Så "förbättrar" Trafikkontoret – inte säkrare för cyklister eller skolbarn


 

För ett tag sedan dök några byggskyltar upp på min cykelväg till/från arbetet:

Cykelvägen är utpekad av staden som pendlingsstråk i Cykelplan 2012 samt även i den Regionala cykelplanen och så här står det att läsa om dessa typer av stråk i planen:

 ”Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.”

”Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.” 

”I princip alla icke signalreglerade gc-passager på pendlingsstråken föreslås hastighetssäkras.”

 J:\_Uppdrag\227313\T\=Arbetsarea=\Ylva\Typritningar_111027 LayouHurra, nu blir det så här! En passage där cykel- och gångtrafik prioriteras, biltrafiken har väjningsplikt och där hastigheten på biltrafiken blir låg och därmed en säker passage för cyklister (och gående). Bild från Cykelplan 2012

Så nu skulle det alltså hända, delar av pendlingsstråket och passagen över gatan ska byggas om, nu ska det bli ”pendlingsstråkstandard” och bli lite bättre för alla de som cyklar (och går), hurra!

Goddag yxskaft!

När bygget pågått ett tag och det började gå upp för mig att det kommer inte bli ”pendlingsstråkstandard” ställde jag frågan till Trafikkontoret varför de inte följer de standarder som Kommunfullmäktige beslutat om och som tydligt anges i Cykelplanen:

Hej!
Cykelpassagen över Skönsmovägen har nyligen byggts om. Cykelvägen och passagen ingår i stadens Cykelplan 2012 och har pekats ut som ett pendlingsstråk. I planen finns principutformningar för cykelpassager på pendlingstråk, för att de både ska ha hög säkerhet och ha god framkomlighet. Cykelpassagen som nu byggts på Skönsmovägen följer inte dessa utformningsprinciper. Varför är inte cykelpassagen byggd enligt anvisningarna i Cykelplan 2012? Anser ni att den cykelpassage som nu har byggts har motsvarande säkerhet och framkomlighet som de i Cykelplanen?

Svaret blev:

Hej Krister!
Gång- och cykelpassagen byggdes som en del av ett skolprojekt och vi har prioriterat gående barn. Passagen är idag 1 meter bredare än tidigare. Vi måste avväga trafiksäkerheten för både gående och cyklister och vi anser att utformningen är lämplig med tanke på att prioriteten har varit skolbarnen.

Med vänlig hälsning
XXXX

Märkligt, det finns alltså enligt Trafikkontoret ett motsattsförhållande att göra säkra och bra åtgärder för både cyklister och gående! Det går inte, de måste alltså välja och här valde nu Trafikkontoret att prioritera de gående barnen. För cyklar gör ju uppenbarligen inte skolbarnen och personalen på skolan…

Så låt oss titta på vad som nu är byggt, åtgärdernas trafiksäkerhetseffekter och på vilket sätt gående skolbarn nu är prioriterade.

Så här såg gång- och cykelpassagen ut innan den byggdes om:

En typisk cykelpassage och övergångsställe. Ingen hastighetsdämpande åtgärd för biltrafiken. Mycket dålig sikt pga. växtlighet nästan ända fram till gatan på den ena sidan. Bild: Google Maps


Vy från andra hållet. Här syns tydligt hur växtligheten sträcker sig ända fram till gatan. Bild: Google Maps


Smalt för gående på ena sidan, en aning bredare för cyklister men inte bra för någon av dem. Ingen anpassning för funktionshindrade. Bild: Google Maps


Smalt för cyklister på andra sidan, brett för gående. Ingen anpassning för funktionshindrade. Tvär kurva innan passagen där gående och cyklister genar ut i gräset. Bild: Google Maps

Så här ser passagen ut nu, efter ombyggnad:


Från denna vy ser inget ut att ha ändrats förutom två nya härgårmanskyltar och att passagen har kompletterats med ytterligare belysning


Inte heller från detta håll har något förändrats förutom belysningen

Passagen har tillgänglighetsanpassats så synskadade lättare kan orientera sig. Nu är det lika smalt på bägge sidor för gående och cyklister. Och för smalt för att två cyklister säkert ska kunna mötas på passagen…

Från andra hållet. Rampen för funktionshindrade delas nu med cykelpassagen, tvärtemot vad principritningen i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken anger, med andra ord en konfliktlösning där gående och cyklister ska dela på utrymmet. Vidare har stolpen till vänster i bild placerats för nära gång- och cykelvägen vilket då utgör en fara för cyklister och får till följd att sopsaltaren inte kommer förbi den trånga passagen…

Åt den tvära kurvan där gående och cyklister genar har inget gjorts trots att Cykelplanen anger att det ska vara ” generösa kurvradier”

Man har lagt ut smala remsor av smågatsten i körbanorna innan passagen, dock ingen ramp/förhöjning utan de ligger i samma nivå som körbanan och därmed uppnås ingen hastighetsdämpning av biltrafiken

Det ligger även kantsten tvärs över cykelpassagen, i strid med utformningsprinciperna i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken

Efter ytterligare en tid så kompletterades passagen med några nya och stora skyltar. Vi kanske ska kalla dem skärmar istället för skyltar…:


Ser ni cyklisten?

Inte lätt för trafikanterna att upptäcka varandra, samspela och visa hänsyn när man inte ser varandra…

Perfekt placerad skylt om man vill att man inget ska se, i ögonhöjd för skolbarnen…

Låt oss gå igenom vilka trafiksäkerhetseffekter dessa åtgärder har. Här behöver vi inte gissa, facit finns vad åtgärderna har för effekt och de står att finna i bl. a dessa skrifter:

Håndbog, Trafiksikkerhed Effekter af vejtekniske virkemidler, Vejdirektoratet. Trafikksikkerhetshåndboken 4. utgave, TÖI. Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, SKL och Trafiksäkra staden, SKL

I dessa skrifter finns mängder av olika trafiksäkerhetsåtgärder redovisade samt effekterna av dessa åtgärder. Särskilt i den norska Trafikksikkerhetshåndboken som anses som den stora bibeln på området och bygger på omfattande studier och forskning på trafiksäkerhetsområdet. Publikationerna har även legat till grund för en del av de utformningsprinciper som finns i Cykelplan 2012, d.v.s. de bygger på forskning, fakta och kunskap.

Den enda åtgärd på den nu ombyggda platsen som kan klassas som en trafiksäkerhetsåtgärd är den nya belysningen. Dock är det så att det redan fanns belysning på platsen och den har nu kompletterats med en lägre belysning på bägge sidor av passagen. Därför uppnås inte någon större trafiksäkerhetseffekt, den uppnås vid mörkerolyckor och där belysning tidigare saknats.

Övriga åtgärder, så som anpassning för funktionshindrade, remsor av smågatsten samt den så kallade breddningen av passagen har överhuvudtaget inga som helst trafiksäkerhetseffekter. Så totalt sett har ågärderna vid passagen inga trafiksäkerhetshöjande effekter. Tvärtom finns det nu mycket stora frågetecken vad gäller trafiksäkerheten kring de stora skyltarna som placerats ut och som kraftigt skymmer sikten för trafikanterna. Vidare har inget gjorts åt den omfattande växtligheten som också gör sikten dålig.

Detta ska då jämföras med de trafiksäkerhetseffekter som kommer av den cykel- (och gångpassage) som har beslutats i Cykelplan 2012. I trafiksäkerhetspublikationerna ovan fastslås att effekten av en hastighetssäkrad gång- och cykelöverfart/-passage enl. Cykelplanen är:

  • En reduktion av antalet personskador med -40 %. Större effekt för gående (-50 %). Vidare så möjliggör en sådan utformning att staden, om man vill, kan skylta om detta till en cykelöverfart enlig de nya reglerna för cykelöverfarter som träde i kraft 1 sept.

Så i valet av en trafiksäkerhetseffekt på 0 eller 50 procent väljer Trafikkontoret, för att prioritera gående skolbarn, 0 procent…

 

Men vad tycker då barnen? Vilka är problemen för skolbarnen i detta område? Det finns det svar på eftersom Trafikkontoret har frågat dem!

Så här tycker skolbarnen om trafikmiljön i anslutning till skolan:

  • Obevakade/farliga/dålig sikt/saknad av övergångsställen
  • Höga hastigheter på bilar, bussar

Barnen vill bl. a ha:

  • Hindra bilar vid skolan
  • Farthinder, gupp
  • Breda och tydliga gång och cykelbanor
  • Att föräldrar tar sitt ansvar i trafiken och inte skjutsar
  • Flera och säkrare övergångsställen kring skolan m.m.

Även skolpersonalen hade synpunkter och förslag, bl. a:

  • Många bilar och många barn
  • Höga hastigheter på fordon
  • Biltrafik på gång och cykelväg

Skolpersonalen vill se mer av:

  • Sänkta hastigheter
  • Göra det tryggt och säkert för gående och cyklister

Så till frågan: Cyklar inte skolbarnen? Även den frågan finns det svar på:

  • Drygt 15% av alla skolbarnen cyklar.
  • åk 1: 14% cyklar
  • åk 4: 10% cyklar, 5% sparkcykel
  • åk 7: 23% cyklar, 6% sparkcykel
  • Bland personalen cyklar 20%

Det är alltså en hel del barn och skolpersonal som cyklar. Skolbarnen och personalen efterfrågar att det ska vara lättare och säkrare att korsa gator, både som cyklist och som gående. Det ska vara bra sikt, låg hastighet på biltrafiken och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik.

Då kan vi konstatera att de åtgärder som genomförts och som var för att prioritera gående skolbarn vid passagen inte möter barnens, personalens eller cyklisternas efterfrågan och vad värre är, åtgärderna har ingen som helst trafiksäkerhetseffekt och inget stöd i stadens beslutade styrdokument och handböcker.

Hade Trafikkontoret istället valt utformningen som finns beslutad i Cykelplanen så hade en stor trafiksäkerhetseffekt uppnåtts. Även gående och cyklisters framkomlighet hade förbättrats avsevärt. Det är ju till och med så, att säkerheten blivit sämre då sikten pga. skärmarna blivit mycket dålig på platsen – och tänk, barnen som bara önskade bättre sikt, låg hastighet på bilar och bra för gång- och cykel….

Vi ser hur detta upprepas gång på gång, hur större eller mindre avvikelser från fattade beslut sker med bedrövliga resultat som följd. Om och om igen fattar politiken beslut om bättre säkerhet och framkomlighet för cyklister (och gående). Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin, Trafiksäkerhetsprogrammet och Cykelplanen är mycket tydliga med vad som gäller och vad som ska prioriteras. Dessa beslut mals sedan uppenbarligen ner på Trafikkontoret och ut kommer – vadå? Inget som har beslutats och definitivt inget som efterfrågas av medborgarna. Och vilka mål uppnår denna ombyggnad? Inga mål som finns uppställda i de ovan nämnda styrdokumenten. Det är ett enda stort slöseri med skattemedel som vi ser upprepas gång på gång.

Så Trafikkontoret, vad och vem prioriterar ni egentligen? På vilka grunder? Vem ska ställas till svars för att uppställda och beslutade mål varken följs eller kommer att nås?

 

Uppdaterad 2014-11-25

Har fått tillgång till nya och skrämmande uppgifter. En genomgång av skolbarns förutsättningar att cykla till stadens skolor visar att endast 40 % av Stockholms barn har en skola inom 2 km med en säker cykelväg till/från skolan.  För just Sturebyskolan som detta inlägg handlar om är det ännu värre, så få som 2 % av barnen som bor inom 2 km från skolan kan cykla säkert till skolan.

Här gör jag nu en kvalificerad uppskattning, jag bedömer att ca 99 % av gatorna och vägarna för de som kör bil är säkra inom 2 km från skolan.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i denna stad…

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Antal kommentarer: 20

Velonavia

ja, goddag yxskaft! Där har man tänkt till. F.ö väl genomarbetat inlägg (som alltid)


Krister Isaksson

Velonavia, tack! Ett mycket uselt hantverk som ska ge sken av förbättringar…


Lotta

Tack för din envishet och din kunnighet och ditt tålamod!
Kämpa på.


Krister Isaksson

Lotta, tack för dina ord, underlättar kämpandet!


Pelle

Bra inlägg, men jag förstår att den oansvarstagande nonchalansen från de påstått ansvariga tär på krafterna. Jag blir matt bara av att läsa om det.



Känner en sån glädje!


 

Det finns tillfällen när ens jobb och insatser verkligen betyder något. Detta är ett sådant tillfälle. Vi fick detta mail till redaktionen från Thomas Merlöv:

”Tack för er information om lastcyklar tror det var i somras detta utmynnade till att vi idag har en ”Rullstolscykel” till vår handikappade dotter köpt från Holland av Vanraam…”

Se den inspirerande filmen med Toves nya cykel: 

 

 

 

Antal kommentarer: 5

Anna A

Vilken härlig film. Vad lätt det såg ut trots att det inte var helt slätt underlag alla gånger.


Krister Isaksson

Anna A, verkligen härlig! Elass på cykel gör den lättare att färdas på, så även när det är ojämnt underlag. Härligt att se att det även fanns backfunktion på cykeln. I Holland finns cyklar för snart alla behov, fantastiskt!


Arne B

Tummen upp!


Torbjörn Albért

Underbart!
Freedom! Freedom!! Freedom!!!
Man kan gråta för mindre. Så smidigt att man kan dela den. Och backa! Och den verkade klara den tunga sanden också.
Jag såg flera olika modeller av cyklar i Holland för folk med balansproblem – och de hade det lätt att ta sig fram på ett bra cykelvägnät.


Krister Isaksson

Torbjörn, verkligen en härlig känsla. Utbudet av olika cyklar i Holland är enormt och det kommer ju av att ”alla” cyklar, på alla möjliga sätt och därmed är det en efterfrågan på alla möjliga typer av cyklar som ska lösa alla möjliga uppgifter. Och ett helt avgörande fundament för detta är att man hanterar cykeln som ett transportmedel, man är professionell och utformar en funktionell och säker cykelinfrastruktur – så som vi gör med biltrafiken…



Att bli med lastcykel. Del 2


 


Ladies and Gentlemen, Start Your Bikes!

 

Det är besvärligt

I del 1 skrev jag att det var kul och väldigt praktiskt att cykla med lastcykel. Ett annat ord för att sammanfatta hur det är att cykla lastcykel är besvärligt. Det har absolut inget med cykeln att göra utan det handlar om den dålig infrastruktur som färden är tänkt att ske på. Efter ett halvårs cyklande kan jag konstatera att en stor del av cykelinfrastrukturen på intet sätt är anpassad efter lastcyklar. Ofta inte för vanliga cyklar heller för den delen, men det förstärks med en faktor 10 med lastcykel:

  • Det är många tvära kurvor som är svåra, till och med omöjliga, att ta sig igenom.


Omöjligt att ta sig runt denna 180 graders kurvan. Blir att kliva av, backa och trixa för att komma runt. Se vändplan i bakgrunden, där behöver inte bussarna backa och trixa…

  • Det är många smala cykelbanor som gör möten mycket svåra och det är ibland omöjligt att cykla om andra eller bli omcyklad.


En dubbelriktad cykelbana, ett så kallat pendlingsstråk, 1,25 m bred. Svårt att mötas med vanlig cykel, omöjligt med lastcykel om inte mötande använder gångbanan…

  • Ibland är cykelbanorna så smala att det inte går att använda dem.


Cykelbanan och dess ramp är så smal att det är mycket svårt att ta sig upp och ner från cykelbanan.

  • Det är kantstenar i början och slutet av cykelbanor som är omöjliga att cykla över och du tvingas kliva av och lyfta cykeln. Detta är mycket besvärligt, särskilt vid tung last.


Kantstenar i början/slutet på många cykelväger innebär stora problem, även med vanlig cykel


Så här känner man många gånger när man cyklar lastcykel…

  • Det är många gånger stora problem vid vägarbeten, vid grindar, pollare och stenar och andra hinder som ständigt återfinns på cykelvägarna


Vägarbete med liten hänsyn tagen till cykeltrafik, än mindre till lastcykel… Tack för det Trafikverket! Foto: Gabrielle Gjerswold


Med vanlig cykel kommer du precis förbi vid sidan av hindret. Med lastcykel blir det tvärstopp, vända om och finna annan väg – hur fel kan det bli?


Här kommer jag inte förbi… Foto: Anders Englesson

…inte här heller. Och övriga som ska passera erbjuds en härlig tur i lervällingen… Foto: BigMollo


Bara att vända om och finna en annan väg. Ofta en bilväg, inte en cykelväg…

Allt detta gör att du då och då tvingas vända om och göra helt onödiga omvägar och många gånger tvingas du då cykla med biltrafiken. Det går alltså så långt att den avsedda infrastrukturen för cykel går inte att använda! Tänk om allt detta också rådde för motorfordonstrafiken, att lastbilar inte kunde nyttja stora delar av landets gator och vägar – det går ju inte ens att föreställa sig!


”Pappa, kommer vi inte förbi här? Nej det gör vi inte. Vad ska vi göra då? Vända om och cykla på vägen med bilarna…”


…och här fortsatte färden då cykelvägen inte kunde användas pga av ännu ett illa utformat bilhinder. En helt onödig omväg och inte en särskilt trevlig miljö att cykla med barnen i.

I stort sett varenda gata och väg i landet dimensioneras för lastbilar. Man tar hänsyn till dem genom körfältsbredder, genom att anpassa kurvradier osv. När det gäller cykelinfrastrukturen dimensioneras den ju många gånger inte ens för vanliga cyklar. Så länge dessa påtagliga och stora brister finns på landets cykelvägar tycker jag att landets kommuner och Trafikverket ska ge ut Lastcykelkartor där de visar vilka cykelvägar som är framkomliga med lastcykel och vilka som inte är det. Det görs för motortrafikens riktigt tunga fordon – så kallad Tungtrafik Kartor, se här:


Dags för kommuner och Trafikverket att ta fram Lastcykelkartor!

Har du sen lyckats tråckla dig igenom dessa usla cykelbanor och cykelvägar kan du glömma att du kan parkera vid en cykelparkering, de är helt enkelt inte utformade för denna typ av cykel.

Två 20 tums hjul fram och ett 26 tums hjul bak gör också att färden vid dålig beläggning, vid kanter, brunnar och liknande blir tämligen stötig. Därför bör man säkra lasten så den inte far omkring i lådan.


Flera rader av ränndalsplattor tvärs över cykelbanan blir ett mindre helvete med lastcykel


Även cykelsymbolerna på cykelbanan innebär obehag. Foto: Jon Jogensjö

Sammanfattningsvis, och trots eländig cykelinfrastruktur på många håll, har det varit en roligt tid med lastcykling. En stor del av de transporter som tidigare utfördes med bil kan nu enkelt utföras med cykel. Med fulladdat batteri är varken topografi, lastvikt eller distans ett hinder för tunga och skrymmande transporter med cykel.

Tänk så mycket roligare och lättare lastcykelfärderna varit om också cykelinfrastrukturen varit cykelinfrastruktur!


Att bege sig till återvinningsstationen har blivit roligt!

 

Är jag på väg att blåsa mitt bilberoende?

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Antal kommentarer: 21

Isidor

Sista bilden, är det Värmlandsvägen i Farsta?


Erik Johansson

@isidor jo stämmer.
Värst av allt för lastcyklar är trottoarkanter, de görs ofta alldeles för höga och eftersom sväng radien är lite större med lastcykel så missar man ofta de ramper som finns.
Jag försöker lägga in de där grindarna på Openstreetmap, så man kan skaffa fram en karta för lådcyklar. Det faller lite på att lådcyklar är så olika min korta tvåhjuling kan jag tråckla förbi på många ställen där trehjulingar måste vända.


Arne B

Det tragiska är ju att de där *#¤%& grindarna/bommarna står där för att motormän inte kan trafikreglerna och kör lite där det går. Grindarna/bommarna är ju konstruerade enbart för att hindra motormän. Ingen tanke har ägnats åt de trafikanter som cykelvägarna är byggda för. Krister har visat på utmärkta alternativ.
Men, vem bryr sig om cyklister? Det är väl bara att ta en annan väg? Varför gnälla, liksom?


Björn Åslund

Lastcyklar är ju en tämligen ny företeelse i Sverige, och är ännu bara i ett mindre numerär. Kanske inte så konstigt då att cykelbanorna är ibland är så illa utformade för en bredare cykel. Men nu kommer lastcyklarna, och vi som cyklar får också se till att vår röst och vår behov gör synliga.
Många av de brister som Krister visar på, är också brister som drabbar vanliga cyklister. Helt enkelt grundläggande systemfel, där trafikplanerare inte förstått villkoren för cyklister.
Så vi måste fortsätta, blogga och tjata….


Lars Erikson

Lastcyklar är inte nå’n ny företeelse i vårt land! Fanns ända in på 1960-talet så länge som affärerna hade springschasar! Och inom industrin har de nog ”alltid” funnits.
Problemen är samma när man som vi åker trajk, har man se’n någon typ av handikapp så är det inte så enkelt att kliva av och lyfta. Många funktionshindrade har ju också traditionella vuxentrehjulingar.



Uppror på stadens cykelbanor!


 

Nu är det uppror ute på cykelbanorna i Stockholm. Cyklisterna har beväpnat sig och tar inte skit längre. De gör tydliga markeringar att nu får det vara nog. Se dessa bilder, och jag vill varna er läsare, de kan väcka starka känslor!



Det är en tydlig utveckling och stark upptrappning av tidigare aktioner mot kantstenar som jag skrivit om tidigare.

Det har nu vuxit och nu handlar det om hela cykelbanor!

Var ska detta sluta?

 

Relaterade inlägg:

 

Stort tack till David Bäckman för tips och bilder.


BREAKING NEWS! Nya sopsaltstråken i Stockholm


 

Här är de nya sopsaltstråken i Stockholm:


Söderort och Södermalm


Västerort, Kungsholmen, Norrmalm och Gamla Stan

Det är en omfattande utökning, från 6 mil till 12 mil cykelvägar som ska sopsaltas säsongen 2014-15. Det är många av de stora cykelstråken i söder- respektive västerort. Denna säsong blir det även fler sträckor i innerstaden med bland annat:

  • Stadsgårdsleden
  • Årstabron/Tanto
  • Liljeholmsbron
  • Långholmsgatan
  • Västerbron
  • Söder Mälarstrand
  • Skeppsbron
  • Munkbron
  • Sveavägen

Nu börjar vi verkligen närma oss ett sammanhängande cykelnät som täcker stora delar av staden. Vi blir många som kommer stöta på sopsaltaren denna säsong, härligt!

 

Här kan du läsa mer på stadens hemsida

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 5

Erik Johansson

Tjo! Verkligen trevligt. Nu väntar jag bara på att innerstadens cykelbanor/fält standard höjs så att de också kan sopsaltas, om den nya stadshusledningen gör som med Götgatan så kunde det ju gå snabbt.
Jag antar att det bara kommer röjas åt ena hållet på Skeppsbron?


Emil

Ser bra ut!
För egen del återstår bara sträckan Kungsträdgården – Stadion via Stureplan.
Vore som Erik skriver intressant att veta om alla sträckor inritade på kartan sopsaltas på båda håll. Särskilt Götgatan och Skeppsbron.


Anders

Härligt!
Men Dödsstjärnerännan vid Munkbron kommer de att behöva spärra av åt ena hållet när sopsaltaren ska passera. Det förvånar mig att den alls får plats på bredden där!


Dmitri F

Vill inte vara negativ men hur ska de sopsanta sveavägen? Det är rätt mycket bilväg mellan cykelbanesnuttarna…


Krister Isaksson

Dmitri, du får fråga TK! Kanske har de ett ess i rockärmen…



Att bli med lastcykel. Del 1


 

Så har jag då farit runt med lastcykel ett halvår. Onekligen har en ny dimension av cyklandet kommit in i mitt liv, en dimension som till stora delar är mycket positiv. Tänkte dela med mig av mina erfarenheter av lastcyklandet i två delar här på bloggen.

Maskinen som jag far omkring på är Butchers & Bicycles MK1-E. En trehjulig lastcykel med elassistans.


Butchers & Bicycles MK1-E. Foto: Luca Mara

Ramen är i aluminium och cykeln är försedd med en låda fram med barnsits/bälten samt kapell. Cykeln klarar last upp till 100 kg. Bromsarna är hydrauliska skivbromsar på alla tre hjulen.  Elmotorn har en effekt på 250W, driver vevpartiet och cykeln upp till 25 km/t. Från en cykeldator monterad på styret ställer du in effektläge med mera. Cykeln är också utrustad med NuVincis steglösa navväxlingssystem.

Det unika med denna lastcykel är att den har en tiltfunktion vilket gör att, till skillnad mot andra trehjuliga lastcyklar, man inte behöver bromsa in kraftigt och cykla långsamt i kurvorna utan den uppför sig mer som en vanlig cykel i kurvor.


Full tilt i svängarna! Foto: Luca Mara


Tilt och sväng på framhjulen. Foto: Luca Mara

Hur är det då att cykla med lastcykel?

Kul och väldigt praktiskt är två ord som sammanfattar det. Tiltfunktionen tog ett tag att vänja sig vid men när väl tekniken sitter så är det en härlig känsla att med en stor trehjuling full med last eller barn svepa fram i kurvorna. Skillnaden mot en vanlig cykel är att här både lutar du cykeln i kurvorna samtidigt som du styr med framhjulen, något som i början inte kändes helt naturligt och självklart. Du lägger ju inte ner en vanlig cykel i kurvan och sedan styr med styret i kurvan, då går det illa! Men här måste du göra det, och kan göra det, då tiltningen inte alltid räcker till för att komma runt kurvan.

Lastning av cykeln är lätt, lägg allt du behöver i lådan! Och det ryms en hel del i lådan som har måtten 90 x 60 x 60 cm. Modellen jag använder har en barnsits med trepunktsbälten och plats för två barn. För regniga dagar och kylslaget väder finns även ett kapell att montera ovanpå lådan.


Foto: Luca Mara

Fram på lådan finns en dörr som gör det enkelt att kliva in och ur. Dörren är försedd med ett barnsäkert lås. Ett kraftigt parkeringsstöd gör cykeln mycket stadig. Stödet opererar du från förarplatsen. Jag har cyklat en hel del med barn och cykelkärra, med lastcykel uppstår en helt annan dimension och kontakt med barnen då man har dem framför sig och mycket närmare – helt underbart! Barnens vy och utsikt från lastcykeln är också avsevärt större och bättre än från en cykelkärra.

Elmotor anser jag är mer eller mindre ett måste om du vill cykla i kuperad terräng, ha last samt cykla längre sträckor. Det är annars mycket tungt och slitsamt att cykla. Cyklar du mycket stadscykling underlättar även elmotorn vid alla starter som sker vid korsningar och liknande. Med elmotorn inkopplad är det enkelt att ta sig upp för de brantaste backarna, även med tung last. En liten finess som finns är en så kallad boostfunktion som kan kopplas in och som ger lite assistans när du till exempel går med cykeln och har tung last. Räckvidden på batteriet är ca 70 km på lägsta effektläget, på mellanläget ca 45 km och behöver du maxeffekt hela tiden är räckvidden ca 25 km. Kapaciteten på batteriet och därmed räckvidden är i minsta laget och vid daglig cykling krävs frekvent laddning av batteriet.


Elmotorn monterad vid vevpartiet. Foto: Luca Mara


Cockpiten. Foto: Luca Mara

Hela cykeln andas kvalitet. Det är många fina, väl genomtänkta och utförda detaljlösningar. Tiltfunktionen är en tämligen avancerad mekanisk konstruktion med många komponenter. Hur den klarar sig över tiden återstår att se. Vad som inte är lika bra är laddningen av batteriet. Batteriet är placerat i bakre delen av lastlådan i ett låsbart fack, det är en snygg lösning men inte särskilt praktisk då man frekvent måste ladda batteriet – det är nämligen inte helt lätt att få i/ur batteriet ur facket, särskilt inte då man har kapellet monterat.


Batteri och batterifacket. Foto: Luca Mara

Här skulle en lösning med laddkontakt på utsidan av lådan varit mycket bra. Varför ska man behöva ta i/ur batteriet varje gång man ska ladda det?


Utmanaren! Foto: Luca Mara

Cykeln är utrustad med Reelight SL200 belysning som är monterad vid respektive hjul. Fungerar tillfredsställande i stadsmiljö men när du kommer till mörkare områden är ljuset inte tillräckligt. Och det är inte helt lätt att lösa på ett bra och snyggt sätt. Bakljuset är enkelt att lösa, bara att montera på sadelstolpen. Men framljuset är svårare att lösa. Att montera belysning på styret är en möjlighet, men har du kapellet monterat eller lite högre last fungerar inte denna placering. Då måste du vara lite händig och fixa en egen, hemsnickrad, lösning. Här borde tillverkaren utforma en bra och snygg lösning för en kraftigare belysning.


Limousinen är framkörd! Foto: Luca Mara


Långtradaren är redo!

 

 

Att bli med lastcykel. Del 2

 

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 12

Lisa

Vilken härlig cykel! Och ’långtradaren’ är ju bara för underbar, får ju med hur mycket grejer som helst på den!


Krister Isaksson

Lisa, den verkligen härlig och jag får med massor på ’långtradaren’! Funderar på att montera på rails på huven till kärran så jag enkelt även kan få med längre saker.


Pelle

Ser kul ut. Angående släpvagnen, undrar jag vad den heter och om locket är låsbart? Gör själv många ärenden med vagn men har upptäckt att det är svårt att göra mer än ett stopp om man inte vill kånka runt på det man handlat tidigare. Helst skulle jag vilja ha ett system som låser cykel och vagn på samma sätt som bilen, med en enkel tryckning på fjärrkontrollen.


Krister Isaksson

Pelle, heter CyCargo och locket är låsbart, se mer här: http://www.axmek.se/29-2/
Du kan enkelt koppla loss vagnen, fälla ned ett litet stödhjul och vips så har du en handdragen vagn. In i butiken, självscanna och ner med allt i vagnen, koppla på hojen, sen iväg!


Pelle

Tack, för svaret!