis ska alla som befinner sig i trafiken undvika att ta mer plats än nödvändigt, men att som cyklist gorma på fotgängare som är i vägen är att cementera trafikmaktordningen ytterligare genom att hacka på den enda som finns ’under’.
Men visst är det en intressant observation i grunden – att det är ett himla tjat om var vi får vara och inte när vi cyklar men ingen bryr sig om var fotgängarna håller sig. Om de inte är ute och går på motorvägen då.


Jocke von Scheele

Jag tror det handlar om ryggmärgen. När man är litet barn får man nogsamt lära sig av sina föräldrar, dagispersonal och andra vuxna att man absolut inte får kliva ut i gatan. Lite senare får man lära sig ramsor och att itta till höger och vänster. Det är få saker som inpräntas lika strikt i små barn som just att man inte får kliva ned för en trottoarkant och ut i trafiken hursomhelst. Det innebär att man fortfarande, som vuxen, har en liten inbyggd skyddsmekanism som tvingar en att se sig om åt alla håll innan man kliver ut på ytor som trafikeras av bilar.
Någon sådan nogsamt ingnuggad skyddsreflex finns inte för vita streck på marken. Våra reptilhjärnor är helt inriktade på att skydda oss från bilar och att inte passera trottoarkanter.
Detta, i kombination med vetskapen om att om det sker en kollision mellan en cyklist och en fotgängare, så är det oftast inte fotgängaren som skadas värst, leder till att cykelbanor snabbt blir fotgängarterritorium. Enda sättet att slippa fotgängare i vägen är att cykla bland bilarna. Det är många som upplever som obehagligt, men det är förmodligen för att bilarna håller så hög fart. Det finns många anledningar till att sänka bilars hastighet till 30 km/h i tätort, att man kan blanda cyklar och bilar är ytterligare en.
En invändning är att barn inte gärna ska blandas med motorfordon, även om de bara kör i 30, och därför är det lämpligare att låta barn, och andra cyklister som färdas i gånghastighet, dela yta med fotgängarna. Man måste inse att cyklister är en extremt heterogen grupp som inte ska fösas in i samma lösning allihop.


Tomas Samuelsson

Så bra påpekat.
Jag tycker att lagstiftningen är för luddig när det gäller gående. Det är mycket riktigt förbjudet att gå på cykelbana när det finns gångbana. Å andra sidan ska gående använda cykelbana när gångbana saknas. Ytterligare en aspekt på att varken lagstiftning eller infrastruktur är anpassat för cyklister.


Nils

Men hur många av cykelbanorna på bilderna är verkligen cykelbanor, och hur många är gång- och cykelvägar, där fotgängare går på det stycket som är markerat för cyklar? (Någon är snarare cykelfält)
För om jag förstått rätt är markeringarna på gång- och cykelvägar bara ”vägledande”, och man får egentligen gå hur man vill, dvs ingen risk för böter. Stämmer det?


Anders Norén

Tomas S: Lagstiftningen är avsiktligt luddig. I gamla vägtrafikkungörelsen så fanns § 133 och 134 som bl.a. sade ”Gående som färdas på cykelbana får ej hindra cyklande eller mopedförare.” och ”Gående får ej hindra eller störa trafiken genom att onödigtvis uppehålla sig på körbana eller cykelbana.” Denna paragrafer togs bort 1986 (tror jag – se tidigare kommentar) men finns fortfarande kvar i danska Færdselsloven (10 § tredje stycket).
Vid samma tillfälle – tror jag – som man tog bort gåendes trafikregler på cykelbana infördes också vägmärket för GC-bana. I de danska trafikreglerna för GC-bana (fællessti) heter att ”Trafikanter på fællessti skal udvise gensidig hensynsfuldhed”. Jag vet inte om denna regel någonsin fanns i Sverige, men den finns i alla fall inte längre.
Således: Regeringen har
1) tagit bort de gåendes trafikregler på cykelbana
och
2) infört en shared space-vägtyp för cyklande och gående men utan att också införa den förtydligande trafikregeln.
Det är där vi befinner oss idag, i ett enda gosigt tillstånd av GC-trafik utan trafikregler.
Varje gång någon föreslår en åtgärd för cykeltrafiken ska ni fråga er om åtgärden verkligen leder till att cykeltrafiken får det bättre eller om avsikten – eller i alla fall resultatet – istället är att biltrafiken får det bättre.


Anders Norén

Nils: Bilderna visar inte gång- och cykelvägar (GC-vägar). En cykelbana är ”en väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik” och en separering av ytan i en del avsedd för cykeltrafik (= cykelbana) och en annan del (i detta fall underförstått gångbana) är en separering, även om det finns effektivare metoder än en smal vit linje.
Men om jag får ta mig friheten att tolka dina funderingar – eller hur jag antagligen själv hade funderat om man backar ett antal år – så är du uppvuxen i GC-samhället och är ovan vid att gående och cyklister inte ska dela ytor. Drar man ett vitt streck och sätter ut symboler på var sida om strecket så kommer allmänheten att uppfatta det som att den ena sidan är en gångbana (där får man bara gå, inte cykla) och en gång- och cykelbana (där får man både gå och cykla). Som på det roliga vägmärket här: http://www.cyklistbloggen.se/2013/03/da-hander-det-olyckor-om-nagon-tar-ett-steg-ut-i-cykelbanan/


Anders Norén

Tillägg: en stor del av cyklisterna kommer dessutom, av exakt samma anledningar, att uppfatta gångdelen som en gång- och cykelbana (där får man både gå och cykla).
Den ena parten kommer alltså att betrakta det som en gång- och gång- och cykelbana medan den andra parten betraktar det som en gång- och cykel- och gång- och cykelbana. Trafiken sker sedan under ömsesidig irritation.


Krister Isaksson

Anders, ”ömsesidig irritation” – underbart!


Nils

Anders: Tack för svaret. Men jag är inte helt övertygad…
Nu vet jag inte hur cykelbanorna (låt oss kalla dem så) på bilderna är skyltade. Men det är inte ovanligt med en skylt för ”påbjuden gång- och cykelbana” (D6), och att det sedan finns diverse markeringar för att skilja gående och cyklister åt. Vad gäller där? Det är ju gång- och cykelbana, där får man gå varsomhelst.
Annars finns ju skylten som heter ”påbjuden cykelbana” (D4) eller ”påbjudna gång- och cykelbanor” (D7). Där lär det vara separering som gäller.
Men kanske är alla exemplen på bilderna skyltade just som ”exklusiva” cykelbanor?
Skyltarna och deras beteckningar kan ses här: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Vagmarken/Pabudsmarken/


Anders Norén

Skyltar man D6 men målar separata ytor så har man ju gjort fel redan från början.
Tittar man på Danmark, där man är suveränt bra på ett tydligt och enhetligt formspråk för infrastruktur för cyklister och gående, så gäller (och här använder jag de svenska skyltbeteckningarna för enkelhets skull) att D4 (påbjuden cykelbana) används för cykelbana som är separerad från gångbana med nivåskillnad medan D7 (påbjudna gång- och cykelbanor) för cykelbana som är i nivå med gångbanan men separerad med skiljeremsa (som kan vara allt ifrån en målad linje till en gräsremsa med trädrad). Det innebär till exempel att D4 inte behöver vara nivåskild från körbanan utan kan vara skild endast med målad linje. Liksom i Sverige så behöver inte infrastrukturen skyltas om det inte behövs för att tydliggöra.
I Sverige finns det ingen praxis och inga rekommendationer för när D4 ska användas och när D7 ska användas. Båda betraktas som godtyckligt utbytbara (se t.ex. denna nybyggda cykelbana i Malmö: http://cyklaimalmo.blogspot.se/2015/10/cykelfalt-ny-cykelvag-for-malmo.html). Den praxis som finns är att nivåskillnad mellan cykelbana och gångbana ska undvikas av vinterväghållningsskäl, även om det vanligtvis brukar motiveras av trafiksäkerhetsskäl trots att det saknas studier om varför nivåskillnad anses trafikfarligt i Sverige men inte i Danmark eller Nederländerna (eller nästan alla andra länder i västvärlden).
Varför jag återkommer till Danmark hela tiden är inte enbart för att de är så mycket bättre på det här med cykelinfrastruktur utan för att det finns – eller åtminstone fanns en gång i tiden – ett långtgående samarbete mellan staterna i syfte att synkronisera lagar och regler för vägtrafiken. Gamla Vägtrafikkungörelsen var i stora delar likalydande, mening för mening, med motsvarande danska lagar och förordningar. Men när Sverige på 1980-talet införde nya vägmärken för cykeltrafik efter dansk modell så glömde man liksom bort tillämpningen av dem. Där Danmark valde att fortsätta att bygga ut cykelbanor och betrakta cykeln som ett fordon så valde Sverige att skylta om trottoarer och betrakta cykeln som ett specialfall av fotgängare.


Anders Andersson

Tolerans bröder!
Under 23 timmar av dygnet finns det plats för alla som vill på 99 % av GC-banorna, så det finns ingen anledning att vara alldeles för njugg med den platsen. På de flesta ställen kan man stå ut med att det går enstaka fotgängare, det går att samsas.
Man kan gärna påminna dem lite försynt, men vänligt, att det visserligen är cykelbana, men att det just nu finns plats för alla – och att vi förväntar oss samma generositet tillbaks om vi av någon anledning måste cykla en bit på en så gott som folktom trottoar.
@Anders Norén. Cykelbanor skyltade för både gång och cykel användes under hela min uppväxt på sena 60-talet och tidiga 70-talet (och samma skyltar sitter kvar än idag), så det har iaf funnits så länge.


Anders Norén

AA: Hemmasnickrade skyltar har alltid funnits. Formellt fanns däremot inte GC-banan före 1986. (Dessa skyltar, på landstingets mark, har nog suttit där i minst 30 år: https://goo.gl/maps/LiqnbKx7Lxu .)


Anders Andersson

Det är helt vanliga D6.
De fanns på plats på samtliga cykelbanor i alla fall 1969 och sitter där än idag. Oavsett vad som var formellt riktigt så fungerade de och gör så än idag.


Claus

Enligt det jag hittat gäller båda trafikreglerna (högertrafik) och Trafikförordningen ( man ska underlätta passage för mötande och upphinnande trafik och får inte blockera + krav på att se sig för) även på GC bana. Detta styrks av polisen. Det stora problemet enligt min åsikt är att det inte finns någon klar sammanställning av vilka regler som gäller för cyklister och gående, det är ingen (tidningar, skolor mm) som upplyser om dessa regler och polisen bryr sig inte om att få folk att följa dem.
På valpkurser utbildas nya hundägare i att de är fullt ut ansvariga för alla skador deras hundar ställer till med genom att skrämmas, angripa eller springa ut framför/ spänna ut koppel framför andra.


Anders Norén

Epilog: jag har åtminstone ett exempel på att ”gång- och cykelbana” anses vara den korrekta, formella benämningen på cykelbana. En kollega gör en dispositionsplan för ett nytt bostadsområde och vill ha en bra cykelbana rakt igenom. När jag tog upp utrymmeskrav och nämnde att enligt Boverkets råd om tillgänglighet på allmän plats så måste man i princip separera gående och cyklister så ritade kollegan en sektion där cykeldelen markerades GC och gångdelen G. En gång- och gång- och cykelbana alltså.
Jag funderar på om problemet med planerarna egentligen inte är cykeltrafiken utan gångtrafiken. Man är helt med på att ge cykeltrafiken eget utrymme och ofta väl tilltaget. MEN: eftersom den formella benämningen för cykelbanor och cykeltrafik är ”gång- och cykelbanor” resp. ”gång- och cykeltrafik” så tror man att man redan har gett gångtrafiken eget utrymme och har väldigt svårt att kognitivt förstå varför någon skulle vilja diskutera gångtrafikens utrymme. Vilken är poängen med att ge gångtrafiken två parallella ytor?


Peter

Hur kan det vara otillåtet för gångtrafikanter att gå på en cykelbana när det är tillåtet för cyklister att cykla på en väg trots att det finns en cykelväg bredvid vägen?
Dags att tänka om för er alla Lycra-klädda fartdårar på vägarna! Ni äger faktiskt inte utrymmet utan det krävs ett samspel av ALLA parter!


Anders Norén

Peter: Det är en bedömningsfråga i båda fallen.
Dessutom: det du kallar ”en cykelväg bredvid vägen” är med 99 % sannolikhet inte en cykelväg utan en GC-väg, sällan utformad med cykeltrafikens förutsättningar och behov i åtanke. Cykelväg och GC-väg är inte samma sak.


Jonas

Det finns inget i reglerna som säger att man riskerar att få en böter på 500 kronor om man går på cykelnbanan.


Per N

Jonas: Lite sent svar, men det kanske kan vara intressant ändå.
Som total lekman tolkar jag trafikförordningen på detta vis:
Kapitel 7, 1 § säger att:
”Gående på väg ska använda gångbanan eller vägrenen”. Man får alltså inte gå på cykelbanan.
Finns dock undantag i form av:
”Om det inte finns någon gångbana eller vägren ska gående använda cykelbanan eller körbanan.”
Sedan träder Kapitel 14 in med ansvarsbestämmelser. Där säger 9 § att:
”Gående som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 kap. 1 § första stycket eller 3 § döms till penningböter.”
Om jag inte missat något (fullt möjligt) så innebär det att om man bryter mot 7 kap . 1 § (går på annat än gångbana eller vägren) så riskerar man penningböter enligt 14 kap. 9 §
Om någon kunnig läser detta så vore det intressant med kommentarer på om jag missat/missförstått något väsentligt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar


När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 ”Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

”Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet – ett Trafikverk 2.0.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 8

Mia

Så himla bra är det med sopsaltning. Så slipper vi också allt eländigt grus, som bara ligger där i månader på våren. Till absolut ingen nytta, utan tvärtom fara.
Bra jobbat Krister!


Pär

Sopsaltningen är suverän även för rullskidåkare när man slipper gruset.


Jocke von Scheele

Anna Niskas slår verkligen huvudet på spiken. För 14 år sedan. Det kunde gärna ha fått gå lite snabbare att införa. Ibland är väghållarna väldigt tröga. 🙂


Mattias

I Karlstad har till och med en anställd tagit fram en egen blandning av saltlake för att få till den optimala blandning, på sin egen fritid.


Bo karlsso

…”40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken”..
50 mer rost och mer delar att byta ut!!!


DP

Kan någon bara tipsa Hudinge, Sveriges B-kommun om detta. De lägger på lager på lager av grus utan att någonsin reflektera vad det ska vara bra för. Ingen gillar grus på vägen.


Anders Norén

Bo karlsso:
Sjukskrivning kostar i runda slängar 2000 kr/dag. Ett benbrott resulterar i två till sexton veckors sjukskrivning. Någonstans finns en punkt där samhället skulle kunna skänka bort bättre pendlarhojar till höger och vänster och ändå gå med vinst tack vare sopsaltningen.


Arne B

Nu har snön helt smält bort sedan det häftiga snöfallet i november. Nu ligger sjuka mängder grus överallt. Grus som inte gör någon större nytta i snö och som kommer ligga kvar ända in i maj. Grusets småpartiklar orsakar ett långt större slitage på cyklar än den blygsamma extramängd salt som används då det kommit snö. Gruset skapar mer halka än det bekämpar och ändå blir det liggande i ett halvår. Sopsaltning FTW!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken


Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag – här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

”En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna – för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen – börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten – vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen – för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 9

Dmitri F

Albano ligger väl inte i södra delarna men det läter onekligen som att det är det du beskriver ;-(


Krister Isaksson

Dmitri, som jag skriver, inte första gången detta sker. Det upprepas gång på gång. I fallet med Albano så var det en planarkitekt som helt struntade i fastighetsgränserna, så TK fick försöka rädda upp situationen i efterhand. Och vi kommer få se detta om o om framöver. Och varken Mogert eller Valeskog verkar vilja något åt det.


Gunnar Parment

Å de fick bygglov???


Anders J

Märkligt att det ska vara så svårt. Man bygger liksom sällan hus på den enda vägen för biltrafik mellan två stadsdelar…
I det här senaste exemplet, har du någon aning om huruvida planerarna och arkitekterna hade koll på att det är den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar? Fast å andra sidan är det deras jobb att ha just det.


Pia Westford

Det är bedrövligt! Tyvärr räcker det inte med kunskap. Vilka kommuner arbetar du med? Vad säger länsstyrelsen?


Krister Isaksson

Gunnar, detta är långt innan det är dags för bygglov.


Krister Isaksson

Anders J, som du säger: DET ÄR DERAS JOBB ATT HA KOLL PÅ DET. Eller ha sådan insikt att be om hjälp om de upplever att de saknar kompetensen.
Min VD burkar ofta upprepa: en bra konsult har koll på beställarnas styr- och måldokument. Det är ju det som de vill förverkliga/skapa. Så här har vi då ytterligare ett fall där man:
1, inte har koll på dessa dokument eller
2, struntar i dessa dokument eller
3, vet inte hur man ska göra för att förverkliga, dvs gå från ord till handling eller
4, en kombination av allt ovan


Krister Isaksson

Pia, jag arbetar med många kommuner i Sthlms län, och även utanför länet. Länsstyrelsen är inte på banan/aktuell ännu i detta fallet. Har inte märkt att Lst agerat när det gäller cykel i tidigare fall, är nog ännu väldigt främmande för dem att göra det.


Mikael Ström

Arenastaden i Solna är väl värd ett besök för den som vill se hur det blir när man inte har med cykeltrafiken i planeringen av en helt ny stadsdel och ny omkringliggande infrastruktur!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cyklar fortfarande på gångbanan – men är på långa listan!


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag nästan dagligen cyklar på gångbanan och bakgrunden till varför jag gör det – det går inte att komma av eller på cykelvägen på annat sätt.

Är det inte parkerade bilar som står i vägen…

…så är det en 12 cm kantsten som ska forceras.

Nu har jag fått ett svar från staden och Trafikkontoret:

Hej Krister!

Tack för din synpunkt.

Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.

Med vänlig hälsning
XXXX

nu finns platsen på långa listan, platsen ska om allt går väl åtgärdas! Trafikkontoret delar äntligen min uppfattning om att förhållandena på platsen inte är acceptabla – det tog bara tre år. Det är dock oklart hur och även oklart när platsen ska åtgärdas – men den är på listan!

Prisa Herren!

Under tiden fortsätter jag cykla på gångbanan. Häromdagen blev det höjda röster och irritation när en annan cyklist gjorde samma sak. Hon beskrev tydligt problematiken för de gående. De gående var inte på humör att lyssna och försöka förstå problematiken utan upprepade om och om igen regelverket.

Och visst, så kan vi ju förhålla oss till verkligheten – kliv av och led din cykel denna sträcka så är allt frid och fröjd. Jag kommer inte göra det och jag kommer fortsätta visa de gående stor hänsyn när jag cyklar denna sträcka.

Sen undrar jag en sak, handläggaren på Exploateringskontoret som från början fuckade upp allt detta. Någon som upplyser henne om klavertrampet och den extra kostnaden för staden och skattebetalarna? Att hon så att säga inte gjorde ett särskilt bra arbete och kanske behöver få feedback och lära sig något – kanske till och med genomgå Stockholms stads cykelutbildning!

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 8

felix

Men… vad säger regelvkeret om man faktiskt lusläser det i det här fallet? Jag bor ju själv bara några hundra meter från dig, ner på andra sidan kullen härifrån sett, och vet precis vilken plats du pratar om.
Backen ner är alltså explicit skyltad som gc-bana. När EXAKT upphör den att vara det?
Med mindre något är markerat borde den väl fortsätta vara det tills annat påtalas? Så fungerar ju resten av trafiklagstiftningen. Parkeringsförbudsskylt gäller till nästa korsning, hastighetsskylt gäller tills du passerar en ny etc.
Det faktum att folk inte kör 30 på 30-vägen du inte svänger ut på, eftersom den också är felkonstruerad, innebär ju att det finns ytterligare behov av att faktiskt slippa cykla på den vägen, även om det är sekundärt vid tolkning av regler.
(Och jag har lagt ner fejjan tills vidare, så jag deltar inte i någon diskussion där)


Erik Johansson

Felix: Jag förstår inte, varför är det viktigt när GC banan upphör? Menar du att om man inte kan göra ned på gatan så fortsätter cykelbanan på trottoaren, det är väl så det fungerar med hastighetsbegränsning DVS om man kör på en 50 väg och svänger av på en 30 väg så är det 50 fram till nästa skylt?
Krister: Exploateringskontoret gör så här överallt så det är knappast en enskild tjänstemans fel, men det samma gäller TA-planer och trafikkontoret de har noll utbildning när det gäller cyklister. Jag vet att du vet detta men men…


Arne Evertsson

”Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.”
Det existerar alltså en lista! Nu väntar vi bara på att den publiceras online. Men jag antar antar att rikets säkerhet är hotad och att den måste vara hemlig.


Anders Norén

Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
Det försätter oss i följande pikanta situation.
1. Vi ser en yta som inte är skyltad.
2. Vi frågar oss om något kan framgå av förhållandena på platsen.
2. Vi frågar oss hur hur en typisk cykelbana (läs: GC-bana) brukar se ut.
3. Vi konstaterar att 99 % av all skyltad cykelinfrastruktur i Sverige är f.d. trottoarer och gångbanor som skyltats om till GC-banor.
4. Vi konstaterar att den typiska cykelbanan ser ut som en trottoar.
5. Vi konstaterar att den typiska trottoaren ser ut som en cykelbana.
6. Vi konstaterar att om det är en trottoar så framgår det tydligt av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
7. Om skylt saknas så är det alltså en cykelbana.
Att gällande förordningar säger att det inte är tillåtet att cykla på trottoaren är ganska klart. Däremot är det svårt att, med stöd i gällande förordningar och föreskrifter, hävda att en viss yta inte en GC-bana utan bara en trottoar.


Mikael Branting

”2016-11-21 14:19 Anders Norén
Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.”
Vad är detta? Var finns den rättsliga grunden?
Enligt Stockholms allmänna lokala trafikföreskrifter 8§:
”I terräng är all fordonstrafik förbjuden om inte annat anges genom lokal trafikföreskrift eller vägmärke”.
Terräng är enligt lag om trafikdefinitioner allt som inte är väg.
En väg är enligt samma lag:
”1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,
2. en led som är anordnad för cykeltrafik, och
3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2”
Hur ska man veta om en parkväg är ”en led anordnad för” cykeltrafik om det inte finns något trafikmärke? Att åka på parkväg är i Stockholm per definition förbjudet. Det räknas som terrängkörning eller som cykling på gångväg/ridväg


Anders Norén

MB: Jag vet inte om man brukar tala om förarbeten till förordningar på samma vis som man i svensk juridisk tradition betraktar förarbeten till lagar som rättskällor. Men den johanssonska cyklingsutredningen citerar i alla fall ur en myndighetstext där skyltkravet föreslås tas bort i den kommande trafikförordningen (vilket det sedermera gjordes) om det inte ”tydligt framgår”.
Man kan gå till Danmark och konstatera att cykelbanor sällan skyltas (trots att jag antar att de flesta vägmärken även där bara anses gälla till nästa vägkorsning) men eftersom det knappt existerar några GC-banor där så är frågan om tydligheten ett icke-problem: ser det ut som en trottoar så är det aldrig en cykelbana, för man skulle aldrig få för sig att hänvisa cyklisterna till trottoaren i blandtrafik med gående.
Utanför en handfull av de större svenska städerna är det praktiskt omöjligt att se skillnad på en trottoar/gångbana och en cykelbana eftersom vi nästan inte har några cykelbanor, bara GC-banor. Och eftersom skyltning inte krävs så kan man som trafikant inte utgå ifrån att en oskyltad yta inte är tillåten att cykla på.


Krister Isaksson

Anders, det skulle inte förvåna mig om ”lösningen” på denna plats blir att TK skyltar ,det jag bedömer som gångbana, till en gc-bana. Så är allt enligt dem löst…


Anders Andersson

@ Mikael Branting
Det är knappast förbjudet att cykla på Stockholms parkvägar, det skulle vara en helt orimlig tolkning av termen ”terräng” och det skulle också betyda att man inte får cykla på vissa av stadens utpekade cykelstråk eftersom dessa inte är explicit skyltade. Staden skyltar också Cykling förbjuden” på parkvägar där man inte vill ha cykeltrafik.
Bestämmelsen i lokala ordningsstadgan är i sig kontraproduktiv. Om man hårdrar paragraferna så skulle det vara förbjudet att åka skidor, pulka, spark etc (dessa räknas som fordon) utanför vägarna utom där det är explicit skyltat. Det finns fler absurditeter om man försöker tolka denna paragraf bokstavligt. En rimlig tolkning är däremot att man inte vill att cyklar och mopeder ska korsa gräsmattor och rabatter i parkerna.
Det bästa är nog att låta frågan vila i en gråzon, cykla försiktigt i parker så man inte retar upp annat än ”Vän av ordning”.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cykeltrafik – något Trafikverket fullständigt skiter i


 

Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.


Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson


Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

”Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.


Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!

 

Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas…

Foto: Michael

Uppdaterad 2017-03-08

Så då ser vi nu hur visan upprepas gång på gång. Och det krävs ingen rekordnederbörd, bara lite vanligt snöfall, för att eländet ska vara tillbaka. Bra jobbat Trafikverket.


Foto: Pär Bygdesson


Vad skulle då krävas för att dessa usla förhållanden inte ständigt ska återkomma på cykelvägen? Inte särskilt mycket. Något som Trafikverket ständigt använder sig av runt om i hela landet – på vägarna:

Samordning

Se, det är inte svårare än så. Något som ständigt förekommer på Trafikverkets vägar. Men som lyser med sin frånvaro när det gäller deras cykelvägar. Att strax efter att snöröjningsfordonen röjt körbanorna kommer ett fordon som röjer cykelvägen – busenkelt.

Och om nu detta är för svårt för ansvariga på Trafikverket finns ytterligare en lösning:

Skärmar

Sådana skärmar finns runt om på landets vägnät. Här ett exempel från södra delarna av Stockholm där en cykelväg ligger utmed E4/E20. På den cykelvägen blir det inget snömos från körbanorna.

Det går om man vill, och bryr sig… 

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 18

Trafikistan.se

I Göteborg finns bara två broar över till Hisingen – Älvsborgsbron ”Goledn gate” i väster och Göta älvbron i centrum. Det är mycket långt mellan dem. På bägge finns cykelbana.
I januari kom plötsligt en massa snö, och Trafikverket lät blixtsnabbt ploga Älvsborgsbrons körbanan. Och var la de snön? Och hur länge fick den ligga kvar där?
Jag har sammanfattat den diskussion som försiggick på Facebookgruppen Cykla i Göteborg när det hände, se http://trafikistan.se/plogning-pa-alvsborgsbron/ . Kan vara rätt intressant läsning. Och den motsäger knappast Kristers text ovan.


Clara Attermo

Om jag själv haft denna väg till jobbet hade jag försökt göra JO-anmälan mot trafikverket. Kanske någon annan som vill försöka?
https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/


a

Är det inte dags att börja publicera namn och hemadress till de personer som är ytterst ansvariga för dessa förhållandena? Så att medborgarna sjävla kan aktiveras och få dessa personer att förstå att det ligger i deras intresse att göra något åt detta?


Fredrik Rosenqvist

Huddingevägen är precis samma sak med år efter år


RN

Skulle ändå vilja se vad som händer om cykelbanorna gick före allt.
Är cyklist och jobbar i cykelbranchen och bor i Stockholm.
Gäller ju bara att planera turen, hur många dagar per år är det så här?
Sen kommer gnället om gruset och i höst kommer gnället om löven.
Lite äventyr behövs i vardagen.Se det som variation i pendlingen.


Lars K

Jag har ett förslag:
Se till att alla cykelbanor (börja med huvudstråken) dimensioneras så att ambulans, polis och möjligen brandkår kan ta sig fram på dessa. Se sedan till att dessa snöröjs med absolut högsta prio för att säkerställa att man kommer fram vid utryckning.
Som andra prio för snöröjning kan man kanske ha bussvägar och vägar för tyngre transporter. Lämpligen spärra av för personbilar.
Som det är nu snöröjer man de stora lederna med följd att trafiken står helt still och blockerar utryckningsfordon. Livsfarligt!


Rn Igen

Har nu läst planen som Krister refererar till Regional cykelplan 2030.. (de har ju flera år på sig att nå målen) skämt o sido. sen referar han till sidan 27 för snöröjning. det är en generell rekommendation. Inte vad man bestämt som jag tolkar. Men för övrigt så tycker jag ju självklart att man skall röja cykelbanorna också… Men han är så härligt militant och rolig.
http://www.trafikverket.se/contentassets/82bcf581e8384f01864fad34c66f71e2/regional-cykelplan-stockholm.pdf


Morgan johansson

Det är kanske dags med vägtrafikskatt, trängselskatt för cyklister. I dagsläget får bilisterna betala för att slippa cyklistererna på körbanan. Visst finns det problem med detta eftersom cyklar i dag inte har registreringsskylt. Detta fanns en gång i tiden. Jag föreslår att vid inköp av en ny cykel så får köparen betala 10000:- kr som en engångssumma som cykelskatt. Detta fram till att registreringsplikt/skylt blir lagstadgad.


Mia

RN, kan inte se någonstans i Kristers inlägg att han säger att cykelbanorna ska gå före. Han skriver ju tom att cykelbanan ska röjas efter körbanorna genom samordning och att en maskin kommer efter de röjt körbanorna.


Mia

Morgan, hur menar du att det är bilisterna som får betala för att slippa cyklister i körbanan? Jag förstår inte riktigt ditt resonemang, kan du utveckla det lite?


Åsa

Trafikistan,
glöm dock inte att Södra Marieholmsbrons cykelbana har öppnat nu, så det finns tre fasta älvförbindelser i Göteborg för cykel.
Detta säger dock såklart inte alls emot att det är bedrövligt hur snöröjningen på Älvsborgsbron har skötts och att det är väldigt långt mellan dom fasta älvförbindelserna.


Johan

Morgan Johansson: Vägtrafikskatten är en miljöavgift och antas bekosta de miljökonsekvenser som biltrafiken åstadkommmer. Underhållet av statliga vägar bekostas av statliga medel till vilka vi alla bidrar med inkomstskatt, MOMS etc. Det finns inga öronmärkta pengar i statskassan utan alla pengar tas ur samma pott. Underhållet av det kommunala vägnätet (till vilket de flesta cykelbanor hör) bekostas av kommunalskatten. Alla skattebetalare och konsumenter bidrar således till vägunderhållet solidariskt.


Pelle

Har pendlat denna väg under åtta år och ett rent praktiskt problem är att cykelbanorna är så smala att det inte går att komma in med traktorer som orkar ta hand om dessa mängder modd. De enda traktorer som är tillräckligt smala för att komma in fastnar efter tre meter och får sedan ge upp. Men det går inte att hänga läpp för småsaker som dessa. Fatbike och apokalypsfantasier gör pendlandet till ett äventyr. Tack Trafikverket för att ni skapar omväxling i min vardag! 😉


Hasse Lindberg

Lyssnade idag på Ring P1 eller ”Ring så klagar vi” som jag brukar kalla det. En mkt upprörd kvinna ondgjorde sig över den mkt dåliga vinteväghållningen i Sthlm. Hon ”visste” också att man där endast prioriterar cyklisterna – denna fruktansvärda skara av fullständigt livsfarliga trafikanter. Troligen hade hon just sett de mkt illustrativa du visar i denna blogg. Av dessa framgår det ju klart och tydligt hur prioriteringen är, eller hur…


Krister Isaksson

Hej Hasse!
Ja världen är full av människor som tvärsäkert vet, och de tvekar inte heller att tala om det för omvärlden. Och därmed avslöja sin okunskap i frågan. Och vi som verkligen vet, vi vänder och vrider, vi ifrågasätter och reflektera, vi tom tvekar.


Snuvig

Inte bara Ring P1: var det inte en moderat politiker som i SVTs lokala nyheter beklädde sig över att man plogat cykelbanan (!) men inte gångbanan eller vägen?


Arne B

Jag tror Trafikverket gör detta för att spara pengar så att man får råd att bygga cykelmotorvägen. Eller kanske inte.


Krister Isaksson

Arne B, få saker gör mig så upprörd som detta. Det är ett fullständigt förakt för människor som cyklar (och går). Lösningarna är inte komplicerade, inte heller dyra. Och just pga att lösningarna uteblir visar det totala föraktet. Här vrider och vänder sig ansvariga med ursäkter som snöröjningskontrakt, avtal osv som inte gör det möjligt/svårt med samordning. Hör de vad de själva säger? Sätt er ner med entrp och fråga: vad ska ni ha för att samordna er? Ok, här är stålarna och så justerar vi kontraktet. Klart! Så svårt var det.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Häng med på Stockholms bästa cykelbana!


I går tog jag och Per Brandt på tidningen Vårt Kungsholmen en premiärtur på Stockholms nyaste och bästa cykelbana. En total omvandling från en smal och trång cykelbana till en bred och bekväm cykelbana – framtidens cykelbana!


Klicka här så kan du följa med på cykelturen!

Här kan du se lite bilder på hur det såg ut innan ombyggnad.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 3

Henrik Zehler

Wauw!
Kul att det händer något positivt inom cykelstadsplaneringen, så det inte bara är jämmer och elände!!
Men alltså… reklamen INNAN filmen, snacka om ironi när PREEM kommer in med en bil som är ute och flyger i skogen 🙂


Henrik

Nu börjar det äntligen likna något! Fin tur idag trots issörja och löv. Hoppas nu att vidriga Västerbronedfarten snart är klar så börjar åtminstone en del av stan bli bra cykelmässigt.


Christer Holmström

Jag har också provåkt den här sträckan, visserligen är det väl lite finputs kvar, men det verkar bli väldigt bra.
Fast (lite gnäll) det har tagit väldigt lång tid att få det klart. Om jag inte har alldeles tokig minnesbild, påbörjades det här jobbet redan förra hösten. Man har alltså behövt ett år på sig att fixa till en kilometer lång cykelbana, Kungsholmstorg – Lilla Västerbron. Tänk om man skulle ha samma tempo för Förbifarten! När skulle den bli klar – 2050?
Hur är det förresten på Brommasidan, är sträckan Stora Mossen – Abrahamsberg klar ännu?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*