Så klart vi tar bilen


För någon vecka sedan gjorde jag en biltur mellan söder- och västerort i Stockholm. På vägen hem valde jag att köra nya E18, nya Kymlingelänken, nya Silverdal, E4:an, nya Norra länken, Essingeleden, sedan Södra länken och Nynäsvägen. Hade aldrig kört de nybyggda sträckorna. Det var så enkelt.

Det var tydligt skyltat. Körbanorna var väldimensionerade, det var inga tvära och besvärliga kurvor. Det fanns inga korsningar eller trafiksignaler. Vägarna var breda så det var enkelt att köra om eller bli omkörd. Mötande trafik var tydligt separerade med både avstånd och räcken eller mittbarriärer. Det var tydliga av-/påfarter. Det var massor av konst och utsmyckning i tunnlarna och en mycket bra belysning.

5919-1414646
Ett av fem konstverk i Norra Länken. Konst för 50 miljoner. Foto: Mikael Ullén 

Det fanns aldrig några gående eller övergångsställen att ta hänsyn till. Beläggningen var jämn och fin, det fanns absolut inget grus. Det växte inte en massa träd och buskar in i körbanan, och det stod heller inte några stolpar mitt i körbanan. Det var så enkelt, så lätt, så tryggt. Jag behövde aldrig tveka vara jag var och vart jag skulle. Och det handlar om flera mil, genom centrala delar av Stockholm. Där det ibland påstås inte finnas plats för cykeltrafik och att man måste ”kompromissa”.

Jag får ofta känslan att dessa så kallade ”kompromisser” är väldigt obalanserade och ensidiga ”kompromisser”. Med andra ord inte alls kompromisser. Utan ett maktspråk som används för att såväl bevara som utveckla rådande maktstrukturer inom transportinfrastrukturen.

När kommer jag få uppleva motsvarande trafikmiljö som cyklist?


Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 7

Daniel

När du flyttar till köpenhamn


Niklas

Cykla i en tunnel kanske få vill men varför inte bygga några fina och långa cykelbroar över befintliga gator med lagom lutande ramper på väl valda ställen. Som cykelslangen i Köpenhamn fast gånger hundra.


Trafikistan.se

Upphöjda cykelbanor? Härligt, men folk kommer att skrika högt för att cyklister kanske kan titta in genom fönster på andra våningen, även om det bara är fönster till korridorer, städskrubbar mm, och om avståndet är mer än en gatubredd.
(Hur ofta får du en uppfattning om vad som hände innanför butiksfönstren när du cyklar i markplan?)
Jag lämnade en gång ett förslag på upphöjd cykelbana till Göteborg eftersom de upprepat ältat problemet med att cyklar inte kommer fram. Men efter många påstötningar uppfattade jag att insynsrädsla var ett allvarligt hinder. Det har även borstats av inför Göteborgs planer på linbana över Göra älv och vidare till närmaste större trafikknutpunkt.
Mitt illustrerade förslag finns på http://trafikistan.se/brunnsparksbro/ .


?

Låter utopiskt – och såldes något som (dessvärre) aldrig kommer att realiseras.
Och har jag inte hört det hävdas – av cyklister (!) – att välskyltade, lättnavigerade cykelleder av god standard är ett hot mot vår frihet? En riktig cyklist(tm) cyklar efter eget huvud på småvägar, bakgator, cykelbanor, och trottoarer; över skolgårdar, genom industriområden, handelsplatser, lekplatser, och bostadsområden; på stigar och över stock och sten utan att låta sig stängas inne av fyrkantiga regler och väganvisningar …
Upphöjda cykelbanor? Kan va’ nå’t. Eller så hänger man upp kollektivtrafiken (tänk Die Wuppertaler Schwebebahn) så cyklister får plats på marken.
Tunnel må vara bra när det regnar, men annars, nej tack.


Fredrik

Det får du uppleva när du börjar betala 40kr i skatt för varje cykeltur. (2liter bensin~15kr i skatt moms ej inräknat, trängselskatt 20kr(11-35), fordonsskatt ~4kr/mil för genomsnittsbilisten, och div övriga skatter folk inte vet om bla trafikförsäkringsskatt.)



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Idag såg jag framtiden


Så dök han upp, framför näsan på mig. På till synes en helt vanlig cykel. Med upprätt sittställning och vanliga kläder. Efter en kort stund blev jag lite fundersam – jag kom aldrig närmare – tvärtom så ökade avståndet. Vi närmade oss ett motlut och han slutade trampa. Och rullade ifrån mig – uppför!

När vi sedan kom till sträckor där sikten var god och det fanns inga anslutande cykelvägar och inga andra trafikanter så tog jag i och försökte komma ikapp. Jag cyklade en stund i 40 – 45 km/t. Jag kom inte närmare. När vi kom till Årstafältet såg jag att han slutade trampa men fortfarande ökades avståndet ut. Sen började det dyka upp andra trafikanter och anslutande cykelvägar. Och jag orkade heller inte längre.

Jag cyklade i farter jag normalt aldrig cyklar i på cykelvägarna. Farter jag anser högst olämpliga att färdas i på cykelvägarna. Dessvärre tror jag detta kommer bli en del, kanske tom en påtaglig del, av cyklingens (och gåendes) vardag. Trimmade och olagliga ”elcyklar” som framförs av ”motormän” i olämpliga hastigheter på cykelvägarna.

Och jag kan se framför mig hur den offentliga debatten kommer att gå. Den som redan idag ofta är onyanserad och obalanserad. Hur Kling och Klang får ännu mer vatten på sina kvarnar och spyr ur sig ännu fler floskler och fördomar om ”cyklister”.

Vi kommer också som en följd av detta få uppleva ännu flera hinder på cykelvägarna. Bommar, grindar, betong och stenar kommer att placeras ut i ett försöka att stävja dessa cyklande ”motormäns” framfart.

Och vi kommer få se ännu fler ”uppfostringskampanjer” riktade mot cyklister:

 

Hoppas jag har fel om framtiden…

Antal kommentarer: 19

felix reychman

Jag tror, att det ligger i cyklisters intresse att argumentera som motormännen gör, och kräva regelefterlevnad. Av ALLA. Av ”våra egna” och motormännen. Att i olika debattsammanhang framföra tesen, att vi inte ska bjuda cyklisthatarna på argumentet att ”alla cyklister kör mot rött”. Om tillräckligt många blir tillräckligt duktiga på att följa reglerna, dvs betydligt bättre än motortrafiken, kommer människor som dessa, som faktiskt verkligen ÄR en fara, att sticka ut från mängden.
Det är också så, tyvärr, att den grupp som är i socialt underläge i samhället, måste prestera betydligt bättre än de som utgör normen. Det gäller kvinnor på manliga arbetsplatser, invandare bland inhemska svenskar, etc. Vi måste vara, inte lika bra, utan bättre. Trimmade elcyklar är att be om det.


Trafikistan.se

Tyvärr drar de störande allas blickar till sig. De som sköter sig smälter in som om de inte fanns. De störande väcker också affekt, vilket gör att man aldrig glömmer dem. Därför blir de ”alla cyklister”.
En dam klagade på att ”alla” cyklar på trottoaren på Avenyn i Göteborg, så jag räknade dem. De var bara 3 %. Men när jag väl fått upp ögonen för dem, tyckte även jag att de kändes som många fler. Jag räknade flera gånger. Fortfarande bara 3 %. Se min http://trafikistan.se/trottoarcyklare/ .
Jag tror att enda lösningen är att vi börjar väcka positiv uppmärksamhet. Plinga på trottoarcyklare och föreslå vänligt att de kan cykla på gatan istället (där du är). Det kommer de gående att lägga märke till. Stanna vid övergångsställen och säg varsågod, och hojta på eller kommentera andra cyklister som kör om dig då. Sakta in och ta tydlig ögonkontakt med bilförare vid cykelpassager så hen känner att det är en förhandling och inte ett företrädeskrav. Tacka både bilister och gående när du blir framsläppt. Be om ursäkt när du gjort något som inte blev bra. Visa tacksamhet när någon annan ber om ursäkt.
Kanske utopiskt, men jag tror det är enda sättet att få folk att märka att det finns många cyklister som inte är ”marodörer”.


Pelle

Har även jag upplevt, och blivit skrämd av, dessa elmopeder som helt tyst susar fram i 50 km i timmen på cykelbanor. Har försökt komma i kontakt med polisen som med jämna mellanrum borde stoppa dessa (och vanliga EU-mopeder som ofta kommer i hög fart med bortplockade registreringsskyltar). Utan framgång. Båda dessa fordonstyper hör inte hemma på cykelbanor, inte ens de som är av hög standard. Jag tror också, att har du redan gjort det valet att åka på dessa typer av fordon på cykelbanor, så är mottagligheten för råd låg. Det krävs konsekvenser.


Fredrik

Jag måste ändå säga att jag är väldigt tveksam till att man uppnår speciellt mkt förbättringar för cyklister som grupp genom att slaviskt följa regler. Det är väl inte på det sättet som man välter gamla rådande system? Nu har jag visserligen inget bättre förslag för egen del, mer än att faktiskt cykla mot rött när det passar, mot enkelriktat när det passar och dessutom cykla utan hjälm, för att därigenom skapa diskussion och på så sätt få en chans att framföra alternativa synsätt till dagens trafiksituation
Vad som är viktigt, tycker jag, är att ta hänsyn till andra, oavsett om det nu är fotgängare, bilister eller andra cyklister. Hänsyn trumfar regelefterlevnad, i de fall där det inte hänger ihop. Det finns ju väldigt gott om exempel på folk som är extremt laglydiga och driver andra till vanvett genom att cykla snabbt och nära när folk irrar sig ut på cykelbanor, att köra med strålkastare rakt upp i ansiktet på folk på mörka kvällar etc.


Irriterad

@Fredrik. Dålig regelefterlevnad retar upp bilister, fotgängare, och en hel del cyklister: inget bra sätt att få andra på sin sida. Dessutom, vad är/upplevs som hänsynsfullt? Du kanske tycker att ditt trottoarcyklande är hänsynsfullt: efter att ha blivit påcyklad, fått det jag burit på skadat av trottoarcyklars, och ibland transporterande ömtåliga saker, är en trottoarcyklars per definition ett oförutsägbart orosmoment – och en anledning att välja andra vägar och att avstå från vissa aktiviteter. Du nackes anser att ditt läxande, cyklande på smal cykelbana på vänster sida av vägen är hänsynsfullt: efter att ha mött dylika som betett sig på alla upptänkliga sätt och försakat en del otrevliga och inte helt riskfria incidenter, är varje oberäknelig, oförutsägbar felvägscyklare ett störande potentiellt riskmoment som i vissa fall leder till att vissa vägar väljs bort. (Som fotgängare tenderar felvägscyklare vara obehagliga överraskningar som dyker upp där man inte räknar med dem.) Och rödljuscyklare: man stannar vid rödljus, blir passerad av RLC, får grönt, tvingas passera RLC:en, får rött, varefter det hela upprepar sid ad nauseam. Alternativt, vilket hände förra veckan, RLC ställer till det för sig, undviker att bli påkörd, men tvingar oss andra som vänta på grönt till undanmanövrar. Hänsynsfullt?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Popup-cykelbana

Popup-cykelbana


Här är receptet på en snabb och effektiv omställning av trafiksystemet. Så här fixar vi snabbt och enkelt till nya cykelbanor. Vi tar yta från överdimensionerade gator och vägar eller gator med lite biltrafik. Vi fräser bort färg och markeringar, målar nytt på litet annat sätt. Placerar sedan ut GCM-stöd eller liknande. Och vips har vi en ny och bra cykelförbindelse.

Här ett konkret exempel, en popup-cykelbana: Skärholmsvägen

En väg med motorvägsstandard, fullständigt överdimensionerad och asfalt som kan utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt.



Här kan vi göra cykelbanor med enkla och snabba medel på bägge sidor av vägen. Till exempel så här:


Ett stråk som kommer få stor betydelse, särskilt då arbetet med förbifarten förstör det befintliga stråket utmed E4/E20 under ett stort antal år.

Så Daniel Helldén, nu kan du även jobba med popup-cykelbanor och inte bara popup-parker!

Antal kommentarer: 6

Anders Norén

Många som arbetar på kommunerna anser att spikad eller klistrad kantsten är en dålig lösning som bör undvikas så långt som möjligt (i väntan på att bygga en traditionell GC-bana). Jag har ingen aning om varför.
Ett exempel från Malmö:
http://cyklaimalmo.blogspot.se/2015/10/cykelfalt-ny-cykelvag-for-malmo.html
http://www.sydsvenskan.se/2016-04-17/malmos-cykelbudget-tvingar-fram-enklare-losningar


Krister Isaksson

Anders, ofta en invändning från driften. Dåligt utfört sitter stöden ibland dåligt, tex vid plogning. Finns ju nu också andra, liknande lösningar på marknaden som verkar sitta fast lite bättre.


Bob Lind

Vägräcke istället, om det får plats? Dyrare men rimligen bättre. Säkerhet med gcm-stöd är inte lika hög och kräver väl isåfall låg fart på vägen, typ 40?


Krister Isaksson

Bob, vägräcke går också bra. Förutsättningarna på platsen får avgöra.


Martin Holt

Den stråk använder jag idag. Sopar kommunen det funkar det utmärkt. Cyklister kan behöva hjälp att komma över vägen mot Mälarhöjden men annars…
Lite längre ut mot Södertälje har kommunen börjat med att ta fram en cykelbana / cykelfält men cyklister förväntas byta sida ett par gånger. Dessutom har förbifartsarbetet dragit ut många store stenar på cykelfältet.
Problemet är hur man komma förbi Skärholmenscentrum? Vägkanten försvinner just innan Skärholmen och plötsligt hamnar man mitt bland trefilig motortrafiken med korsningar till och från kungenskurvan . Jag vågar cyklar där endast tidigt på söndagmorgon…
Lägg till att stoppsignalerna på Skärholmsvägen blir grönt om man sitta i en bil men inte om man sitta på cykeln.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Blir arg och ledsen


Detta, som är vardagsmat på landets gång- och cykelbanor, gör mig både arg och ledsen. Visst gnäller vi cyklister. Och ofta med rätta. Se bilden. Se farbrorn med rullatorn. Det handlar om så mycket mer än bara cyklister.

Detta är alltså gång- och cykelbanan vid vägarbetet. Se även vägen bredvid – jämn och fin asfalt – där duger inte sten och grus. Men de som redan har det svårast att förflytta sig, som har det så svårt att de behöver hjälpmedel, dem skiter vi i. Om och om igen. Andra ord för att beskriva detta är trafikmaktordning eller strukturell diskriminering. 

Vill vi ha det så här?

Antal kommentarer: 4

claes engström

påminner om #cykelstadgävle


Luttrad

Även bland cyklister kan man hitta inställningen att så länge det fungerar för en ”vanlig cyklist” är allt bra, där vanlig cyklist är en frisk person med god kontroll på cykeln och en cykel som fungerar bra även på dålig grusväg … De som behöver rullator eller trehjulig cykel för att ta sig fram göre sig inga besvär. Trist inställning. En gångbana där man inte kan ta sig fram med rullator eller rullstol (vilket får mig att tänka på en del asfaltlimpor på gc-vägar i Västerort) är inte mycket till gångbana, och en cykelbana där man inte kan ta sig fram med handikappcykel är inte mycket till cykelbana.
Dvs, så här vill vi INTE ha det.


Krister Isaksson

Luttrad, ja det är verkligen en trist och egoistisk inställning – som jag också mött många gånger. En inställning där man bara klarar av att utgå från sig själv och vad man klarar av. Utan inlevelseförmåga eller omtanke att andra kanske inte har samma förutsättningar och förmåga.


Jocke von Scheele

Är det nu man ska skriva, lite machomässigt: ”Kan man inte cykla på lite grusväg så ska man låta bli!” och försöka få det till att problemet ligger hos cyklisterna och inte attityden hos entreprenörerna (alternativt resten av samhället) som inte erkänner cykelns rätt att vara ett praktiskt transportmedel.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Den så viktiga skyddsremsan


Idag är det en artikel i DN som bland annat tar upp olyckor där cyklister ”dörras”.


Det vill säga ouppmärksamma bilförare/passagerare slår upp bildörren utan att se sig för och cyklisterna kolliderar med dörren.

Denna olyckstyp har varit känd länge inom cykelplanering och trafiksäkerhetsarbetet. Och därför finns det med i till exempel Stockholms stads handbok för utformning av cykelinfrastruktur – Cykeln i staden. Det kallas för skyddsremsa. Och det ser ut så här:





På detta sätt byggs det alltså in en säkerhetszon. En zon som gör att bilistens/passagerarens ouppmärksamhet inte får allvarliga konsekvenser för cyklisten. Utfallet av dessa skyddsremsor är mycket positiva visar studier. Särskilt när man går från cykling i blandtrafik till cykling på cykelbana eller cykelfält.

Och så här ser det ut när man struntar i att bygga denna säkerhetszon:

Det är bland annat därför det är så viktigt att följa handböckerna. Utformningsprinciperna, måtten, råden och riktlinjerna i dessa handböcker står ju inte där för skojs skull, för att det är hittepå. De står där för att skapa grundläggande förutsättningar för säker och funktionell cykling. Men tyvärr så ser vi att det gång på gång görs avsteg från dessa mått. Ofta av människor som inte har tillräcklig kunskap och kompetens att bedöma vad dessa avsteg får för konsekvenser. De är inte heller särskilt intresserade att lyssna eller ändra sig när andra påtalar konsekvenserna för dem. Och resultatet av dessa avsteg? Människor kommer till skada.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 4

Kalle M

Det är livsviktigt! Och människor kommer inte bara till skada, de kan till och med dö, pröva bara att googla ”Alberto Paulon”. Här finns litet information (på engelska):
http://ensligabergenscykelklubb.blogspot.se/2016/03/car-dooring.html


Hans

I artikeln står att det rapporteras som en singelolycka när en cyklist blir dörrad. Det är minst sagt konstigt, tycker jag. Synd att journalisten inte tar upp det och frågar varför det är så.


Uffe

Det verkar ha forskats något på temat: https://www.youtube.com/watch?v=CudJvSbS2aY


Lars Sundvall

Det är ett viktigt område som du kommenterar. Utformning av cyklistens miljö bör få högre prioritet. Kan cykelkulturen påverkas av utformningen av cykelväg och hur samspel med andra cyklister och trafikanter skall ske så är det mycket viktigt. Har själv på tisdagen drabbats genom att bli påkörd av cyklist och är opererad på sjukhus. Det är allvarliga frågeställningar som skall avgöras för vårt framtida säkra cyklande.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Älskar min lycra


Nu börjar den bästa tiden. Värmen stiger och jag kan börja plocka av mig kläder. Till slut är det så varmt att jag kan färdas i korta cykelbyxor och cykeltröja. Det är för mig en underbar känsla. Att med sköna och ändamålsenliga kläder få sätta mig på min cykel, en cykel som är anpassad och inställd efter mig, är en fantastisk upplevelse. När jag sedan klickat i skorna i pedalerna, tar några tramptag och cykeln skjuter fart då känner jag att jag lever.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in