Väghållare placerar ut dödsfällor för cyklister – debattartikel i Expressen
Blogg

Väghållare placerar ut dödsfällor för cyklister – debattartikel i Expressen


Hinder som ska stoppa regelbrytande bilister blir dödsfällor för cyklister. Att gamla hinder får finnas kvar är anmärkningsvärt. Att nya hinder tillkommer är vansinne. Där väghållarna sedan länge har kunskap om trafiksäkerhetsfaran med dessa hinder, men ändå fortsätter sätta upp ny som gör att människor skadas och dödas.

Det är en avgrundsdjup skillnad mot hur vi hanterar hinder på våra vägar – där har vi eftergivliga hinder och förlåtande vägmiljöer. För där appliceras nollvisionen sedan länge. Men samma måttstock gäller inte för cykeltrafiken – långtifrån.

Har fått möjlighet att skriva en debattartikel i Expressen. Om användandet av bilhinder på cykelbanor. Bilhinder som skadar och dödar. Ni kan läsa den här.

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Bicycling nummer 4!

I detta nummer bjuder vi på:

  • En stor guide till Tour de France
  • En guide till hur du tränar med effekt
  • En magisk cykelweekend på västkusten
  • Ett matigt reportage om hur man lagar kolfiber

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Transportstyrelsens massiva tankevurpa
Blogg

Transportstyrelsens massiva tankevurpa


Cykelinfrastrukturen suger – den måste fixas. Trafikreglerna är ok. Det är vad Transportstyrelsen kommit fram till. Och på en punkt har de rätt – infrastrukturen suger. Ett område som dock inte är myndighetens ansvar. De ska så att säga fokusera på sitt ansvarsområde – och där säger Transportstyrelsen att allt är frid och fröjd.

– För att nå ett resultat om ökad cykling i samhället behöver fokus i första hand ligga på förbättrad cykelinfrastruktur, inte regelförändringar, konstaterar Christopher Patten, utredare på Transportstyrelsen.

Så vi har en cykelskuld i landet på cirka 40 miljarder. Men enligt Transportstyrelsen råder inte detta tillstånd vad gäller regelverket – det är tipptopp ur cykelsynpunkt. Finns ingen anledning alls att ändra något enligt utredarna och myndigheten.

För 22 år sedan kunde vi läsa detta i den Nationella cykelstrategin:

 

Men nu, 22 år senare, är allt frid och fröjd enligt utredarna – det har så att säga löst sig av sig självt på detta område. Helt plötsligt, som en blixt från klar himmel, är nu regelverket cykelaanpassat. Verkligen imponerande Transportstyrelsen, och ni behövde inte lyfta ett finger. Eller, ni lyfte faktiskt några fingrar och pekade på vad andra ska göra. Medan ni lutar er tillbaka i era stolar, nöjda med ert arbete och utredning.

Kan knappt bärga mig tills ni kommer med del två av denna utredning…

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

Toppbild: urklipp från Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik 2000


Antal kommentarer: 3

John Smith

Tack for att du orkar Krister. Nu rakar jag sitta (pa sadel givetvis) i ett annat land, men jag tar styrka och lar mig otroligt mycket fran dina inlagg/inspel/uttalanden/tyckande osv.


Peter Hallberg

Jag vill bara instämma med John, så bra att du orkar Krister! Kämpa på, vi är många som håller med dig.


Mats Eliasson

Stort tack för alla kloka och genomtänkta ord, som alltid. Vi som är mer eller mindre insatta vet ju vilka absurda beslut som tas bland berörda parter när det gäller cyckling, ibland är det ju ”Uppdrag Granskning” nivå på det hela, så frågan är, hur får vi ut budskapet om hur illa det är blad beslutsfattare och myndigheter?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Två bilnördar på departementet
Blogg

Två bilnördar på departementet


Infrastrukturminister Tomas Eneroth och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar tar en tur med bilen. Infrastrukturministern framställer sig själv och sin kollega som bilnördar. Undra hur många cykelnördar det finns i regeringen? Jag ser en regering som skrotade snabbcykelvägar. Jag ser en regering som inte ändrar väglagen. En regering som ger smulor till ideella organisationer och kallar det satsning. Och nu en regering som instruerat Trafikverket att lägga mindre vikt vid gåendes och cyklisters tillgänglighet på landsbygd.

Det är svårt att se Socialdemokratin som de cyklandes vänner. Partiet verkar snarast fullständigt ointresserad eller rädd för att cykeltrafiken ska få ta lite mer plats, och ta någon ynka procent mer av pengarna i nationell plan. Men de säger att de gärna ser ökad och säker cykling. Och uppenbarligen då att någon annan än de ska fixa detta.

Men det kanske blir så här när man sätter två bilnördar på departementet. Undra om Magda visste vad hon gjorde?

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

 


Antal kommentarer: 1

Anders Olofsson

Det gäller vad som går hem i stugorna, gör man inte detta riskerar väljare att fortsätta strömma till SD.
Om vi bortser från säkerhetsaspekten och i stället tittar på klimatmålen, har jag svårt att se hur vi ska kunna nå dessa utan en kraftigt ökad cykling – och motsvarande minskning av biltrafiken.
Trafikantkategorierna är iofs blandade, jag har faktiskt (utöver ett tiotal cyklar) även bil,vsläp och sportmotorcykel. Räknar politikerna med att det jor en liten bilist i oss alla och att det därför ger maximal politisk utdelning att främja bilismen?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Jag fick ett mail…
Blogg

Jag fick ett mail…


Då och då får jag mail och kommentarer att cyklister cyklar som galningar, kan inga samt bryter mot alla trafikregler. Det behövs ett ”cykelkörkort” om det ska bli någon ordning på detta är ofta förslagen. Detta fingerpekande fascinerar mig, särskilt när det ofta visar sig att de som pekar själva har påtagliga brister vad gäller regelkunskap. Som i detta fall, ett mail jag fick häromdagen:

”Hej en kommentar till din artikel om hinder och vägningsplikt för cyklister. Jag har kört både MC och bil i många år. Jag är förvånad över hur dåliga cyklister är på att inte följa de trafik regler som gäller,för det handlar även om deras säker het. Dom cyklar som galningar på gång och cykelbanor och har inte så mycket förstås så att de har en ringklocka på cykeln vilket är lag på. Dom cyklar över övergångsställen och dessutom lär dom sina barn detta. Kanske skulle även cyklisterna behöva göra ett teori och förarprov. Skärp er.”

Mitt svar:

”Hej!

Det du tar upp – regelöverträdelser – är ju på intet sätt unikt bland trafikanter. Det verkar vara ett generellt problem, oavsett om man går, cyklar, kör bil, lastbil eller buss. Så vad ett ev teori- och förarprov skulle hjälpa har jag svårt att förstå. Det hindrar ju uppenbarligen inte tusentals motorfordonsförare att dagligen bryta mot alla möjliga regler – som tex att köra på gång- och cykelbanor.

Och sen för att upplysa dig: det är inte förbjudet att cykla på ett övergångsställe. Det bör man ju veta – om man har körkort.

Sen uppskattar jag inte att du gör mig ansvarig för andra människor eller påstår att jag är en av regelbrytarna genom att skriva ”Skärp er”. Du kanske vill hållas ansvarig för alla bil- och mc-förare som frekvent bryter mot regelverket eller? Så skärp dig!

Krister”

Fick svar:

”Jag gör dig inte ansvarig. Det finns alltid människor som bryter mot regler. M cyklister är väldigt duktiga på att klaga på andra trafikanter trots att dom inte är något bättre själva. Du får inte cykla över ett övergångsställe om det inte är cykelöverfart. Du ska stanna och leda över cykeln. Ha en bra fag”

Mitt svar:

”Din okunskap och påföljande envishet är oroväckande. Du kanske ska läsa på lite: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/trafikregler/cyklist-mopedist-motorcyklist/trafikregler/ ”

Fick svar:

”Cyklande som cyklar över ett övergångsställe har väjningsplikt gentemot gående och den trafiken som färdas på den vägen. Tror du att cyklister över lag vet detta. Tror du att de lär sina små barn som de cyklar med denna regel. Glöm det. Har själv ett flertal gånger fått bromsa både med bil och MC tack vare att de inte lämnar företräde som de är skyldiga till. Detta är ett stort problem som också leder till många olyckor.”

Mitt svar:

”I detta fall verkar det som även du behövde lära dig något – du påstod att det var förbjudet att cykla på ett övergångsställe. Det är ju tämligen ironisk när hela ditt mail bygger på att andra inte kan reglerna o behöver lära sig, ja tom någon form av ”cykelkörkort”. Tycker du ska börja med att se över och fräscha upp dina egna regelkunskaper innan du börjar gapa på andra.”

Sen fick jag inga fler mail från personen i fråga…

Detta är inget ovanligt mail, eller kommentar jag kan få på bloggen eller ute i det verkliga livet. Har varit ständigt återkommande i mitt yrkesliv. Fingerpekandet att de som cyklar är de som inte har koll, cyklar som galningar och kan inga regler.

Sen visar det sig ofta att de som beskyller cyklister för bristande koll på regler ofta har dålig koll själva – trots innehav av körkort. Och när denna brist påtalas är ju inte reaktionen självrannsakan, att be om ursäkt, tacka för ny kunskap etc. Istället ändras ofta vinkeln, ungefär som i mailkonversationen ovan. Eller så byter de regel, och fortsätter att spy innehållslös galla över de som cyklar och uppvisar ofta ännu mer okunskap om trafikreglerna.

Alla andra gör fel men inte jag – knappast en inställning som leder till förändring och förbättring.

Och så här säger Sonja Forward, forskningsledare på VTI, om cyklandes regelefterlevnad i VTI-Aktuellt:

 

Uttalandet baseras på forskningsrapporten nr. 947 Samspel i trafiken från VTI där de konstaterar att regelkunskap hos cyklande var relativt god, i varje fall när det gäller beteenden som är förbjudna. Cyklistbloggen har gjort ett intressant och tankeväckande inlägg om denna VTI-rapport:

”Cyklisterna har för dålig regelkoll. Eller har reglerna för dålig cyklistkoll?”

VTI-rapporten blir än mer aktuell och intressant så här i efterdyningarna av Transportstyrelsen utredning där de fastslår att det är inte allas nödvändigt att ändra några cykelregler – det är bra som det är. En av slutsatserna forskarna på VTI drar i rapporten är:

 

”En åtgärd skulle därför kunna vara att bättre anpassa trafikreglerna till cyklisterna och på så sätt göra dem lättare att följa, tydligare och attraktivare. En sådan åtgärd skulle även kunna öka cyklisters acceptans och därmed också deras regelefterlevnad.”

Som det konstaterats så många gånger förr: det behövs en cykelanpassning av trafikreglerna. Om vi nu menar allvar med målsättningen ökad och säker cykling.

Men från Transportstyrelsen kommer: allt är frid och fröjd – inga regeländringar behövs. Och med hänvisning till en vägkonvention – från 60-talet. Och en utredning där utredarna mest ägnar sig åt att killgissa lite. Forskning och studier på området lyser till stora delar med sin frånvaro i deras utredning – exempelvis finns inte ovanstående rapport från VTI med. Det kan ju tyckas en aning märkligt när rapporten i allra högsta grad handlar om cykel och trafikregler. Men det gör den ju utifrån ett cykelperspektiv. Transportstyrelsens utredning ägnar mer tid och utrymme åt att diskutera ändrade cykelregler utifrån ett tämligen ensidigt bilistperspektiv.

 

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

 

 


Antal kommentarer: 1

Björn

Jag har också haft motsvarande diskussion med en mycket ilsken bilförare. Det varför några år sedan. Jag var en hårsmån från att bli påkörd i en korsning. Ut ur bilen rusar föraren ut och skriker åt mig att jag for fram som en vettvilling som kör ut mitt framför honom. Han skrek att jag dykt upp från ingenstans (fysisk omöjlighet). Sedan kom de där vanliga kommentarerna att ni cyklister struntar i alla regler, ni tror att ni får göra hur ni vill.

När han hämtade andan för nästa tirad påpekade jag att HÄR gäller högerregeln!
1. Att HAN kört för fort.
2. inte haft uppsikt på den omgivande trafiken.
3. Samt underlåtit att iaktta väjningsplikten mot trafik som kommer från höger.
Sedan frågade jag honom om vem som farit fram som en vettvilling och struntat i trafikreglerna här. Den frågan gjorde honom så förnärmad att han kastade sig i bilen, drog iväg med en rivstart och var nära att köra över en äldre dam med rollator på övergångstället 15 meter längre bort.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

10-års jubileum
Blogg

10-års jubileum


Den 4:e juni 2012 skrev jag mitt första blogginlägg. Inte trodde jag då att jag 10 år senare skulle ha skrivit hundratals inlägg och fortfarande blogga.

För mer än 10 år sedan – jag och några arbetskamrater lunchpromenerar på Pipersgatan i Stockholm. Vi upptäcker ett nyöppnat café. Inne på cafét sitter en reklamskylt för Peugeotcyklar som väcker vår nyfikenhet och vi slinker in för en espresso. Det var början på en helt ny episod i mitt liv.


Det var här allt började! Café Frankfurt och en viss Kalle Bern. Foto: Jeroen Wolfers

För på cafét arbetade och fanns delägaren Kalle Bern. Också då medarbetare i cykeltidningen Kadens (senare Bicycling). Det blev därefter massor av fika på Café Frankfurt, och massor av härligt cykelsnack. Min kaffebudget steg som en månraket rakt genom taket! Så en dag frågade Kalle om jag ville pröva på att skriva i tidningen.


Skylten som våra ögon drogs till och gjorde att vi klev in på caféet!

Jag blev smickrad och samtidigt lite nervös ska jag erkänna. Jag, en trafikplanerare och ”byråkrat”, van att skriva tjänsteutlåtanden, PM och rapporter. Vad visste jag om att skriva texter i en cykeltidning?

Men med hjälp och vägledning av Kalle, Åsa och övriga på redaktionen kastade jag mig ut i det okända. Och vilken härlig resa det varit under dessa 10 år! Skrivandet i tidningen gick sedan över till att blogga. En frihet som passade mig mycket bättre då jag fritt kan välja innehåll, omfattning, deadlines och så vidare.

Jag minns såväl att några på redaktionen tyckte att jag skrev lite väl långa inlägg, ett blogginlägg ska vara kort fick jag höra. Men envis som jag är höll jag kvar vid min grej. Det är inget jag ångrar och jag saknar ju inte direkt läsare trots mina ibland långa inlägg! Sannolikt ledde också beslutet att börja blogga till ett större genomslag för det jag skriver om.

Inläggen på bloggen har då och då väckt stor uppmärksamhet och gjort avtryck samt påverkat beslutfattare. Det vågade jag inte hoppas på när jag började skriva.

Så nu sitter jag här. 10 år senare. Hundratals blogginlägg producerade. Och allt började av en ren tillfällighet, av en slump. Kalle öppnade ett café nära mitt jobb. Där jag såg en reklamskylt för Peugeotcyklar. Där jag började fika och snacka cykel med Kalle. Tänk om jag inte gillat kaffe!

Livet tar ibland märkliga vägar. I detta fall blev det för min del en lyckad väg, en rolig väg. Skrivandet har för mig blivit en slags terapi, en möjlighet att få skriva av sig. Men också en möjlighet att få sprida kunskap och fakta om cykelplanering och cykelinfrastruktur. Att kunna visa alla tokigheter och brister som finns. Men viktigast av allt: att kunna visa hur det kan göras i stället, och hur det kan göras så mycket bättre.

Ett för mig givande och roligt inslag på bloggen har varit gästbloggarna som skrivet inlägg. Det öppnar mina ögon och ger ny kunskap. Det ger också ett annat och ofta ett bredare perspektiv. Så stort tack till alla gästbloggare som skrivit under åren. Hoppas det blir fler!

Massor av tack till Kalle, Stefan, Andreas, Luca och inte minst min tidigare redaktör Åsa som gjorde (och gör!) mina texter så mycket bättre. Och tack till Daniel för att jag får fortsätta blogga! Mitt liv har blivit rikare och roligare tillsammans med er.

Cykla fint därute!


Antal kommentarer: 2

Joel

Tack Krister, jag har följt dig sedan du startade bloggen och uppskattar ditt engagemang och dina utförliga och intressanta inlägg.


Krister Isaksson

Stort tack Joel!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cyklande Rörmokaren på besök
Blogg

Cyklande Rörmokaren på besök


Har haft lite problem med droppande kranar och ett vattenutkast som inte varit så samarbetsvilligt. Så jag behövde lite experthjälp – jag kontaktade Cyklande Rörmokaren! Vi bestämde dag och tid för jobbet och exakt på klockslaget kom Hugo och Kristoffer cyklande.


Cyklande Rörmokarna Hugo och Kristoffer

Tid – det är nämligen en av de stora fördelarna med att vara cyklande rörmokare enligt Hugo och Kristoffer – de vet exakt hur lång tid deras förflyttningar tar. De blir heller aldrig påverkade av köer eller andra stopp i trafiken – att cykla är ett mycket tillförlitligt färdsätt, kanske det mest tillförlitliga sättet i en storstad. Och de behöver aldrig leta efter eller betala för en parkeringsplats – ett letande som kan ta lång tid.. De får heller aldrig några parkeringsböter. Istället kan de ofta komma ända fram till kundens bostad eller arbetsplatsen. Inte behöver de heller betala några trängselavgifter.

Cyklande Rörmokaren startade sin verksamhet 2017 och idag är de 18 personer i företaget. Alla rörmokare cyklar och företaget har en cykelpool med 18 elcyklar och ett flertal cyklar utan elassistans. Det är blandning av tvåhjuliga lastcyklar och mer vanliga cyklar med specialanpassade pakethållare fram och bak. En normal utrustning med diverse verktygslådor som de har med sig på jobben väger cirka 25 kilo. Man väljer cykel mycket utifrån uppdragens innehåll. Vid transport av till exempel en toalett används en särskild cykelkärra. Vintertid är cyklarna utrustade med dubbdäck – en förutsättning för att säkert ta sig fram med tung utrusning vid snö och halka.


Specialanpassade pakethållare

De riktigt stora utmaningarna är att transportera duschväggar och gipsskivor. För detta har man byggt en speciell lastvagga för att säkert kunna frakta dem på cykel. Vid riktigt stora och tunga föremål – som exempelvis bergvärmepumpar – gör de som rörmokare med bil: de beställer leverans av varorna till arbetsplatsen.

Företaget har sina lokaler i Gamla Stan i Stockholm och tar uppdrag främst i innerstaden och närförorter. Som grundregel är 45 minuters cykelresa från Gamla Stan maxresan för ett uppdrag, men de tar självklart uppdrag då och då som innebär lite längre restid. Hem till mig tog cykelresan cirka 40 minuter.


Här finns all nödvändig grundutrustning för en rörmokare. Vikt cirka 25 kilo. 

En sak som jag inte tänkt på alls var när Kristoffer berättade att han inte har körkort, och när jag frågade Hugo så visar det sig att cirka hälften i företaget har inte körkort. Att vara rörmokare utan körkort innebär vanligtvis att det är mycket besvärligt att få ett jobb – det är nästan uteslutande ett anställningskrav. Så inte hos Cyklande Rörmokaren.

Jag gillar verkligen när man tänker utanför boxen, när man bryter mot invanda mönster. Här ett gäng rörmokare som visar att det går utmärkt att vara hantverkare – utan bil. Ja flera av dem har inte ens körkort. Och det är ingen uppoffring, ingen välgörenhet eller ett gäng ”miljömuppar” – det är en affärsmässig konkurrensfördel mot de som utför arbetet med hjälp av bil. De är effektiva och tillförlitliga i sina transporter och de bidrar till ett hållbart transportsystem. Sen misstänker jag att i och med att de cyklar att de har tämligen bra hälsovärden.


Äntligen ska det bli ordning på det strulande vattenutkastet!

Så nu har jag inga droppande kranar längre. Och ett vattenutkast som fungerar som jag vill och inte som det vill. Tack för det Cyklande Rörmokaren!

 

Relaterade inlägg:

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*