Blogg

Varför cyklar du på övergångsstället?


Den frågan fick jag när jag cyklade över gatan på övergångsstället. Jag var ensam över gatan. Han som frågade stod på andra sidan, på gång- och cykelvägen.

Mitt svar: för att det ligger en stor snöhög tvärs över cykelpassagen.

Han: du får inte cykla på övergångsstället! 

Jag: oj, det visste jag inte. Är det någon ny regel efter årsskiftet?

Han: nej, så har det alltid varit. Men ni cyklister bryter ju mot alla trafikregler.

Jag: tänk, jag har varit trafikplanerare i snart 20 år och det du säger är helt nytt för mig. Ja inte att en del människor är tvärsäkra på att de tror sig kunna saker och ha rätt för det möter jag hela tiden. Nu är det nog som så att jag sannolikt har glömt mer än vad du kan på detta område. Vi kan väl göra som så att du kilar hem och läser på lite om trafikregler så ses vi här imorgon. Då får du ju möjlighet att be om ursäkt för din okunniga uppläxning av mig. 

Han: då borde det vara förbjudet…

Relaterade inlägg: 


Antal kommentarer: 8

Tor Sandqvist

Ha, det var väl inget! Jag blev en gång uppläxad av en fotgängare för att jag cyklade på cykelpassagen. Hon tittade misstroget på mig när jag förklarade att det omålade utrymmet mellan de långa vita rektanglarna och de små vita kvadraterna faktiskt var avsett för cykling.


Peter

Själv fick jag en gång en utskällning efter noter av en bilist för att jag körde den långa vägen runt i en rondell – han pekade på alla andra cyklister som genade mot färdriktningen genom rondellen och skrek att det var där jag skulle hålla mig, inte i rondellen där bilarna skulle vara.
Det blev lite pinsamt när jag förklarade hur det låg till.


Karin

Har blivit utskälld för att jag saktade ned för att undvika möte med en annan cyklist precis vid en fotgängare som promenerade mitt i mitt cykelfält i den smala rännan mellan Riddarholmen och Gamla Stan… fotgängaren var jättearg över att jag inte bara cyklade på.
Även för att jag stannat och släppt över fotgängare vid övergångsställ över cykelbanor.
En del gillar nog att vara arga, helt enkelt!


felix

Herregud!
Folk är fan inte kloka!


Anders J

@Peter:
De cyklister som genade mot färdriktningen, hur lyckades de med det utan att vara i rondellen?


Hasse

Något halvrelaterat till inlägget. I en fyrvägskorsning nära mig är en av vägarna ”bara” cykelväg. Den har blivit en populär smitväg för bilister som inte orkar köra runt. Lustigt nog verkar det bara vara suvar där.
Kommunen hävdar att det inte är deras problem, det finns skyltar och snöröjning och större cyklar måste komma fram. Och det köper jag helt och hållet, men jag skulle gärna vilja ge dem en konstruktiv lösning på problemet. Deras lösning var nämligen att jag skulle ringa polisen när det händer. Vilket naturligtvis inte tjänar någonting till då bilen är långt borta innan polisen ens svarat.


Anki

På Surbrunnsgatan blev jag prejad av en bil och hann ikapp vid trafikljuset och frågade vad han höll på med. Du ska hålla dig i cykelbanan fick jag som svar. Informerade att cykelbanan gick emot trafikriktningen och att jag därför inte fick cykla där. Han informerade mig att det spelar ingen roll finns cykelbana så ska cykeln vara där och det visste han för han var jurist! Sa då att jag också var jurist och att han gärna fick läsa trafikregler också… Han fick gröntljus och drog iväg. Inte lätt att göra rätt, när rätt ändå ses som fel!


Anders J

@Karin: det där lät verkligen bisarrt. Menade fotgängaren att ni båda cyklister skulle fortsatt i vanlig fart, för att mötas vid fotgängaren, fast det inte fanns plats?!
(Annars har jag en tanke om att det arga beteendet kanske är en försvarsmekanism när personen på något plan vet om att den gjort fel men inte (kanske ens för sig själv) vill erkänna det. Att vissa upplever det som att det mindre jobbigt att bli arg än att bli det som normala personer i samma situation skulle bli, förlägen.)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cykelbanan – stadens soptipp


Vi som cyklar upplever till och från att cykelbanorna används till lite att möjligt. Det är bilister som olovligt kör och parkerar på dem. Byggfirmor placerar sina bigbags på cykelbanorna lite hur som helt. Kort sagt, du hittar lite vad som helst på cykelbanorna.

Kanske är det som så att alla de som nu anser att cykelbanan kan användas till vad de anser bäst och lämpligast i allra högsta grad är inspirerade av ingen annan än staden och hur ansvariga på staden hanterar cykelbanan.

För kommunen och deras entreprenör anser ju själva att cykelbanan kan användas på detta sätt. Trots upprepade felanmälningar. I flera dagar. Utan rekordnederbörd. Eller storstrejk. Eller andra mer eller mindre usla ursäkter och undanflykter.


Sankt Eriksgatan, ett så kallat prioriterat pendlingsstråk för cykeltrafiken. Snödumpningsplats. I flera dagar. Foto: Björn Hasselblad 

Och det är precis detta som vi som cyklar upplever, dagligen. Cykelbanorna är uppenbarligen till för allt möjligt skit. Skit som staden själv placerar ut på cykelbanan. Och inte tar bort.

Något stinker…


Antal kommentarer: 7

Remy

Jag kan förstå att det ibland kan bli så, i akuta situationer… Man får ta till pragmatiska lösningar.
MEN…
Att man nöjer sig när det akuta är över förstår jag inte. För nu ser man ingen hålla på med dessa högar med snö som ligger här och var – nåja, framför allt på cykelbanor. Man kan väl fortsätta arbetet. Det måste finnas någon mänsklig hjärna som tänker: ’vänta här, jag kanske borde fixa den där snöhögen som jag lämnade mitt i cykelbanan’.
Förstår inte.


Krister Isaksson

Remy, håller helt med dig. Man kan göra fel, det kan vara akut osv. Nu ser vi ju tyvärr att detta ”fel” är spritt över stora delar av stadens cykelsystem så då är det ju snarare ett systemfel – något mycket allvarligare. Och som du säger, det är ju minst sagt häpnadsväckande att staden, trots upprepade felanmälningar av detta systemfel, inte gör något åt saken. Utan man låter skiten ligga kvar, på denna plats och många andra. Och nu börjar det snöa igen…


M

Ja så där ser det verkligen ut runt om på cykelvägarna i Stockholm. Man blir ju allt lite nyfiken vad herrarna i maskinerna tänker på när de ständigt gör på detta vis? Har de instruktioner att göra så? Tar de sig friheter? Tänker de återkomma? (fast det ser vi ju att de inte tänker…). Kontrollerar någon dem? Och om de nu ev åker ut och till slut tar bort snöhögen – får vi betala för det? Något som DE har orsakat från början?


Björn

”Det är inte ett systemfel, det bara råkar bli så varje gång!”


Krazze

Det skulle vara kul att se reaktionen från kommunen om någon helt sonika skulle skotta över högen till bilarnas körbana.


Krister Isaksson

Krazze, vi vet exakt vad som skulle hända. DÅ skulle polisen komma, med hundar: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/farliga-hinder-utlagda-polisen-agerar.htm


Anders J

I det aktuella exemplet, varför har de inte lagt högen på den breda trottoaren istället? Inte för att jag har något emot gångtrafikanter (jag är ju själv ofta en sådan) men det ser ut som om det skulle få plats en hög där utan att vara lika mycket i vägen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nu får du cykla höger vid rött – i Danmark


Sedan ett antal månader är det möjligt att på utvalda platser cykla höger vid rött i Danmark. Detta genom att högersvängande cykeltrafik inte omfattas av trafiksignalen – den undantas.

Ungefär som vi gör med biltrafiken i Sverige. Och precis som för biltrafiken har cyklister som svänger höger vid rött väjningsplikt mot gående på övergångsställe och för korsande fordonstrafik som har grönt.

Men i Sverige är detta inte möjligt. För vi har skrivit på och ratificerat den så kallade Wienkonventionen. En internationell överenskommelse om trafikregler och trafikmärken från 60-talet. Enligt trafikjuridisk expertis i vårt land är det enligt konventionen inte möjligt att undanta cykeltrafik vid trafiksignal.

Danmark har också skrivit på Wienkonventionen. Och de gör en helt annan tolkning än vad vi gör i Sverige. De menar att det visst är möjligt att undanta cykeltrafiken från trafiksignalen, det finns enligt dem inget i Wienkonventionen som hindrar detta. De hänvisar till och med till gällande paragraf för skyltutformning när jag frågar dem. Och detta begriper ju vem som helst om vi tänker efter lite. Skulle det detaljregleras, i en internationell överenskommelse från 60-talet, att cykeltrafiken inte får undantas? Knappast.

Så det är i grunden vad det handlar om – tolkningar. Inte att det ordagrant står att cykeltrafik inte får undantas från trafiksignalen, för det gör det inte. Utan det är tolkningar. Vi kan också kalla det vilja – viljan till att förbättra och underlätta för cykeltrafiken. Den viljan är stark hos danskarna. Hur det står till med den viljan i Sverige kan vi ju fundera på.


Här får du cykla höger vid rött. Foto: Vejdirektoratet


Principutformning

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 6

Mia

Härligt! Så ska det se ut – ett arbete för underlätta och öka cyklingen. Tänk om vi hade liknande inställning hos våra ansvariga politiker och Trafikverket. Då skulle detta och mycket annat var löst.


Mårten

Det är ju i princip bra (för danskarna) att man tillåter högersväng vid rött, men man undrar varför det ska vara undantaget och inte regeln.
I många stater i USA är det tillåtet för bilar att svänga höger vid rött. (och jag gissar därmed också för cyklar). I dom fall trafikmyndigheten har ansett det olämpligt sitter i stället en skylt med texten ”No turn on red”.
Samma princip borde kunna tillämpas på enkleriktade gator. Det går tekniskt att tillåta cykeltrafik mot trafikriktningen med hjälp av lite kreativ omskyltning (exempel Rund Vägen i Stockholm), men resultatet har blivit ganska otydligt med mycket information på samma skylt.
Problemet för oss cykelpositiva är att det krävs ett aktivt beslut och en kostnad för att tillåta cykling mot färdriktningen.
Eftersom att cykla mot trafikriktningen inte är nåt problem alls på dom flesta enkelriktade vägarna borde det vara betydligt effektivare att generellt tillåta cykling mot färdriktningen på enkelriktade gator, och i dom fall det är ett problem sätta upp en tilläggs-skylt ”Gäller även cykel”
En egen-kommentar: Jag skulle faktiskt föredra att cykla mot trafik-riktningen då man har möjlighet att se bilföraren i ögonen i stället för att ha dom uppsmygande bakom ryggen på en trång gata.


ekstromenator

Hoppas det införs och fort, inga specialskyltar som ingen vet vad dom betyder som vid cykelöverfarterna utan bara ”cykel får svänga höger vid rött”.
Jag håller också med Mårten om jag hellre möter bilister så jag ser vad dom gör.


Franz

Om man nu skulle vilja prova detta utan att hitta på nya skyltar och regler är det väl bara att sätta upp en cykelsignal med konstant grön högerpil?


Krister Isaksson

Franz, nej det är inte tillåtet enligt regelverket. Då kommer nämligen den pilen visa grönt samtidigt som det är grön gubbe för gående. Det blir då konflikterande signaler vilket inte är tillåtet att visa.


Mona

Krister skriver att det inte får vara grön pil åt höger för cuklister samtidigt som det är grön gubbe, men många gatukorsningar har grönt för cyklister och fotgängare samtidigt som bimar får svänga höger o kprsa vägen för cyklister och fotgängare.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Önskelistan!


Favorit i repris! Det börjar bli ett antal önskelistor nu. Det är fortfarande inte några märkvärdiga klappar jag önskar mig, tämligen basic saker när jag tänker efter faktiskt. Så häng med så tar vi oss en titt på vad som finns på listan till tomten:

Jag vill planera och utforma fler breda cykelbanor:

Jag vill ha cykelbanor separerade från gående:

Jag vill ha raka och gena cykelbanor:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:

Jag vill ha cykelanpassade trafiksignaler:

Jag vill kunna cykla höger vid rött:

Jag vill veta vart vägen bär:

Jag vill ha säkra och bra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kolleketivtrafiken:

Jag vill ha bra belysning på cykelbanan:

Jag vill ha servicestationer för min cykel:

Jag vill att alla cykelbanor ska sopsaltas:

Jag vill ha bra drift och underhåll av cykelbanorna:

Harness Balance XT

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill ha (om det nu behövs) cykelvänliga bilisthinder:

Jag vill inte ha några idiotiska kantstenar på cykelbanan:

Jag vill ha det där lilla extra:

Cykelslangen

Hovenring

Cykeln måste fram – gör hål i huset!


Waaijerbrug


De Fietskathedraal

De Groene Verbinding


Nescio bron – Europas längsta?


Sölvesborgsbron – Europas längsta?

Så där, nu var listan klar. Inte så lång, inte så märkvärdig, tämligen basic. Saker som det dräller av i mer cykelutvecklade länder och städer. Så nissarna i den nationella cykelstrategin fixar säkert detta i en handvändning!

Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8, Jon Jogensjö, Erik Stigell, Rasmus Hjortshöj, Husqvarna.



Antal kommentarer: 5

Trafikistan.se

Det finns nog många som inte alls tycker att dessa önskningar är så basic, utan snarare ytterst märkvärdiga. Det märkvärdiga kan då ligga i tanken att göra sådana investeringar för ett trafikslag som ser så oansenligt ut och som brukar nöja sig(?) med smala banor ihop med gående eller parkerade bilar.
De som tänker så, lyfter kanske å andra sidan inte ett dugg på ögonbrynen om motsvarande önskas för biltrafiken. Det är väl så naturligt i det rådande paradigmet så att man brukar få det för bilar utan att ens behöva önska det explicit.
För dem vill jag rekommendera ett besök per cykel i vissa framsynta städer i Europa som kan ge lite andra perspektiv. Kristers bilder ger vägledning till vart man då kan vända sig.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, biltrafiken får ju inte bara storslagen och funktionell infrastruktur, den får ju även konst på köpet. Södra, Norra Länken samt Förbifarten har väl konst för närmare 100 miljoner. 100 miljoner…
Infrastruktur är ju många gånger marknadsföring och kommunikation. Den sänder tydliga signaler vad samhället satsar på och vilket trafikslag som prioriteras. Och därmed vilket trafikslag som väljs av många…


Erik

Planerarna i min stad Gävle har löst det där med enkelriktat genom att sätta Motortrafik förbjuden åt ena hållet där det tidigare var enkelriktat. Inga regler behöver ändras, man ändrar bara skyltningen!


Jens

@Erik: personligen tycker jag att ”Motortrafik förbjuden” signalerar ”Här får ingen motortrafik förekomma alls” snarare än ”Här får du gärna köra med motorfordon åt alla håll utom just det här”. Det är ju dock ett annat problem 🙂


Anders Norén

Att skylta enkelriktning med Motortrafik förbjuden har dock varit påbjudet av staten sedan åtminstone 1981, så det är inget nytt påfund. Att det har tagit kommunerna 30 år att börja använda skyltningen har nog mer att göra med kommunernas generella attityd till cykling.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Varför går du här?


Kanske ser du inte skillnad på gång- respektive cykelbanan? Kanske du helt enkelt inte bryr dig. Kanske känner du inte till trafikreglerna? Att det faktiskt inte är tillåtet att gå på cykelbanan om det finns en gångbana i närheten. Bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är 500 kr.

Det här är intressant tycker jag: bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är alltså 500 kronor. Det är samma bötesbelopp för att cykla på gångbanan. Så lagstiftaren ser alltså lika på dessa två företeelser.

Jag ställde en frågan till Polisen i Stockholm: hur många böter har de utfärdat de senaste åren för att man gått i cykelbanan?

Noll var svaret. Men en hel del böter var utfärdade för att man cyklat på gångbanan…

Detta skeva förhållande kan inte bero på att cykling på gångbana är ett större trafiksäkerhetsproblem än gående på cykelbana:

Vi alla kanske skulle ta och visa lite större förståelse och mer hänsyn där ute i trafiken. 

Så om nu inte Polisen bryr sig om var du går kan du väl själv tänka på var du går…


Foto: Joakim von Scheele


Foto: Arne B


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Lena Sundin

Foto: Mikael Ström


Foto: Daniel Helldén











Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 23

Björn

Vissa cykelbanor som det ofta gås i kan jag i viss mån förstå även om det är idiotiskt – t ex Munkbron, Hornsgatspuckeln, Hamngatan förbi Berzelii, där det verkligen BARA är cykelväg och fotgängare förväntas ta en annan väg men kanske inte tänker på det. Men Lena Sundins exempel ovan, där gångvägen är tom och fotgängare tränger ihop sig i cykelbanan, är tyvärr alldeles för vanligt.
Den enda förklaring jag kan komma på är att det finns en större marknad än någon har tänkt på för musik baserad på ringklockor. Uppenbarligen är det många som älskar ljudet.


felix reychman

… vilket återigen visar vilket hyckleri cyklisthatet är och hur utbrett det tycks vara inom polisen.
Tack!


Anders Norén

Min tanke är att fotgängarna är lika stora offer för GC-tänket som cyklisterna.
GC-banan kom in i svensk trafikplanering någon gång på 1980-talet (1986) och sedan dess – de senaste 30 åren, alltså – så har man i stort sett bara byggt GC-bana. Uppskattningsvis 99 % av all utpekad cykelinfrastruktur i Sverige utgörs idag av GC-bana.
Från min kommunala horisont har jag observerat att det som i folkmun kallas cykelbana är GC-bana – ”riktig” cykelbana pratar man inte om. Det finns en utbredd uppfattning, både bland vanligt folk och tjänstemän, att det som kallas cykelbana ”egentligen” heter gång- och cykelbana och den sistnämnda termen använder man när man vill verka korrekt. Därför kan man höra folk säga att man vill ha en ”gång- och cykelbana” till en plats dit det redan leder gångbanor. I den allmänna uppfattningen tycks det finnas två typer av icke-bil-ytor: gångbanor samt gång- och cykelbanor.
Därför tror jag att de gående på bilderna är övertygade om att de inte gör något fel: de är uppfostrade i GC-tänket som säger att alla ”cykelbanor” egentligen är ”gång- och cykelbanor” och att det därför är OK att gå på alla ytor som kallas ”cykelbanor”.
I stort sett är det samma mekanism som får folk att cykla på trottoaren, fast tvärtom.


Anders Norén

Det skulle ha varit ett frågetecken efter 1986 – 1986? – nedan. Jag har inte koll på alla förordningsändringar.


Robert Rundqvist

Ja och nej.
På ett sätt blir det lika dumt att kräva att alla fotgängare håller sig på gångbanan som att kräva att alla cyklister håller sig på cykelbanan.
För den finns inte. Eller tar slut i en trappa. Eller är ockuperad av tanter med trasselsuddar i snören.
Testa ett transportlöppass i en godtyckig svensk stad där du *bara* springer på gångbanor. Det är minst lika svårt om inte svårare än att cykla ’rätt’ och bara på cykelbanor.
Givetvis ska alla som befinner sig i trafiken undvika att ta mer plats än nödvändigt, men att som cyklist gorma på fotgängare som är i vägen är att cementera trafikmaktordningen ytterligare genom att hacka på den enda som finns ’under’.
Men visst är det en intressant observation i grunden – att det är ett himla tjat om var vi får vara och inte när vi cyklar men ingen bryr sig om var fotgängarna håller sig. Om de inte är ute och går på motorvägen då.


Jocke von Scheele

Jag tror det handlar om ryggmärgen. När man är litet barn får man nogsamt lära sig av sina föräldrar, dagispersonal och andra vuxna att man absolut inte får kliva ut i gatan. Lite senare får man lära sig ramsor och att itta till höger och vänster. Det är få saker som inpräntas lika strikt i små barn som just att man inte får kliva ned för en trottoarkant och ut i trafiken hursomhelst. Det innebär att man fortfarande, som vuxen, har en liten inbyggd skyddsmekanism som tvingar en att se sig om åt alla håll innan man kliver ut på ytor som trafikeras av bilar.
Någon sådan nogsamt ingnuggad skyddsreflex finns inte för vita streck på marken. Våra reptilhjärnor är helt inriktade på att skydda oss från bilar och att inte passera trottoarkanter.
Detta, i kombination med vetskapen om att om det sker en kollision mellan en cyklist och en fotgängare, så är det oftast inte fotgängaren som skadas värst, leder till att cykelbanor snabbt blir fotgängarterritorium. Enda sättet att slippa fotgängare i vägen är att cykla bland bilarna. Det är många som upplever som obehagligt, men det är förmodligen för att bilarna håller så hög fart. Det finns många anledningar till att sänka bilars hastighet till 30 km/h i tätort, att man kan blanda cyklar och bilar är ytterligare en.
En invändning är att barn inte gärna ska blandas med motorfordon, även om de bara kör i 30, och därför är det lämpligare att låta barn, och andra cyklister som färdas i gånghastighet, dela yta med fotgängarna. Man måste inse att cyklister är en extremt heterogen grupp som inte ska fösas in i samma lösning allihop.


Tomas Samuelsson

Så bra påpekat.
Jag tycker att lagstiftningen är för luddig när det gäller gående. Det är mycket riktigt förbjudet att gå på cykelbana när det finns gångbana. Å andra sidan ska gående använda cykelbana när gångbana saknas. Ytterligare en aspekt på att varken lagstiftning eller infrastruktur är anpassat för cyklister.


Nils

Men hur många av cykelbanorna på bilderna är verkligen cykelbanor, och hur många är gång- och cykelvägar, där fotgängare går på det stycket som är markerat för cyklar? (Någon är snarare cykelfält)
För om jag förstått rätt är markeringarna på gång- och cykelvägar bara ”vägledande”, och man får egentligen gå hur man vill, dvs ingen risk för böter. Stämmer det?


Anders Norén

Tomas S: Lagstiftningen är avsiktligt luddig. I gamla vägtrafikkungörelsen så fanns § 133 och 134 som bl.a. sade ”Gående som färdas på cykelbana får ej hindra cyklande eller mopedförare.” och ”Gående får ej hindra eller störa trafiken genom att onödigtvis uppehålla sig på körbana eller cykelbana.” Denna paragrafer togs bort 1986 (tror jag – se tidigare kommentar) men finns fortfarande kvar i danska Færdselsloven (10 § tredje stycket).
Vid samma tillfälle – tror jag – som man tog bort gåendes trafikregler på cykelbana infördes också vägmärket för GC-bana. I de danska trafikreglerna för GC-bana (fællessti) heter att ”Trafikanter på fællessti skal udvise gensidig hensynsfuldhed”. Jag vet inte om denna regel någonsin fanns i Sverige, men den finns i alla fall inte längre.
Således: Regeringen har
1) tagit bort de gåendes trafikregler på cykelbana
och
2) infört en shared space-vägtyp för cyklande och gående men utan att också införa den förtydligande trafikregeln.
Det är där vi befinner oss idag, i ett enda gosigt tillstånd av GC-trafik utan trafikregler.
Varje gång någon föreslår en åtgärd för cykeltrafiken ska ni fråga er om åtgärden verkligen leder till att cykeltrafiken får det bättre eller om avsikten – eller i alla fall resultatet – istället är att biltrafiken får det bättre.


Anders Norén

Nils: Bilderna visar inte gång- och cykelvägar (GC-vägar). En cykelbana är ”en väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik” och en separering av ytan i en del avsedd för cykeltrafik (= cykelbana) och en annan del (i detta fall underförstått gångbana) är en separering, även om det finns effektivare metoder än en smal vit linje.
Men om jag får ta mig friheten att tolka dina funderingar – eller hur jag antagligen själv hade funderat om man backar ett antal år – så är du uppvuxen i GC-samhället och är ovan vid att gående och cyklister inte ska dela ytor. Drar man ett vitt streck och sätter ut symboler på var sida om strecket så kommer allmänheten att uppfatta det som att den ena sidan är en gångbana (där får man bara gå, inte cykla) och en gång- och cykelbana (där får man både gå och cykla). Som på det roliga vägmärket här: http://www.cyklistbloggen.se/2013/03/da-hander-det-olyckor-om-nagon-tar-ett-steg-ut-i-cykelbanan/


Anders Norén

Tillägg: en stor del av cyklisterna kommer dessutom, av exakt samma anledningar, att uppfatta gångdelen som en gång- och cykelbana (där får man både gå och cykla).
Den ena parten kommer alltså att betrakta det som en gång- och gång- och cykelbana medan den andra parten betraktar det som en gång- och cykel- och gång- och cykelbana. Trafiken sker sedan under ömsesidig irritation.


Krister Isaksson

Anders, ”ömsesidig irritation” – underbart!


Nils

Anders: Tack för svaret. Men jag är inte helt övertygad…
Nu vet jag inte hur cykelbanorna (låt oss kalla dem så) på bilderna är skyltade. Men det är inte ovanligt med en skylt för ”påbjuden gång- och cykelbana” (D6), och att det sedan finns diverse markeringar för att skilja gående och cyklister åt. Vad gäller där? Det är ju gång- och cykelbana, där får man gå varsomhelst.
Annars finns ju skylten som heter ”påbjuden cykelbana” (D4) eller ”påbjudna gång- och cykelbanor” (D7). Där lär det vara separering som gäller.
Men kanske är alla exemplen på bilderna skyltade just som ”exklusiva” cykelbanor?
Skyltarna och deras beteckningar kan ses här: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Vagmarken/Pabudsmarken/


Anders Norén

Skyltar man D6 men målar separata ytor så har man ju gjort fel redan från början.
Tittar man på Danmark, där man är suveränt bra på ett tydligt och enhetligt formspråk för infrastruktur för cyklister och gående, så gäller (och här använder jag de svenska skyltbeteckningarna för enkelhets skull) att D4 (påbjuden cykelbana) används för cykelbana som är separerad från gångbana med nivåskillnad medan D7 (påbjudna gång- och cykelbanor) för cykelbana som är i nivå med gångbanan men separerad med skiljeremsa (som kan vara allt ifrån en målad linje till en gräsremsa med trädrad). Det innebär till exempel att D4 inte behöver vara nivåskild från körbanan utan kan vara skild endast med målad linje. Liksom i Sverige så behöver inte infrastrukturen skyltas om det inte behövs för att tydliggöra.
I Sverige finns det ingen praxis och inga rekommendationer för när D4 ska användas och när D7 ska användas. Båda betraktas som godtyckligt utbytbara (se t.ex. denna nybyggda cykelbana i Malmö: http://cyklaimalmo.blogspot.se/2015/10/cykelfalt-ny-cykelvag-for-malmo.html). Den praxis som finns är att nivåskillnad mellan cykelbana och gångbana ska undvikas av vinterväghållningsskäl, även om det vanligtvis brukar motiveras av trafiksäkerhetsskäl trots att det saknas studier om varför nivåskillnad anses trafikfarligt i Sverige men inte i Danmark eller Nederländerna (eller nästan alla andra länder i västvärlden).
Varför jag återkommer till Danmark hela tiden är inte enbart för att de är så mycket bättre på det här med cykelinfrastruktur utan för att det finns – eller åtminstone fanns en gång i tiden – ett långtgående samarbete mellan staterna i syfte att synkronisera lagar och regler för vägtrafiken. Gamla Vägtrafikkungörelsen var i stora delar likalydande, mening för mening, med motsvarande danska lagar och förordningar. Men när Sverige på 1980-talet införde nya vägmärken för cykeltrafik efter dansk modell så glömde man liksom bort tillämpningen av dem. Där Danmark valde att fortsätta att bygga ut cykelbanor och betrakta cykeln som ett fordon så valde Sverige att skylta om trottoarer och betrakta cykeln som ett specialfall av fotgängare.


Anders Andersson

Tolerans bröder!
Under 23 timmar av dygnet finns det plats för alla som vill på 99 % av GC-banorna, så det finns ingen anledning att vara alldeles för njugg med den platsen. På de flesta ställen kan man stå ut med att det går enstaka fotgängare, det går att samsas.
Man kan gärna påminna dem lite försynt, men vänligt, att det visserligen är cykelbana, men att det just nu finns plats för alla – och att vi förväntar oss samma generositet tillbaks om vi av någon anledning måste cykla en bit på en så gott som folktom trottoar.
@Anders Norén. Cykelbanor skyltade för både gång och cykel användes under hela min uppväxt på sena 60-talet och tidiga 70-talet (och samma skyltar sitter kvar än idag), så det har iaf funnits så länge.


Anders Norén

AA: Hemmasnickrade skyltar har alltid funnits. Formellt fanns däremot inte GC-banan före 1986. (Dessa skyltar, på landstingets mark, har nog suttit där i minst 30 år: https://goo.gl/maps/LiqnbKx7Lxu .)


Anders Andersson

Det är helt vanliga D6.
De fanns på plats på samtliga cykelbanor i alla fall 1969 och sitter där än idag. Oavsett vad som var formellt riktigt så fungerade de och gör så än idag.


Claus

Enligt det jag hittat gäller båda trafikreglerna (högertrafik) och Trafikförordningen ( man ska underlätta passage för mötande och upphinnande trafik och får inte blockera + krav på att se sig för) även på GC bana. Detta styrks av polisen. Det stora problemet enligt min åsikt är att det inte finns någon klar sammanställning av vilka regler som gäller för cyklister och gående, det är ingen (tidningar, skolor mm) som upplyser om dessa regler och polisen bryr sig inte om att få folk att följa dem.
På valpkurser utbildas nya hundägare i att de är fullt ut ansvariga för alla skador deras hundar ställer till med genom att skrämmas, angripa eller springa ut framför/ spänna ut koppel framför andra.


Anders Norén

Epilog: jag har åtminstone ett exempel på att ”gång- och cykelbana” anses vara den korrekta, formella benämningen på cykelbana. En kollega gör en dispositionsplan för ett nytt bostadsområde och vill ha en bra cykelbana rakt igenom. När jag tog upp utrymmeskrav och nämnde att enligt Boverkets råd om tillgänglighet på allmän plats så måste man i princip separera gående och cyklister så ritade kollegan en sektion där cykeldelen markerades GC och gångdelen G. En gång- och gång- och cykelbana alltså.
Jag funderar på om problemet med planerarna egentligen inte är cykeltrafiken utan gångtrafiken. Man är helt med på att ge cykeltrafiken eget utrymme och ofta väl tilltaget. MEN: eftersom den formella benämningen för cykelbanor och cykeltrafik är ”gång- och cykelbanor” resp. ”gång- och cykeltrafik” så tror man att man redan har gett gångtrafiken eget utrymme och har väldigt svårt att kognitivt förstå varför någon skulle vilja diskutera gångtrafikens utrymme. Vilken är poängen med att ge gångtrafiken två parallella ytor?


Peter

Hur kan det vara otillåtet för gångtrafikanter att gå på en cykelbana när det är tillåtet för cyklister att cykla på en väg trots att det finns en cykelväg bredvid vägen?
Dags att tänka om för er alla Lycra-klädda fartdårar på vägarna! Ni äger faktiskt inte utrymmet utan det krävs ett samspel av ALLA parter!


Anders Norén

Peter: Det är en bedömningsfråga i båda fallen.
Dessutom: det du kallar ”en cykelväg bredvid vägen” är med 99 % sannolikhet inte en cykelväg utan en GC-väg, sällan utformad med cykeltrafikens förutsättningar och behov i åtanke. Cykelväg och GC-väg är inte samma sak.


Jonas

Det finns inget i reglerna som säger att man riskerar att få en böter på 500 kronor om man går på cykelnbanan.


Per N

Jonas: Lite sent svar, men det kanske kan vara intressant ändå.
Som total lekman tolkar jag trafikförordningen på detta vis:
Kapitel 7, 1 § säger att:
”Gående på väg ska använda gångbanan eller vägrenen”. Man får alltså inte gå på cykelbanan.
Finns dock undantag i form av:
”Om det inte finns någon gångbana eller vägren ska gående använda cykelbanan eller körbanan.”
Sedan träder Kapitel 14 in med ansvarsbestämmelser. Där säger 9 § att:
”Gående som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 kap. 1 § första stycket eller 3 § döms till penningböter.”
Om jag inte missat något (fullt möjligt) så innebär det att om man bryter mot 7 kap . 1 § (går på annat än gångbana eller vägren) så riskerar man penningböter enligt 14 kap. 9 §
Om någon kunnig läser detta så vore det intressant med kommentarer på om jag missat/missförstått något väsentligt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar


När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 ”Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

”Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet – ett Trafikverk 2.0.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 8

Mia

Så himla bra är det med sopsaltning. Så slipper vi också allt eländigt grus, som bara ligger där i månader på våren. Till absolut ingen nytta, utan tvärtom fara.
Bra jobbat Krister!


Pär

Sopsaltningen är suverän även för rullskidåkare när man slipper gruset.


Jocke von Scheele

Anna Niskas slår verkligen huvudet på spiken. För 14 år sedan. Det kunde gärna ha fått gå lite snabbare att införa. Ibland är väghållarna väldigt tröga. 🙂


Mattias

I Karlstad har till och med en anställd tagit fram en egen blandning av saltlake för att få till den optimala blandning, på sin egen fritid.


Bo karlsso

…”40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken”..
50 mer rost och mer delar att byta ut!!!


DP

Kan någon bara tipsa Hudinge, Sveriges B-kommun om detta. De lägger på lager på lager av grus utan att någonsin reflektera vad det ska vara bra för. Ingen gillar grus på vägen.


Anders Norén

Bo karlsso:
Sjukskrivning kostar i runda slängar 2000 kr/dag. Ett benbrott resulterar i två till sexton veckors sjukskrivning. Någonstans finns en punkt där samhället skulle kunna skänka bort bättre pendlarhojar till höger och vänster och ändå gå med vinst tack vare sopsaltningen.


Arne B

Nu har snön helt smält bort sedan det häftiga snöfallet i november. Nu ligger sjuka mängder grus överallt. Grus som inte gör någon större nytta i snö och som kommer ligga kvar ända in i maj. Grusets småpartiklar orsakar ett långt större slitage på cyklar än den blygsamma extramängd salt som används då det kommit snö. Gruset skapar mer halka än det bekämpar och ändå blir det liggande i ett halvår. Sopsaltning FTW!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*