Blogg

Stolpen flyttad – rekordsnabbt!


Det gick inte många timmar. Stolpen i cykelbanan jag skrev om i morse är nu flyttad. Helt otroligt snabbt. Nästan imponerande snabbt. Blir minst sagt nyfiken på hur det gick till!


Foto: Mats Olov Nilsson

Så här såg det ut innan:

Foto: Elin Floresjö 


Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 5

Jocke von Scheele

Egentligen står den för nära cykelbanan även efter flytten – det går inte att utnyttja hela cykelbanans bredd när den står så nära – men det är ju helt klart en förbättring. Och det faktum att Trafikkontoret reagerade så snabbt indikerar ju att de också tycker det är ett problem. Vem vet, vi kanske slipper sånt helt nångång i framtiden?


Micke

Vad kostar dessa åtgärder egentligen? Är det skattebetalare eller är det entreprenörerna som bekostar dessa spektakel?


Henrik Zehler

Då skulle man kunna säga stolpe ut…. 😀😀😀


felix reychman

Alla har hört norgehistorien om de tre handikappade personerna som möter en god fe, och får syn respektive hörsel tillbaka, medan norrmannen hörs ropa ”NYA DÄCK TILL RULLSTOLEN!!!!”
HURRA! Trafikverket har flyttat den hjärndöda stolpen rekordsnabbt!!!!
Men rekord är rekord, och ett steg i rätt riktning. BARA PÅ DEM KRISTER!!!


Ingrid

Men någonstans är det ju ett feltanäk när de gång på gång inte fattar att cykelbanan är en del av vägen?
Jag tittar på de friliggande gc-vägarna i mitt närområde och där står alla stolpar 40 cm ut i gräset, där finns ingen konkurrerande bana bredvid för motortrafik, men de som sysslar med körbanor verkar ju uppfatta gång- och cykelbanor bredvid som någon sorts parkmark, inte en del av systemet?
Tunnelseende.
Remsan mellan gångbanan och cykelbanan är ju också för smal för skyltar, rimliga vore att anlägga en avskiljare mellan körbana och cykelbana för skyltar som dessutom knappast är tänkta att gälla för cykel (oavsett hur dumt det än är att stanna och snacka på en smal cykelbana …. men troligen har de inte en funderat på stoppförbud i cykelbanan) utan att stjäla av gång- och cykelbana som redan är smala.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket – att lära gamla hundar sitta…

Trafikverket – att lära gamla hundar sitta…


Det blir inte mycket tydligare än så här. En statlig myndighet som är helt i otakt med sin omvärld, styrdokument och vad som sägs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och kör på som om ingenting har hänt.

Tills omvärlden reagerar och säger – så fan heller, nu får ni för sjutton skärpa till er. Då tvingas Trafikverket göra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan lördagsgodis står de där och tjurar.

Artikel i StockholmDirekt

Vad har hänt? Jo, en bro ska renoveras på Drottningholmsvägen i Stockholm – en stor infartsled för både bil- och cykeltrafiken. Då väljer Trafikverket en metod för renoveringen som upprätthåller samma antal körfält för biltrafiken, men stänger av cykel- och gångbanan. Cyklister och gångtrafikanter hänvisas istället till en mycket lång och besvärlig omväg, vilket är stick i stäv med styrdokumenten som säger att hållbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

Rött streck Trafikverkets ursprungliga förslag på omledning av cykeltrafiken (och gång) – i 6 månader. Från cykling på cykelbana (blått streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat mängder av passager över gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska över stora och besvärliga Ulvsundaplan. Omledningen innebär en fördubbling av restiden.

Trafikverket har gjort så kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att innebära för kapacitet och framkomlighet – för biltrafiken. För cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara några streck på en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska lösningar på hur det faktiskt ska gå till. Det får bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens – alltså som vanligt när det gäller cykel och vägarbeten. Men man får väl ta det lite lugnt när man cyklar – så att vi kan upprätthålla biltrafikens framkomlighet.

Några så kallade mobility management-åtgärder (MM) har vi inte heller sett från Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande när Trafikverket har rapporter och handlingsplaner på hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle gått ut och informerat hushållen i västerort om arbetet och tipsat om alternativa färdsätt och färdvägar – hållbara färdsätt – för att underlätta för trafikanterna. För att som projektledaren säger, undvika att hel västerort blir en enda parkeringsplats. Nä. Så gör inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bilåkandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall läsa dessa fina ord och dokument på Trafikverkets hemsida:

För att åstadkomma verklig kundnytta måste transportsystemet fungera även när det uppkommer störningar i samband med bygg- och underhållsarbeten. Det måste synas att alla resenärer är viktiga, med en extra tonvikt på kollektivtrafikanter, cyklister och fotgängare.

Genom att tillföra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets åtgärdsarsenal för störningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillgänglighet för olika trafikantslag förbättras avsevärt

Så här fin och illustrativ är framsidan på Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den där som bara finns men inte används:


Men som sagt, nu blir det inte som Trafikverket ursprungligen tänkt sig. För det finns de som säger ifrån. Att nu får det fan vara nog. Att det är dags för rättning i ledet.

Verket har nu hittat en annan lösning. En lösning där alla får plats och slipper långa omvägar. Så det går om man vill. Måste bara lära gamla hundar sitta först.

Relaterade inlägg:

 

 

 


Antal kommentarer: 2

Mia

Underbart! Vilken strålande insats av dig och övriga. Vågar vi hoppas att Trafikverket lärt sig något till nästa gång? Eller krävs det att ni/vi ständigt ligger på?


Krister Isaksson

Mia, tack! Vet inte, misstänker att det inte kommer att gå av sig självt utan att man måste ligga på ett antal år till…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket briljerar!


Nu är det slut på eländet!
Trafikverket har samlat all sin expertis och kommit på en lösning. Cyklandet, eller ska vi kanske säga pulsandet, i massor av snömodd längs Roslagsvägen/E18 är över. Trafikverket har funnit en lösning som gör att detta elände snart är ett minne blott.


Foto: Pär Bygdesson

Lösningen: de ska ploga långsammare!

I massor av år har cyklister felanmält detta elände. När Trafikverket plogar körbanorna på E18/Roslagsvägen vräks snömassorna upp på cykelbanan bredvid. Cykelbanan blir därmed ofarbar, ibland under en längre period. Och så blir det mer eller mindre efter varje snöfall och röjning. Cykelbanan är alltså förvaringsplats för körbanornas snömassor.

Hela poängen med röjning av dessa trafikleder med fler körfält är flera fordon som kör tillsammans med en viss hastighet för att kunna trycka bort snö. Och för att inte hindra övrig trafik allt för mycket. Och för att blir klara någon gång. Kan ju inte drälla omkring hur länge som helst. Fundera över hur detta ska kommuniceras ut till alla dessa olika förare. Att just utmed detta avsnitt, en kort sträcka på Roslagsvägen, är det hastighet X som gäller. Svevia och andra utförare har en mängd underentreprenörer, olika fordon och förare år från år – och detta är alltså Trafikverkets tillförlitliga och hållbara lösning: långsamplogning!

Minst sagt häpnadsväckande att efter år av elände och felanmälningar lyckas ansvariga på Trafikverket kläcka ur sig detta. Tror de ens en gång själva på detta? Men så klart, det är ju billigare än att sätta upp skärmar mellan körbanan och cykelbanan. Så som det finns skärmar på andra utsatta sträckor. Med tanke på att Trafikverket skrotade snabbcykelvägen utmed denna sträcka kanske jag inte ska vara så förvånad över denna briljans från verket. Verket har ju även en uttalad motvilja att börja sopsalta cykelvägarna, trots de väldokumenterade effekterna. Vi ser ett Trafikverk som uppenbarligen saknar grundläggande cykelkompetens. Hur ska Trafikverket då kunna förverkliga regeringens uppdrag ökad och säker cykling?

Misstänker att jag får anledning att återkomma i frågan nästa vinter…

 

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 8

Mia

Haha, jag är ju långt i från någon expert på snöröjning. Men det tog dem alltså ÅR att komma på denna lösning – långsamplogning! Och de tror uppenbarligen på att det kommer fungera. Eller kanske är det bara ett svar för att kortsiktigt bli av med frågan från sitt bord?


Erik Johansson

Stockholm stad verkar köra på att försöka röja prioriterade cykelvägar efter att motortrafiklederna blivit röjda, det fungerar så där. När all snön kom i november så låg det bokstavligen tusentals ton motortrafikledsnö på cykelbanorna, och en cykelbaneplogbil verkade ha kört fast i denna kompakta massa och stod där i 48h.


Pelle

Varför inte lägga in som rutin att de plogar cykelbanan direkt efter att de plogat roslagsvägen? Typ tre minuter.


Krister Isaksson

Mia, briljanta idéer tar tid ibland! 😉


Krister Isaksson

Pelle, föreslår det eller/och skärmar i detta inlägg: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/cykeltrafik-nagot-trafikverket-fullstandigt-skiter.htm


Magnus Billberger

Är visserligen anställd av Trafikverket, men detta är en sida av arbetsgivaren som jag kan känna mig extra ostolt över. Nu är det ju så att jag är långt ifrån ensam bland mina kollegor att känna så, och jag och vissa med mig försöker verka för cykling inom ramen för våra handlingsutrymmen. I det sammanhanget är det extra värdefull att få del av redogörelser av detta slag Krister. Detta är en klockren fråga som jag ska ta med mig till ett förestående möte som jag lyckats nästla mig in i. Tack Krister!


Krister Isaksson

Magnus, så lite så. Vet att det finns de som kämpar för cykel på Trv. Ni är för få och har för lite handlingsutrymme/mandat. Och det är detta som jag från mitt lilla håll försöker ändra på. Blir glad att du ser inlägget på detta sätt, att det ev kan hjälpa er situation/arbete.


Campagnolo

Hur svårt är det att synkronisera snöplogningen på väg och cykelbana? Troligen oöverstigligt för de som upphandlar, men hur svårt skulle det vara för normala människor?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Det här gör mig ledsen


Att kunna göra det lite bättre för andra människor – det är för mig en stark drivkraft i mitt arbete. Det ger mig en inre tillfredställelse att veta att deras vardag blev lite enklare och bättre. Som detta exempel, där min artikel om lastcyklar innebar att Toves familj fick upp ögonen för detta fordon och nu fått en ökad frihet och dimension i sitt liv. Att jag sen dagligen arbetar med att försöka åstadkomma bättre cykelinfrastruktur för dem att färdas på gör ju inte saken sämre.

Därför blir jag så ledsen när jag läser detta:

Det handlar alltså om att en kranbil blockerar hela cykelbanan. Och inte bara hela cykelbanan. Den blockerar även gångbanan – gående och cyklister kan inte passera på ett tryggt och säkert sätt. Och att någon har invändningar på uppställningen av kranbilen kan man ju tycka är ”tramsigt”.

För mig är det långt ifrån tramsigt. För mig handlar det om insikt, om empati, om medmänsklighet. Allas rätt att kunna förflytta sig i vår stad, någorlunda säkert och tryggt, oavsett om man går, cyklar eller åker bil. Det kan man inte göra när det ser ut så här på denna plats.

Det finns självklart ett regelverk kring hur dessa arbeten med mobilkranar ska gå till. Och det krävs tillstånd. Varför då kan vi ju undra? För det handlar om ansvar och säkerhet. Arbetet sker ju genom att man lånar någons annans mark eller egendom. I detta fall allmän mark – en gång- och cykelbanan – som ju trafikeras av människor. Då kan det vara bra om vi hanterar dessa människors behov av framkomlighet på ett säkert och tryggt sätt. Alla människor, oavsett fysisk och mental förmåga. Hur ska Tove och hennes familj passera detta område? Hur ska mannen i rullstol göra det? Den synskadade kvinnan? Mannen med rullator som har lite svårt att gå? De två barnen? Genom att utforma en lämplig och säker omledning av gående och cyklister löser man detta – för alla.

Det handlar också om att kontrollera att det går att ställa en kranbil på platsen. Klarar konstruktionen belastningen eller finns det risker? Kan den till och med välta och skada egendom och människor? Kan lyft ske på ett säkert sätt? Finns det kraftledningar eller andra installationer och så vidare. Och om det blir skador på egendom är det ju bra att veta vem som gjort dem och ska betala, så skattebetalarna slipper stå för kostnaderna. I detta fall så fanns inget tillstånd för uppställningen av kranbilen. Det är enklare, snabbare och billigare att skita i det. För de ska ju bara…

Det brukar just vara nästa invändning. Att det bara är ett tillfälligt arbete. Ja så är det nog, det kan ju inte ta en evighet att putsa fönster. Men det spelar ju ingen roll – det är ju här och nu det händer. Säkerheten och ansvaret är ju inte mindre viktigt för att det är tillfälligt. Och behovet att passera finns ju där och måste hanteras. Ska hanteras enligt regelverket. Men eftersom det är ”tramsigt” kanske vi ska strunta i regelverket? Köra lite mer på chans så att säga.

Nästa invändning som brukar komma är: ”ska man inte få putsa fönster och underhålla fastigheten?” Självklart ska man det, följ regelverket så går det ju hur bra som helst. För alla.

Vi vet ju idag vad denna ”tramsiga” inställning leder till. Finns forskning och studier från VTI och Trafikverket. Det leder till att gående och cyklister är de trafikantgrupper som skadas mest vid vägarbeten. Och det beror många gånger på undermåligt utformade vägarbetsområden och att ansvariga inte följer regelverket. Vill vi ha det så?

Sen har vi den lite större bilden av detta fenomen. I förlängningen är det detta och liknande brister som leder till att många människors mobilitet beskärs. De ger sig inte ut på grund av risken att råka ut för problem och svårigheter på sin färd. De blir kvar i sina hem och stillasittande. En inskränkning i deras frihet. En fysisk inaktivitet som leder till en nedåtgående spiral. Och där det kommer krävas mer stöd och insatser från samhällets sida för att deras liv ska fungera.

Jag vill ha en stad för alla.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 3

Arne B

Jag vet en person som cyklat in i sådana stödben som stod på cykelbana. Hans ryggmärgsskada och partiella förlamning är knappast tramsig.


Trafikistan.se

Människor är i allmänhet beredda att bidra till gemensamma värden om de ser att andra också gör det, men inte annars. Varje person som visar att hen inte bryr sig utan bara gör det lätt för sig själv raserar en del av den allmänna tilliten och empatin. Därför får hänsynslösheten som kranbilen demonstrerar större konsekvenser än som märks på platsen.
Ingen behöver tveka på att folk blir sura på den. Och när de sedan kallas tramsiga krackelerar vår samhörighet än mer.
Ingen behöver heller tveka på att den som visar ödmjukhet och anstränger sig för att andra ska kunna passera på ett bra sätt väcker sympati. Det är alltid roligt att känna att man är räknad med.


Krister Isaksson

Trafikistan.se Stort tack för de orden Rolf!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

HELA systemet måste fungera

HELA systemet måste fungera


Det här är ingen kritik mot landstingsrådet Gustav Hemming i Stockholm. Istället får han personifiera en förhärskande uppfattning och syn på cykeltrafik.

I flera av våra städer finns det både kommunala och statliga vägar. De knyts ihop på olika sätt och bildar en form av helhet, ett sammanhängde nät – ett system. Så att man effektivt och funktionellt kan förflytta sig med bil. Det är ju svårt att få någon vettig funktion på E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala vägnäten. Likaväl som det är svårt att få någon vettig funktion på de kommunala vägnäten utan E4:an och Essingeleden – det hänger liksom ihop.

Så ser det inte ut för cykel. Och inte ens mentalt hos många av våra beslutsfattare och planerare gör det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm är Trafikverket väghållare, många gånger även för de gång- och cykelvägar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsvägen, Huddingevägen, Gudöbroleden och Ältavägen. Många gånger finns det inga andra alternativ att cykla än dessa sträckor, det är dessa sträckor som gäller eller så får man cykla långa omvägar.

Samtliga av dessa cykelvägar lider av dålig utformning och bristfälligt drift och underhåll. Det blir särskilt tydligt denna årstid. Men de ingår i ett system, i en helhet – i de regionala cykelstråken. För att man hjälpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. För att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis så som vägnätet för biltrafiken och så som vi kör bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut så här på dessa stråk denna årstid:


E18/Roslagsvägen Foto: Björn Stenberg


E18/Roslagsvägen Foto: Pär Bygdesson


Huddingevägen Foto: Andreas Peleback


Huddingevägen Foto: Fredrik Rosenqvist

Det är till och med så dåliga förhållanden ibland att Nacka kommun ingriper och gör det Trafikverket ska göra:

Det är alltså ofarbart på dessa cykelvägar. Och andra alternativ för cykeltrafiken finns inte. Bilvägen har hela tiden varit farbar.

Och då spelar det ju ingen roll hur bra eller dåligt kommunerna runt omkring röjer sina cykelvägar när det ser ut så här. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka på kommunens cykelväg…

När jag då försöker göra ansvariga uppmärksamma på detta blir svaret ofta detta:

”Dock är kommunen huvudpart” – en helt onödig och oväsentlig upplysning. Det här gäller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelvägar. Oavsett om de ansvarar för 5, 10 eller som är fallet 30 procent av de regionala cykelvägarna. De måste ju fungera om helheten ska fungera.

Även vår infrastrukturminister upprepar detta om och om igen – kommunerna har huvudansvaret för cykling i landet.

Men… Så här skulle de aldrig säga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret för ett system. Och sen blunda för att det inte hänger ihop eller inte går att använda på grund av usel drift och underhåll. Där är systemet och helheten en självklarhet som inte behöver diskuteras.

Så inte cykel. De som dagligen försöker cykla utmed dessa leder, på Trafikverkets cykelvägar, skiter ju fullständigt i om det är stat eller kommun som har ansvaret för cykelvägen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig från A till B med grundläggande funktioner så som framkomlighet och säkerhet. Som vi kan göra med bilen – för där tar var och en ansvar för sin del.

Återigen, detta är ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer på hur djupt rotat ett visst synsätt är och därmed hur svårt det är att få till ett cykelsystem – en helhet. Vi ägnar mer tid åt att försöka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I stället för att lösa det problem vi har framför ögonen – fixa helheten, fixa systemet – genom att var och en tar ansvar för sin del. Ett system där Trafikverket ska ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar och kommunerna ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar – då först fungerar det.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 9

Arne B

Kanske krävs det ett Cykelverk med egen budget som ansvarar för åtminstone underhåll. Det skulle göra ansvaret tydligare och sudda ut kommungränser och Trafikverket.


Gustav Hemming

Det här är absolut ingen kritik mot dig, men det finns en del annat du kunde ha nämnt i din bloggpost, där du rycker ut en tweet ur sitt sammanhang. Jag tycker nog att jag gjort rätt mycket – kanske mer än någon annan politiker – för att stärka det regionala perspektivet och känner inte att det är riktigt rättvist att göra mig till en symbol för ”sakernas tillstånd”…
Ingen skulle vara gladare än jag om landstinget hade legitimitet och befogenhet att bevaka systemeffektiviteten i trafiksystemet. Det är faktiskt en sak jag driver opinion för, se exempelvis
https://www.svd.se/sa-kan-vi-minska-biltrafiken-i-city
Jag jobbar också aktivt för att stärka det regionala perspektivet genom en regional cykelplan, ett regionalt cykelkansli och ett regionalt cykelbokslut där kommunerna benchmarkas. Men klampar jag och landstinget in för hårt på områden där kommunpolitikerna anser att de har huvudansvar riskerar detta viktiga arbete att försvagas. Däremot väckte jag frågan – i samma twittertråd – att det kanske behövs någon form av regionalt cykelpolitikernätverk som kan vara en part till Trafikverket och börja forma en starkare regional cykeltrafikbevakning. Du kunde också nämnt hur jag tillsammans med Daniel Helldén uppvaktat Trafikverket om Täby-Frescati-stråket. Något som f ö väckte vissa reaktioner från de övriga berörda kommunerna.


Kalle

Gustav Hemming, patetiskt svar! Typiskt politiker prat utan att göra något handgripligt som ger synlig resultat. Sluta gå runt med ulltofflor, ryt till och verkställ; TACK!


Anders Andersson

Tack Gustav Hemming för det du gör. Det är uppskattat.
Kalle här nedan är en typisk, patetisk, baksätesförare som ”vet” precis hur alla andra ska göra, men är för fin för att göra något själv. Det finns gott om plats för den som vill kavla upp ärmarna och göra lite nytta i politiken – men det är ju bekvämare att sitta i baksätet och gnälla…


Patrik

Bra Krister. Fortsätt så.


Anders J

Jag förstår fortfarande inte vad det är som gör att Trafikverket röjer bilvägen men inte cykelvägen. Är det oklart vad som gäller? Resonerar de som att ”det här är vårt uppdrag, men vi skiter i det…”
Har de inte resurser att göra både och?


Erik Sandblom

Gustav Hemming, du skriver ”Men klampar jag och landstinget in för hårt på områden där kommunpolitikerna anser att de har huvudansvar riskerar detta viktiga arbete att försvagas.”
Men artikeln handlar ju om att Trafikverket ska snöröja sina cykelbanor. Det kan väl knappast göra kommunerna ledsna om du påtalar det? De blir väl snarare glada om de får bättre snöröjning på vägarna.


Anders Andersson

Ett försök till analys:
Trafikverket sitter i Borlänge. Där finns inte den sammanvuxna bebyggelsen vi har i Stockholm. Det finns förvisso en och annan cyklist som bor i Borlänge och jobbar i Falun men däremellan är det glest – och behovet av att snöröja statliga cykelvägar mellan centralorterna är mkt litet. I Stockholm finns däremot ett kontinuum av bostäder och arbetsplatser från Botkyrka till Danderyd och där är de statliga vägarna en del av det nätverk alla cyklister använder sig av. Tanken att man skulle stanna i sin kommun/centralort och inte cykla in i grannkommunen är lite absurd i Stockholm, men en realitet i största delen av Sverige.
Och – underlåtenheten att plöja drabbar ju faktiskt bara några få Stockholmskommuner några få dagar om året och möjligen någon i Gbgs-området (antalet cyklister på bonnalandet runt Malmö eller Lund, de dagar snön slår till i Skåne är däremot extremt få – det kan jag försäkra efter 8 års cykelpendlande Lund-Malmö). Så Sveriges övriga 270 kommuner har helt enkelt inte detta problem – och stockholmarna är ju väldigt gynnade i alla andra fall (får mest vägpengar, får T-bana, tunnlar etc etc) så får de väl stå ut lite – det får ju alla andra kommuner göra. Att hålla snöröjningsberedskap även för cykelbanorna kostar ju – och behovet är ju bara några få dagar per år.
Bilvägarna ska man inte jämföra med. De måste under alla förhållanden plogas för att samhällsfunktionerna ska fungera (mat o kläder, avfall, servicefordon, utryckningsfordon…) – att sen vissa pendelbilister drar nytta av detta faktum har faktiskt inte med saken att göra.


Johan

Som pendelcyklist längs Huddingevägen har jag i många år förbannat Trafikverket för deras minst sagt nonchalanta syn på snöröjning av cykelbanan. Likaså i början av den här säsongen. Efter de sista två snöfallen har dock snöröjningen faktiskt fungerat. Nu i veckan tog det visserligen något dygn innan de röjde av de snömängder de hade skottat från vägen upp i gång- och cykelbanan, men när det väl röjdes skrapades det så rent så att t.o.m. stora delar av gruset, som så frikostigt tidigare under vintern har hällts ut, följde med.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*