Bicycling
Blogg

Snöröjning i The Big Apple

01 mar 2013 av Antal visningar: 218

 

Jag har ju skrivit några inlägg om snöröjning av cykelbanor de senaste månaderna och tänkte att det var dags för en liten utblick i omvärlden. Så vi förflyttar oss över Atlanten och se hur snöröjningen av cykelbanor sker i New York, en stad som på många sätt är på frammarsch vad gäller cykel.

  Manhattan Bridge efter snöfall  Foto: Ignatzybanjo/Flickr

  Manhattan Bridge snöröjs! Foto: Ignatzybanjo/Flickr

  Manhattan Bridge efter snöröjning  Foto: Ignatzybanjo/Flickr

Landet som har flest nobelpristagare i världen, som har en försvarsbudget utan dess like och en militärmakt som härjar över hela världen och kan utplåna oss, som sände folk till månen på 60-talet – här handskottar man cykelbanor! En slutsats man genast drar är att lönekostnaderna är låga i detta land. Jag undrar hur lång tid det tog honom att ta sig över bron och om han vände tillbaka för att röja hela cykelbanans bredd? Samtidigt kan man ju inte klaga på resultatet, det är soprent på asfalten! Så blir det ju inte alltid när det maskinplogas, då är det ju tämligen vanligt med en sörja bakom plogen och fordonet…

Undrar om de halkbekämpar genom att ha en hink med sand/salt på magen och för hand kastar ut det?

Enligt Streetsblog är man uppenbarligen tämligen nöjda med denna standard, sett till att bara för några år sedan tog det flera dagar innan man började snöröja och vissa cykelbanor röjdes överhuvudtaget inte.

Jag undrar om de också handskottar körbanorna?

Allt är relativt här i världen…

Relaterade snöröjningsinlägg:

Antal kommentarer: 6
Dmitri F

Jag brukar alltid dra upp gamla sovjett vad gäller det där med maskiner och gatstädning. Vet inte hur det ser ut nu, men på 80-talet fanns gatstädare på varje kvarter i Moskva. Och framför allt på vintern såg man effekten av detta då man aldrig var tvungen att ha små spikar på skorna oavsett om man var 8 eller 80.
Bilvägen sköttes dock av maskiner.
Det har blivit ”smutsigt” att städa gatan för hand, istället har man maskiner som smetar ut hundbajset over halva stan. Och sen klagar man på arbetslöshet…. jaja.
Oavsett så finns det ju även i Sverige som vi har hört här på bloggen, snöröjare som jobbar för hand med bl.a. trappor (en polare extraknäcker som en t.o.m), så kanske borde ämbetet expanderas till svårplogade cykelbanor…

Krister Isaksson

Dmitri F, är det det som kallas utveckling o framsteg? In med färre personer i maskiner som gör saker fort och fel…

Johannes Westlund

Tja… I Sverige har man ju snöat in på att hela befolkningen ska tjäna i stort sett lika mycket oberoende vilka arbetsuppgifter man utför och vilken utbildning man har (samt att alla helst ska ha superfina titlar för sakens skull). Så illa att utbildning i många fall blir en förlustaffär jämfört med att arbeta med arbeten som kallas ”lågavlönade”. Sett till livsinkomst bör man ju fundera vad som är ”låg” och ”hög” lön…
Mer handröjning hade varit bra, särskilt som kommuner envisas med att använda mycket komplexa och svårplogade ramp/kanter vid övergångsställen (dvs hälften ramp ner till gatan och hälften vanlig gatstenskant) mm. Men handplogning av långa cykelbanor är möjligen overkill, men det ser ju ut att fungera i alla fall, vilket är bra mycket mer än vad man kan säga om viss snöröjning i det här landet.

Manne

Apropå Dimitri som nämnde gamla Sovjet. Jag minns Petersburg/Leningrad på början av 90-talet Där hade de sopmaskiner som snöröjde gångvägarna (cyklister var det ont om) Då tyckte jag det var högst omodernt men idag förstår jag ju att de i viss mån var före sin tid….
Snöfritt var det iallfalll!

Krister Isaksson

Johannes o Manne, det är svårt med utveckling och framsteg när det gäller ett trafikslag på undantag. Om det förhärskande synsättet är att detta fordon inte är ett transportsätt, man ska inte cykla på vintern, det finns inga pengar (läs vilja till prioritering) bland dem som är satta att sköta detta så är det ju inte så himla konstigt att det ser ut som det gör. Då är man inte heller särskilt intresserad av att lära nytt och följa ev. utveckling/förbättringar som sker på området. Jag kanske har fel så om någon vet så rätta mig gärna, men jag tror att den mest omfattande studie som gjorts på senare år är Anna Niskas doktorsavhandling, det är nu över 10 år sedan…
Johannes, kul att du nämner detta med övergångsställen och deras utformning. De ser ju ut så för att de ska anpassas för och lättare kunna användas av personer med funktionshinder, uppenbarligen inte under vintern då hela utformningen och funktionen försvinner…
Så tänk er att grundläggande funktioner i bil- och kollektivtrafiken inte fungerade under vinterhalvåret. Inte särskilt vanligt och om det händer är det under mycket korta perioder.
Som sagt, trafikslag på undantag…

Dmitri F

Det känns som att mycket bottnar i att jobb som ”gatustädare” har fått/getts en väldigt låg status och då är det inte längre PK för staten att anställa/anlita någon för att göra ett lågstatusjobb när det finns en maskin som kan göra samma jobb, oavsett om det är sämre eller bättre.
Men det är bara min åsikt 😉
Det finns säkert en drös socioekonomiska och andra faktorer bakom det hela som kräver en hel uppsats.

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sopsaltaren – hur går det?

av

 

Nu har ju sopsaltaren varit igång ett antal månader här i Stockholm och vi är några stycken som har möjligheten att få färdas på de sträckor där den far fram. Så här kan det se ut när den far fram och efter att den utfört sitt arbete:

Foto: Lennart Johansson

Foto: Alvin Lindstam

Foto: Jon Jogensjö

Så här ser det vanligtvis ut på cykelvägen vid traditionell plogning:

Foto: Jon Jogensjö

Vad säger då forskning och studier om sopsaltaren? Redan 1988 började man använda denna metod i Odense, Danmark. 10 år senare utvärderades metoden. Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:

“Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Så i stort sett under alla vinterförhållanden har denna metod varit framgångsrik. 30 procent salt behövs jämfört med torrsalt. Metoden med saltlake är också 66 procent billigare än att sanda/grusa cykelvägar! Det är också av vikt att använda saltlake i förebyggande syfte (precis så som man använder salt på gator och vägar).

Slutsatsen i Anna Niskas (tidigare Bergström) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002 var: “Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Så efter bara några månader av praktisk erfarenhet i Stockholm, tidigare forskning och mångåriga erfarenheter från andra städer vågar vi redan säga att denna metod är avsevärt bättre än traditionell plogning? Ja jag gör det! Rätt utförd och med rätt kriterier kommer denna metod vara helt överlägsen traditionell plogning 9 gånger av 10.

Nynäsvägen, här kanske sopsaltaren går på en nit! Här handlar det snarare om samordning så att två maskiner åker efter varandra. Vanligt förekommande när man röjer körbanor på trafikleder men mycket ovanligt när cykelbanor ligger utmed trafikleden. Foto: Mathias

Då är det bara att hoppas att Stockholms stad kommer till samma slutsats och inför detta i stor skala redan till nästa år. Samt att Trafikverket och massor av andra kommuner tar del av detta, lär sig, prioriterar om och skärper till sin vinterväghållning vad gäller cykelvägar.

Vad tycker ni?

Tidigare inlägg om sopsaltaren:

Antal kommentarer: 18
Dmitri F

Oavsett vad man beslutar om saltlake-maskinen, så känner jag att gruset måste bort. I min erfarenhet så har det ingen effekt på cykelbanor vid snö eller is, däremot kan det ligga kvar i flera veckor eller månader när snön till slut smälter… Ungefär som de senaste veckorna inne i Stockholm… Min kedja gråter tårar av sand varje gång jag hamnar i en cykelbana…

Krister Isaksson

Dmitri F, det är ju en av finesserna med denna metod, det i stort sett utesluter sand/grus! Under försöket har man garderat sig och ibland sandat men detta försvinner ju sedan vid nästa borstning.

Olof E

Jag har inte cyklat någon sträcka som sopsaltbehandlats men enligt bilderna ser det mycket bra ut. Det blir intressant att läsa utvärderingen och förhoppningsvis kommer metoden användas på fler cykelstråk. Tyvärr är inte alla cykelstråk planerade för snöröjning (och inte för cykling heller) vilket kan ställa till en del problem för metoden.

Krister Isaksson

Olof E, ja det ska bli spännande och läsa trafikkontorets slutsatser. Det går ju alltid att bygga om eller skaffa en mindre maskin!

Dmitri F

Läste precis att i Amsterdam aktiveras saldspridare på plogbilar (och borstbilar?) automatiskt med hjälp av GPS medan de kör runt… koolt!
http://www.aviewfromthecyclepath.com/2013/01/ice-cold-in-assen.html

Dmitri F

Det var Assen inte Amsterdam…

Petter

Hej Krister
Tror jag följt alla dina bloggar om snöröjning, du lyfter verkligen nivån genom att så väl vara hård och kritisk och samtidigt visa på möjliga lösningar, förbättringar, studier och forskning. Cyklar året runt från västerort och kan bara konstatera att det är som natt o dag sedan sopsaltaren började användas, ofta är det rena rama barmarksförhållanden och en ren fröjd att vintercykla. Hoppas nu att detta permanentas och sprids till andra delar av staden så fler får uppleva denna stora förbättring. Samtidigt är jag arg, ledsen och besviken. Du skriver ju i tidigare inlägg/kommentarer att denna metod varit känd över 10 år på Trafikkontoret, 10 år! Du skriver också att det varit återkommande politiska beslut, ända sedan Cykelplan 1998, på att förbättra snöröjningen av cykelbanor. Det är 15 år! Men först NU ser vi några små försök på en mycket begränsad del av stadens cykelvägnät. Vad är det ansvariga på Trafikkontoret sysslar med, är det ren o skär trots mot politiskt fattade beslut? Visst, vi kan klaga på Ulla Hamilton och Per Ankersjö men jag undrar om inte en stor del av detta fiasko ändå måste tillskrivas ansvariga på Trafikkontoret.

Krister Isaksson

Petter, tack för dina ord! Förstår din upprördhet och delar den till 100 procent…

Micke

Linköping har ju haft sopsaltare i ett antal år nu och visst fungerar det bra så länge man kör aktivt med den och är ute tidiga mornar. Värre är det när de inte åker ut i tid (eller inte alls) eller att temperaturen sjunker så mycket så att saltet förlorar sin verkan. Då fryser det våta saltlagret och det blir ett tunt, genomskinligt islager på hela den sopade ytan.
Så även om sopsaltaren är bra vid måttliga minusgrader nere i europa så är den inte odelat positiv här uppe i norr och de dagar temperaturen sjunker under -10.
Annars tycker jag debatten är bra och skoj att den lyfts upp och nya lösningar provas.

Krister Isaksson

Micke, det du beskriver som problem är ju inte själva metoden utan de kriterier man har på HUR och NÄR man ska utföra arbetet. Som du själv nämner så måste man utföra det frekvent och vid rätt tillfällen. Sen är det ju självklart så att ingen metod fungerar vid alla förhållanden men denna metod, rätt använd och utförd, är enligt min mening överlägsen traditionell plogning.

Micke

Håller helt med dig Krister, sopsaltaren kan vara det bästa vi har nu och den fungerar i de flesta förhållanden helt tillfredställande.
Men som det är nu har det bara lyfts fram fördelar med den trots att den faktiskt har blivit ”hatad” av många i Linköping just pga att de inte kan se isen eller att hela gång- och cykelbanor blivit till skridskobanor när det fryser på ordentligt (i helgen var det -7 på ett sopsaltat stråk och där var det glashalt!)
Så nu vet vi lite mer om baksidan med att bespruta våra cykelbanor med vatten vintertid och har en negativt punkt att väga upp med mot alla de positiva sakerna. :o)

Krister Isaksson

Micke, ja det är ju här man vill se att forskningen och utvecklingen går vidare. Ska denna metod exempelvis kompletteras med varmsandning vid vissa förhållanden? Finns det andra metoder osv? Tyvärr så lägger ju kommuner och Trafikverket inga pengar på detta, mycket lite har gjorts på området för att utveckla vinterväghållningen för cyklister (och gående).

Joakim von Scheele

I går upptäckte jag att de har sopat och saltat på min väg till jobbet – cykelbanan mellan Haga Norra och Frösundavik var alldeles fri från både snö och rullgrus (ja, inte i kanterna dårå, men ändå). En fröjd att cykla på! För min del behövs det ingen mer utvärdering – köp in fler sopsaltare! Detta är den enskilt bästa åtgärden jag sett på senare år vad gäller cykling.

Krister Isaksson

Joakim, fick just veta av Peab att Solna bett dem pröva sopsaltaren på vissa sträckor i kommunen och du fick omgående uppleva det, kul! Metoden sprider sig och när den väl har fått fäste är det ju tämligen svårt att backa. För vad ska väghållaren säga? ”Det var ju bra detta men vi tackar nog nej!” Tror inte allmänheten och politiken kommer att acceptera det utan vi ser nu början på helt nya förutsättningar att vinterpendla med cykel. Sen är det som Micke skriver av stor vikt att även hantera situationerna när sopsaltningen inte räcker till.

Arne B

Mickes vittnesmål om skridskobanor är viktig input till att lyfta snöröjningen för alla trafikanter. Måste man verkligen sprida saltlaken? Borstningen i sig borde räcka väldigt långt, eller hur?

Krister Isaksson

Arne B, vet att representanter från Trafikkontoret varit nere i Linköping för att ta del av deras erfarenheter. En effekt/lärdom ni kan se på teststråken är att man fortsätter sanda vid vissa väderförhållanden för att inte riskera det Micke tar upp. Saltlaken gör över tiden mer nytta än skada, i varje fall enligt studier. Så vi för väl se vad den framtida utvärderingen säger.

Thomas Eidrup

Kalmar kommun använder saltlake sedan ett par år tillbaka på en del av huvudcykelstråken, dock inte i kombination med borste utan cykelbanorna plogas som vanligt. Har sett och cyklat på många fina saltade svarta cykelbanor under denna tid. Oftast ligger även ett tunt lager grus på banan som minskar risken för isbana vid plötsligt fall i temperaturen efter spridning av saltlake eller innan man hunnit ut på morgonen.
För den senaste vintern sprids saltet tyvärr inte på jourtid på natten utan på dagtid av besparingsskäl, vilket minskar effekten och gör det knöligare att ta sig fram på trafikerade cykelbanor.

Krister Isaksson

Thomas, tack för info, alltid bra att få mer kunskap om hur det ser ut och fungerar runt om i landet. Tråkigt att höra att det blivit en nedprioritering och att cykelbanorna inte är tipptopp när man ska bege sig till jobbet. Har man även prioriterat ned vägar och gator på samma sätt?

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cyklande TV-reporter

av

 

I går var det ett inslag på SVTs regionala nyheter ABC som handlade om den kommande regionala cykelstrategin och cykelplanen för Stockholms län. Tänkte inte kommentera så mycket vad som togs upp i inslaget för jag tappade fokus då det genomfördes av en cyklande reporter. Hur ofta ser vi det? Utan att göra väsen av det, eller göra det fånigt utan rätt upp och ner så gjordes det på ett sätt som så många andra gör i Stockholm nu för tiden. Se även cykelbanan vid Stadshuset/Norr Mälarstrand i inslaget, asfalten är sopren för där kör ju den nya sopsaltaren! (vid 23, 58 sek samt 2min 46sek). I Solna såg det ju mer ut som det brukar göra på cykelbanorna… 

Antal kommentarer: 17
Arne B

Jag reagerade på samma sätt Krister. Först trodde jag att cykeln var en gimmick, men det var bra gjort.

Jocke

Jag blev mest deprimerad när de berättade att den nya cykelplanen skulle vara på plats till 2030. Lagom tills jag går i pension… 🙁
Men lite kul var det att se den usla snöröjningen längs min väg till jobbet. Runt Haga är det ingen lek att cykla.

manne

vilken skillnad i snöröjning mellan de olika cykelbanorna! Tänk att den nya maskinen är så bra!
Snyggt gjort reportage -både tankemässigt och bildmässigt.

Bruse

Är det så uttrycket ”att sopa framför egen dörr” myntades?

Krister Isaksson

ArneB, ja visst var det bra, mer sådant!

Krister Isaksson

Jocke, visst känns det avlägset… Men det måste ju börja nån gång och inget hindrar ju att det går fortare! Investeringsvolymen för hela länet kommer ju kanske var 10 procent av förbifarten så den kan ju skjutas på framtiden till förmån för den regionala cykelplanen!

Krister Isaksson

manne, visst är det stor skillnad så mer borstning åt cykelfolket! Självklart har metoden också brister men de är över tiden färre än traditionell plogning.

Krister Isaksson

Bruse, haha, den var bra!

Ulrika

Det skulle ju vara två sopsaltare, en i Västerort, en i söder. Var tog den andra vägen? har varken sett resultatet av den eller någon kommentar om var den verkar. Jag vill också ha farbara cykelvägar.

Krister Isaksson

Ulrika, enligt info jag fått ska den köra på Magelungsvägen och ev. Farstavägen i söderort. Detta är ju två tämligen perifera cykelstråk med förhållandevis lite cykeltrafik på, särskilt vintertid. Lite synd att man valt dessa sträckor men det finns säkert skäl till det. Annars hade det ju varit trevligt att uppleva sopsaltning utmed E4/E20-Södertäljevägen-Liljeholmsbron eller varför inte Örbyleden-Huddingevägen-Johanneshovsvägen-Skanstullsbron.

Pelle

Sopsaltaren får mig att tänka på inledningssketchen i Mothy Pythons Meningen med livet. Det är en kvinna som ska föda och man för henne tämligen hårdhänt till avdelningen som är full med utrustning. Inget kan dock börja förrän de har fått i gång ”the machine that goes Ping”. Vilket är det den gör. En maskin som ser dyr ut och som låter ping, men sjukhusledningen älskar att bli fotograferad vid den. Tycker det vore bättre att börja i rätt ända och få en fungerande och jämnt fördelad snöröjning över samtliga cykelbanor, men det är klart det är roligare att bli fotograferade vid the machine that goes ping…

Krister Isaksson

Pelle, jag tycker precis som du att det ska vara en fungerande och jämnt fördelad snöröjning. Dock inte över samtliga cykelbanor, vilket jag finner orimligt utan de bör delas in olika kategorier sett till deras betydelse i cykelvägnätet. Till dessa olika kategorier av cykelbanor kopplas olika kriterier och villkor för vinterväghållningen. Min lilla korta stump till cykelbana där jag bor kan rimligtvis inte ha samma standard som de stora pendlingsstråken där stora mängder cyklister färdas.
Sen tycker jag inte det är fel att visa att det med små insatser går att få en mycket bättre kvalitet på själva snöröjningen. Ingen traditionell snöröjning kommer att komma i närheten av samma resultat som sopsaltaren. Det är bara för staden att se över sina snöröjningskontrakt och öppna lite på plånboken så kan vi se avsevärt fler maskiner redan nästa år. Det handlar bara om vilja, omprioriteringar och ev. lite mer pengar. En stor fördelen med denna utrustning är att borsten även kan används under vår, sommar och höst för sopning av sand, grus, glas, löv etc. på cykelbanor.

Ulrika

Aha, det är så det ligger till. Synd! Vid jul åkte jag bil på magelungsvägen, bredvid en nästan perfekt plogad cykelbana. Medan alla banor i årsta var orörda av snöplog, om än sandade!? Tänkte då att entreprenörerna i Årsta borde åka till Farsta för att lära sig. Känns som sopsaltaren kom till fel ställe.

Ulrika

Men tänk om sopsaltaren kunde gå från gullmarsplan över skanstullsbron, Ringvägen, Årstabron, årstabergsvägen, södertäljevägen, liljeholmsbron och tillbaka. Då skulle vi vara många som fick ett smakprov, och man skulle täcka alla broar som stan glömde.

Krister Isaksson

Ulrika, tror det är Svevia som har hand om de västra delarna av söderort och där är det avsevärt sämre än i övriga söderort så de har en del att lära…
Visst hade det varit bättre att sopsalta stråk som det cyklas mer på, särskilt om metoden ska utvärderas genom att intervjua cyklister om vad de tycker. Man får vänta länge på Magelungsvägen för att intervjua tillräckligt många cyklister…

Pelle

Jag håller med dig Krister rörande ”alla” cykelbanor. Jag menade det du skriver, att de större stråken ska prioriteras. Men om nu allt kan hållas het rent så behöver man ändå dubbdäck och när de väl sitter på cykeln är packad snö att föredra framför asfalt. Ett svårt dilemma..

Krister Isaksson

Pelle, ok och jag håller med dig ang. dubbdäck och packad snö! Det är bara det att detta förhållande med packad, hård och jämn snö är enligt min erfarenhet mycket sällsynt i Stockholm och övriga halva delen av Sverige. Ständiga temperaturväxlingar, nederbörd i form av snö och regn, mer eller mindre bra plogning, gång- och cykelbanor där gående ”moddar” till snön osv. gör att denna ideala situation är sällsynt. Därför är det bättre att ta bort eländet helt och hållet. I Köpenhamn och i delar av Holland där denna metod också används är det ovanligt med dubbdäck, kan det vara en tänkbar utveckling även här om metoden sopsaltning används på stora delar av cykelvägnätet?,

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikinformation – snart även för cyklister?

av

 

Har just varit på ett mycket trevligt och givande möte med delar av Sveriges Radios trafikredaktion. Vi pratade om trafikinformation för cyklister och upprinnelsen till mötet var det inlägg jag skrev tidigare om att det saknas trafikinformation för cyklister.

Så förhoppningsvis kan vi inom kort få höra lite trafikinfo för cyklister i etern och kanske läsa än mer på SRs trafikwebb. Detta kommer ju också ställa krav på Trafikverket, Trafik Stockholm och kommuner att tillhandahålla mer fullständig information till SRs trafikredaktion. I dagsläget är det mycket ovanligt att cykel tas upp i denna information. Kanske kommer vi också framöver ha cykelrapportörer som hjälper till med att leverera bra och kvalitativ information till trafikredaktionen.

Så i framtiden kan det kanske låta så här när trafikredaktionen fått bild och information från en cykelrapportör:

Trafikmeddelande från P4 Stockholm: Cyklister på Vasagatan, var observanta på att den norrgående cykelbanan inte är snöröjd och att ni tvingas cykla bland lastbilar, bussar och bilar. Ni som kör denna sträcka var försiktiga och visa cyklisterna hänsyn då de tvingas cykla i körbanan.

   

Antal kommentarer: 10
Gbgcyklaren

Vilket bra initiativ!

Krister Isaksson

Gbgcyklaren, SR visar en stor förståelse o lyhördhet och ska ha all heder att de engagerar sig och att vi tillsammans kanske kan få till något.

P. Envall

En bra idé. Lite som danska tidningars cykelväder – så att man har rätt kläder vid eftermiddagen med regnskurar.

Klas Elm

Lysande Krister!
Faktiskt bra på två sätt. Först att informationen faktiskt är viktig och ur en säkerhetsaspekt avgörande. För det andra ett brutalt påtryckningsmedel på staden!

Krister Isaksson

P. Envall, tack! Vi diskuterade bla särskild väderinformation för cyklister (vindriktning, vindstyrka o nederbördsrisk)

Krister Isaksson

Klas, Tack! Du läser mina tankar väl!

Christian

Och tack för trevlig lunch! Lysande snabbt initiativ!
/Christian

Krister Isaksson

Christian, tack själv! Mycket snabbt agerat av SR, ska bli spännande och se hur det går.

Anders

Vad kul och bra om detta lyckas! Det visar att med engagemang och kunskap kan man påverka och förändra. Skulle var bra om Stockholms stad visade upp samma lyhördhet som SR när det exempelvis gäller snöröjning av cykelvägarna, men de vill väl hellre höra om hur dåligt det är i framtida trafikinfo. från SR!
Bra jobbat Krister, det är en fröjd att läsa din blogg och hur du hela tiden angriper ’cykelfrågan’ från en mängd olika vinklar och håll.

Krister Isaksson

Anders, tack! Håller tummarna att detta kommer igång. Och vem vet, kanske är det ett av många steg för att få till en bättre snöröjning av stadens (och Trafikverkets o kranskommunernas) cykelbanor!

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Lämna in din puffra och få en cykel!

av

 

I propagandan för att öka cyklandet används ju ofta hälsoeffekten som argument, för såväl individen som samhället. Nu går regeringen i Uruguay ett steg längre: Du får en ny cykel om du lämnar in ditt illegala vapen! Vilket initiativ, vilken kreativitet! Hoppas de har framgång och att det inom kort kommer drälla av nya cyklar ute i trafiken. Mängden vapen är tydligen stor i landet, både legala och illegala. Sett till att Sverige ligger på platsen efter Uruguay när det gäller vapeninnehav kanske detta också skulle prövas i Sverige!

En cykel för livet!

 

 Hallå! Kom tillbaka med cykeln, du glömde lämna in vapnet!

 

Antal kommentarer: 2
Erik Nohlin

Iofs bättre än när statusen på cykling var som lägst i Sverige och ”Köp en Platt-TV, få en cykel” kampanjerna avlöste varandra.

Krister Isaksson

Erik, vi får väl hoppas att de inte anlitat Dogge! 😉 Det är ju alltid en risk när man gör en sådan här grej, ingen är ju betjänt av att det kommer ut en massa cyklar av dålig kvalitet.

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så här vill vi ha det!

av

 

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har genomfört ett antal studier (1, 2) om hur invånare i ett antal svenska städer ser på den framtida trafiken och stadsmiljön i sin stad. Studierna visar att det är en klar minoritet som vill ha det så här i sin stad:



Det majoriteten vill ha, så många som 70-80 procent, är mer av detta:



Man önskar sig även mer av detta:

Så bättre förutsättningar för cykel, bättre för gång och mer och bättre kollektivtrafik är vad den överväldigande majoritet vill ha. Majoriteten vill också ha mindre biltrafik i städerna. Det påminner mycket om det jag tar upp i min bloggserie Cykelinfrastruktur i världsklass!

Så det är kanske dags att påbörja ett mer intensitvt arbete för att ändra på den rådande trafikmaktordningen!

 

 

Antal kommentarer: 12
Erik Johansson

Intressant; att alla ville ha en sådan här stad även ”männen med villa, gratis parkering och som kör mycket”. Det är inte direkt den uppfattningen man får av kommentarsfält ute på internet..

Krister Isaksson

Erik, inte alla! Bara 70-80 procent så visst finns det en del som vill ha bättre förutsättningar för biltrafik.

jome

ca 40% vill ha det som idag eller mer utrymme för bilarna, ca 30% ville ha lägre hastigheter och ca 25% ville utestänga biltrafik i stor utsträcning. Observera att eftersom olika frågor. Man kan nog säga att tyngpunkten ligger på bibehållen situation, mäjligen med lägre hastigheter. Om man ser på högta svarsandelen per fråga är bibehållen situation vanligast. Taget från din ref 1.

Krister Isaksson

Jome, tack för förtydligandet, bra med observanta läsare! Och de två andra studierna?

jome

problemet är när makthavare spetsar sina åsikter med forskningsstudier som egentligen visar något helt annat, har du någon kommentar på det?

Krister Isaksson

Jome, 1, vad säger de två andra studierna? 2, makthavare?

jome

du refererar felaktigt till en studie, du vägrar svar på varför. hur påverkar det din trovärdighet?

Krister Isaksson

Jome, ja alla gör vi fel lite då o då, även jag! Hur blir det med dina svar?

jome

Stryk referensen i början av sidan eftersom den inte är relevant.
Lycka till!

Erik Johansson

Det beror lite på hur man läser det imo, nu får jag ta och läsa alla undersökningarna för att vara säker, efter vad jome säger. Dock så nämner dom att alla grupper har en stordel som vill ha en ”trevligare stad”, och även om procenten är mindre hos vissa grupper så är det inte en mycket stor skillnad.
BTW jag såg att Klarabergsgatan ska byggas (2018), verkar som om dom tänker ta bort biltrafik, men har inte planerat för cykling (förutom den vanliga g/c stämpeln). Se mer på yimby:
http://www.yimby.se/2013/02/klarabergsgatan-mot-en-lj_1408.html

Cornelis Harders

Redan under 1990-talet tog en tysk forskare, Werner Brög på företaget Socialdata, fram liknande resultat. Generellt sätt så konstaterade han att invånare i tyska städer ville ha mindre av biltrafik och mer av kolektivtrafik, gång och cykel. Han konstaterade också att politikerna inte var medveten om detta och då inte heller agerade efter det. Politikerna trodde att folk ville ha mer av bil. Under 1990-talet har man enligt vad jag minns gjort liknande undersökningar i Sverige som konstaterade samma obalans mellan vad folket vill och vad politikerna tror att folket vill.
Tyvärr jag har inga tydliga regfrenser att hänvisa till.

jome

den studien krister nu har strukit visar att invånarna var i stort nöjda med situationen i sundsvall. studien har en bra design. de andra studierna som han fortfarande hänvisar till har en betydligt svagare studiedesign och har därmed lägre vetenskaplig styrka. att man gör fler sådana här studier med exakt samma upplägg stärker inte studiens värde i sig.

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Följ oss

Kontakta oss

Bicycling

Gustavlundsvägen 34
167 51 Bromma
08-545 535 30
info@bicycling.se

Bli prenumerant
Logga in
Få vårt nyhetsbrev

Sök på bicycling.se

Denna sida använder sig av "cookies". Läs mer