Blogg

Spår av cyklister, många cyklister



Uppdaterat 2017-02-17

Spåret är tillbaka! Nu redan i februari. Det stora antalet cyklister som färdas här blåser rent en smal strimma. En strimma som alla vill cykla i. För ingen vill ju cykla på grushavet. Ett grus som inte gör någon som helst nytta – tvärtom, gruset ökar bara olycksrisken.

Ett grus som kommer ligga här till i maj. Till maj!

Allt detta grus skulle vi slippa om cykelvägarna sopsaltades. DET är en metod för ökat och säkert cyklande.


2017-02-17 

Ursprungligt inlägg 2016-04-06:

Det här älskar jag. Inte att det är tonvis med farligt grus på cykelbanorna, utan spåret. Spåret som visar att här färdas cyklister, massor av cyklister. För det krävs en hel del cyklister för att dessa spår ska uppstå. Spåren lös helt med sin frånvaro för 10 år sedan, då var antalet cyklister inte tillräckligt för att få till dessa spår. Men nu är vi så många att spåren bildas.

Och alla vill färdas i dessa spår, så det blir ju lite smalt…

Och detta finns på många sträckor, ett tydligt tecken på att cyklister inte gillar grus.


Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 9

Arne B

Det är sååå tydligt vad cyklister tycker om grus.


Krister Isaksson

Arne B, ja verkligen. Och här kommer det säkert ligga en månad till…


Anonym

NEJ INTE DET FARLIGA GRUSET SOM ANFALLER!!!!


Magnus Billberger

Den centrala fråga måste vara: Vem behöver gruset? Om en yta är isig så blir den hal. Lägger man ut grus så kan fäste skapas, men det förutsätter att det finns en kontinuitet av grus mellan den hala ytan och objektet som rör sig på ytan. Detta är lätt att uppfylla för en skosula eller för ett bildäck. Ett cykeldäck har dock så liten anläggningsyta att grusningen får en klart begränsad effekt på fästet. Ett dubbdäck för cykel är en ypperlig lösning för hantering av halkan. Med dubbar som sticker ut betydligt längre än de får göra på bildäck och med en hög dubbtäthet även hos de glesast dubbade däcken så finns allt grepp man kan önska.
Cyklisten behöver inget grus så låt bli att grusa ytor endast avsedda för cykel och var sparsam/selektiv på gemensamma ytor.


Krister Isaksson

Magnus, du berör en sak som är så tydlig när man arbetar med cykel. Det bedrivs väldigt lite forskning och utveckling på området (till skillnad mot biltrafiken). Det skulle ju vara helt otänkbart att använda sig av en halkbekämpningsmetod för biltrafiken som är usel på uppgiften och som när halksäsongen är över blir en halkfara i månader! Men så är det för cykeltrafiken, och i nästa stund läggs ansvaret helt och hållet över på cyklisterna att hantera situationen. Undra hur det skulle låta om 20 procent av singelolyckorna för biltrafiken i april månad kunde härledas till väghållarens så kallade ”halkbekämpningsmetod”?


Trafikistan.se

Spåret är intressant på flera sätt. Jag tror att cyklister spontant cyklar mitt i sin bana om den inte är väldigt bred. Just denna bana är dubbelriktad, och man kan undra varför det inte bildas två spår. Men spåret på enkelriktade banor bildas nog ännu oftare mitt i.
En sådan preferens i cyklandet försvårar omkörning.
Men jag tror samtidigt att man gärna cyklar där det är som slätast. Det kunde man testa genom att gå ut och handgripligen sopa så att spåret på en sträcka drar sig närmare ena kanten och sedan se om cyklisterna följer med då.
I så fall kunde man förbättra omkörningsmöjligheten genom att göra högra halvan av en enkelriktad cykelbana aningen slätare än vänstra. Troligen behövs väldigt lite skillnad, men de som behöver komma om får bättre plats.
Göteborgs cykelfartsgator har en asfaltsträng mitt i körbanan och slipade plattor på sidorna. Det är ett (dyrt) sätt att åstadkomma den omkörningsfil jag är ute efter.


Anna Jogrenius

Ytterst talande! Håller helt med Magnus och hoppas att bilderna delas med de som beslutar om grusning på vägförvaltning (eller vem som gör det).


Anonym

Här i trakterna är mycket gc-vägar och antingen per design eller i praktiken gemensamma ytor (vita linjer syns inte under snön), så att inte sanda leder till fotgängare på akuten: inte bra. Å andra sidan, hur tycke nytta gör sand *under* snö och is, så varför inte vara snabbare med att sopa upp eländet? Och jag har sett fotgängare stå på örönen pga av lös sand i sluttning, så det är inte bara ett problem för cyklister.


Tomas

Men alla stackars gångare som måste gå i cykelbanan då?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cykel i bostadsannonser


Snart kommer vi kunna läsa bostadsannonser som innehåller detta:

  • Stor och säker cykelparkering, inomhus i entréplan. Även för lastcyklar och cykelkärror
  • Serviceplats att tvätta och sköta om sin cykel på
  • Cykelpool, även med lastcykel och kärror
  • Utomhusparkering på gården och utanför entrén
  • Serviceavtal med lokala cykelhandlaren
  • Cykelavstånd till olika målpunkter i staden i minuter

 Tro mig, detta är inte långt bort. 

 

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 1

Torbjörn Albért

Det kommer att ske när man i höst börjar bygga i Rosendal, Uppsala. (10.000 ska bo tio minuter och nerförsbacke till centrum och stationen.)
Kanske rent av får se hela listan. Se koncepten hos vinnarna av markanvisningstävlingen i etapp 2:
http://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/rosendal/utveckling/delomraden/
Granne med Stadsskogen dessutom. Håll er borta nollåttor! 😛



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Den svenska cykelförhandlingen

Den svenska cykelförhandlingen


Vill vi få fart på cyklandet i landet? Vill vi få mer och bättre cykelinfrastruktur på statlig, regional och kommunal nivå? Vad sägs om åtgärder, investeringar, prestationer och motprestationer för cykelns tillväxt, samlade i ett och samma paket? Tillsammans med en klar och tydlig plan över vem som gör vad samt en tidsplan för alltihop.

Vill vi det? I så fall har jag svaret hur vi ska göra:

Den svenska cykelförhandlingen

Regeringen och infrastrukturministern tillsätter helt enkelt Den svenska cykelförhandlingen. Det här är ett djupt rotat och traditionellt arbetssätt när det gäller Sveriges viktigaste transportinfrastruktur. Vi har Dennispaketet, Stockholmsförsöket och trängselskatterna, Bromma flygplats och Sverigeförhandlingen. En Sverigeförhandling som faktiskt har ett litet cykeluppdrag – detta efter råd från mig till infrastrukturministern.

Så arbetssättet är inget nytt. Det jag föreslår är en modell som har använts om och om igen – låt oss nu bara göra samma sak med cykel denna gång.

Då blir det tydligt vilka åtgärder och investeringar som krävs på nationell, regional och lokal nivå. Det blir också tydligt vilket ansvar de olika parterna har – vad staten ska göra, vad regionerna ska göra och vad kommunerna ska göra – för cykelns tillväxt. Glasklara prestationer och motprestationer.

Vi behöver få detta på papper: orden och de så viktiga strecken på cykelvägarna på kartan. Till detta kopplas sedan prioriteringar och tidplaner: det här ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Helt enkelt grundläggande villkor och förutsättningar för att lyckas. Förhandlingen bör även bestämma standarden för cykelinvesteringarna, såsom dimensionering, framkomlighet, separation och så vidare. Sist men inte minst måste finansieringen fastslås, samt vilka samhällsnyttor som kommer av dessa investeringar.

För att ro detta iland behöver vi en mycket erfaren förhandlare. Någon med hög trovärdighet, politiska kanaler och erfarenhet från tuffa och svåra förhandlingar. Någon i stil med en tuff och elak före detta statssekreterare, eller en före detta näringsminister och fruktad näringslivstopp – så som man gör i andra viktiga infrastrukturfrågor som samhället måste lösa.

Så Anna Johansson, nu har du chansen att bli unik. Att bli den infrastrukturminister som sätter Sverige på den internationella cykelkartan. Som ser till att cykeltrafik får en framskjuten och betydande roll i det svenska transportsystemet. På såväl statlig, regional som kommunal nivå.

Ta chansen är mitt råd.

Relaterade inlägg:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kärlek till mina cyklar


Jag är inte helt förtjust i att meka cykel. Är inte heller särskilt duktig – kanske har ett samband? Men jag tycker om en ren, snygg och välfungerande cykel. Och den får absolut inte skramla eller föra oljud – det gör mig galen.

Så om detta ska fungera som jag vill bör jag kanske förkovra mig lite i cykelmekandets värld. Sagt och gjort, jag kontaktade Henrik van Ingelandt på Hanky Racing och frågade om han genomför privata mekkurser. Jag ville ju lära mig just mina cyklar och komponenter och inte gå någon allmän mekkurs som tar upp allt möjligt som jag inte har så mycket nytta av.

Självklart fixar vi det var Henriks besked. Och i går kväll stod vi där i min källare och mekade hoj. Det var en mycket rolig och lärorik kväll, full av cykelsnack och dumma frågor. Och mina cyklar är nu som nya, hurra!


Ett proffs och en fullblods amatör mekar cykel! 

Kvällens höjdpunkt var:

Henrik: Nu hör du att bromsen är rätt justerad

Jag: Eh va? (alltså, Henrik tryckte in och släppte bromshandtaget några gånger, cykeln stod på golvet och hjulet var helt stilla)

Henrik: Ja hör här

Jag: Skämtar du?

Och sen så demonstrerade Henrik ljudet från en ojusterad broms. Och ta mig tusan, det var en påtaglig skillnad i det ljudet.

Så nu kommer jag alltid jaga det perfekta bromsljudet!

Stort tack för en härlig kväll Henrik!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket ger fingret åt cykeltrafiken


Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på Gröndalsbron i Stockholm (del av Essingeleden). Ansvarig för arbetet är Trafikverket. Detta har fått påtagliga och mycket besvärliga konsekvenser för cykeltrafiken på sträckan. Gröndalsbrons cykelbana är utpekat som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen och som pendlingsstråk i Stockholms cykelplan – vi kan kalla den för cykeltrafikens förbifart. Alltså ett stråk av stor betydelse. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa. Där god framkomlighet ska råda och bra standard på drift och underhåll – året runt, dygnet runt.


Kartbild från den regionala cykelplanen – det regionala cykelstråket över Gröndalsbron


Kartbild från Stockholms stads cykelplan – pendlingsstråket över Gröndalsbron 

Idag ser det ut så här:

Trafikverket gör gångbana av regionalt cykelstråk och Stockholms stads pendlingsstråk. Här ska du kliva av och leda cykeln. Hur du ska kunna mötas är av underordnad betydelse… Foton: Mats Danielsson

Så här säger den regionala cykelplanen, som Trafikverket var projektledare för:
Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert – så cyklar vi i Stockholmsregionen!

Det vi ser på bron är knappast i linje med den visionen – tvärtom stick i stäv med visionen. Om vi nu inte har väldigt olika uppfattning vad som är smidigt, smart och säkert. 

Självklart hade Trafikverket kunna valt en annan lösning på utformningen av arbetet. En utformning som påverkat cykeltrafiken mindre. Till exempel flyttat ut betongbarriärerna så att den redan smala cykelbanan hade behållit sin bredd. Särskilt nu när trafiken minskat på Essingeleden till följd av trängselskatten. Men inte.

Så enkelt det varit, flytta ut betongbarriären och bibehåll cykelbanans bredd. Foto: Tobias Olsson

Trafikverket gör som så många gånger förr den dålig, enkla och billiga lösningen. Lösningar som aldrig sätter cykeltrafikens framkomlighet eller säkerhet högt – vilket det nu finns forskning och studier som visar tydligt.

Men hur är det nu vår infrastrukturminister brukar säga: cykeltrafik är främst ett kommunalt ansvar

Och upprepar man det tillräckligt ofta så får man ju självklart sin egen myndighet att agera därefter. En myndighet som fokuserar på att skydda bilister men inte cyklister.

Ännu en gång får vi bekräftat att den statliga cykelpolitiken fullständigt havererat.

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 3

Uffe

Men kolla! Om jag inte ser fel är det en Gekko från HPvelotechnik! Himla trevlig hoj, som fler borde ha.


ekstromenator

Jag tittar på staketet och konstaterar att det inte uppfyller kraven på att separera allmänhet från arbetsplats.
Rimligt vore ett sk byggstaket med klumparna vända från cykelbanan.
Utöver detta håller jag med om att betongavspärrning mot motorfordonens körbana borde kunna flyttas då det både finns lite väggren markerad samt som redan nämt trafiken minskat betänkligt på Essingeleden sedan tullavgift infördes.


Krister Isaksson

ekstromenator, min erfarenhet efter snart 20 år i branschen: det finns ALLTID andra lösningar. Om man vill, bryr sig och anser att cykeltrafiken ska ha grundläggande förutsättningar för att kunna förflytta sig.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Den obotliga alkoholisten raglar vidare…


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur svårt Stockholms stad har att genomföra och förverkliga en planering som innebär både fler bostäder/byggnationer och bättre cykelinfrastruktur. Det går inte, verkar vara en omöjlig ekvation att genomföra och då sätts cykeltrafiken ständigt på undantag.

Och nu kommer nästa bekräftelse på denna tillsynes obotliga sjukdom hos staden – Gubbängsfältet.

Stadsbyggnadskontoret vill utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med tre idrottsplaner för främst fotboll och rugby. Förslaget innebär också en motionsslinga och andra mindre aktivitetsytor. Till dessa planer skapas i den västra delen av fältet servicebyggnad för omklädningsrum, klubblokaler, samlingslokal och café. Mer info här.

Först vill jag göra en sak väldigt klar. Jag är inte motståndare till fler bostäder, förtätning, sporthallar osv – jag är motståndare till undermålig planering som inte klarar av att göra både ett sportfält och ett gent och prioriterat pendlingsstråk för cykel. Särskilt då det finns upprepade politiska beslut att så faktisk ska ske.

Cykelvägen har helt och hållet anpassats efter sporfältet och parkmiljön. Inga av de kriterier som anges och beslutats för ett pendlingsstråk har fått genomslag – inga överhuvudtaget. Trots att Översiktsplanen säger att så ska ske, trots att Framkomlighetsstrategin säger att så ska ske, trots att Cykelplanen säger att så ska ske. Men icke sa Nicke – de appliceras inte här.

Tvärtom kommer det bara bli sämre för pendlingscyklister – de som ska vara prioriterade. Sträckan finns utpekad som prioritet 1 i cykelplanen – det märks inte i detta förslag. Sträckan blir längre än tidigare, se bilden nedan. Blått streck är dagens befintliga cykelväg. Rött streck är förslaget på hur cykelvägen ska dras.


Blått = befintlig cykelväg, rött = förslag på ny cykelväg. Plankarta Stadsbyggnadskontoret

Den blir inte bredare som cykelplanen anger ska ske och därmed blir det heller ingen separation mellan gående och cyklister som planen anger. Förutom att sträckan blir längre så blir det även sämre framkomlighet. Ett sportfält innebär ju ökad aktivitet vilket självklart kommer ge ökad aktivitet även på cykelvägen – i form av fordon, gående, fotbolls-/rugbyspelare, olika evenemang och turneringar, food-trucks, bommar, grindar osv. Så här ser det ut när handbollsturnering pågår på fältet:

Gubbängsfältet, pendlingsstråket uppe till höger i bilden. Foto: Sv handbollsförbundet

Vi ser i planen en cykelväg som helt anpassats efter sportfältets villkor. Och inte bara sportfältets villkor, utan även efter landskapets villkor – den böljar fram mellan träddungarna. Så som man gjorde på Järvafältet och inte rakt och gent som cykelplanen anger.

Det som upprör mig allra mest är när man läser planbeskrivningen. En planbeskrivning är det dokument som anger syftet, förklarar innehållet och konsekvenserna av detaljplanen. Det finns överhuvudtaget inget nämnt om konsekvenserna för pendlingsstråket. Det redovisas inte ens att det är ett pendlingsstråk. Och detta är det dokument som våra politiker fattar beslut utifrån. Det ska vara ett beslutsunderlag, ett dokument som ska redovisa konsekvenser, för- och nackdelar. Inte ett ord om pendlingsstråket…

Jag skulle inte vara så upprörd om Stadsbyggnadskontoret gjort en analys av för- och nackdelar med denna utformning av pendlingstråket, sedan redovisar den och meddelar att utifrån för- och nackdelar är detta kompromissen som de förordar. Nu lyser den analysen helt med sin frånvaro, det nämns överhuvudtaget inte att detta är ett pendlingsstråk. Med andra ord är det ett högst ofullständigt beslutsunderlag och närmast ett tjänstefel vi har framför oss – och det är ständigt återkommande när det gäller Stadsbyggnadskontoret. Här kan ni läsa hur Stadsbyggnadskontoret hanterade pendlingsstråket i Stureby – det blev en parkeringsplats. Och konsekvenserna för cykeltrafiken? Inte ett ord…

Frågan som infinner sig hos mig: är Stadsbyggnadskontoret ett hot mot ökad och säker cykling?

Jag kanske är naiv men jag tror att det går att förena ett sportfält och pendlingsstråk – med en smartare och mer vidsynt planering – en planering i linje med de politiska besluten. En planering som förstår och tar hänsyn till cykeltrafikens grundläggande villkor. Då skulle pendlingsstråket på Gubbängsfältet dras så här:

Mitt förslag på pendlingsstråk för cykeltrafiken. Plankarta Stadsbyggnadskontoret

Och för dem som inte strävar efter effektiva transporter med cykel kommer ju möjligheten att cykla kringelkrok utmed sportfältet finnas kvar. Så då tillgodoses både tillgängligheten till sportfältet och cykelplanens standard för pendlingsstråk.

Och för att visa att detta inte är några enstaka fall utan ett djupt rotat systemfel så kan ni även titta på dessa inlägg:


Antal kommentarer: 5

Mia

Vad ska man säga? Häpnadsväckande! Om o om igen som du säger. Den lärande och utvecklande organisationen lyser med sin frånvaro får man säga.


Kalle

Krister, då borde vem som helst som bor i området och därmed är part i målet, kopiera en del av din artikel som räknar upp bristerna och överklaga detaljplanen i Mark & Miljödomstolen???


Mårten

Till din lista borde du också kunna lägga gästbloggaren som skrev om kolonnvägen.


Jonas

Tänk att det ska vara så svårt. Eller är det svårt? Jag får en känsla när man läser detta och dina andra inlägg att det är en ickefråga hos dessa tjänstemän. De verkar inte bry sig, de informerar sig inte om gällande planer och styrdokument utan kör på som vanligt. Med fullt stöd av sina chefer. Jag läste planbeskrivningen och det var minst sagt häpnadsväckande. Inte heller nämns konsekvensen av att vissa cykelvägar kommer gå på X-områden. Där har du ju tidigare redovisat att konsekvenserna av detta många gånger blir rent sagt usla för cykeltrafiken – men INTE ETT ORD om detta i beslutsunderlaget. Bedrövligt är det.


Trafikistan.se

Finns det ingen politiker i nämnden som kan tänkas begära en konsekvensanalys för pendlingsstråket?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*