Johan Mölleborn

Johan Mölleborn

bigmollo@hotmail.com

Sverigetempot, en kort version i väntan på filmen.
Blogg

Sverigetempot, en kort version i väntan på filmen.


Men jösses. Nu är det klart. Jag har haft det här loppet i huvudet i över 10 år men av olika anledningar har det inte blivit av. I år var det äntligen dags. Sverigetempot, 210 mil från Riksgränsen till Smygehuk nonstop utan support.

 

 

Det här loppet ska man inte blanda ihop med  ”Treriksröset” – Smygehuk som har blivit populärt som rekordsträcka genom Sverige den senaste tiden. Vid rekordförsöken tar de den snabbaste sträckan genom landet, såklart. Oftast med följebil och support. De gör det på makalösa tider och det är grymt imponerande att de kan hålla sånt tryck under så lång tid.

 

 

På Sverigetempot har arrangören Peter Tonér letat upp de finaste och mest krävande vägarna. Om det finns ett berg i närheten kan man ge sig fan på att man får ta en omväg och köra dit. Tex körde vi över både Klövsjöbacken och Vemdalsskalet. Vi körde upp för Billingen 2 eller 3 gånger och såg till att pricka alla de finaste backarna på Hallandsåsen och Söderåsen. Kort och gott, om du har tänkt att slå rekord genom Sverige, använd inte Sverigetempots gps-fil.

 

 

Jag och brorsan Calle har pratat om loppet nästan varje dag det senaste året. Vårt mål har varit att komma i mål. Vi satte en tidsplan på 120-130timmar (5 dagar) eftersom vi hade bokat hotell i Smygehuk på onsdagen. Vi flög upp till Kiruna och tog en buss till Riksgränsen. Starten var precis utanför hotellet. På grund av Covid så var restaurangen stängd men vi hade tur och kunde köpa middag och frukost på Coop som stängde 5 minuter senare. Sen blev det en lugn kväll och vi kom i säng tidigt.

 

 

Starten gick och vi rullade iväg. Jag hamnade längst fram av någon anledning. Efter 500 meter märker jag att min bakväxel inte fungerar. Den står helt still så jag får rulla in till vägkanten och se klungan susa vidare. Calle stannar också. En kvart senare fick vi ordning på det. Det visade sig att jag hade skruvat på växelörat fel. Det är nya växlar på hojen där växelörat är tvådelat. När jag fick ordning på det var gruppen långt bort. Det passade oss perfekt eftersom vi vill köra själva.

 

 

Vi höll vårt eget tempo och planerade rundan så som vi ville. Vi susade genom magiska vyer,  ändlösa vidder och härliga vägar. Solen var uppe dygnet runt och myggen och knotten var på hugget. Dagarna gick och milen tickade på. Vi hade ingen plan för hur vi skulle sova utan tänkte krasha i våra foliefiltar när det blev panik. Vi skalade bort all bekvämlighet för att öka incitamentet att cykla mer.

 

 

Vilken otrolig runda det blev. Vi kom i mål efter fem dagars cykling. Vi höll ihop hela vägen och hade det kul varje dag. Det går inte att undvika svackor. Vi hade såklart några såna också. Tex på sträckan mellan Vansbro och nån by som jag tror hette Fredriksberg. Det var min absolut lägsta. Istället för att dundra fram på Inlandsvägen mellan Vemdalen och Lesjöfors så hade vi dragits ut på nån riktig skitväg som gick upp och ner och hit och dit. Det var tjälskott och gropar i asfalten och både snitthastigheten och mungiporna drogs ner i botten.

 

 

Nästa svacka kom i Laholm där vi hade räknat med att fanns en nattöppen mack eftersom det var kontroll där. När vi kom fram dit efter 18 mil i regn, mörker och motvind välkomnades vi av en stängt bensinmack. Nästa chans till mat var 6 mil senare. Det fanns inget annat att göra än att bryta ihop en stund och sen ta sig i kragen och cykla vidare.

 

 

Efter 125 timmar och 216 mil var vi äntligen framme i Smygehuk. Vi åt middag på hotellet med Sven. Sen gick vi direkt därifrån till en pizzeria för middag nummer två, där vi träffade resten av de som hade gått i mål. Vi fick till en riktigt bra afterbike och jag somnade ovaggad när vi kom tillbaks till hotellet.

 

 

Jag är supernöjd med att vi höll ihop hela vägen och att vi gjorde det precis så som vi hade tänkt det. Cykla tills vi inte orkade cykla mer, sova i en sopsäck i vägkanten och sen kliva på det någon timme senare. Sjukt nöjd över att kroppen och huvudet höll hela vägen. Nöjd att vara hemma nu och bara kunna ha semester och göra de sakerna jag har skjutit på under våren. Långcykling liksom, livets elixir. Ur armod föds stordåd. Det är sällan man känner sig så tacksam som när man har tagit ut sig ordentligt.

/Johan


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Justin Williams och Ebbe Silva
  • Tipsar om hur du överlever hösten
  • Tar en djupare tips på hur mensen påverkar din träning
  • Hetsar om vikten av kolhydrater

Ute nu!

Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Snart dags för Sverigetempot!
Blogg

Snart dags för Sverigetempot!


Nu på torsdag går första starten på Sverigetempot. Starten är uppdelad på tre dagar med en startgrupp per dag. De som har tänkt att ta längre tid på sig startar på torsdag, de som tar det lite lagom startar på fredag och stressputtarna startar på lördag. Jag och brorsan startar på fredag i lite lagom-gruppen.

 

Vårt mål är att cykla loppet på 130 timmar, alltså lite drygt 5 dygn. Då räknar vi med att cykla runt 40 mil per dygn. Det kan låta rätt lite eftersom man oftast sveper av en 40-milare på 15 timmar. Man skulle kunna tro att vi kommer ha gott om tid att till att sova och ta det piano och sippa cafélatte när andan faller på men vi kommer ha jämnt skägg att få ihop de milen som behövs. Vi räknar med att sova 1-2 timmar per dygn och sitta på cyklarna resten av tiden.

Vi har klurat och trixat ganska länge med hur vi ska lägga upp loppet. Hur ska vi packa, vad ska vi ta med, hur ska vi sova, hur ska vi tänka för att genomföra det på bästa sätt. Till slut kom vi fram till ju enklare desto bättre. Vi packar som på en 60-milare men vi tar även med en sopsäck att sova i. I värsta fall kommer vi frysa men det ger också ett bra incitament för att cykla snabbare.

 

I sadelväskan har jag förstärkningskläder. Reflexväst , värmeväst, tjocktröja, 2 buffar, regnjacka, 2 underställströjor, skoöverdrag, benvärmare, handskar och en tunn cykeltröja om det skulle bli jättevarmt.

 

De här trasorna kommer hänga på kroppen, som kommer vara ännu trasigare. Cykeln är nerpackad, gps:en är laddad och jag hoppas att gubbkroppen är redo för ett ordentligt äventyr. Jag tror jag har förberett mig så bra jag kan. Jag kan inte göra så mycket mer nu än att dricka öl och vänta på starten.

 

Om ni vill följa mig på resan så ska det tydligen finnas något på Sverigetempots hemsida eller så följer ni mig på Instagram @bigmollo där jag kommer försöker uppdatera när det går. Den bästa uppdateringen får ni på Happyride.se när Göran S sätter igång långcyklar-rapporteringen. Den officiella hashtagen på sociala medier är #sverigetempot2021 Det är också rätt troligt att jag gör Insta-takeover på Bicyclings Instagram under resan.

Ja ja, vi får se hur se hur det går. Nu kör vi!

/Johan



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Slottsrundan på Youtube.


Får jag bjuda på en liten film som jag spelade in förra helgen? Då körde vi Södertäljes 20-milare som kallas Slottsrundan. Det blev en fantastiskt solig dag på fina vägar. Enjoy!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

20 dagar till Sverigetempot.
Blogg

20 dagar till Sverigetempot.


Det närmar sig. Eller som han som hade ätit laxermedel sa, snart smäller det. 20 dagar kvar till Sverigetempot nu. Jäklar vad jag har gått omkring och ältat och klurat och planerat sen jag anmälde mig. Vad ska vi ha för upplägg, hur ska vi packa, hur ska vi sova? Hur gör cyklisterna när de måste bajsa? Nä den sista frågan har jag faktiskt inte klurat så mycket på. Vi gör som de gjorde på stenåldern, vi väntar tills vi kommer till en bensinmack som har WC.

Planerna har ändrats kontinuerligt under tiden. Man skulle kunna säga att vi har jobbat agilt med planen. Eller att den första planen var dålig så vi fick göra om den. Och sen en gång till, tills det inte finns något att göra om. Första planen var att ha med tält och kök och grejer så vi skulle kunna sova skapligt varje natt. Vi testade det upplägget under Åre-helgen. Det funkade bra men det tog för mycket tid att packa upp och ner tälten. Det var också helt onödigt med kök eftersom du blir beroende av vatten för att kunna koka ihop något. Plus att man skulle känna sig som en idiot när man cyklar förbi en pizzeria för att en kvart senare sitta i ett dike och värma sin frystorkade mat som har legat i sadelväskan i 180 mil.

 

Förra helgen på 100-milaren så packade jag enligt vår nya plan. Jag skippade tältet och köket och behöll sovsäck, innersovsäck (för att höja värmen i sovsäcken), liggunderlag och en bivy av plastfolie. Det funkade fint men det kändes ändå onödigt att släpa med sig en hel säng när man ändå bara ska cykla. Jag brukar oftast klara mig utan att sova på två dygn. Under den rundan bestämde jag mig för att vi ska skala bort all komfort. Även om vi inte siktar på något rekord så cyklar vi inte Sverigetempot för att sova skönt.

 

Man ska packa så snålt att det bästa alternativet är att sitta kvar på cykeln och trampa. Om du fryser, fortsätt trampa. Om du är trött, bit ihop. Om du vill sätta dig i värme och vila, skärp dig. Om vi fullständigt tvärkroknar eller håller på att frysa ihjäl så får vi sova på en bensinmack eller i värsta fall ta in på hotell. Annars är det bara att bita ihop. Den nya planen går under namnet KBK, Kör Bara Kör, och går ut på att packa likadant som när man kör en 60-milare. Alltså att man ska klara sig i ett dygn. Förstärkningskläder, benvärmare, skoöverdrag och regnjacka. Om det skulle skita sig så har jag med en sopsäck som jag kan sova i. Det här kommer garanterat bli något som jag kommer få ångra.

Cykeln och packning har jag bantat ner från 20 kilo, med sovsäck och kök, till strax under 15 kilo med två fulla vattenflaskor. Gubbjäveln som ska cykla har gått ner från 70 vid nyår till 62,5 imorse. Jag tror nog att det här kommer funka.

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

100 mil över trädgränsen. Randonné från Köping.


I fredags gick Köpings 100-milare. Jag hade tänkt köra den tidigare men den blev då inställd pga dödspandemin. Peter mailade mig några dagar innan och jag behövde ungefär 10 minuter på mig att bestämma mig. Den skulle bli den perfekta formkollen inför Sverigetempot. Om jag inte skulle fixa det här så skulle jag definitivt inte fixa dubbla distansen. Kika på filmen så får ni se hur det gick. Jag kan väl avslöja att det gick bra.

Jag får se om jag gör ett vanligt blogginlägg också. Det kommer nog i så fall bli mer tankar och planering utifrån de sista rundorna jag gjort. Nu är det bara tre veckor kvar till start. Jag är lika taggad som nervös.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*