Nu har ju sopsaltaren varit igång ett antal månader här i Stockholm och vi är några stycken som har möjligheten att få färdas på de sträckor där den far fram. Så här kan det se ut när den far fram och efter att den utfört sitt arbete:
Foto: Lennart Johansson
Foto: Alvin Lindstam
Foto: Jon Jogensjö
Så här ser det vanligtvis ut på cykelvägen vid traditionell plogning:
Foto: Jon Jogensjö

Vad säger då forskning och studier om sopsaltaren? Redan 1988 började man använda denna metod i Odense, Danmark. 10 år senare utvärderades metoden. Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:
Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.
Så i stort sett under alla vinterförhållanden har denna metod varit framgångsrik. 30 procent salt behövs jämfört med torrsalt. Metoden med saltlake är också 66 procent billigare än att sanda/grusa cykelvägar! Det är också av vikt att använda saltlake i förebyggande syfte (precis så som man använder salt på gator och vägar).
Slutsatsen i Anna Niskas (tidigare Bergström) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002 var: Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.
Så efter bara några månader av praktisk erfarenhet i Stockholm, tidigare forskning och mångåriga erfarenheter från andra städer vågar vi redan säga att denna metod är avsevärt bättre än traditionell plogning? Ja jag gör det! Rätt utförd och med rätt kriterier kommer denna metod vara helt överlägsen traditionell plogning 9 gånger av 10.

Nynäsvägen, här kanske sopsaltaren går på en nit! Här handlar det snarare om samordning så att två maskiner åker efter varandra. Vanligt förekommande när man röjer körbanor på trafikleder men mycket ovanligt när cykelbanor ligger utmed trafikleden. Foto: Mathias
Då är det bara att hoppas att Stockholms stad kommer till samma slutsats och inför detta i stor skala redan till nästa år. Samt att Trafikverket och massor av andra kommuner tar del av detta, lär sig, prioriterar om och skärper till sin vinterväghållning vad gäller cykelvägar.
Vad tycker ni?
Tidigare inlägg om sopsaltaren:
Antal kommentarer: 6
Dmitri F
Jag brukar alltid dra upp gamla sovjett vad gäller det där med maskiner och gatstädning. Vet inte hur det ser ut nu, men på 80-talet fanns gatstädare på varje kvarter i Moskva. Och framför allt på vintern såg man effekten av detta då man aldrig var tvungen att ha små spikar på skorna oavsett om man var 8 eller 80.
Bilvägen sköttes dock av maskiner.
Det har blivit ”smutsigt” att städa gatan för hand, istället har man maskiner som smetar ut hundbajset over halva stan. Och sen klagar man på arbetslöshet…. jaja.
Oavsett så finns det ju även i Sverige som vi har hört här på bloggen, snöröjare som jobbar för hand med bl.a. trappor (en polare extraknäcker som en t.o.m), så kanske borde ämbetet expanderas till svårplogade cykelbanor…
Krister Isaksson
Dmitri F, är det det som kallas utveckling o framsteg? In med färre personer i maskiner som gör saker fort och fel…
Johannes Westlund
Tja… I Sverige har man ju snöat in på att hela befolkningen ska tjäna i stort sett lika mycket oberoende vilka arbetsuppgifter man utför och vilken utbildning man har (samt att alla helst ska ha superfina titlar för sakens skull). Så illa att utbildning i många fall blir en förlustaffär jämfört med att arbeta med arbeten som kallas ”lågavlönade”. Sett till livsinkomst bör man ju fundera vad som är ”låg” och ”hög” lön…
Mer handröjning hade varit bra, särskilt som kommuner envisas med att använda mycket komplexa och svårplogade ramp/kanter vid övergångsställen (dvs hälften ramp ner till gatan och hälften vanlig gatstenskant) mm. Men handplogning av långa cykelbanor är möjligen overkill, men det ser ju ut att fungera i alla fall, vilket är bra mycket mer än vad man kan säga om viss snöröjning i det här landet.
Manne
Apropå Dimitri som nämnde gamla Sovjet. Jag minns Petersburg/Leningrad på början av 90-talet Där hade de sopmaskiner som snöröjde gångvägarna (cyklister var det ont om) Då tyckte jag det var högst omodernt men idag förstår jag ju att de i viss mån var före sin tid….
Snöfritt var det iallfalll!
Krister Isaksson
Johannes o Manne, det är svårt med utveckling och framsteg när det gäller ett trafikslag på undantag. Om det förhärskande synsättet är att detta fordon inte är ett transportsätt, man ska inte cykla på vintern, det finns inga pengar (läs vilja till prioritering) bland dem som är satta att sköta detta så är det ju inte så himla konstigt att det ser ut som det gör. Då är man inte heller särskilt intresserad av att lära nytt och följa ev. utveckling/förbättringar som sker på området. Jag kanske har fel så om någon vet så rätta mig gärna, men jag tror att den mest omfattande studie som gjorts på senare år är Anna Niskas doktorsavhandling, det är nu över 10 år sedan…
Johannes, kul att du nämner detta med övergångsställen och deras utformning. De ser ju ut så för att de ska anpassas för och lättare kunna användas av personer med funktionshinder, uppenbarligen inte under vintern då hela utformningen och funktionen försvinner…
Så tänk er att grundläggande funktioner i bil- och kollektivtrafiken inte fungerade under vinterhalvåret. Inte särskilt vanligt och om det händer är det under mycket korta perioder.
Som sagt, trafikslag på undantag…
Dmitri F
Det känns som att mycket bottnar i att jobb som ”gatustädare” har fått/getts en väldigt låg status och då är det inte längre PK för staten att anställa/anlita någon för att göra ett lågstatusjobb när det finns en maskin som kan göra samma jobb, oavsett om det är sämre eller bättre.
Men det är bara min åsikt 😉
Det finns säkert en drös socioekonomiska och andra faktorer bakom det hela som kräver en hel uppsats.