När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.
Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad
Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:
Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):
”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”
”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”
”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”
”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.”
Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:
”Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”
Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar 2002:
”Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”
Resultat från Stockholm:
-
-
- 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
- Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
- 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken
Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö
En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet – ett Trafikverk 2.0.
Relaterade inlägg:
Antal kommentarer: 8
Tor Sandqvist
Ha, det var väl inget! Jag blev en gång uppläxad av en fotgängare för att jag cyklade på cykelpassagen. Hon tittade misstroget på mig när jag förklarade att det omålade utrymmet mellan de långa vita rektanglarna och de små vita kvadraterna faktiskt var avsett för cykling.
Peter
Själv fick jag en gång en utskällning efter noter av en bilist för att jag körde den långa vägen runt i en rondell – han pekade på alla andra cyklister som genade mot färdriktningen genom rondellen och skrek att det var där jag skulle hålla mig, inte i rondellen där bilarna skulle vara.
Det blev lite pinsamt när jag förklarade hur det låg till.
Karin
Har blivit utskälld för att jag saktade ned för att undvika möte med en annan cyklist precis vid en fotgängare som promenerade mitt i mitt cykelfält i den smala rännan mellan Riddarholmen och Gamla Stan… fotgängaren var jättearg över att jag inte bara cyklade på.
Även för att jag stannat och släppt över fotgängare vid övergångsställ över cykelbanor.
En del gillar nog att vara arga, helt enkelt!
felix
Herregud!
Folk är fan inte kloka!
Anders J
@Peter:
De cyklister som genade mot färdriktningen, hur lyckades de med det utan att vara i rondellen?
Hasse
Något halvrelaterat till inlägget. I en fyrvägskorsning nära mig är en av vägarna ”bara” cykelväg. Den har blivit en populär smitväg för bilister som inte orkar köra runt. Lustigt nog verkar det bara vara suvar där.
Kommunen hävdar att det inte är deras problem, det finns skyltar och snöröjning och större cyklar måste komma fram. Och det köper jag helt och hållet, men jag skulle gärna vilja ge dem en konstruktiv lösning på problemet. Deras lösning var nämligen att jag skulle ringa polisen när det händer. Vilket naturligtvis inte tjänar någonting till då bilen är långt borta innan polisen ens svarat.
Anki
På Surbrunnsgatan blev jag prejad av en bil och hann ikapp vid trafikljuset och frågade vad han höll på med. Du ska hålla dig i cykelbanan fick jag som svar. Informerade att cykelbanan gick emot trafikriktningen och att jag därför inte fick cykla där. Han informerade mig att det spelar ingen roll finns cykelbana så ska cykeln vara där och det visste han för han var jurist! Sa då att jag också var jurist och att han gärna fick läsa trafikregler också… Han fick gröntljus och drog iväg. Inte lätt att göra rätt, när rätt ändå ses som fel!
Anders J
@Karin: det där lät verkligen bisarrt. Menade fotgängaren att ni båda cyklister skulle fortsatt i vanlig fart, för att mötas vid fotgängaren, fast det inte fanns plats?!
(Annars har jag en tanke om att det arga beteendet kanske är en försvarsmekanism när personen på något plan vet om att den gjort fel men inte (kanske ens för sig själv) vill erkänna det. Att vissa upplever det som att det mindre jobbigt att bli arg än att bli det som normala personer i samma situation skulle bli, förlägen.)