Så låser jag mina cyklar
Blogg

Så låser jag mina cyklar


För ett tag sedan kunde vi läsa i Mitti Stockholm att det finns en pandemieffekt vad gäller cykelstölder. Bara på Kungsholmen i Stockholm fördubblades nästan antalet cykelstölder:

 

Då och då får jag frågan hur jag låser mina cyklar. Så nu tänkte jag att jag skulle dela med mig av mina tips på hur jag låser mina cyklar. Det är självklart ingen garanti för skydd mot cykelstöld men som tur är har jag inte blivit av med någon cykel på bra många år nu. Så kanske spelar det en liten roll hur man agerar och låser sin cykel. Så här följer några tips:

1, låset

Jag använder mig av ett så kallat vikbart lås som är SSF-godkänt. Ett lås som kan vikas ihop och fällas ut. På så sätt tar det liten plats när det inte används. Och låset kan formas lite olika beroende på typ av cykel och vad som jag låser fast cykeln i. Föredrar ett sådant här lås framför exempelvis ett bygellås som jag inte tycker är lika flexibelt.

 

Låset består av ett antal härdade stållänkar, 6 millimeter tjocka, och dessa har en gummibeläggning på sidan för att skydda cykelramen. Helt utvecklat är låset cirka 90 centimeter långt. Just gummiskyddet gillar jag skarpt då jag är lite nojig med finishen på några av mina cyklar.

Till låset följer ett fäste där låset kan förvaras i. Fästet kan monteras på ramen, till exempel i fästena för flaskstället. Det följer även med andra fästanordningar om man vill placera det på annan plats. Själv har jag detta fäste löst då jag använder låset på olika cyklar och vill enkelt kunna ta med mig det i till exempel ryggsäcken.

 

Som åretruntcyklist uppskattar jag mycket en liten detalj på låset: det finns en liten lucka som kan stänga för låscylindern. På så sätt slipper jag få snö och is i låset, och slipper svära över att inte kunna låsa upp det.

 

2, lås fast cykeln i något

Att låsa fast cykeln – ram och bakhjul –  i cykelstället, en stolpe eller något annat som är väl förankrat i marken är viktigt. Annars är det ju bara för tjuven att lyfta cykeln och gå i väg. Det gäller att göra det kämpigt för dem som inte kan hålla sina fingrar i styr. När man kommer till de mer eller mindre värdelösa framhjulsställen får man vara lite kreativ och placera cykeln så det går att låsa fast ramen – till exempel på baksidan av stället:

 

3, platsen

Jag försöker alltid parkera på platser där det rör sig mycket människor, platser som är väl upplysta och med liv och rörelse. Undviker mörka och ödsliga platser om möjligt.

4, extra lås

Använder jag en cykel med snabbkoppling för hjulen har jag ofta ett extra lås, kedja eller vajer. På så sätt kan jag låsa fast även framhjulet i antingen ramen eller något annat fast föremål. Det går ju också att lossa framhjulet och låsa ihop det med bakhjul och ram – men det tycker jag är för bökigt framför att ha ett extra lås. Använder jag lastcykeln har jag ofta tre lås – ett lås att förankra cykeln i något, två lås för att låsa fast hjulen i ramen.

 

 

Relaterade länkar:


Årets andra nummer är här!

I detta nummer har vi:

  • Åkt till Gran Canaria, igen!
  • Besökt Sveriges första studio för e-cycling
  • Snackat träning med Johan Hasselmark
  • Gjort en lång intervju med Lachlan Morton om hans alt-tour projekt

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Björn

Tyvärr har jag fått sluta cykla till mitt resecentrum. Efter att tidigare ha blivit av med reflexer, lampor, pumpar och sadelväska har det nu eskalerat till att bli av med vitala delar. Jag har låst cykeln med två bra lås, men vad hjälper det när de ondskefulla vandalerna tar med sig verktyg och skruvar isär cykeln och plockar delar? Inte nog med att det blir dyrt, det går idag inte att få tag på de delar som behövs för att ersätta det som stulits.
Nu får jag kliva upp en halv timme tidigare och gå till bussen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

När tänker du?
Blogg

När tänker du?


Tid att tänka efter, en stund för sig själv. Det gör jag framförallt när jag cyklar. Det är många gånger stunder då jag är helt själv och har tid. Tid för vad jag vill. Och då kommer tankarna. Där på sadeln jag kan bearbeta allt möjligt. Eller bara låta bli och fokusera på cyklingen. Det är jag som väljer. Och det är ytterligare en sak som gör cyklingen så härlig.

När tänker du?

 

Tack Sara B för inspiration!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Grus på cykelbanor ökar olyckorna
Blogg

Grus på cykelbanor ökar olyckorna


Bland det första som händer i mars månad på gården där jag bor är att barnen sopar bort gruset. För att de ska kunna cykla tryggt och säkert. Gruset är ingen bra metod för halkbekämpning av snö och is. Och ännu värre är det när gruset bara ligger där på den bara asfalten – i flera månader. Forskarna på Väg- och transportforskningsinstitutet har till och med konstaterat: grus på cykelbanorna snarare ökar än minskar olyckorna 

 

Vi tar det en gång till:

Grus på cykelbanorna snarare ökar än minskar olyckorna

Och detta har ju barnen på min gård redan fattat – de sopar genast bort gruset. Landets väghållare verkar inte ha nått samma kunskap och insikt. De håller fortfarande på med den ineffektiva metoden plogning och grusning. Och sen låter de gruset ligga kvar till mitten av maj. Till absolut ingen nytta, tvärtom så innebär ju gruset en väl dokumenterad fara och orsakar många olyckor.

 

Relaterade länkar:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

En cykelpendlares räddning!
Blogg

En cykelpendlares räddning!


Nästan två års pandemi med hemmaarbete sätter sina spår hos en cykelpendlare. Från att ha cyklat cirka 25 – 40 kilometer varje dag fem dagar i veckan blev det under pandemin nästan noll kilometer i cykelpendling. Visst, det blev träningsrundor då och då, och som den fiskecyklist jag är så fanns ju också den cyklingen. Men den vardagliga cyklingen lös mer eller mindre med sin frånvaro under pandemin.

Så eftersom jag verkligen gillar att cykla, och mår bra av det, var jag tvungen att hitta en lösning. Lösningen blev denna:

 

En Elite-trainer. En trainer som ger en mycket bra ”cykelkänsla”. Och som är enkel att använda – ta bort bakhjulet från cykeln och sätt fast cykeln på trainern – klart. Det finns ju en rad virtuella träningsappar som man kan koppla upp sig mot men jag håller det mycket enkelt och trampar på i min lilla värld. Jag brukar kolla på cykel- eller fiskefilmer på youtube när jag trampar på. Sen loggar jag träningstillfällena i Eliteappen:

Jag har även gjort ett antal spellistor i Spotify för att komma i rätt stämning på cykeln. Mycket bra när man vill öka tempot!

Så på detta sätt har jag suttit och trampat flera gånger i veckan. Det har blivit en rolig och trevlig del av vardagsrutinen. Man blir svettig och lår och vader värker!

 

Och det finns massor av andra fördelar:

  • Tillgängligheten och enkelheten – den finns alltid där och i omedelbar närhet
  • Regnar aldrig
  • Aldrig snö och is
  • Aldrig halt eller fullt med grus på vägbanan
  • Inga betonggrisar eller andra idiothinder
  • Ingen motvind! (iofs ingen medvind heller…)
  • Minimalt med kläder behövs, vintercykling är annars en påfrestande akt i på- och avklädning!
  • Cykeln blir aldrig smutsig och behöver minimalt med underhåll
  • Mycket svårt att vurpa
  • Än så länge har jag aldrig råkat ut för tutande och prejande bilförare!

Vi får väl se om livet så sakta återgår till hur det var innan pandemin. Jag har i varje fall funnit ytterligare ett trevligt sätt att cykla på och som jag kommer fortsätta med oavsett hur det nu blir framöver.

Nu ska jag bara byta upp mig till ett par luftiga inomhusskor (det blir varmt i landsvägsskorna). Och skor med SPD-klossar samt SPD-pedaler. Att träna med barn hemma innebär ständiga avbrott. Att då springa omkring i trapporna med landsvägsskor är minst sagt en utmanande balansakt!

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Antal kommentarer: 1

Joakim von Scheele

Hjälm, hur gör du med det? 😉



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Saker du möter på en cykelbana
Blogg

Saker du möter på en cykelbana


Att färdas med cykel på cykelbanan är att ständigt vara redo för att möta en rad olika överraskningar. Du möter så att säga mer än bara andra människor på cykel. Cykelbanor är verkligen multifunktionella och verkar vara till för lite allt möjligt. Tänk om vi hade samma liberala syn på våra körbanor – så mycket yta som då kunde användas till lite allt möjligt, istället för att bara prioritera biltrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet. Varför har ingen tänkt på det tidigare?

Så följ med på en lite cykeltur på cykelbanan och se vad vi kan stöta på där!


Motormän, alltid motormän och deras bilar. På en plats de inte får köra eller parkera. Men ändå är de ofta där.


Stenbumlingar. Det är ett signum för svenska så kallade cykelbanor. Finns i alla möjliga storlekar och former.

Foto: Hans Andersson

Stenbumlingarna kan ibland anta formen av betonggrisar. Som en del tycker är lämpliga att placera ut på cykelbanan. Olycksdata säger något helt annat om dessa stenar och betonggrisar. Men för sjutton, vi kan ju inte begära säkra och funktionella cykelbanor – det vore ju helt galet!


 

 

Sen går det ju alltid att göra cykelbanan till blodgivningsmottagning. Kan ju vara bra att det finns tillräckligt med blod då det sker en del cykelolyckor till följd av plötsliga hinder…


Cykelbanan – utmärkt plats för att lämna blod, verkligen imponerande val av plats!
Foto: Öjvind Diderichsen

Sen har vi vägmärken och stolpar. De har en förunderlig förmåga att hitta cykelbanan och ställa sig där!

Vägmärken och skyltar. Tillfälliga och permanenta. Utmärkt att placera i cykelbanan tycker en del. Sannolikt tycker inte de som cyklar samma sak…

En stolpe? Två stolpar? Nix, hela den nybyggda stadsdelen är gödslad med mängder av stolpar – i cykelbanorna


Detta brukar förklaras som en ”kompromiss”. ”Kompromisser” jag aldrig möter som bilförare

Det är inte bara alla möjliga typer av stolpar som hittar cykelbanan. Även pelare från hus hittar cykelbanan och ställer sig där.

Ett genidrag! En arkitektonisk höjdpunkt. Kan aldrig bli för många och för stora pelare – i cykelbanan. Foto: Cyklistbloggen

Informationen om att vägen är avstängd var ju självklart tvungen att placeras i cykelbanan. Någon annan plats fanns ju överhuvudtaget inte…

 

Sen har vi vårt kära Trafikverk, ni vet myndigheten som har till uppgift att driva igenom den nationella cykelstrategin Ökad och säker cykling. Det gör verket genom att använda cykelbanorna till snöupplag. Snön på körbanorna plogas upp på cykelbanorna – och där blir den sen liggande ett tag. Det på något sätt ska leda till ökat och säkert cyklande, lite oklart hur men det vet säkert experterna på Trafikverket. Bra jobbat!

 

 

Sen har vi fastighetsägaren som tycker det är lämpligt att grinden till fastigheten öppnas ut över cykelbanan, och sen förbli öppen – i flera år. Och trots flera förelägganden om att ändra på detta väljer fastighetsägaren istället att gång på gång överklaga besluten. Vilket suveränt system vi skapat som gör det möjligt att hålla på så!

 

Lövhalka – ett väl dokumenterat trafiksäkerhetsproblem för cykeltrafiken. Vad gör då kommunen när löven fallit? Blåser ut löven på cykelbanan så klart! Det var väl en mycket lämplig plats för lövförvaring! Bra jobbat får man väl säga…

 

 

Detta var ett litet axplock över vad du kan möta på cykelbanan – ta en titt på länkarna nedan om du vill ha fler strålande exempel. Skönt att veta att regeringen, regionerna och många av landets kommuner arbetar hårt och intensivt för ett attraktivt, säkert och framkomligt cyklande. När jag cyklar omkring så ser jag det tydligt, hela tiden…

 

Toppbild: BigMollo

 

Relaterade inlägg:

 

Jag hänger även på Twitter och Instagram


Antal kommentarer: 1

Kattis

I Borås tog Trafikverket bort ett övergångsställe eftersom det ansågs farligt då bilarna körde för fort. När övergångsstället var borta ansåg kommunen att gång och cykelbanan inte längre kunde rekommenderas som en säker väg och man gjorde om den till ”parkmark”. Den används fortfarande lika mycket, men kommunen slipper nu underhålla vägen dvs Inge plogning eller halkbekämpning. Då det saknas skyltning har jag sett bilspår eller mött bilar vid tre olika tillfällen. Vid kontakt med kommunen håller man på att fundera på en lösning, efter 2 år har ingenting hänt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ny vägsäkerhetslag – ris eller ros för cyklister?
Blogg

Ny vägsäkerhetslag – ris eller ros för cyklister?


Den 1 februari 2022 började den nya vägsäkerhetslagen (2010:1362) att gälla. Den reglerar ”säker infrastruktur” som är ett av tre ben i ett trafiksäkert system tillsammans med säkra fordon och säkra trafikanter som EU arbetar efter. Men har det någon betydelse för Sveriges mål om ökad och säker cykling? Ja en del!

Nu är det dags för en gästblogg. Har den stora äran att presentera Erik Stigell på bloggen! Så här presenterar Erik sig själv:

Jag heter Erik Stigell och har cykelpendlat året runt i Stockholm i cirka 25 år. Jag har en bakgrund som forskare om cykling som folkhälsostrategi men har därefter också intresserat mig för cyklisters trafiksäkerhet och framkomlighet och hur samhället planerar för det. Jag har varit trafikkonsult i åtta år men arbetar nu statligt med miljöfrågor och bor i södra Stockholm.

Ny vägsäkerhetslag – bakgrund

Vägsäkerhetslagen bygger ursprungligen på ett direktiv från EU 2009, sedan ändrat genom nytt direktiv 2019 och som Sverige valt att genomföra i svensk lagstiftning på en miniminivå. Lagen som infördes i Sverige 2010 har bara omfattat så kallade TEN-T vägar, vilket motsvarar motorvägar (se bild nedan). Lagen har därför varit helt ointressant för cyklister i Sverige –  fram till nu.

Från 1 februari 2022 gäller dock en uppdaterad vägsäkerhetslag som efter krav i EU-direktivet fått en utökad omfattning så att fler (men inte alla) vägar nu omfattas av säkerhetskraven. Nu omfattas även 400 mil med nationella stamvägar (se bild nedan) och där är det ju oftast tillåtet att cykla och med det blir lagen aktuell för cyklister.

Förslag att även cykelvägar ska omfattas av säkerhetskraven fick vänta

Sverige har alltså ännu en gång valt att genomföra direktivet på en miniminivå liksom när lagen infördes 2010. Sverige hade kunnat besluta att även cykelvägar i städer skulle omfattas av säkerhetskraven eftersom det hade varit förenligt med EU-direktivets syfte och att medlemsländerna har rätt att gå längre i att genomföra direktiv så länge syftet om säkrare vägar uppnås.

Att det blev en miniminivå på säkerhetskraven i Nollvisionslandet Sverige var förstås inte självklart. Redan vid det ursprungliga införandet av vägsäkerhetslagen ville majoriteten av remissinstanser att fler vägar skulle inkluderas eftersom det skulle kunna minska skadekostnaderna och så även denna gång, då Transportstyrelsen förespråkat att fler vägar omfattas.

Även den så kallade Cyklingsutredningen  (SOU 2012:70 s 19), som ju var allmänt sparsam med förslag, föreslog att tillämpningsområdet för lagen skulle utvidgas till cykelinfrastrukturen.

Cyklingsutredningens förslag hörsammades inte av regeringen och plockades inte heller upp i senare trafiksäkerhetsinitiativ för cyklister som ”cykel- och mopedstrategin” eller den nationella cykelstrategin.

Varför idén om att inkludera cykelvägar i vägsäkerhetslagen inte vunnit gehör kan enkelt förklaras med att det kommer kosta mer pengar än vad det gör idag.

De remissinstanser  som varit negativa till att infrastruktur för oskyddade trafikanter ska omfattas av lagen har pekat på att det kan bli dyrt för väghållarna, framförallt Trafikverket, att åtgärda trafiksäkerhetsbristerna. Hur mycket pengar det skulle kosta har dock inte beräknats trots att argumentet fördes fram redan 2009. Och vi ser inte heller denna diskussion när det gäller biltrafiken – att det skulle vara för dyrt att åtgärda vägarna…

Av förslaget från Cyklingsutredningen och en rad remissinstanser blev det intet av men nu 10 år senare och med fortsatt höga nivåer av döda och framförallt skadade cyklister är det så äntligen dags för Sverige att inkludera infrastruktur som faktiskt används av cyklister i lagen.

Vad ingår då i lagen?

Vägsäkerhetslagen ställer krav på en säker utformning av nya vägar

Nybyggda stamvägar eller stamvägar som byggs om för ökat trafikflöde till exempel mötesseparerad landsväg (bild) eller får ny hastighet måste enligt vägsäkerhetslagen utformas på ett trafiksäkert sätt. Det säkerställs genom att en trafiksäkerhetsanalys måste dokumenteras samt att en trafiksäkerhetsgranskning måste göras av oberoende granskare. Det kanske inte låter så revolutionerande men EU har i direktivets artikel 6b slagit fast att Sverige och andra medlemsstater:

”…ska se till att oskyddade trafikanters behov beaktas vid genomförandet av de förfaranden som fastställs i artiklarna 3–6a”.

Kommer den nya vägsäkerhetslagen innebära mer hänsyn till cykeltrafiken än så här? Foto: Leif Larsson

I direktivets bilagor II och IIa (länk) beskrivs de utformningsaspekter som EU föreslår bör ingå i granskningen. I Sverige utgår man istället från Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler (TSFS 2021:122) där det finns en del föreskrifter och allmänna råd som rör säker utformning av cykelinfrastruktur, bland annat om kanter tex: att gator och torg ska utformas och möbleras utifrån gåendes och cyklandes behov.

Hur det ska tolkas beskrivs i de tillhörande allmänna råden, till exempel att cykelbanorna är gena, har tillräcklig bredd och är utan onödig lutning. Poängen med detta är att det nu (för första gången?) finns en juridiskt fastslagen lägstanivå för trafiksäkerheten för en cyklist, åtminstone en som cyklar på en av stamvägarna. Är vägen trafikfarlig måste väghållaren åtgärda det. Nollvisionen och cykeltrafik har kanske fått lite muskler!

För stamvägnätet gäller att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bland annat separering gäller när en stamväg byggs om till en mötesseparerad landsväg och en parallell cykelväg saknas. Detta gäller också om hastigheten skyltas upp. En fråga är om även cykelvägar parallella med stamvägen omfattas av säkerhetskraven?  Enligt Trafikverkets tolkning av väglagen (1971:948) behöver cykelvägen ha ett funktionellt samband med vägen för att vara en del av vägen vilket kan översättas med att cykelvägen finns inom synhåll från körbana.

Med den definitionen av funktionellt samband torde det inte var möjligt att hävda att vägen är säkerhetsanpassad genom att hänvisa till parallella vägar längre bort som då inte är en del av den aktuella vägen. Varje stamväg behöver erbjuda en säker möjlighet att cykla vilket är en jackpot för säkerheten eftersom olyckor på höghastighetsvägar som stamvägarna ofta ger svårare skador. Om detta är en tolkning av lagen som håller i förvaltningsdomstolarna så kan det innebära ett stort kliv framåt för Sveriges mål om ökad och säker cykling.

Befintlig infrastruktur för cyklister ska regelbundet granskas

Lagen nöjer sig inte med att ställa krav på nya eller ombyggda stamvägar. Lagen kräver också att alla väghållare gör nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar av behovet av underhåll och reparationer eller andra åtgärder för att upprätthålla säkerheten i sitt befintliga vägnät. Detta ska sammanfattas i form av en säkerhetsklassning minst vart femte år. Vad som ska ingå finns beskrivet i Bilaga III i direktivet medan Trafikverkets klassning i Sverige kommer utgå från ett mindre antal parametrar. De risker i nätet som identifierats ska följas upp enligt 9§ och åtgärder vidtas för att förebygga allvarliga personskador.

Transportstyrelsen utövar tillsyn

För att säkerställa att väghållarna följer den nya lagen och dess förordning (vägsäkerhetsförordningen 2010:1367) och underliggande föreskrifter (TSFS 2021:123) ska Transportstyrelsen utöva en riskbaserad tillsyn vilket antagligen innebär att anmälningar om farliga utformningar av stamvägar tas på största allvar.

Fler vägar omfattas i framtiden?

Idag omfattas bara en bråkdel av Sveriges vägar av lagen och dessutom vägar som relativt få cyklar på eftersom många stamvägar byggts om till mötesseparerade landsvägar vilket ofta innebär att hastigheten höjts och vägrenen minskat eller försvunnit helt.

I framtiden kanske lagen även omfattar cykelvägar i tätort vilket skulle förbjuda farliga utformningar som stolpar i cykelvägen, smala sektioner, skymd sikt osv. Den framtiden kan vara nära. I den departementspromemoria som föregick propositionen nämns på sid 25 att det är tidsbrist avseende genomförandet av direktivet och osäkerheten avseende kostnader för att åtgärda trafiksäkerhetsbrister som gör att en större utvidgning av lagens omfattning inte görs. Det är upplyftande eftersom det är en överkomlig utredningsuppgift som en utredare kan klara av på några månader. Om regeringen ser till att utreda kostnaderna för att genomföra Nollvisionen på hela vägnätet skulle lagen inom några år kunna utvidgas till att gälla alla vägar och alla trafikanter.

Det vore verkligen en fin 25 års present från Sverige till Nollvisionen!

 

Toppbild: Olof Essle


Antal kommentarer: 1

Robin Olsson

🤞



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*