Blogg

Svänga höger vid rött – Ja, men inte här


 

Som första stad i Frankrike inför nu Nantes denna möjlighet för cyklister. Här är en bild från Nantes:

  Varsågod, sväng höger. Här ser vi till att det är enkelt, säkert och framkomligt att cykla. Vi vill ju få fler att cykla! Foto: Patrick Garçon

I över 5 000 korsningar i Tyskland är det möjligt för cyklister att svänga höger vid rött. Regeln säger att man måste sakta ner, stanna och det råder väjningsplikt mot övrig trafik. Korsningar där detta är tillåtet skyltas på ett särskilt sätt.

I Belgien har man nyligen ändrat delar av sin trafikförordning för tillåta cyklister att svänga höger vid rött och i Holland har detta varit möjligt sedan 1991.

  Redan 1991 insåg man i Holland vilken bra åtgärd detta är för att underlätta och prioritera cykeltrafik. Foto: BicycleDutch

I Sverige säger Cyklingsutredningen nej…


Antal kommentarer: 13

sven

I USA får man också svänga höger vid rött ljus (i alla fall i Phoenix där jag varit) fast det gäller både bilar och cyklister.


Palle

Fullständigt livsfarligt att låta cyklister köra mot rött! Trafikljusen finns där av en anledning – att undvika olyckor! Hur ska man som bilist bete sig när gatorna kryllar av cyklister som kommer från höger och vänster när det är grönt ljus. Det kommer bli kaos…


Krister Isaksson

Palle, svårt att veta om du menar allvar med din kommentar. Trafiksignalers främsta uppgift är att reglera tid när människor får och inte får röra sig, inte att undvika olyckor. Holland och Tyskland är två länder som också är mycket duktiga på trafiksäkerhet och de har år av erfarenhet av denna lösning och det är inga större problem…


Håkan

Palle
Från min synvinkel som bilist gör det detsamma om en cyklist i cykelfältet följde mig rakt fram genom korsningen eller om den svänger ut i cykelfältet från höger. Den hamnar inte i min väg i vilket fall. Så hur blir det farligt? Det finns massor av korsningar där högersvängerande bilar har väjningsplikt medan trafik framåt och åt vänster passerar trafikljuset. De korsningarna är väl inga dödsfällor?


Thomas

Intressant att se att det är redan tillåten i en del länder att svänga höger vid rött med cykel. För Tyskland måste jag dock nämna att regeln gäller för alla trafikanter (cykel, bil, lastbil osv.; se för mer information: http://en.wikipedia.org/wiki/Right_turn_on_red)


Joakim von Scheele

Jag förstår egentligen inte problemet med att cyklar svänger höger vid rött; man korsar ingen annan trafik, utom gångbanan, men det gör man ju även om man svänger höger mot grönt så det är ingen skillnad.
Det är uppenbart att utredarens största ambition är att inte göra några stora förändringar eller komma med kontroversiella förslag som man kan få kritik för.


Manne

värt att påpeka att det i långa tider funnits filer för bilar (och ev cyklister) att svänga höger vid rött vid vissa korsningar. Men ska det gälla cyklister generellt så blir det tydligen en stor trafikfara !!
Jag tror denna regel skulle underlätta trafiken och helt ta bort vissa faror typ ”döda vinkeln problemet ”


Krister Isaksson

Manne och Joakim, för mig visar denna ovilja till utveckling och förbättringar för cykeltrafiken hur tydligt arvet är från decennier av bilplanering. Man klara inte av att tänka i nya banor utan slår omedelbart ifrån sig med ryggmärgsargument som att det måste vara farligt eller det strider mot en gammal vägkonvention från 60-talet! Det är också märkligt hur stor oviljan är att lära av andra, så stor är den att Cyklingsutredningen inte ens föreslå en omfattande studie/forskning av t.ex. svänga höger vid rött.


Kristian

Du har en mycket intressant och bra blogg!
En grej i det här inlägget fick mig att fundera:
”Regeln säger att man måste sakta ner, stanna och det råder väjningsplikt mot övrig trafik.”
Tyvärr tänker jag att blir det så är det ju nästan ingen idé att införa det i Sverige. Måste man som cyklist stanna (enligt de strikta reglerna för stopplikt) så kan man ju i stort sett lika gärna vänta tills det blir grönt. Att tvingas tvärstanna när det är fri väg gör cykelturen till ett intervallpass, och intervallpass ju vill de flesta undvika.
”Det råder väjningsplikt mot övrig trafik” ska och borde räcka.


Krister Isaksson

Kristian, tack för det vänliga orden. Om min skolfranska inte lurar mig samt översättningen från holländska så är reglerna där så som du önskar. Visst är det bättre om det bara råder väjningsplikt men även med en ev. stopplikt så förbättras ju framkomligheten då det ibland kan vara lång tid till grönt.


Johannes Westlund

En logisk och rationell åtgärd som borde vara självklar för pragmatikern. Hur länge dröjer det innan regeln kommer till Sverige? Ett halvsekel?


Krister Isaksson

Johannes, ska vi gå på Cyklingsutredningens linje så är svaret ALDRIG. Utredningen är en skamfläck och inte för att den inte föreslår denna regeländring utan för att den är helt fri från åtgärder/förslag som leder till ett ökat och säkert cyklande.


Johannes Westlund

Jag förutsätter att det sker en värdeglidning under halvseklet som möjliggör så pass oortodoxa åtgärder att till och med cyklister gynnas. Jag delar i övrigt din uppfattning om den så kallat Cyklings”utredningen”. Den borde omgående ogiltigförklaras och brännas. En ny utredning bör genomföras, den här gången med riktiga experter och sakkunniga med råg i ryggen. Inte bara en nyttig idiot.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Yrkesförare sämre på att anpassa sig


 

Så uttrycker sig Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall i DN i går. I artikeln tas det upp att dessa förare inte alltid framför sina fordon på bästa sätt och att lastbilar utgör ett stort säkerhetsproblem i trafiken.

– Det gäller nästan genomgående för yrkestrafik och tung trafik att man kör över hastighetsgränserna. Det är riktigt problematiskt både säkerhetsmässigt och miljömässigt, säger Claes Tingvall.

En uppfattning som jag helt delar med Claes Tingvall efter 20 års arbete med trafikplanering och trafiksäkerhet. Kan inte låta bli att tänka på alla dessa dödsolyckor där förarna av dessa fordon svänger höger och kör ihjäl cyklister. Vad säger att deras anpassningsproblem enbart gäller hastighetsöverträdelser? Kan det vara så att många av förarna inte heller klarar av att anpassa sig till gällande trafikregler i stadstrafiken och att där framföra sitt fordon på ett säkert sätt?

Man blir ju lite orolig när deras branschorganisation och Trygg Hansa ägnar sig åt klistermärken. Eller när vi får ofullständiga studier från If.

 


Antal kommentarer: 2

Jonas T

…men när tunga fordon skadar och dödar cyklister då är det cyklisterna som kör för fort… Enligt ”forskning”.


jan odelby

Som året runt cyklist i Stockholm som blir man ofta direkt häpen över hur illa det är ställt med yrkeschaufförers, lastbil, buss etc inställning till trafikregler och med trafikanter och situationen har stadigt förvärrats för oss cyklister och andra trafikanter över tid. jan odelby



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

BREAKING NEWS


 

Snart kommer detta bli en bekant syn på delar av Stockholms cykelbanor för nu ska det börja sopas!

 
Foto: Iréne Skogvold

 
Foto: Hans Lindberg

Har precis haft kontakt med Peter Ringkrans, projektledare som arbetar med drift och underhåll på Trafikkontoret i Stockholm. Inom kort kommer Trafikkontoret och deras entreprenörer påbörja ett test med sopning och saltlakelösning på två cykelstråk. Ett stråk i västerort som går mellan Lövsta och Alviksplan och utmed Lövstavägen, Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen. I söderort är stråket inte ännu bestämt, eventuellt utmed Nynäsvägen (jag återkommer när jag får besked om sträckan). Två maskiner med tillhörande utrustning har införskaffats. En utmaning att hantera är att ekipaget är hela 13 meter långt, först maskinen med sopvalsen och sen släpet med saltlakelösningen. Detta är en anledning till att försöket görs i söderort och västerort då ytorna där ofta är större än i innerstaden. Så det ska bli spännande och se hur tvära kurvor och trånga passager klaras av. Sopvalsen som finns på maskinen är 2 meter bred och initialt har man tänkt sig att bara köra en gång. Det kommer då att innebära att bredden på gång- och cykelbanan kommer att begränsas kraftigt. Det är ett misstag anser jag och något jag varit kritisk mot vad gäller sopningen av cykelbanor i Norrköping och Linköping, läs mer här. Redan för smala gång- och cykelbanor kommer bli ännu smalare. Innebär konflikter mellan cyklister och mellan cyklister och gående samt ökade olycksrisker. Ändra på detta beslut och kör två gånger, fram och tillbaka, så blir bredden och därmed förhållandena avsevärt bättre är mitt råd. Som jämförelse, inte blir Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen av med några körfält för att det faller lite snö utan där upprätthålls kapaciteten och framkomligheten.

 
Det blir för smalt med 2 meter! Exempel från Norrköping. Foto: Per-Erik Hahn

I Köpenhamn har man en längre tid använt sig av denna metod. Det man har lärt sig där är att anpassa fordonen än mer till cykelinfrastrukturen, särskilt i deras innerstad. Mindre maskiner, ibland också två maskiner, en som utför sopningen och en som sprider saltlakelösning. På detta sätt klarar man bättre av trånga sektioner och passager. En blandning av fordon är troligen nödvändigt. Utgångsläget är också att röja hela cykelbanans bredd.

 
Mindre maskin, anpassad för sopning och spridning av saltlake på cykelbanor i Köpenhamn Foto: Copenhagenize

Testperioden kommer att pågå till hösten 2013 då maskinerna och utrustningen även kommer att användas till sopning av grus, sand, löv, glas etc. 

I innerstaden och då stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer en annan metod och utrustning testas för att se hur förhållandena på cykelfälten kan förbättras. Genom att använda en fast borste ska Trafikkontoret studera om detta kan fungera för att hålla cykelfälten fria från snö, slask och modd. Anledningen till att man inte använder samma utrustning som i ytterstaden är att man är orolig för skador på parkerade bilar då den roterande borsten gör att snö och slask flyger omkring.

 
Borste som ska användas för cykelfält

Säkert kommer det var en del inkörningsproblem och en läroperiod under detta försök men det är ju ytterst glädjande att Trafikkontoret nu börjar ändra lite fokus på sin vinterväghållning och är beredd att testa, utveckla och förbättra vinterväghållningen för cykeltrafiken.

Så ni som cyklar dessa sträckor, kolla gärna lite extra och hör gärna av er till mig med text och bilder hur ni tycker det fungerar. krister.isaksson@kadens.se

RED. 20130117. Så här ser det ut eftar att maskinen har gjort sitt:

 
Här har maskinen nyligen passerat och saltlaken inte hunnit verka fullt ut. Foto: Robert

 
Här har saltlaken hunnit verka en lite längre tid, barmark!. Foto: Jon Jogensjö

Nu sticker jag ut hakan och säger att ingen annanstans ser det ut så här på Stockholms cykelbanor. Sen kommer det självklart situationer och förhållanden då denna metod har sina brister men de är avsevärt färre än de som råder vid traditionell plogning.

 


Antal kommentarer: 33

Joakim von Scheele

Ska bli intressant att se resultatet av sopningen. Tråkigt att de bara röjer halva cykel/gångbanan. Det grundläggande problemet med att blanda fotgängare och cyklister kommer bli etter värre på så vis.
Den fasta borsten ser helt värdelös ut – ser inte hur den skulle kunna uträtta något, annat än möjligen fluffa upp snön lite. Om snöröjningen kommer i konflikt med parkerade bilar finns det ju ett annat sätt att lösa det än att avstå från ordentlig snöröjning. Undrar om gatukontoret förmår lösa den tankenöten…


Patrick Arkley

Kanske kommer även medvetenheten om hinder i cykelbanan öka då snösoparna inte kommer fram.


olof

Tråkigt att det inte testas i innerstan oxå. Finns ju en del stråk som inte har parkerade bilar bredvid. Typ götgatan och sveavägen. Och där de finns kan man väl införa parkeringsförbud vissa tider då det sopas?


Krister Isaksson

Joakim, du har nog helt rätt i att den fasta borsten inte kommer att fungera. Peter Ringkrans uttryckte samma farhåga. Men då vet man det efter test och kan då kanske börja diskutera ”tankenöten” du efterfrågar…


Krister Isaksson

Patrick, här tror jag dessvärre att det är en lång resa… Det är ju nämligen så att många av dessa hinder plockas bort inför vintern för att inte hindra snöröjningen!


Krister Isaksson

Olof, lugn det kommer! Om de bara lär sig metoden och utrustningen så kommer kvaliteten bli avsevärt bättre än dagens. Då är bollen i rullning så att säga. Och då får man börja använda liknande maskiner som de använder i KPH.


Jonas T

Trots ändå bra att någon vill testa. Hoppas nån annan kommun följer efter. Lite rörande, som vanligt, hur den stillastående trafiken värnas. Den här gången kan de få lite grus på lacken.
Borde vara bättre med Lite smuts på lacken än alla cyklister i backen…


Robert

Cyklade bakom en sådan idag på vägen hem. Mycket bättre än tidigare, även om det inte gick att få helt rent där man tidigare slarvat med snöröjningen. Jag tänkte inte på att det var smalt, men det är nog mycket för att jag har vant mig vid att bara ha två spår att välja mellan.


Krister Isaksson

Jonas T, som vi ser så fungerar ju detta i KPH också med parkerade bilar. Danskarna är väl inte mer eller mindre rädda om sina bilar än vi utan vad denna metod innebär är ju att det far omkring lite snö, inte sand och grus då det inte behövs användas vid halkbekämpning. Och snö bör väl bilarna tåla…
Och alla tusentals som boendeparkerar i Sthlm vet väl hur det kan se ut när de blir INPLOGADE, där snackar vi om snö, is, grus och sten på bilar! Men ibland måste processen ha sin gång…


Krister Isaksson

Robert, det är av vikt att man använt saltlaken på rätt sätt samt låtit den verka en tid. Om du låg direkt bakom så har saltlaken troligen inte hunnit verka. När den verkat uppstår ofta ett förhållande som nästan kan liknas vid barmark!


Krister Isaksson

Robert, var var det någonstans?


Erik Johansson

Underbart jag cyklade nyligen ut på Drottningsholmsvägens cykelbana, och strax efter att bygga ett stort bullerplank från Traneberg till Åkeshov så är nog sopning det bästa som kan hända cyklister. Den där vägen låter som en jetmotor, men cykelbanan är som gjord för att sopas.
Jag undra hur snart snart är, ska ut igen om någon vecka tror du att det är igång då?


Krister Isaksson

Erik, maskinen och utrustningen är monterad och på plats. Enligt Peter Ringkrans så sker start denna eller nästa vecka.


Robert

Krister. Från Alvik till Hässelby.
Ja, nu när du säger det så, det var mer isfritt närmare stan.


Robert

Det här var vid Vällingby: https://twitter.com/Rilger/status/291505380578717696/photo/1


Krister Isaksson

Robert, tack! Ge det en tid, låt dom lära sig osv. så är jag i varje fall övertygad om att det blir bättre än tidigare. Om du har möjlighet får du gärna ta fler bilder!


Peter

Detta är ett bra steg på vägen tekniskt. Men huvudproblemet är väl inte tekniskt?
Jag tror en smal plog utan specialutrustning som _fort_ rensar snömassan kanske täcker stor del av behovet (iaf för folk med dubbdäck och vintervana) Det är kanske mer volymen cykelbanor isf kvalitén på resp cykelbana som är det viktigaste.
Det finns även en annan viktigt organisatorisk punkt för att fler skall kunna cykla året runt: många cykelstråk passerar flera kommuner så som innerstaden – vallentuna vilket passerar stockholm, danderyd, täby och vallentuna samt flera olika snöröjningsdistrikt inom resp kommun tom. Skall sådana stråk fungera bra bör ju samma maskin eller sortsmaskin köra hela stråket och vem beställer/samordnar/prioriterar det?
— Vinterpendlare


Krister Isaksson

Peter, måste börja någonstans! Och ska vi få fler att cykla så ska det väl inte krävas omfattande vintervana, teknisk skicklig på hojen, 380 dubb i däcken osv. Och det är min bestämda uppfattning och erfarenhet att med det klimat med temperaturväxlingar som råder i Sthlm och stora delar av landet är det inte möjligt att nå samma resultat med plogning.
Du har helt rätt att det är en stor organisatorisk utmaning att få detta att fungera över större områden men har vi klarat av det för biltrafikens trafikleder, huvudleder och huvudgator osv så är det mer en fråga om vilja…
Det pågår ett arbete med en regional cykelplan för hela länet, där tas denna fråga upp som särskilt viktig att lösa så det finns hopp om framtiden!


Borttagen

Trams – det är ju en utmaning att sladda/slingra/slira fram på alldeles för smala dubbdäck under vintern! Näe, skämt åsido – jag blir jätteglad varje gång jag läser om att man aktivt jobbar med cyklandet i länet.
Några funderingar – hur blir det med barskrapad asfalt när det fryser på? Räcker saltlakelösningen för att hålla isfritt när det växlar mellan milt och kallt väder? Det känns ju som risken för svartis på en sådan yta är rätt stor. Det bästa vinterunderlaget enligt mig är en eller ett par centimeter hårt packad snö. Gärna med lite sand ovanpå.
Men som sagt – utmärkt att man testar!
🙂


Lennart Öhmark

Aha, det var därför sträckan Vällingby-Stora Mossen var exemplariskt röjd i kväll. Funderade på om dom kört med blåslampa. Viktigt att folk nu använder CYKELLYSE! Det blir lite tajt när man möts, så viktigt att man i tid ser mötande för när man kör på den rensade delen så vill man inte gärna göra en snabb manöver till den delen som ”bara” är plogad kände jag.
Men totalt sett ett jättelyft efter en turs erfarenhet.


Dmitri

jag tror att det största problemet plogning och städning av cykelbanor är att man måste göra det oftare än bilvägar. bilvägen plogar ju för det mesta sig själv efter första plogningen.
i köpenhamn har de cykelbanor som plogas ”24 timmar om dygnet”. jag kan tyvärr inte föreställa mig att det någonstans i Sverige utförs gatustädning mer än en gång i veckan…. och man kan ju glömma att staten betalar för helgjobb om det inte är en naturkatastrof. inte ens dennes majestät bilen får sådana tjänster.


Krister Isaksson

Richard, det är ju bl.a. därför man gör ett försök, för att få svar! Självklart är det så att alla metoder har sina för- och nackdelar. Sammantaget är jag övertygad att denna metod totalt sett är överlägsen den som annars används i Sthlm.


Krister Isaksson

Lennart, du pekar tydligt ut den brist jag påtalar i mitt inlägg: det är för smalt. Detta är något som inte kommer hålla i längden utan sopningen måste självklart ske över hela gång- oc cykelbanan.


Krister Isaksson

Dmitri, vi får se vad försöket kommer fram till vad gäller frekvens. Den stora fördel som denna metod har jämfört med plogning är att det sällan blir snömodd. Dvs lite som du påpekar sker med bilvägen. Vi får se framöver!


Johannes Westlund

Fantastiskt! Jag nyper mig fortfarande i armen, men det börjar sjunka in nu. Vilken fin försenad julklapp till Stockholms cyklister. Hoppas konceptet sprider sig till Göteborg, där jag trampar omkring.
Har jag fattat rätt rätt, att den här metoden betyder att man inte grusar? För i så fall hoppas jag verkligen att metoden inte bara sprider sig utan också helt ersätter andra sätt att röja GC-banor. Det förbaskade gruset är inte bara livsfarligt på våren. Det orsakar otaliga punkteringar också! Om det kan bli ett slut på det så kommer min milkostnad sjunka till än mer härligt låga nivåer.


Krister Isaksson

Johannes, det kommer nog inte gå att helt sluta använda grus då saltlake har sina begränsningar vid vissa temperaturer. Men det kommer vara avsevärt mindre mängd grus som kommer att behövas och ibland inte alls beroende på väderförhållandena.
Och nog är det en försenad julklapp alltid! År 2002 kom Anna Niskas (då Bergström) avhandling om denna metod. En representant i betygsnämnden var en högre tjänsteman från Gatu- och fastighetskontoret (nuvarande Trafikkontoret i Sthlm), vi var då några på förvaltningen som hårt arbetade för att detta skulle införas i staden, om inte annat prövas. Motståndet, trots kunskapen om och de positiva resultaten i avhandlingen, var massivt. Ett mycket tydligt exempel vilken makt tjänstemän har när det gäller hur trafiksystemet ser ut och kan användas, sk frusen ideologi som Martin Emanuel tar upp i sin avhandling Trafikslag på undantag.
Så du kan kanske förstå att jag i dagarna är fylld av blandade känslor, glädje över att detta äntligen är igång, ilska och besvikelse över att det ska behöva ta 10 år innan cyklister i Stockholm (och gående) ska få drägliga förhållanden att färdas i vintertid. Och kom ihåg, det är endast ett försök på en mycket begränsad del av stadens cykelvägnät. Men har nu bollen kommit i rullning går det inte att backa…


Guy Bastin

det ser dyrt och långsam ut! Man vill alltid ha en snabb röjning-även bristfällig- men som ni säger-det är bra att nånting görs för halkbekämpning.Hur blir det med salt lösning under 10 grader?


Krister Isaksson

Guy, bättre än fort, fel och dåligt! Försöket är ju till för att få svar på en rad frågeställningar och går det för långsamt får man väl använda fler fordon. Varför ska inte snö- och halkbekämpning för cykel få kosta? Om vi vill förändra och få fler att cykla, och cykla säkert, kan det ju knappast ske utan att det kostar…


Joakim von Scheele

Det stod om sopmaskinen i DN idag: http://www.dn.se/sthlm/ny-maskin-mot-cykelhalka
Tyvärr konstaterar Ulla Hamilton att ” Maskinen fungerar bäst på raka breda stråk, det är en begränsning”. Det låter ungefär som alla plogtraktorer och sopmaskiner idag då? Tråkigt – det är ju i korsningar, vid knixiga passager, kurvor och andra knepiga ställen som framkomligheten är som allra viktigast. Jag skulle hellre sett en smidigare maskin som kunde åtgärda de svåra ställena i första hand. Trevligt med snöfria rakor, men prio 1 är de trånga och knepiga ställena.


Krister Isaksson

Joakim, det kommer mindre maskiner, var så säker! De måste ju börja någonstans! Och precis som jag visat med bilder från KPH så kommer man bli tvungen att komplettera med mindre maskiner för att klara cykelbanornas alla utmaningar.


Erik Johansson

Jag cyklade ut i helgen för att prova men naturligtvis hade det snöat igen, hoppas det var plogat/borstat nu till måndag morgonen. Det krävs inte mycket snö för att det ska bli dåligt underlag.


Erik Johansson

Förövrigt så är väl detta med begränsade plogbilar en bra motivation till att göra cykelbanor/fält mer raka och mindre krångliga att cykla på och ploga.


Krister Isaksson

Erik, om jag inte minns fel så startar man och borstar vid 2 cm i Linköping. Just för att som du säger, det krävs inte mycket snö för att det ska bli dåligt underlag för cyklister.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Felanmäl felanmälningssystemet


 

För ett tag sedan blev jag kontaktad av en av Stockholms stads entreprenörer som sköter snöröjningen. De hade läst mina inlägg om hur situationen var på många av stadens cykelvägar i december. De lovade bot och bättring och jag tycker mig ana att de nu är lite mer på tårna. Vi hade ett givande samtal och jag fick bekräftat en misstanke jag haft en längre tid: stadens felanmälningssystem fungerar inte när det gäller cykel!

Det system som finns på staden, Felanmälan för trafik och utemiljö och på tfn.nr 08 – 651 00 00 är mer eller mindre uppbyggt utifrån ett bilperspektiv. De förvalda platserna som finns i systemet är i stort sett enbart gator, biltunnlar, trafikleder osv. Och det är ett obligatoriskt fält. Om du prövar att ringa in din anmälan så uppmanas du även av operatören att ange en gatuadress. Vari ligger då problemet? En stor del av stadens cykelvägnät, särskilt i söderort och västerort har ingen anknytning till gator, trafikleder och biltunnlar. Pröva att felanmäla cykelvägarna på Årstafältet, Gubbängsfältet, Järvafältet osv. Eller varför inte cykelvägar utmed de stora trafiklederna E4/E20, Nynäsvägen, Örbyleden osv. Inte ens den viktiga förbindelsen Årstabron finns med som förvald plats i stadens felanmälningssystem (här har vi kanske en del av svaret varför den aldrig blir röjd, den finns inte, ingen vet om den och tillståndet på bron!). Många av dessa stråk är utpekade som viktiga pendlingsstråk i stadens cykelplan.

Nu är det ju så att människor ger ju inte upp utan försöker ändå felanmäla alla dessa brister. Då uppstår den helt otroliga situationen att ett bristfälligt fax sänds över till entreprenören som får ge sig ut på en form av skattjakt. Hitta platsen kan vi kalla denna lek. Entreprenören får lägga ner massor av tid på att försöka finna dessa platser (kanske därför vi ser så många snöröjningsmaskiner som far omkring med plogen uppe, de är på jakt!) och det är inte ovanligt att de inte lyckas lokalisera platsen. Så här går det åt massor av tid för entreprenören pga. att staden har ett mycket dåligt och illa anpassat felanmälningssystem. Tid som entreprenören, med ett bra felanmälningssystem, kunde använda till att åtgärda bristerna. Samt att i en del fall blir bristerna överhuvudtaget inte åtgärdade.

Detta gäller ju inte enbart snöröjning och halkbekämpning utan även barmarksväghållning så som potthåll/ sprickor i beläggningen, grus/glas, växtlighet, vattensamlingar, belysning osv.

I en stad som ska konkurrera som cykelstad med Köpenhamn och Amsterdam och ska vara en promenadstad förefaller ju detta system som hämtat ur stenåldern, det speglar med all tydlighet det Martin Emanuel tar upp i sin avhandling Trafikslag på undantag, läs mer här och här.

Vad kan då göras? På kort sikt bör ju staden omgående se till att man i felanmälningsformuläret kan bifoga foton/kartbilder osv. som underlättar identifieringen av platsen. Fältet med förvalda platser bör kompletteras med de stora cykelstråken etc. Sedan bör ju staden snarast utveckla ett modernt och mer trafikantanpassat system där man kan utnyttja mobiltelefonen genom bild och gps, då får man ju en exakt lägesangivelse. Finns redan ett flertal färdiga lösningar på den så kallade marknaden, se här bl.a.: Fixa till

Nu vill jag uppmana er som vill se en förändring, felanmäl felanmälningssystemet!

Sände ett mail till Trafikkontoret och även till dess förvaltningschef och påtala dessa uppenbara brister och vad de får för konsekvenser.

 


Antal kommentarer: 14

Jonas Th

Jo, självklart, egentligen, att det även är fel på kvalitetssäkrings- och uppföljningssystemen. Hade inte väntat nåt annat. Även fel på typ utbildningssystemen hos entrprn som år efter år lär sina förare att bygga snöupplag på cykelbanor och cykelfält. Och/eller struntar i om det händer år efter år.


Krister Isaksson

Jonas Th, ja det var nog inte annat att vänta sig. Brister det på alla andra områden så varför ska det vara ett bra felanmälningssystem? Är man riktigt konspiratorisk så är det kanske ett medvetet val för att begränsa antalet felanmälningar!


Björn

Intergraph har ett gratis felanmälningssystem för kommuner kallat ”F!xa till”, med app för iphone och android, som skickar med både foto och gps-koordinater: http://www.fixatill.nu
Det framgår inte vilka kommuner som är med i systemet eller hur de hanterar rapporterna, men det är ett klart intressant initiativ.


Krister Isaksson

Björn, jag skrev det i mitt inlägg! 😉


Björn

Hoppsan, temporär blindhet! 🙂


Dmitri

Hej Krister!
Jag är själv på väg att släppa en gratis iPhone app för felanmälan i Stockholms Stad. Men stadens svar på mina förfrågan om ett eventuellt (gratis) samarbete har besvarats med blanka nej.
Istället hänvisas jag till formuläret på deras hemsida och löften om att staden håller på utvecklar ett nytt system och egna appar.
I svaret från stan så anmärkte de även att det redan fanns ett par inofficiella lösningar för felanmälan. Men dessa tycker man inte om, för att då ”riskerar medborgaren att få intryck av att deras synpunkter och felanmälningar kommer till rätt instans – men inte åtgärdas”.
Och du är inte konspiratorisk, man vill inte ha e-post eller andra sätt att skicka felanmälan:
”Det är inte heller möjligt för oss att ta emot information i form av mejl från din app. Det innebär en handpåläggning som vi inte har personalresurser för att hantera.”
Jag har inte gett upp än och försöker fundera på hur jag ska lösa problematiken, t.ex genom att automatiskt twittra mot stadens twitterkonto med de felanmälan som folk skickar in, och kanske posta till deras Facebook-page. Alternativt om man ska begära att staden faktiskt etablerar en kanal för medborgare att kommunicera med denna som inte kräver ett formulär med ett oläsbart captcha – att ha en e-postadress är väl inte för mycket att begära?
Min app heter Stadsfixaren och jag har tänkt släppa den i dagarna. Tanken är att användaren ska välja en typ av felanmälan, ta en bild, välja en plats på en Karta och sen skicka in den. Man kan även lägga in en kommentar.
Bilder: http://imgur.com/a/Cxro7


Krister Isaksson

Dmitri, underbart att höra om ditt intiativ. Jag när en stilla önskan att ansvarig på Trafikkontoret hade samma driv och intiativförmåga. Jag kommer ihåg ett förslag som jag och projektledaren för Sthlm mobilitet tog fram när jag arbetade på Trafikkontoret. Det handlade om att längs de stora cykelstråken placera ut informationstavlor ang. var och hur felanmälan för cyklister kunde ske. Det finns ju sedan länge motsvarande skyltar för oss bilister längs de stora trafiklederna i Sthlm. Det blev blankt nej från driftansv. och info.ansvarig. Motiveringen till detta nej var av samma anledning som du nämner: resursbrist, att såväl hantera felanmälningarna som att åtgärda dem. Och här dyker ju något högst obehagligt upp. Ansvariga är alltså medvetna om de stora bristerna i cykelvägnätet och att ett bättre system kommer leda till ökad arbetsbelastning. Så istället för att verka för ökad drift- och underhållsbudget, vilket ju underlättas av att man får en mer samlad och total bild av fel och brister, väljer man att mörka…


Björn

Nyss twittrat av @StockholmsStad:
”@cyklistbloggen @claeshybbinette Vi arbetar med en app för felanmälan med möjlighet till gps-position och bifogad bild. Klar under våren”
https://twitter.com/StockholmsStad/status/291175736742666241


Krister Isaksson

Björn, sent ska syndaren vakna! Då får vi väl hålla tummarna för att den är bra och användbar även för cyklister…


lale

Då är det mycket bättre i Linköping (Cykelstaden med stort L); potthål som felanmäldes i april lagades efter tre (3) månader…och det efter ett antal tjatiga mail.


Mikael

Bra text! Ska maila båda och ser fram emot appen i vår
Själv felanmälde jag deras svarstid nyligen då de inte återkopplar på felanmälningar. Det är verkligen pinsamt.


Krister Isaksson

Mikael, tack!


Erik

Kanske ska tipsa Sth-stad om detta.
http://blogg.sydsvenskan.se/patvahjul/2013/01/17/en-bra-app-for-cyklister/


Anonym

Strålande! Anmälan via karta kanske?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

När behövs forskning?


 

Ska det behövas forskning för att konstatera det farliga och olämpliga i att placera ut betongsuggor på cykelbanor?



 

 

  Här var man ju vänlig att varna för brant backe och kurvor, jag undrar om man inte glömde nåt annat…

  Ett litet axblock vad cyklister måste räkna med att råka ut för på cykelbanan.Tänk er dessa hinder när det är mörkt eller att när du kör bil skulle råka ut för liknande på körbanan…

Nu finns det i varje fall och den presenterade av Anna Niska på Transportforum nu i dagarna (läs mer här). Detta är ingen kritik mot VTI och Anna Niska som i vanlig ordning gjort ett utmärkt arbete. Det är mer en reflektion över sakernas tillstånd. Hur mycket forskning tror ni det har lagts ner på att konstatera det högst olämpliga i att på motsvarande sätt placera ut betongsuggor på körbanor? Nu sticker jag ut hakan och säger ingen! Det behövs nämligen inte för det är ytterst ovanligt att detta sker och när det gör det förstår och inser alla (ja nästan alla) att detta är oacceptabelt och direkt livsfarligt. Sen finns det ju tonvis med forskning för hundratals miljoner kronor om det krockvåld bilar, bilister och passagerare utsätts för när de krockar med olika saker, men det är saker som främst finns vid sidan av körbanan, inte på…

Men när det gäller cykel behövs det uppenbarligen forskning för att komma till samma slutsats! Och det kommer inte räcka som grund för att detta elände ska upphöra. Landets cykelbanor är fullständigt nerlusade av betongsuggor, stenblock, bommar, pollare och allsköns hinder och faror. Då brukar invändningen komma att dessa hinder är ju utplacerade för att hindra den olovliga biltrafiken som ju också kan vara farlig för cyklister. Så må det kanske vara men på marknaden finns det en mängd andra produkter som löser denna uppgift utan att vara en fara för cyklisterna och inte eller påverkar deras framkomlighet i särskild stor omfattning.

Så landets alla gatu- och parkingenjörer och alla andra som sysslar med detta, skärp till er och sluta använd dessa farliga åtgärder. Tänk till lite, behövs åtgärden överhuvudtaget och om den gör det, lägg ner lite tankemöda och se till att den blir säker och framkomlig för cyklister. Det är ju trots allt en cykelbana där man framför fordonet cykel…

Här kan ni se andra typer av hinder och faror för cyklister: 1, 2, 3 , 4, 5


Antal kommentarer: 14

Andreas

Bra Krister. Detta är en av de saker som irriterar mig mycket. Dels för att det är så dumt och dels för att det visar på den minimala grad av förståelse för cyklisters vardag som politiker/tjänstemän förefaller ha.
Hur argumenterade man ”på riktigt” för dessa lösningar när du satt mitt i smeten för några år sedan?
Kan du inte skicka denna till Mats Frej och hans kompisar? Kan en jurist fundera på om detta är ”framkallande av fara”?
Bra jobbat i vanlig ordning Krister!


Christian

Ska jag försvara Anna Niska så var väl poängen inte att forska på OM suggor är farliga utan att visa att de är så vanliga att det till och med syns i olycksstatistiken.


Fredrik

Argumentet kan ju ha varit så enkelt som att den lilla vägsnutten varit en smitväg för cyklister, och att en sugga stoppar det.
Sett ur en cyklists ögon har säkerheten ökat, eftersom man då har stoppat överraskande bilar på cykelbanan, vilket är värre än en sugga i cykelbanan.
Vad vet jag, men det är ju inte omöjligt att argumentationen är mer genomtänkt än vad som presenteras i blogginlägget.


Oskar

Fredrik> De 8 bilderna är tagna på gång- och cykelvägar. Vad menar du med smitväg för cyklister?
Jag vet inte hur det fungerar där du bor men jag har då aldrig sett någon bil komma körandes på en gång- och cykelväg. Jag är ute rätt mycket i trafiken, cyklar ca 2000 mil/år. Att säkerheten skulle öka för att man stoppar överraskande bilar är helt fel. Bommar och betongsuggor är till för att ta hand om ett icke-problem som bilåkande tjänstemän och politiker målat upp i sin fantasivärld.


Krister Isaksson

Andreas, tack! Känns lite lönlöst att sända detta vidare då det är ett systemfel av stor art, spridd över hela landet. Var ska jag sända det? Till landets alla kommuner samt Trafikverket? Jag blir lite uppgiven…
Argumentationen gick och går fortfarande ungefär som jag återger i inlägget, de behövs för att hindra bilister som kör på cykelbanan. Ibland är också argumentet att stävja otillåten mopedkörning.


Krister Isaksson

Christian, jag skrev: ”Detta är ingen kritik mot VTI och Anna Niska som i vanlig ordning gjort ett utmärkt arbete.” Däremot har någon har betalat VTI för vad jag tycker är självklarheter och som jag försöker exemplifiera. Tycker att pengarna kunde användas på ett bättre sätt.


Alvin

Sen finns det ju snöröjningsaspekten också. Det är ju ofta omöjligt att röja banan från snö vid såna här lägen.


Krister Isaksson

Alvin, kul att du tar upp den aspekten. Under vintersäsongen försvinner nämligen en stor del av dessa suggor, hinder samt bommar öppnas. Detta för att underlätta och förenkla snöröjningen. Men att se till att hindren är säkra och enkla för cyklister att passera, trots att det är en cykelbana, är uppenbarligen inte nödvändigt…


Nils Calmsund

Svaret på det är väl att det får bli _för_ enkelt att passera hindren, då kanske det blir för många som inser smidigheten att cykla? 😉
Eller se det som ytterligare en orsak till att skaffa sig en cyclocross som pendlaråk och se suggor, block, bommar och anant bös som springhinder…


Krister Isaksson

Nils, nu känner jag mig lite dum, jag pendlar med en cykelcross och har inte haft insikten och förmågan att se hindren som springhinder… 😉
Nu blir ju mitt pendlande genast mycket enklare och snabbare! Hoppas jag inte snubblar och gör mig illa! Det skulle ju inte komma i den officiella olycksstatistiken då gåendes singelolyckor inte räknas som trafikolyckor…


Nisse med trajken

Suggorna har en poäng: de stoppar – ibland: i höstas fick jag vänta på att en bil skulle klämma sig förbi en vägbom på Järvafältet (det gick) – bilar. Jo, de förekommer på gång- och cykelbanor/vägar – alltför ofta. Senast i går var det en som tog genvägen mellan Tensta & Rinkeby på gc-vägen. På samma gc-väg hamnade jag förra året mitt i en biljakt: biltjuv först, poliser på MC efter. Och på en annan gc-väg i närheten jag höll på att bli nedmejad av en taxi som kom i hög fart – för några år sedan innan de fått dit bommar och suggor.
Innan E18-bygget kom igång var det vanligen fler bilar än cyklister på vägen en lördagskväll på somrarna: man tog bilen hela vägen till där man hade picknick. Och för att ta sig till kolonilotten tar man naturligtvis bilen, även om det råkar vara gc-väg och ”Ej moped”.
Å andra sidan, är suggorna (och diverse bom-varianter) klart livsfarliga, och om man har en trike (som jag), en transportcykel, eller en handikappdito, sätter de inte sällan P för vidare cykelfärd.


Krister Isaksson

Nisse med trajken, visst är det så att dessa bilhinder behövs på ett begränsat antal platser. Det område du beskriver är ökänt och hinder är helt klart nödvändiga på många platser där. MEN och det är hela min poäng, de behöver inte vara farliga för cyklister, de behöver inte heller vara dåligt utformade för cyklister. Även du med trike, cykelkärror, tvillingvagnar, permobiler etc ska kunna passera. Och det går att åstadkomma en sådan utformning utan att den släpper igenom bilister. Men ofta väljer väghållaren den enkla, billiga och farliga vägen…


Mats Nilson

En kommentar till den av bilderna som visar Södertäljevägen bredvid f.d. Snickarkrogen vid Vårby-Haga. Ute till höger dold av gräset libber en betongbalk. Någon har snott den trafikkon som tidaigare stod ovanpå med följder som är lätt att räkna ut om någon håller ut till höger för t.ex gående…
Ibland är det inte bara väghållarens fel att det blir fel. Dock är Huddinge Kommun riktigt usel på trafiksäkerhet.


Krister Isaksson

Mats, men väghållaren ska ha tillsyn på sitt vägnät och då upptäcks sådant du tar upp!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur sakta ska vi cykla?


 

DN har idag en artikel där trafiksäkerhetsdirektören på Trafikverket, Clas Tingvall, meddelar att nu måste trafiksäkerhetsarbetet fokuseras på cykeltrafiken.

Men nu måste vi också ägna oss mycket mer åt framför allt cyklisterna. För det är den grupp som skadas mest, och som måste prioriteras högst, säger Claes Tingvall.

Det låter ju bra, sent ska syndaren vakna! En aning sent kan jag tycka sett till det faktum att man inom trafiksäkerhetskretsar sedan länge känt till att det är den grupp som skadas mest. Men Trafikverket har valt bort detta och valt att fokusera på annat. Eller vad säger du Clas Tingvall?

Så då får vi väl hoppas att trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel intensifieras framöver och att vi får ny och väl underbyggd fakta och kunskap som leder till bättre förhållanden för cyklister. Under tiden får vi hålla tillgodo med detta:

If ska i dagarna presentera en studie på Transportforum 2013 om olyckor mellan cyklister och tunga fordon. Ett ämne som vi skrivit om både i tidningen och här på bloggen ett antal gånger (läs mer här 1 och 2). Så här uttalar sig Agneta Hjortzberg, Risk Manager på If till PåVäg.nu.

-Vid intervju med lastbilsförarna framkommer att de ofta upplever att de inte sett cyklisten före olyckan. Anledningen har då exempelvis varit den ”döda vinkeln” eller att det egna fordonet skymt sikten. Andra orsaker man uppger är att cyklisten kommit upp jämsides med hög fart på höger sida av lastbilen.

– Orsaken är ofta att föraren inte sett cyklisten, att denna har kommit fort eller det har blivit ett missförstånd om vem som har företräde. Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen.

Jag kan inte låta bli att haka upp mig på en sak i dessa uttalanden och det är ”hög fart” och ”kommit fort”. Var kommer detta ifrån och vilken hastighet talar vi om? Den första delen är från de lastbilsförare If har intervjuat, förare som varit inblandade i mycket allvarliga olyckor och som sitter i ett fordon med mycket bristfälligt sikt såväl framåt, åt sidan och bakåt. Självklart kan jag förstå att förarens slutsats blir att farten på cyklisten måste varit hög, hon dök ju upp helt plötsligt, kom från ingenstans! Men detta är knappast någon objektiv fakta, det kan nog inte ens kallas fakta då det är enskilda individers uppfattning i en ovanlig och många gånger traumatisk situation. Vi hör väl aldrig en förare säga: jag sitter i ett fordon med urusel sikt, ser sällan mina medtrafikanter, kör på chans och hoppas att alla håller sig undan. Det faller liksom inte i människans natur att vid sådana här situationer ägna sig åt självrannsaka utan många gånger tar självbevarelsedriften över. Så tillförlitligheten till dessa uppgifter är högst tveksam. Ändå talar Ifs representant om cyklisters hastighet som en viktig faktor. Så har If några hastighetsmätningar av cyklister i liknande situationer eller annan fakta som stödjer deras slutsats? Nej självklart inte, utan If går på en parts uppfattning som utan vidare reflektion och analys förs vidare som en sanning, som en viktig komponent i att förstå och komma till rätta med dessa typer av olyckor.

Så If, hur sakta ska vi cykla för att det ska vara säkert? De som förolyckas i dessa olyckor är främst kvinnor, majoriteten på vanliga damcyklar. En grupp som ju är ökända för att cykla snabbt och laglöst! I Stockholm har det genomförts en studie, Cykelframkomlighet i Stockholm 2010, där ett antal cyklister utrustats med gps och videokamera. Genom denna metod kan vi varje sekund observera cyklistens hastighet och var någonstans hon/han befinner sig. Vad tror ni då hastigheten på cyklisterna är i korsningar där ju majoriteten av dessa olyckor sker? Majoriteten pendlar mellan 0 – 15 km/t. Det säger ju sig självt att det i korsningar generellt är lägre hastigheter än på sträckor, det är ju där man ofta tvingas sakta ner och ibland tom stanna. På sträcka är cyklistens medelhastighet runt 22 km/t.

Denna studie ska alltså presenteras på nordens största trafikkonferens, jag misstänker att den även är utförd med bidrag av Trafikverket och här står vi då med högst bristfälligt underbyggda påståenden som riskerar bli ”sanningar”: Cyklisters hastigheter är ett problem! Så då finns en uppenbara risk att en del av det framtida trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel är att arbeta för lägre cykelhastigheter…

Hur sakta ska vi cykla?

Red. 13/1. Här kan ni läsa relaterad inlägg om högersvängsolyckor:


Antal kommentarer: 14

magnus

Du är bäst Krister! Tack för att du orkar, forstätt gärna att skriva.
Pendlar varje dag per sjuckel!


Krister Isaksson

Magnus, tack det var mycket vänliga ord!


Erik Sandblom

Bra rutet. Men stämmer det verkligen att cyklister skadas mest? Enligt ”VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik” är det bilister som skadas mest, och räknar man på antal vårddygn så får bilister dubbelt så många vårddygn som cyklister. Se tabel 12a och 12b. Jag kan tänka mig att bilistsäkerheten har förbättrats sedan 2005 men har de även gått om cyklister i antal vårddygn?
Jag vill påstå att den viktiga anledningen till att satsa på cyklister inte är skaderisken utan stillasittandet. Cyklister lever längre pga bättre hälsa. Ju fler som cyklar, desto fler liv kan räddas!
VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik
http://www.vti.se/sv/publikationer/trafikskador-19982005-enligt-patientstatistik/


Erik Sandblom

Kan tillägga att krock med motorfordon är den ledande dödsorsaken bland cyklister, inte singelolyckor som man ofta pratar om. Källa: myndigheten Trafikanalys via wikipedia, för den som inte visste:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhj%C3%A4lm#Skadefrekvens


Jocke

Mycket bra skrivet.
Det är ett stort problem att man misstolkar försäkringsbolagens roll i sådana här sammanhang. När det handlar om olyckor mellan motorfordon så lyssnar man ofta på dem, eftersom de sitter inne med en massa kunskap och statistik, och dessutom är motiverade att försöka minska dessa olyckor, utan att vara partiska – de försäkrar ju bägge parterna. Därför har försäkringsbolag stor pondus när de uttalar sig i trafiksäkerhetsfrågor.
När det handlar om cyklister däremot, så är de plötsligt inte alls opartiska. Varje cyklist innebär en förlorad affär för dem, och dessutom ren motpart vid alla olyckor. Det finns därmed ett incitament att framställa dessa som ett trafiksäkerhetsproblem. Förmodligen är det inte ens medvetet från deras sida, utan bara resultatet av ett ensidigt perspektiv. Det är mycket olyckligt att försäkringsbolags uttalanden tas för sanningar när det kommer till cykelolyckor. Då får man ju absurda slutsatser som att cyklister ska cykla omkring i vadderade skyddsdräkter och andra dumheter.


Krister Isaksson

Erik, tack!
Detta är verkligen inte ett helt enkelt område, fullt av ofullständigheter och brister. Brister som tydligt följer rådande trafikmaktordning, dvs hyfsat bra underlag och statistik när det gäller motorfordon och sedan när vi kommer till cykel och gående blir det bara sämre och sämre. Precis som infrastrukturen!
Studier genomförda i bl a Göteborg, Skåne och i Umeå av Ulf Björnstig (tidigare trafiksäkerhetsdirektör) visar att cyklister dominerar vad gäller skadade när man studerar mtrl från vården (observera att öppenvården så som vårdcentraler etc är inte med i VTI-rapporten)
Sen kan jag tycka att det har mindre betydelse vilken trafikantgrupp som har flest skadade, det som det mer bör handla om är hur insatserna och investeringarna fördelas för bättre trafiksäkerhet – dvs de bör stå i rimlig fördelning sett till antalet skadade och dödade och här är det och har varit en kraftig obalans vilket jag tar upp i ett tidigare inlägg: http://www.kadens.se/blogs/kristerisaksson/gar-det-att-overleva-som-cyklist.htm
Och du har självklart rätt i ditt påpekande att den ledande dödorsaken bland cyklister är kollision med motorfordon. Dom olyckorna är tämligen få i landet, till skillnad mot skadade, och har haft en sjunkande trend under ett stort antal år. Du har också rätt i att det ”farliga” är att inte cykla…


Krister Isaksson

Jocke, tack!
Försäkringsbolagen har också stora och starka propaganda-, förlåt jag menar informationsavdelningar, som gör att de tämligen enkelt har möjlighet att sprida dessa studier till omvärlden.


Manne

här är en intressant artikel i dagens SvD http://www.svd.se/kultur/understrecket/nar-stockholm-byggde-bort-cyklisterna_7806438.svd
Citat ur artikeln.”med bilens framkomlighet som prioritet, började cyklister uppfattas som ett problem, och även trafiksäkerhetsargument nyttjades för att avhysa dem ”


Krister Isaksson

Manne, läste den, en mycket bra krönika av Peter Schantz ang Martin Emanuels avhandling som jag ju tidigare bloggat om: http://www.kadens.se/blogs/kristerisaksson/trafikslag-pa-undantag.htm
Trafiksäkerhetsargumentet är uppenbarligen ett mycket starkt argument som används både för att få bort cyklister (2 + 1 vägar) samt för att förhindra ett ökat cyklande. Ett ökat cyklande som ju i sig är trafiksäkerhetshöjande! Ja det är verkligen inte lätt att arbeta för ett ökat cyklande i detta land…


manne

ursäkta Krister- jag tänkte inte att det var samma rapport du redan bloggat om.
Ska också kommentera dagens inlägg där du citerar If; ”Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen”
Precis vad du skrivit om flera gånger i alla inlägg ”titta en cykelbana….”
Kanske äntligen dags att göra nåt åt det och kanske säga att det inte är riktigt okej att parkera sin lastbil på en cykelbana.
En liten parantes; Igårkväll mötte jag en s.k.epatraktor på min cykelbana, Hon påstod att hon med sitt fordon inte fick köra på stora vägen intill, men att att inte heller får köra på gång/cykelväg hade hon inte tänkt på…


Krister Isaksson

Manne, absolut ingen ursäkt nödvändig. Ja det hade ju varit tilltalande om If då också påtalat att det INTE är tillåtet för dessa fordon att färdas på gång- och cykelbanor och här har vi då uppgifter, svart på vitt, att dessa regelöverträdelser som lastbilsförare gör utsätter cyklister för fara och orsakar olyckor. För det är ju inte så att detta enbart är väghållningsfordon som ju under vissa förutsättningar har rätt att färdas på cykelbanor.
Det är kanske dags för vår polis att fokusera på alla dessa motorfordon som färdas och parkerar i cykelfälten och på cykelbanorna så vi kan få till ett effektivt och målinriktat trafiksäkerhetsarbete!


Johannes Westlund

Hur ser det ut med bestämmelser kring cykelbanor? Vilka fordon, förutom cykel, har rätt att vara där?


Krister Isaksson

Johannes, moped klass II, väghållningsfordon (som ofta omfattas av ett regelverk från väghållaren som reglerar vilka fordon, hur de får och ska framföras, att de ska vara utrustade med och använda ’saftblandare’ mm) samt utryckningsfordon. Sen när det gäller arbete på och kring cykelbanor ska de regleras genom trafikanordningsplaner som beskriver hur arbetet ska genomföras och hur cykeltrafiken på ett säkert ska passera arbetsområdet. Dessa sk TA-planer ska upprättas och godkännas av väghållaren innan arbetet startar. Detta fungera ok när det gäller biltrafiken men är mer eller mindre en katastrof när det gäller cykeltrafik…


Björn

undrar hur länge det dröjer innan de kommer på att många vinterpendlare använder dubbdäck, ve och fasa, de som bidrar till förslitningen av asfalten och spridandet av farliga partiklar.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*