Blogg

Så här går det utan cykelparkeringsnorm


 

Nybyggt kvarter på Ringvägen i Stockholm. Självklart en parkeringsnorm för bil vilket innebar ett garage i/under fastigheten. Även gatuparkering för bil på lokalgatan. 

Och cykelparkering då? Ingen norm för det, inget inskrivet i detaljplanen eller exploateringsavtalet. Och vad blir då resultatet av detta? De som cyklar löser det själva.



Det är skillnad på trafikant och trafikant…

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 3

Kommunhuset

Det kommer vi snart att städa upp ser du med obligatorisk registrering av varje cykel samt kontrollavgift i nivå med den för personbilar. Förslag förbereds as we speak.


Eva

Hej, är det alltså som så att detta med parkering (både bil och cykel) kan regleras i samband med att man bygger? Och att det i detta fall (och säkert många fler) reglerades bilparkering men inte cykelparkering?


Krister Isaksson

Eva, ja så är det. Bilparkering regleras nästan alltid vid byggnation. Cykelparkering mycket sällan. Återigen en strukturell diskrimingering av cykeltrafiken.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Svängfest


 

Bland det roligaste jag vet är att cykla i kurvor. Att ge mig ut på landsvägen, att bedöma farten in i kurvan, att lägga ner cykeln, se igenom kurvan, hur den svänger, känna däcken greppa asfalten och svischa igenom kurvan. Jag har mina rundor där jag mer eller mindre vet vilken fart jag kan ha in i kurvan och hur jag ska ta kurvan. Det är en sådan underbar njutning och lockar ofta fram ett leende på läpparna.

Sen har vi en annan sida med kurvan, eller kurvorna ska jag kanske säga. Ett tillstånd när svängfesten går i moll. Det är de kurvor som jag tvingas cykla i min vardag eller när jag transporterar mig till och från rundorna på landsvägen. Det är när jag kommer in på cykelbanorna som allt förändras. De kurvor som på landsvägen var en njutning är nu många gånger ett elände. Det är tvära kurvor, smala kurvor, feldoserade kurvor som är mer standard än undantag. Och alla dessa kurvor delas oftast med gående. Under vintern och våren förstärks alla dessa brister genom snö, is och grus. Cykelbanan tar ofta en rundtur runt träd, runt busskurer, runt parkeringsplatser och korsningar.

Så låt oss titta på ett litet axplock där svängfesten går i moll för cykeltrafik:


Foto: Luca Mara

Vår kärlek till träd är många gånger en anledning till att det blir svängfest på cykelvägen. Det är väldigt sällan vi ser samma kärlek till träd när det kommer till gator och vägar. Det är så att säga skillnad på trafikant och trafikant…




Tunnlar är också en företeelse som ofta innebär svängfest i moll för cyklister, många gånger en farlig sådan svängfest då sikten ofta är obefintlig.


Bilden ovan är på en tämligen nybyggd tunnel som i stort sett har alla fel en gång- och cykeltunnel kan ha. Branta tillfarter och tillfarter som ligger mycket nära tunnelmynningen, tvära kurvor, mycket dålig sikt och smal tunnel. Det har skett ett flertal olyckor sen den öppnade, fler olyckor än det gjorde under en 15-års period innan tunneln byggdes, då passage skedde i plan, över 4 körfält. Byggandet av tunneln motiverades med att förbättra trafiksäkerheten! Så i ett försök att komma tillrätta med alla dessa inbyggda fel och faror sminkar väghållaren grisen:


Lite linjer, symboler och röd färg fixar biffen, eller…

Ett annat exempel på högst märklig svängfest är detta:

Här ska du genomföra fyra stycken 90-graders svängar för att ta dig över en liten tvärgata. Det är väldigt smalt på den dubbelriktade gång- och cykelbanan, du ska manövrera och balansera din cykel i låg fart, du ska ha uppsikt på omgivningen och du ska interagera med andra trafikanter – inte helt lätt att göra det på en och samma gång. En säkrare, enklare och kan tyckas självklar lösning hade ju varit att dra gång- och cykelbanan rakt fram över tvärgatan. Det ansågs inte motiverat att bryta upp stenläggning och ta bort granitpollarna…

En annan typ av svängfest är denna och som påminner om ovanstående, inte helt lätt att ha koll på bilen som svänger in då man har ryggen vänd mot den:

Väghållarnas starka kärlek till bommar och andra hinder på cykelvägarna leder också till ständig svängfest på våra cykelvägar. Inte helt enkelt att passera dessa cyklande och har du cykelkärra eller lastcykel är det många gånger helt omöjligt:

Här är en favorit, kurvan och den dåliga sikten har gjort att kommunen har skyltat att cykel ska ledas genom kurvan! Rent häppnadsväckande måste jag säga. Kommunen gör inte åtgärder som till exempel förbättra sikten och dra om cykelvägen. Nej kommunen sätter upp en skylt att cykelväg blir gångväg och att du ska kliva av och leda cykeln istället! Går det ens att tänka sig något motsvarande för biltrafiken? Sorry, kliv ur bilen och putta den genom kurvan, du förstår det är lite dålig sikt här.

Sen har vi nybyggda Älvsjö resecentrum i södra Stockholm. En plats som är fullständigt gödslad med svängfest för cyklister, svängfesternas svängfest så att säga:

En lätt och nätt 90-graders kurva runt husknuten, som gjord för hastiga och spontana möten. Observera att det ska föreställa en gångbana utanför den dubbelriktade cykelbanan, inte särskilt bred så var tror ni man går?

Från andra hållet ser det ut så här, vi ser husknuten i bakgrunden. I förgrunden ser vi en 180-graders sväng, försök att klara av den och samtidigt få möten! Är ju mycket ovanligt att vi utformar våra gator och vägar på sådant sätt att det inte går att köra på dem så som det är tänkt att man ska köra. Men med cykeltrafik kan vi leka lite hur som helst, det svänger ju!

Sen har vi ju den senaste av mina favoriter, svängfesten i Solna! Här är det som att cykla mini Alpe d’Huez. Undra om de kommer att numrera och namnge varje serpentinsväng i Solna också? Jag skulle vilja se de som varit inblandade i detta projekt cykla upp och nedför denna så kallade gång- och cykelbana. Samtidigt som de får möte med andra cyklister och ska passera eller möta gående. Det går ju självklart inte men ändå byggs detta, år 2014:


Foto: BigMollo

Alla dessa bristfälligt utformade kurvor gör att jag ofta får en ofrivillig form av intervallträning med ständiga inbromsningar och accelerationer. Det blir inte ett bekvämt flyt i cyklingen där jag enkelt kan trampa på och mer eller mindre behålla den fart jag trampat upp. Och värst av allt, många gånger är det rent av en farlig trafikmiljö, ständigt fylld med konflikter.

Varför blir det så här då?

Tittar vi i handböckerna som finns för utformning av cykelinfrastruktur, GCM-Handboken och Vägar och gators utformning (VGU), så kan vi läsa bland annat detta:

”Gång- och cykelbanor längs bilväg bör följa bilvägens linjeföring…”

”Kurvradien är viktig för cyklisternas framkomlighet på cykelbanan. Skarpa svängar tvingar cyklisterna att dämpa hastigheten. Den minsta radie som bör accepteras är 5 meter. Vid denna radie minskar cyklistens hastighet till under 12 km/tim och cyklisten börjar tappa balansen av lutningen. Vintertid ökar risken att köra omkull.”

”I innerkurvor på friliggande gång- och cykelbanor bör stolpar och skyltar undvikas och annars placeras 2 meter från cykelvägens kant. Minsta avståndet till träd bör vara 2 meter.”

I VGU nämns att på huvudstråk för cykeltrafik där den dimensionerande hastigheten ska vara 30 km/tim bör radien på kurvan vara 40 meter.

Hur ofta upplever vi att det är på detta sätt när vi cyklar på landets cykelbanor? Sällan är min erfarenhet. Väldigt lite hänsyn tas till detta när cykelvägar och cykelbanor utformas. Inte så mycket på grund av att utrymme för att göra större radier och cykelvänligare kurvor saknas utan mer på grund av att lite hänsyn tas till betydelsen av denna detaljutformning – ett annat sätt att uttrycka det på är att det råder stor kunskapsbrist bland de som är satta att syssla med cykelinfrastruktur. Det är också tydligt att det råder helt olika värdegrunder bland de som planerar och utformar trafikmiljöer beroende på om du åker bil eller cyklar. För det ena trafikslaget är man noga och följer handböcker och utformningsmanualer, för det andra trafikslaget blir det som det blir, och det blir ofta lekstuga. Resultatet ser vi klart och tydligt, det blir sämre framkomlighet och sämre trafiksäkerhet.

Jag drömmer om härliga och njutningsfyllda svängfester på framtidens cykelbanor, kanske lite så här:

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

 


Antal kommentarer: 22

Erik Sandblom

Åh vad trevligt att du skriver om detta irritationsmoment!
Det verkar som att trafikplanerarna tycker att cyklister ska sakta ner inför varje korsning och därför anlägger en svängfest. Rondeller byggs ofta så numera, med en cykelbana som har ännu skarpare svängar än själva rondellen där bilisterna kör. Men 97% cyklar långsammare än 30 km/h, och det anses ju ofarligt när bilister kör 30. http://trafikistan.se/hur-fort-cyklar-folk/


Krister Isaksson

Erik, ja det är många gånger märkligt. Finns ofta andra, mer cykelvänliga lösningar som går att utföra. Men så blir det sällan…


Erik Stig

Var nyligen på studieresa i Groningen i Nederländerna och där var det fest att cykla men aldrig svängfest. Genom enträget och kompetent trafikplanering sedan 1970-talet har cykelinfrastrukturen anpassats till cyklisterna istället för bilisterna. Den utvecklingen är möjlig här också men då måste alla som gör fel också lära sig av det, det måste få kosta och ibland måste beställare, chefer och politiker återremittera ärenden och kräva att det ska göras om, göras rätt även om kostnaden blir högre. Att i efterhand godkänna felbyggen sänder fel signal till alla inblandade.


Glenn

Men herregud, kan det vara så att de som planerar cykelbanor ibland inte cyklar själva, vad ska man göra åt det? När banan är byggd är det ju redan för sent


Krister Isaksson

Erik, exakt och visst är det fest att cykla i Groningen!


Krister Isaksson

Glenn, skulle säga att det finns en hel del som både cyklar och kan cykelplanera. Deras mandat är ofta svagt och liten hänsyn tas till deras kunskap och kompetens. I flera av fallen ovan har de om och om igen påtalat det olämpliga i utformningarna men annat än vettig och funktionell cykelinfra har prioriterats högre. Cykeltrafik är så att säga satt på undantag.


Johannes Westlund

Jag måste kommentera på den där tvärgatan. I Göteborg gjordes nyligen en ombyggnad som jag påminns om. Från en rak dragning till en sån där svängfest. Platsen är Slakthusgatan straxt öster om E45. Motiveringen jag har hört är trafiksäkerhetsskäl. I klartext vill man ha en ”bilsluss” där för att bilister skiter fullkomligt i att de inte får stanna på cykelbanan när de ska svänga ut. Fullkomligt fantastiskt. Man tar en väl fungerande lösning och spenderar hundratusentals kronor på att göra den sämre! Men att göra omvänt – det finns det sällan medel till. Helt otroligt! Behöver jag nämna att trafikstrategin säger att cykel ska prioriteras över bil? Det är den demokratiskt beslutade policy som ska följas. Men TK verkar inte bry sig så mycket om sådana petitesser som vad de folkvalda tycker. De gör som de själva vill. Demokrati och sånt strunt, det har vi inte tid med när de viktiga bilisterna ska fram.


Krister Isaksson

Johannes, bedrövligt och i detta fall fanns inte ens trafiksäkerhetsmotivet eller ”bilslussmotivet”. Utan det handlade om att inte vilja ta kostnaden att ta bort smågatstenen och granitpollarna. Behöver jag säga att en hel del cyklar rakt fram på denna plats…


Henrik

ETt stort problem med svängfester är att fotgängarna genar för de vill ju ännu mindre behöva svänga ut och ta ytterkurvan… så det är endast och absolut endast en ren konfliktlösning i dessa negativa betydelse.


Glenn

Även gående får ju i vissa städer svängfesta, träffade en man i rullstol igår som berättade om svårigheterna att korsa en gata när övergångsstället ligger en sväng åt sidan istället för rakt fram


Krister Isaksson

Henrik o Glenn, eftersom vi i Sverige har det dåliga omdömmet att planera och bygga för gång- OCH cykeltrafik så innebär ju dåligt för cykel många gånger dåliga förhållanden för gående. Och så kommer det förbli så länge vi fortsätter med GC-trafik, vilket är lika med KONFLIKTDESIGN!


Pelle

Alltså, det värsta med ditt inlägg/bilderna är ju att detta förekommer i parti o minut på cykelvägarna. Det är så vanligt förekommande att jag slutat reagera tills jag läser ditt inlägg. Det är ju helt sjukt hur dåligt det är när man tänker efter, än värre blir det när du gång på gång visar att man kunde gjort det på ett helt annat sätt. Ett sätt som hade fungerat bättre för cyklister, utan att det blivit dyrare, utan att det blivit sämre för andra trafikanter. Men det görs inte, utan om och om igen görs samma dåliga lösningar. Jag börjar tappa hoppet…


Krister Isaksson

Pelle, visst är det illa och det överallt. Jag visar ju tex i inlägget 99% är uselt att dessa fel, brister och faror finns överallt och i stor omfattning. Och som du säger, många gånger handlar det inte om kostnader, om att det inte finns plats. Det handlar om något helt annat, om en värdering av transportslag och om invanda mönster – det handlar om frusna ideologier. Förstår att du börjar tappa hoppet.


Resignerad pessimist

Svängfest kring träd har jag inte så mycket emot så länge svängarna är tillräckligt svepande och bredden tillräcklig (så att det inte i praktiken blir enkelspår): gillar träd (och skyddar mot väder & vind). Chikanerna vid korsningar, tunnlar osv å andra sidan: nej tack, med emfas. Och alla dessa 180-gradare med en kurvradie anpassad för enhjuling. Suck. Och varför använder man så ofta en vinkelhake som kurvmall?
Och de som med en dåres envishet hävdar att det finns för dåligt med plats för bra cykelinfrastruktur, tvära kurvor ger ett dåligt ytutnyttjande: en svängande cykel tar mer plats i sidled (fast det borde ju finnas plats även för trehjulingar och cykelkärror – och tandemcyklar) och folk tenderar av naturliga skäl att gena (ibland för at över huvud taget komma runt kurvan). Dessutom, genade + dubbelriktning = otrevliga möten (och tvärnita när man svänger …)


Ingrid

Ja träd får gärna stå kvar för mig … på ett välplanerat och säkert sätt. Däremot när man ställer upp manshöga blomkrukor på gc-banan i en högtrafikerad korsning? Efter några dagar flyttades den så att den bara stör sikten. …men jag undrar ibland om inte allt svängande är ett förtäckt försök att ta bort bilisternas väjningsplikt? Om cykelöverfarter/passager är tillräckligt långt bort från huvudleder, korsningar, rondeller – när slutar bilister ha väjningsplikt?


Mikael

Vissa av de korsningarna påminner mig om Skänningevägen i Mjölby. (exempel google maps skänningevägen/vetagatan: goo.gl/MMjcRt)
Intressant nog: om man kommer från vänster i bild (norrifrån) så är det inte skyltat alls i nästa korsning (betyder det gångbana?) men den skylt man ser baksidan på i den här korsningen påstår att det är GC-bana—i varje fall om man kommer söderifrån. Så kommer man norrifrån verkar det ”korrekta” körsättet vara att göra en vänstersväng från Skänningevägen till Veta gatan, och sedan göra en 180-graderssväng till höger för att komma upp på cykelbanan. Fast det gäller förstås att veta vad som står på den skylt man bara ser bakifrån, så att man vet att det är en cykelbana där, och inte bara en gångbana/trottoar…
Hela den vägen (3-4 km, kanske?) har gångbana på östra sidan av vägen, men huruvida det även är cykelbana verkar variera från kvarter till kvarter, och huruvida man färdas norrut eller söderut…


Krister Isaksson

Mikael, det var rejäl svängfest på den sträckan! Kunde vara ett riktigt bra cykelstråk om man la lite kraft på att utforma/dimensionera det väl och prioritera cykel i korsningarna


Ulrika

I Älvsjö så följer man bara en tradition, den nya västra sidan av stationen kan ju inte vara bättre än den östra. Där ritade man en gång i tiden in en bro från stationen över Huddingevägen. Att man sen inte fick ta ner eken som står mitt i vägen blev nog uppmärksammat för sent. Den bron är dessutom enda sättet att ta sig över vägen på flera kilometer så man måste använda den.
Om man kommer över bron och ska till andra sidan stationen så ska man först passera eken , sen två sega skjutdörrar, samsas med folk med rullbväska som faktiskt inte har någon annanstans att gå än i cykelbanan, sen fira i svängfesten.
Vill man hoppa över de tre sista så ska man istället göra en 180 graders sväng vid eken, som alltså skymmer all sikt, ingen belysning, väldigt dålig asfalt och ingen snöröjning.
Jag har några fina bilder, men de går inte att lägga in här.


Krister Isaksson

Ulrika, är det inte märkligt, ingenting blev bättre ur cykelsynpunkt med ’nya’ Älvsjö. Fantastiskt att man kan lyckas med att göra det sämre, uselt blev uruselt…


Nisse Ung

Svängfester vrakar vara inne bland de som bygger cykelbanor: på gc-vägen mellan Drottningholm och Ekerö har man i en backe där det tidigare var tre svepande kurvor lyckats klämma in några till varav en 180-graders hårnål. En hårnål på vad som i princip är en raksträcka?! Månne ngt att göra med för-skit-fart Stockholm, någon sorts anslutning där vi som ska rakt fram tvingas svänga höger, tvärt vänster, korsa, tvärt vänster, höger, vänster, höger?!


Vi sväng' int'

På tal om svängfesterna vid korsningar, fick en kollega mig att sätta téet i halsen. Han tyckte de var bra: cyklister tvingas sänka farten så att de inte bara brakar rätt över – säkrare så. Och att de ibland är så tvära att man inte kommer runt med t.ex. en del liggcyklar eller lastcyklar. Bra bra, kan behövas ur säkerhetssynpunkt att man leder cykeln … Intressant men skrämmande insikt i hur bilister tänker.


Adam

Min personliga favorit i kategorin ”absurda svängfester” är den här:
https://goo.gl/maps/puH2ScRkFwCTM4Sw5
En splajsans ny cykel- och gångbana (byggd ca 2015) som löper rakt över ett platt fält, parallellt med kymlingeleden. Inga naturliga hinder överhuvudtaget, ändå väljer man vid anläggandet av cykelbanan att göra en S-kurva mitt i – helt absurt då ingen ”drabbas”, inte ens ett träd, om den hade byggts rak.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Intervjuad i P4 Stockholm om sopsaltaren


 

”Det är i stort sett barmarksförhållande stora delar av vintern. Den har helt och hållet revolutionerat vintercyklandet”

Så sa jag när jag blev intervjuad av P4 Stockholm ang. sopsaltning av cykelvägar. Varför säger jag då så? För att det under stora delar av vintern sett ut så här på cykelvägarna:

Vid traditionell plogning och sandning ser det ut så här:

När det sen närmar sig vår så ser en sopsaltad cykelväg ut så här:

En traditionellt plogad och sandad cykelväg ser ut så här under en stor del av våren:

Så visst är det så att denna metod revolutionerar vintercyklandet. Den förbättrar såväl framkomligheten som trafiksäkerheten för cyklister.

Klicka här så kan ni lyssna på och läsa hela intervjuen.

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 6

Lisa

Det var ord och inga visor! Hoppas på ett sätt att det blir en lite mer utmanande vinter denna säsong så vi verkligen får se vad sopsaltaren går för. Bra jobbat med att sprida info och kunskap om denna metod, det är ofta man finner det på din blogg!


Krister Isaksson

Lisa, tack! Privat hoppas jag på en mild vinter, ur ett yrkesperspektiv håller jag med dig och ser gärna en tuffare vinter för att sopsaltaren ska testas hårdare!


HannaO

Jag frågade just trafikkontoret i Göteborg om det är en metod de kan tänka sig att anamma, snarast, med hänvisning till din blogg.


Krister Isaksson

HannaO, återkom gärna med deras svar!


HannaO

De svarade snabbt. Sopsaltning ska testas i Angered i vinter, och förhoppningsvis utvidgas testet till fler banor efter årsskiftet.


Krister Isaksson

HannaO, tack! Bra, då kommer det att bara bli fler och fler sträcker så småningom!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikverket – vill ni döda cyklister?

Trafikverket – vill ni döda cyklister?


Se på bilderna. För att stoppa stenar och jord från att rasa ner på cykelbanan har man satt dit armeringsjärn och plywoodskivor. Armeringsjärn vars ändar sticker ut i cykelbanan, i innerkurva.

 

 


Foton: Jon Jogensjö/Cykelpendla Hässelby

Detta är ett av Stockholms största cykelstråk – ett så kallat pendlingsstråk där god framkomlighet och hög säkerhet ska råda. En stor del av västerorts cyklister använder denna sträcka, det är tusentals cyklister som passerar denna plats varje dag. Så i innerkurva, efter tunnel med dålig sikt, sticker alltså armeringsjärn ut i cykelbanan.

På byggarbetsplatser ska ändar på armeringsjärn förses med ändskydd, utstickande armeringsjärn är en vanlig typ av arbetsplatsolycka på byggarbetsplatser. Utmed en allmän cykelbana kan däremot vilket skit som helst placeras ut. Det kan vara så att det är Trafikverket som utför arbete på vägen ovanför slänten. Och som vanligt kommer ingen hållas ansvarig för dessa uppenbara och grova fel och faror.

Inte konstigt att den dominerade olyckstypen bland cyklister är singelolyckor och där en hel del av dessa olyckor kan härledas till uselt drift och underhåll. Inte bara det, studier av Trafikverket visar att på det kommunala vägnätet dominerar gående och cyklister när det gäller vilka trafikantgrupper som skadas vid vägarbeten.

Det är en lång och uppenbarligen mycket farlig väg till cykelstad i världsklass.

 

 

Uppdaterad 2014-10-20:

Så här ser det nu ut på platsen, enligt uppgift ska det ha åtgärdats sent på fredagen:

En viss skillnad mot tidigare dödsspjut på platsen. Men, det krävs alltså ett antal påstridiga och ihärdiga cyklister för att förbättring ska ske. Som lägger ner sin privata tid och kraft för att det ska bli acceptabla och säkra förhållanden utmed cykelvägen. Väghållaren har uppenbarligen inte den insikten, förmågan, kompetensen eller kontrollsystemet utan det får skötas av brukarna. Motsvarande situation hade självklart aldrig uppstått om det vore en väg, men där cykeltrafiken färdas är detta vardagsmat.

Det är skillnad på trafikant och trafikant…

 

 

Uppdaterad 2014-10-20 Kl 19.00:

Har idag haft ett samtal med Trafikverkets projektledare xxxx som ansvarar för detta arbetet. Det var… intressant. Och samtidigt mycket oroväckande.

För att sammanfatta samtalet så hade han noll koll. Han kunde inte svara på varför det såg ut som det gjorde på platsen. Inte heller kände han till att det under arbetets gång rasat ut stenar och massor i gång- och cykelvägen. Inte heller att Trafikkontoret stoppat arbetet pga. av faran och olägenheter som uppstått för trafikanterna på gång- och cykelvägen. Om trafikanordningsplan (TA-plan) fanns och dess ev. innehåll visste han inget. Just Ta-planer är något Trafikverket är mycket noga med när det gäller arbete på deras egna vägar. Det är en rigorös procedur och det sker ofta en fortlöpande kontroll att entreprenören följer dessa till punkt och pricka. Utdömande av böter för avvikelser från TA-planer är inte ovanliga – på Trafikverkets egna vägar.

Han höll självklart med om att användandet av armeringsjärnen var mycket olämpligt men som sagt kunde inte svara på hur det då kom sig att armeringsjärnen kom upp om de nu är ytterst olämpliga. Han hade ingen vetskap om hur länge arbetet på platsen ska pågå. På frågan om varför det inte fanns några skyltar som upplyser om vem som arbetar på platsen och ev. kontaktuppgifter var svaret att det är ju ett sånt litet arbete att de inte satt upp några informationsskyltar. Jag frågade då hur stort arbetet behövde vara för att denna service ska finnas för trafikanterna. Det visste han inte. Jag frågade då hur man dels ska få information om arbetet om man så önskar dels ska kunna uppmärksamma de som utför arbetet, d.v.s. Trafikverket, att det råder stora brister och faror på platsen. Han hade inget svar annat än att man får väl kontakta Stockholms stad.

Frågade vidare om Trafikverket inte gjorde någon riskanalys när de ska schackta i en slänt med trafik nedanför. Så har inte gjorts i detta fall meddelade projektledaren. Görs det om arbetet hade utförs vid en väg var min nästa fråga. Svaret var ja. Används spett/armeringsjärn vid arbeten utmed vägar? Här var svaret från projektledaren nej, det har han aldrig varit med om.

Ni som under alla dessa år har cyklat i anslutning till Trafikverkets arbete med Norra Länken här i Stockholm kan säkert bekräfta att det många gånger i bästa fall är usla förhållanden och många gånger rent ut sagt farliga förhållanden att cykla i vägarbetsområden där Trafikverket bygger.

Det är uppenbart att Trafikverket gör skillnad på trafikant och trafikant och att Nollvisionen är en främmande företeelse för dem när det kommer till cykeltrafik.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 19

Jon Jogensjö

Arbetsplatsen har varit under all kritik från dag ett. Först började Trafikverket arbetet. Stockholms trafikkontor stoppade arbetet för att Trafikverket inte följde de regler som finns kring detta. Sedan stod arbetet stilla under många veckor, med stora stenblock som kunde rasa ner när som helst på det prioriterade cykelstråket. Det fanns också i arbetets början en stor stålcontainer vars hörn hängde ner ungefär i huvud höjd i innerkurvan i mörker. Det var också en potentiell risk för invalidiserande skada eller dödsfall. Efter många inskickade klagomål via Stockholms stads app ”Tyck till” har entreprenören satt upp skydd för att stenmassor inte ska rasa ner. Men med farliga armeringsjärn som sticker upp. Om det skulle ske en omkullkörning här skulle skadorna av armeringsjärn kunna bli allvarliga och invalidiserande. Enligt statistiken är invalidiserande skador ökande och ett stort problem bland cyklande. Och VTI visar att brister i underhåll har en betydande inverkan på cykelolyckor. Hur detta ärende har fortlöp visar också på stora brister i kompetens och organisation hos Trafikverket och entreprenörer. I Trafikkontorets egna regler står att de ska polisanmäla entreprenörer som brister på dessa sätt.


Jon Jogensjö

Första svar från Trafikkontoret 141010:
”Det arbete som finns vid GC-vägen är ett arbete som tillhör Trafikverket och dom har startat detta arbete utan vår vetskap för ett tag sen, så vi stoppade det då det inte fanns en godkänd trafikanordningsplan för att stänga en del av GC-vägen, men nu har jag haft kontakt med den entreprenören som utför arbetet och dom har idag 9/10 fått en godkänd ta-plan för att arbeta där mellan 9-15 men tanke på all GC-trafik som går där på morgnar och kvällar, du skriver att entreprenören säger att Trafikkontoret hindrar dom från att sätta upp skyddsbarriär och det inte riktigt, det enda som vi har sagt är att dom inte får stänga av GC-vägen utan vårt medgivande och godkänd trafikanordningsplan. Jag har pratat med entreprenören om att sätta upp en barriär så att inte schaktmassorna skall kunna rinna ut på GC-vägen vid ev. regn.”


Jon Jogensjö

andra svar från Trafikkontoret 141013 efter nytt klagomål i appen.
KC-1328804
”Nu har jag ännu en gång varit i kontakt med entreprenören om att sätta upp ett skydd så inte massorna skall kunna rinna ut på GC-vägen, han lovade mig att dom skall åtgärda detta under dagen i dag 13/9 och jag hoppas att det kommer upp ett skydd så inte massorna rinner ut på GC-vägen.”


Krister Isaksson

Jon, tack för att du förtydligar detta inlägg. Vi ser här återigen hur ansvaret bollas fram och tillbaka. Och priset för denna usla hantering får ev cyklister betala. Det är ju uppenbart att det är en idiot till entreprenör och usel projektledning från Trv och detta borde ju staden omgående ha upptäckt, om inte annat när alla felanm börja trilla in. Då får man ju bevaka ett sådant område extra noga. Stoppa arbetet helt o hållet, tvinga Trv och entrprenören att komma in med TA-planer och skedesplaner, följ upp och döm ut viten.


Jon Jogensjö

Jag har tagit kontakt med Trafikverkets pressavdelning för att få faktaunderlag inför polisanmälan. Behöver veta vem som är entreprenör och vem på Trafikverket som är projektledare.


Jon Jogensjö

Ett förvärrande problem här är att cykelbanans bredd är underdimensionerad för att vara dubbelriktad och så högtrafikerad. Dessutom ligger det i kurva med skymd sikt, och med ytterligare korsande cykel- och gångtrafik från tunnel med skymd sikt alldeles intill. När cykelbanan är så underdimensionerad måste extra stor omsorg läggas på all typ av interfererande verksamhet, med extra stora marginaler för säkerhet och framkomlighet. Här har parterna brustit helt i kompetens, organisation, kontroll och utförande. Frågan är om kompetens ens finns alls att uppbringa hos någon entreprenör? Stockholms stad pratade nyligen om att utbilda i kompetens kring cykelinfra, men vad hände med det?


Johan

Kan du inte skriva ut en adress så att jag kan skicka in en påtalan på kommunens felrapporteringssajt?


Krister Isaksson

Johan, finns ingen adress, vanligt fenomen med cykelvägar. Det är i anslutning till påfartsrampen från Drottningholmsvägen (v 275) till Essingeleden och den gc-tunnel som då går under denna ramp. Och som du ser i Jons kommentarer så är platsen felanmäld om och om igen. Och i detta fall verkar det ha inneburit att det bara blivit värre!


Krister Isaksson

Jon, imponerad av din kraft och uthållighet. Bra kämpat! Och tänk att vi ska behöva kämpa så här för att få säkra och grundläggande förhållanden. Det är ett systemfel och en värdegrund som är helt uppfuckad…


Jon Jogensjö

Nu har jag blivit uppringd av en person på Trafikverket som ska ta reda på vem som är projektledare och entreprenör. Jag diskuterade också hur det fungerar med polisanmälan, om trafikverket gör polisanmälan mot sina egna entreprenörer, men inget personen på Trv kände till. Däremot kan vite utdömas om kontraktsbrott begås av entreprenör.
Adressen är Sydväst om Trafikplats Fredhäll, korsningen Drottningholmsvägen/ Essingeleden-E4E20. Mot Fredhällsparken.


Jon Jogensjö

Uppdatering: Jag blev uppringd av ansvarig projektledare på Trafikverket. Hen tyckte inte det såg bra ut på bilderna, och skickar ut personal direkt för åtgärd. Jag föreslog att om barriären tillfälligt tas bort kan man i alla fall trycka ner de stenblock som står o balanserar på väg att rulla ner på cykelstråket. Svevia är entreprenör. Jag diskuterade också frågan om vite/polisanmälan för entreprenören. Och nämnde att en container stack ner precis i huvudhöjd från vägbanan ovanför tidigare. Projekteldaren skulle utreda varför allt dragit ut på tiden och varför Svevia misslyckats med säkerheten.


Lars

Nu verkar ju det som att det här kommer att lösa sig. Men om man inte får gehör från gatukontoret eller Trafikverket så kan man kanske använda sig av Plan- och bygglagen, 10 kap, 17 §: ”Om en byggnad eller annan anläggning … har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten … får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort den”. I förlängningen finns det även möjlighet till vite och handräkning från kronofogden.
Jag är ingen jurist men det skadar väl aldrig att kontakta byggnadsnämnden och fråga hur de ser på sådana här typer av installationer.


Anders Norén

Förelägganden från byggnadsnämnden i trafiksäkerhetsärenden, hamnar de före eller efter häckklippningsärendena? >:-)
(För er som inte jobbat på kommun: bygglovsärendena prioriteras och skulle bygglovshögen, mot förmodan och all mänsklig erfarenhet, ta slut så kan man ta förelägganden om t.ex. häckklippning.)


Krister Isaksson

Anders, helt rätt och det ska inte behövas. Det finns tydliga regler och riktlinjer för detta. Problemet är som vanligt när det gäller trafik. De efterlevs i stor utsträckning när det gäller biltrafik, när det sedan handlar om cykel är det mer eller mindre som vanligt – man bryr sig inte i särskilt mycket. Se bara svaren från Trafikverkets projektledare ovan, minst sagt häppnadsväckande!
Eller, svaren bekräftar bara det tillstånd som råder på Trafikverket när det gäller cykel…


Andreas

Så j-a tröttsamt. Hela tiden detta meningslösa icke-ta-ansvar när det gäller cykel. Vill ju bara komma hem helskinnad…


Krister Isaksson

Andreas, exakt och det är ju inte för mycket begärt kan jag tycka. Men med Trafikverkets strukturella diskriminering av cykeltrafik finns det risk för att så inte blir fallet.


Jon Jogensjö

Lämpligt vite borde vara att projektledare och entreprenör får gå kurs om cykelindrastruktur. Både genomgång av VTI-Niska studierna, och om statistik som visar att invalidiserande olyckor bland cyklande ökar. Samt bekosta extern utredning för Trafikverket och Svevia om hur deras egen handbok om skyltning vid vägarbete på cykelbana ser ut, hur den efterföljs, samt hur den behöver förbättras, och hur det ska kommuniceras till entreprenör. osv.


Jon Jogensjö

Jag har mailat om kontaktuppgifter till ansvarig på Svevia för att gå vidare i frågan om vite/utbildning/utredning av rutiner-handbok.


Christer

Idag när jag cyklade förbi stod där en lastbil och lastade på/av grejer. Det stod då en man med flagga på respektive sida om den och manade till cyklisterna att sänka farten efter nedförsbackarna och såg till att inget hände när alla skulle passera förbi (det vart rejält smalt). Jag tror allt att detta blogginlägg och Kristers samtal tog skruv och gjorde att man skärpte till sig – bra jobbat!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Saker jag vill cykla på. Del 2


 

Vi fortsätter resan i cykelinfrastrukturens underbara värld. Vi är kvar i Holland och cyklar över ännu en storslagen bro – Europas längsta cykelbro!

Nescio bron, Holland – Amsterdam

Bron är 780 meter lång, har en segelfri höjd på 10 meter och sträcker sig över Amsterdam-Rijn kanalen. Bron ligger öster om Amsterdam och innebär en viktig länk och genväg till/från förorten IJburg och de centrala delarna av Amsterdam. Bron invigdes 2006. De långa anslutningarna på var sida om bron innebär en behaglig stigning att cykla på. Cykeltrafik och gående är separerade på bron och för att gående inte ska få långa omvägar vid anslutningarna delas bron i två delar där gångdelen övergår i trappor. Bron är namngiven efter den holländske författaren Nescio och har fått smeknamnet ’Ålen’.


780 meter lång. Europas längsta cykelbro


Långa anslutningar på var sida om bron ger en behaglig stigning att cykla på


En frekvent sjöfart göra att den segelfria höjden måste vara 10 meter


Här ser man tydligt var smeknamnet ’Ålen’ kommer från!


Separation mellan gående och cyklister med linje


Bron delar sig i två på var sida och gående får en genväg via trappor


Gångdelen som leder till trappor. I bakgrunden cykelrampen


Självklart kan man leda cykeln i trapporna om man vill!

 

Foton: Wilkinson Eyre, Arup, Fietsberaad

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 7

Cykelkatten

Vilken häftig en! Men fatta va blåsigt om vintern 😉 Jag hade satt plexiglaspaneler eller liknande på sidorna.


Krister Isaksson

Cykelkatten, visst är den häftig! Blåsigt blir det, men ack så fult med paneler samt de hindrar utsikten från bron. Fast cyklar man där varje dag så har man ju sett det mesta och då kanske man vill ha lite lä…


Mia

Vilket monument och manifestation för cykeltrafik! Storslagen att se på och precis som du vill jag cykla på den! Om din serie börjar så här så undrar jag hur du ska toppa detta? 😉


Jens

Ser läcker ut, men ännu bättre hade ju varit om den delat sig i tre på varje sida (en mer eller mindre rakt fram och en som tar sig ner längs med kanalen åt varje håll) så man slipper cykla ”i onödan”.
Det kanske är onödigt, jag har inte tittat på hur det ser ut ”rakt fram” – det kanske inte finns något mål att cykla till åt de hållen?


Krister Isaksson

Jens, rakt fram söderut = rätt in i en trafikplats, den stora målpunkten är västerut mot city av Amsterdam under trafikleden så där är snurran helt rätt.
Norra sidan där leder rampen rätt mot det nya området IJburg så även här är det bra prioriterat. Sen går allt naturligtvis att göra ännu bättre!


Jerker

Inte vidare stadsmässigt kan jag tycka.


Krister Isaksson

Jerker, självklart inte, ligger ju inte i staden heller utan i utkanten av Amsterdam.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Facit finns nu – sopsaltade cykelvägar är bättre


 

Så har då facit kommit från försöket med sopsaltning i Stockholm. Jag har ju skrivit ett antal inlägg om denna metod för vinterväghållning av cykelvägar och där hyllat den. Så jag visste ju vad resultatet skulle bli, finns ju forskning och praktisk erfarenhet från andra delar av världen om denna metod och där den visat sig överlägen traditionell plogning och sandning. Och Stockholm är inte mer unik än någon annan plats så svaret var ju givet. Men nu finns det som sagt även ett facit för Stockholm.


Sopsaltaren in action! Foto: Jon Jogensjö/Cykelpendla Hässelby

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har följt försöket och kommer nu med en första PM:

 

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Så då får vi hoppas att Stockholm både fortsätter och utökar sopsaltningen av cykelvägar. Samt att andra kommuner följer efter och ser till att vinterväghållningen av cykelvägar blir bättre. Se skillnaden på dessa bilder, vad föredrar du?


Sopsaltade cykelväg vs plogad och sandad cykelväg

 
Sopsaltning vs plogning. Plogning innebär en cykelväg full av grus

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 


Antal kommentarer: 15

Magnus Persson

Har VTI även tagit in erfarenheter från andra platser som utvärderat (t.ex. Solna)? Eller finns det en direktlänk så att jag kan läsa själv?


Magnus Persson

Har VTI även tagit in erfarenheter från andra platser som utvärderat (t.ex. Solna)? Eller finns det en direktlänk så att jag kan läsa själv?


Krister Isaksson

Magnus, denna rapport rör enbart försöket i Stockholm.. Vet inte om de är inkopplade på andra platser/utvärderingar. Finns ingen länk (ännu)


Erik Johansson

Det vore intressant att veta hur sopsaltaren hanterar en vinter med snö, men det är helt klart att höst och vår är mycket bättre med sopsaltaren.


Anna Niska

Magnus m.fl. Nej, vi har inte gjort några utvärderingar i Solna. I år kommer vi dock, tack vare finansiering från Trafikverket, att kunna göra utvärderande mätningar även i Linköping. Utifrån intervjuer med förare och ansvariga i Linköping kommer vi också att kunna sammanställa erfarenheter utifrån ett längre perspektiv än enstaka vintrar. Linköping har tillämpat sopsaltning i snart 15 år och tre av dessa vintrar var relativt snörika och kalla. Liksom nämnts funkar metoden bra under milda vintrar men kan stöta på problem då det blir kallt och mycket snö. Utmaningen ligger i att använda så lite salt som möjligt och ändå säkerställa en god friktion. Det kräver ett omfattande kunskapsunderlag och god beredskap. För den som cyklar under vintern gäller det att vara beredd på att vinterväglag kan förekomma trots sopsaltning – ingen metod är 100-procentig! Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra till en utveckling av metod, utrustning och strategi för bästa möjliga resultat.


Krister Isaksson

Anna, stort tack att du tar dig tid och svara och fördjupar vår kunskap på området. Era insatser är ytterst värdefulla och vad bra att ni fått finansiering till fortsatta studier i Linköping.
När det gäller metod får vi ju inte heller glömma att vanlig plogning och sandning inte är särskilt bra, inte heller då det är mycket snö och kallt. Så om sopsaltning är överlägsen vid alla andra tillfällen så kanske det är jämnt skägg mellan plogning och sopsalt när det är mycket snö och kallt! Dvs vinst för sopsaltning i det långa loppet


Örjan

Kan de inte göra samma sak i Göteborg?
Uppvärmning och bara sopning förekommer här men tyvärr oftast grusning.


Krister Isaksson

Örjan, självklart kan de det. Om de vill och prioriterar det. Är ingen märklig utrustning, finns tillgänglig.


Jens

Man kan ju anta att vid mycket snö skulle en kombination funka bra, dvs först grovploga, sen snabbt saltborsta innan snön tryckts ihop och frusit för mycket.
Går det inte att sätta ett plogblad framför borsten vid behov?


Krister Isaksson

Jens, se detta inlägg och maskinen där: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/hyllning-till-sopsaltaren.htm
Den har en fällbar plog framför borsten! Och visst är det så att vid stora snöfall under kort tid behövs komplettering med plogning, så görs tex i Linköping. Men dessa dagar är totalt sett över en längre tidsperiod väldigt få.


Henrik

skulle vilja veta hur mycket mindre energi som det går åt att cykla på en sopsaltad väg jämfört med en plogad dito… samt hur mycket extra småsvängar pga slir och modd? Borde kunna gå att mäta enkelt med accelerometrar och gyros på vanliga telefoner…


Krister Isaksson

Henrik, har skrivit lite om det tidigare, se här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/kommer-vi-komma-fram-i-vinter-4.htm


Krister Isaksson

Janne, alla system har sina nackdelar. Det går ju att sköta om sin cykel, just i Uppsala är det extra lätt nu: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/bensinstationen-platsen-for-cykelvard.htm


Niklas

Nackdelar finns. Var tvungen att kasta min cykel efter förra årets sopsaltning då denna åt upp aluminumet i en rasande fart. Cyklar nästan varje dag året runt de senaste 10 åren. Vet inte hur man ska få aluminiumet att sluta falla sönder när saltet har fått fäste.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*