Blogg

Räcket – bästa cykelstället?


 

Överallt i våra städer står cyklar parkerade. Ibland på bra anordnade cykelparkeringar, lokaliserade på rätt ställe och med bra cykelställ. Ibland så står cyklarna parkerade på mindre bra ställen och kan då bli till hinder och problem för en del.

Sen har vi frågan om vilket cykelställ som är funktionellt och säkert. Här finns det många uppfattningar och åsikter. Frågar vi cyklisterna ges två tydliga svar:

  1. de vill ha ett cykelställ som går att låsa fast cykeln i
  2. de vill ha ett funktionellt ställ som klarar av olika typer av cyklar, små/stora, smala/tjocka däck, cyklar utan stöd osv.

Då kan vi konstatera att denna typ av ställ inte kommer på första plats:


Ett traditionellt framhjulsställ, svårt att låsa fast cykeln i, passar inte alltid alla typer av däck/hjul, skaderisk på hjul. Så vad göra? Parkera cykeln längs med och lås fast! 

Med vägledning av dessa bilder med cyklar fastlåsta i räcken är vi en bit på väg mot cykelstället som en majoritet av cyklisterna föredrar:








Det är alltså ett cykelställ med räckets egenskaper som är det cykelställ som majoriteten av cyklisterna föredrar. Ett ställ du kan parkera eller luta din cykel mot (alla har inte stöd). Ett ställ som du enkelt kan låsa fast ramen i, kanske ett ställ som dessa:


Cykelställ med räckets egenskaper är det ställ som uppskattas mest hos cyklisterna.

 

Vad tycker du?

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 


Antal kommentarer: 12

sven

Gillar speciellt räcket på bilden med förbjudet att stanna skylten, min cykel och mina lås passar utmärkt för den.


Pär N.

Håller med dig Krister!


Thomas

Mitt i prick!


Trafikistan.se

Som du säger – alla cyklar har inte stöd. De allra flesta har det, men eftermonterade stöd är ofta dåligt anpassade. Då står cykeln labilt. Och cyklar med korg på styret är extra dråsbenägna eftersom det tyngda styret gärna vill vrida sig och då snedtyngs hela cykeln. Blir det lite blåsväder, är det många cyklar som dråsar omkull.
Ett bra cykelställ ska inte bara vara bra att låsa mot, utan även hindra cykeln från att trilla och skada både sig själv och andra cyklar. Enbart en lodrät stolpe kan funka för herrcyklar, men damcyklar har inget som kan lutas mot en ensam stolpe. Då behövs lite bredd på stället, som i dina sista bilder.
I många fall är det bra om cykelställ är genomsläppliga – att man kan gå emellan när det inte står cyklar parkerade. Det kan ställen i dina sista bilder också ge om de inte sitter för tätt.
Till sist kan det lätt bli så många cyklar så att man måste ställa två vid varje ställ – en på var sida. Det underlättas väsentligt av att stället har något som håller isär cyklarna lite så de inte trasslar in sig i varandra fullständigt. Cykelstolpen Urban har D-formade utväxter som kan hålla isär två cyklar om stolpen har orienterats smart. Men installationsanvisningen är väl skriven av någon som hellre vill sälja en stolpe per cykel antar jag.


Krister Isaksson

Trafikistan, det är därför man tar fram en cykelparkeringshandbok, Cykelparkering i staden. Där tas lämpliga ställ upp, de måttsätts, hur de ska placeras, typritningar osv. Allt för att skapa en så funktionell och effektiv cykelparkering som möjligt. Det förutsätter ju visserligen att man väljer att följa handboken vilket det ju är lite si o så med…


Stefan

Hittade den här bilden på ett cykelställ i Alunda
http://tjuvlyssnat.se/tjuvtittat/om-montoren-ar-har-nej-han-ar-ute-och-cyklar/


Krister Isaksson

Stefan, helt underbar! Inte behöver jag tänka när jag utför mitt arbete…


Bob

En del intressant i ämnet cykelställ/cykelstölder finns på Brå-s hemsida, inkl länken till Bikeoff.
https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2009-12-30-cykelstall-som-forebygger-brott.html


Krister Isaksson

Bob, tack för tipset! Då ser vi tydligt att räcket uppfyller kraven på ”cykelställ” som förebygger brott. Även cykelstället i näst sista bilden borde falla under den kategorin. Stället i sista bilden är lite mer tveksamt.


Pieter Kuiper

Om det finns ett val mellan räcke som man kan låsa fast vid eller cykelskjul där det inte går, väljer jag skjulet. Så gör de flesta på universitetsområdet i Växjö. Det beror förstås på hur stor risken är att cykeln blir stulen.


Pär Sandevik på ISR-märkning

Sveriges sämsta räcke att parkera cykeln vid finns nog i Malmö i anslutning till järnvägsstationen. Utrymningsväg och därmed förbjudet att låsa fast sin cykel där. Bryter man mot det dyker kommunens inhyrda låskapare/transportörer upp och plockar bort cykeln – vissa dagar plockas upp till 50 cyklar på en dag.


Campagnolo

Den här enkla och funktionella varianten gillar jag om jag parkerar cykeln ute ett kortare tag:
https://citypro.se/images/zoom/045-201051.jpg
Annars får hojen följa med in 🙂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Haninge kommun struntar i den regionala cykelplanen


”Nu måste vi samarbeta om regionens cykelvägar”

”Nu drar vi i gång arbetet på allvar.”

Så skrev ett antal kommunföreträdare i Stockholmsregionen, bland annat kommunstyrelsens ordförande i Haninge, på Stockholmsdebatt i DN 2013-04-13 med anledning av att Trafikverket presenterade den nya regionala cykelplanen för Stockholms län.

I debattartikeln lyfter de särskilt fram en väl fungerande regional cykelinfrastruktur:

”Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister…”

”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga”

Så hur är det då bakom alla dessa fina ord, hur ser det ut när vi tar en titt på verkligheten där vi ska cykla?

Vega – en ny stadsdel, trafikplats och pendeltågsstation i Haninge


Flygbild över den nya stadsdelen, pendeltågsstationen och trafikplatsen. Foto: Haninge kommun

Så här skriver kommunen om den nya stadsdelen som nu byggs:

”I Vega ska boendemiljön anpassas efter den nya tidens behov. En stadsdel där hållbar utveckling står i centrum.”

”I Vega ska det vara möjligt att vara både klimatsmart och ekonomisk på samma gång. I planerna för stadsdelen Vega har man exempelvis gett gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioritet.”

Den nya gång- och cykelbanan som byggs, som också är ett regionalt cykelstråket, blir 3 meter bred.

Regionalt cykelstråk. Detta är Haninge kommuns uppfattning om jämbördiga förutsättningar för cykeltrafik för att konkurrera med bil- och kollektivtrafik på regional nivå. Har bil- och kollektivtrafiken motsvarande förhållanden?

Det är 2,3 meter smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, vilket är 5,3 meter. Det är 1,3 meter smalare än minsta godkända standard som anges i planen, dvs. 4,3 meter.

Så här skriver man i den regionala cykelplanen, kap 5: Utformning av regionala stråk

”För att uppfylla sitt syfte som smidigt, smart och säkert regionalt arbetspendlingsnät behöver de regionala cykelstråken ha en likartad utformning. Cyklisten bör mötas av goda trafiklösningar oavsett var i länet de befinner sig, lösningar som är gena och framkomliga vilket är särskilt viktigt eftersom undersökningar visar att cyklister värderar förkortade restider mycket högt. De regionala stråken ska utgöra ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ, där cykeln på allvar kan konkurrera med andra trafikslag i fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet och transportkvalitet. Dessa riktlinjer kan förhoppningsvis bidra till att öka denna attraktionskraft.”

Dimensionerande trafiksituation
Utgångspunkten är att ha en enhetlig utformningsprincip för hela det regionala cykelvägnätet, baserad på en dimensionerande trafiksituation. Detta innebär att utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna hålla en viss hastighet, köra om på ett säkert sätt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar på de regionala stråken. Utformningsprincipen anger en lägsta nivå för de regionala cykelstråken, oavsett hur stora cykelflödena är.”

Vidare anger cykelplanen att gående och cyklister ska separeras. Det kommer inte heller att ske, är ju en konsekvens av att man bygger för smalt. Detta kommer då innebära att cyklister måste väja för gående och får en betydligt sämre framkomlighet och lägre genomsnittshastighet. Inte till fördel för någon av dessa trafikanter utan leder endast till konflikter och irritation – så kallad konfliktdesign.

På frågan varför denna påtagliga understandard och avvikelse från den regionala cykelplanen är Haninge kommuns svar detta:

”Hej!

Tack för dina synpunkter, i samband med utbyggnaden av trafikplats Vega kommer en stäcka ca 350 m av regionala cykelstråket byggas om, den sträckan behålls med 3,0 m bredd. Många kommuner i Stockholms län anser att den ambition som anges i regionala cykelplanen med den totalbredd på 5,3 m inte kan genomföras på många så ställen. Detta beror dels på hur vi har exploaterat så utrymmet inte finns samt att i det kan bli tal om planändring och markinlösen som i sin tur medför höga kostnader. Där det finns ett mycket stort cyklandeunderlag skulle man kunna bredda cykelstråken till 5,3 m och detta sker troligen först närmare Stockholm.

Med vänlig hälsning

XXXX  

Haninge kommun”

Kommunen säger här att i stort sett allt annat var viktigare i detta projekt än att skapa en grundläggande och funktionell standard på cykelinfrastrukturen. Det trafikslag som får de sämsta förutsättningarna i denna nya stadsdel är cykel, tvärtemot de fina orden som beskriver stadsdelen och projektet. Kommunen gör sig även förespråkare för andra kommuner och ifrågasätter de standarder som anges i den regionala cykelplanen. Sedan kommer invändningen att det inte får kosta för mycket pengar att bygga cykelinfrastruktur. Kommunen för sedan ett sannolikhetsresonemang, inte ett funktionsresonemang – att det inte är så många cyklister (och underförstått även få gående) så det behövs inte dessa breddmått. Det är ett resonemang kommunen aldrig skulle föra när det gäller biltrafiken, där minsta lilla gata som byggs är tillräckligt bred för att säkert kunna mötas oavsett hur få bilar som färdas där. Man löser grundläggande funktioner, framkomlighet och trafiksäkerhet – men bara för vissa trafikantgrupper.

När det sedan gäller cykelpassagerna över väg så avviker även de från den standard som tagits fram för cykelpassager i cykelplanen. Detta får till följd att det blir sämre trafiksäkerhet och framkomlighet för såväl cyklister som gående.

 ”…gett gång- och cykelvägar prioritet”

Hur detta kan vara i linje med Haninges kommunalråds ord i debattartikeln och de fina ord som finns om cykel i projektet Vega är för mig en gåta.

Eller förresten, det är ingen gåta. Det är som vanligt, ett normalförhållande, där cykeltrafik är lågt prioriterat och kommer långt ner i samhälls- och trafikplaneringen. Cykelinfrastruktur prioriteras inte, får inte ta plats och får inte kosta. Trots alla fina ord som säger något helt annat…

Så istället för att börja arbeta efter den regionala cykelplanen, bygga bort alla dessa brister som finns i den regionala cykelinfrastrukturen och skapa grundläggande och funktionell cykelinfrastruktur, lägger nu Haninge kommun till nya och undermåliga objekt till cykelplanen. Kommunen har endast två regionala cykelstråk. Inte ens på dessa finns  ambitionen att uppnå en rimlig och acceptabel standard för cykeltrafik.

 ”Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister…”

 ”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga”

Bara några kilometer norrut bygger Stockholm nya regionala cykelstråk på Perstorpsvägen och Flatenvägen. Dessa byggs med regional standard. En standard som självklart kommer cyklister från Haninge till nytta då inpendling till Stockholm dominerar i regionen. Men i sin egen kommun får de nöja sig med en undermålig standard, en standard som döms ut av den regionala cykelplanen men som anses fullt tillräcklig när frågan ställs till Hanninge kommun.

Det är som att bygga enkelspår för pendeltåget, eller bygga gator och vägar så smala att man inte kan mötas. Nu blir det ju inte så utan det är dubbelspår, ny pendeltågsstation, nya vägar, nya på- och avfartsramper, ny trafikplats, väl dimensionerade och med god kapacitet och framkomlighet. Summa summarum är det bil- och kollektivtrafik som får det bättre i detta nybyggda område – inte cykeltrafiken.

Återigen är cykeltrafik satt på undantag.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 11

Nils Calmsund

Och så undrar icke cyklande motorister varför cyklister håller sig till ”bilvägen” när det finns ”fina cykelbanor att använda”…


Krister Isaksson

Nils, verkligen. Här är det lämpligare att ta med cykeln på pendeltåget än att cykla på den sk cykelinfrastrukturen, fast det får man ju bara göra i lågtrafik…
Och om vi ska tro på svaret från Haninge så kommer fler kommuner i regionen bygga denna urusla standard. Vilken framtid!


Felix Reychman

kontaktat lämplig lokaltidning med detta inlägg? Känns som en sjysst känga att ge sittande politiker, och att beslå dem med lögn inför höstens val. Kanske nästan ett Scoop!


Krister Isaksson

Felix, tipsa dem gärna!


Fredrik Jönsson

Lägst prioritet är också en prioritet. Antar jag.


Krister Isaksson

Fredrik, jo så är det ju…


Richard

Jag har cyklat till Handen ett par gånger och en del cykelvägar är på så smala trottoarer att till och med jag tycker att det känns som att jag fulcyklar och att jag och varför cyklar jag inte på den bredare vägen. Det anser nog också alla gående jag har mött.
På en sträcka finns det inte en trottoar på ena sidan och vägen är så smal (en svängd uppförsbacke att bilar inte vill köra om mig om de har mötande trafik. Gissa om man känner sig välkommen att dela vägen vare sig det gäller gångtrafikanter som bilister. Konfliktdesign i ett nötskal.


Krister Isaksson

Richard, bara att bita ihop och vänta tills det blir fler cyklister är beskedet från Haninge kommun. Undrar hur många cyklister som krävs för att kommunen ska börja bygga bredare och separerat? Det tror jag inte ens kommunen kan svara på för de har sannolikt inga sådana uppgifter/kriterier. Det är hittepå…


Jens

Om du får tillfälle nån gång. Prova att cykla ut till Dalarö. Också Haninge kommun. Ingen cykel eller gångbana. Obefintlig väggren. Ingen trottoar. Smal 70 km/h-väg vilket i praktiken innebär att många bilister kör 90 km/h.
Det är en trots detta en fin dagstur från Sthlm med vacker skärgård som slutmål. Tyvärr byggt enbart för bilburen medborgare. Cyklister färdas med livet som insats.


Anders Olsén

Följer man cykelskyltningen mot Stockholm i Vega-området, kommer man antingen helt fel eller leds rätt ut på motorvägen(!)


Krister Isaksson

Anders, ja inget annat är ju bra när det gäller cykel där så varför skulle cykelvägvisningen vara det? Följer bara övrig cykelstandard i området!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Endast 6 procent tar bilen till butiken

Endast 6 procent tar bilen till butiken


Så såg det ut när Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm studerade hur kunder och besökare tog sig till/från butikerna och affärsverksamheter längs 9 av stadens huvudgator (Intervjuer med kunder på innerstadens huvudgator USK 2006).

Gatorna som studerades var:

  • Sveavägen
  • Odengatan
  • Fleminggatan
  • S:t Eriksgatan
  • Birger Jarlsgatan
  • Karlavägen
  • Hornsgatan
  • Götgatan
  • Folkungagatan


Birger Jarlsgatan, en överfylld cykelparkering!

Vidare:

  • 66 procent använde fötterna
  • 20 % åkte kollektivt
  • 6 % cyklade
  • 6 % körde bil
  • Fler män än kvinnor tog bilen


Fullt av cyklande shopaholics på Götgatan!

Sedan 2006 har antalet cyklister ökat med över 80 procent i Stockholms innerstad. Så skulle en ny studie genomföras i dag är det högst troligt att siffran för cyklister är ännu högre.

PM Nilsson skriver en ledare i dagens DI ”Varför cykelboomen är bra för ekonomin”

”Städer och stadsdelar med hög tillväxt och innovativ ekonomi är ofta täta, med småskaliga butiker och restauranger, små företag och korta avstånd mellan arbete och hem. Den stadsbebyggelse som växte fram före bilismen värderas konsekvent högre och attraherar smarta pengar och smarta människor. Allt talar för att den framtida hållbara stadsutvecklingen kommer att likna den. Här är bilen ingen bra trafiklösning. En kombination av räls för längre resor och cykel för korta är mer effektivt.”

”På samma sätt som man gjort gågator bör väl valda bilfiler på stadsgatorna omvandlas till cykelfiler. Det försämrar framkomligheten för bil men öppnar helt nya möjligheter för cykeltrafiken. Samma tänkande bör gälla på infartsvägarna från förorter in till city, som bör få cykelfiler där man kan cykla snabbt och långt.”

Här slumrar en fantastisk potential för att få ett rikare stadsliv och ännu flera kunder till de olika affärsverksamheterna i Stockholms innerstad. Det handlar då om att bygga fler cykelbanor, att bygga bredare cykelbanor och skapa fler cykelparkeringar.


Kungsgatan, dags att göra om denna paradgata och skapa en buss- och cykelgata!

Sen handlar det också om bredden på dörröppningarna till butikerna, att se till att de är tillräckligt breda för alla shoppingsugna cyklister!

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 1

Henrik Ahlen

Just så! Men det saknas en sak till för att andelen shoppande cyklister ska öka rejält: nya typer av stadscyklar som man kan lasta enkelt med matkassar, klädpåsar, gymbagar, datorväskor etc som man vill ha med sig. Dagens pakethållare och cykelkorgar är klart osmarta för allt detta, Och lastcyklar är för klumpiga för de flesta. Sedan behöver de även vara svårare att stjäla och enklare att låsa.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nyttotrafiken måste fram!


 

I staden där jag bor är det i trafikdebatten ett stort fokus på att nyttotrafiken ska ha god framkomlighet. Det finns också särskilda parkeringstillstånd för nyttotrafiken för att de enklare ska kunna utföra sina uppdrag. Allt detta för att staden ska fungera, det är så att säga en del av stadens blodomlopp.

Jag håller helt och hållet med, det är otroligt viktigt och därför bör stora ansträngningar göras för att se till att denna nyttotrafik kommer fram:


Cykeltaxi!


Cykelbud!


Kaffecykeln! Foto: Claes Blomquist


Lastcykel!


Godstransport med cykel! Foto: Movebybike


Godstransport med cykel! Foto: Movebybike

Sen kan man ju undra om inte nästan all form av cykling är nyttotrafik…


En cykel-SUV! Tre personer på cykeln, två i cykelkärran. Vilken nyttotrafik!


Parkeringskaos utanför förskolan! Om det varit bilar…

Nyttotrafik för cyklister brukar ju annars betyda detta:


”Ska bara…” samt ”Håll er på cykelbanan” Foto: Anders B

 


Antal kommentarer: 12

Jon

Håller med MEN djupt tragiskt att se kvinnan med alla barnen på cykel o i kärra UTAN hjälmar… skäms!


Sommarcyklisten

Även om inte all cykeltrafik är nyttotrafik så är den nyttig trafik: bättre folkhälsa, kreativare medarbetare, osv. Dessutom spar den plats, och plats är det ju dåligt om (i alla fall i Stockholm). Fast kaffecykeln fick väl NJET därför att den tar för stor plats – till skillnad från motsvarande skåpbil … (obs! ironi)


Krister Isaksson

Jon, så kan man ju tycka. Själv tycker jag att det är mer allvarligt att många, i allt större utsträckning, med bil skjutsar barnen kors och tvärs. Så till den milda grad att det blir ett trafiksäkerhetsproblem att gå och cykla till en del skolor…


Krister Isaksson

Sommarcyklist, ja den är tom MYCKET samhällsekonomiskt nyttig, se här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/show-me-the-money.htm
22 kronor tillbaka per satsad krona! Oj så mycket mer nytta än tex Förbifarten…


Erik Johansson

Jon, det är därför man har en trehjuling för då behöver ingen ha hjälm på cykeln, inte ens barnen i lådan. Hjälmtvånget för barn bör avskaffas snabbast möjligt!


Richard

Tvärtom, jag vill ge kvinnan en kyss för att hon cyklar utan hjälm. Hon har full koll och jag tror att hon cyklar stadigare och säkrare än de flesta.
Tids nog ska vi alla dö. Under tiden lever vi lyckliga utan ängslan. Jag är 49 år har aldrig haft hjälm och kommer aldrig att börja. Our heads want to be free!


Nisse med Triken

Jag har i och för sig inte varit nära att välta med triken så många gånger, men fler gånger nära att slå huvudet i diverse grindar och annat otyg (och på MTB har jag fått mig några rejäla klämtare av grenar i huvudhöjd: alltid hjälm på i skogen).
Tyvärr räcker inte alltid järnkoll och god balans (mitt framhjul fick t.ex. för sig att sticka till vänster när den jämna vägytan visade sig vara ett tjälskott fyllt med lösgrus). Och för att parafrasera en amerikansk mountainbiketidning nån gång sent 80-tal, dan efter en vurpa vill jag hellre sätta mig på cykeln än på skolbänken för att lära mig läsa och skriva igen. Och hävdar inte den medicinska sakkunskapen att en försvarlig mängd procent av de som dör i cykelolyckor skulle överlevt med hjälm? But YMMV. En del vill dö vid 29, andra vid 92. My head wants to be uninjured.


Björn

Nisse;
Det är just absolut inte så att sakkunskapen hävdar att cykelhjälm skulle rädda liv. Tvärt om säger sakkunskapen att nio tiondelar av de permanent invalidiserande skadorna inte är huvudskador över huvud taget, och att cykelhjälm bara skyddar mot en bråkdel av den återstående tiondelen.
Cyklister dödas av tunga fordon och inte (fall)skallskador.
Motormännen, ”Vägverket” och försäkringsbolagen hävdar (utan underlag) att ökad cykelhjälmsanvändning och vadderad helkroppsrustning ökar säkerheten, medan alla andra tittar på länder med i princip obefintlig hjälmanvändning och ser att de står sig mycket bra eller till och med bättre.
Säkerheten är en trafikmiljöfråga och inte en hjälmfråga.


Nisse med Triken

MSB (F&F 8/2013, https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27022.pdf), och diverse läkare (bla i Toronto) som behandlar trafikoffer med huvudskador verkar vara av en annan åsikt. Sen kan man konstatera att död är inte det enda man kan råka ut för (och för egen del, hellre ingen hjärnskakning än hjärnskakning: hellre ingen huvudvärk än huvudvärk – trots att huvudvärk mer sällan är invalidiserande). Och det är skillnad på invalidisering och invalidisering: återigen för egen del, jag blir hellre av med benen än med kognitiva funktioner: hellre benskador än hjärnskador. Men det är förstås bara min personliga preferens. (Och det behövs ju inte mer än en olycklig landning med huvudet mot en kantsten för att hjärnskada skall uppstå.)
För den som inte begrep det, så ansåg den amerikanska mountainbiketidning (varken motormän, försäkringsbolag, eller det svenska ”vägverket”) att det var djävligt korkat att cykla i skogen utan hjälm (och det med de hjälmar som fanns för 20+ år sedan). Och med tanke på att de cykelvägar jag cykelpendlar på på sina ställen håller betydligt sämre skick än en genomsnittlig skogsstig och med fler hårda hinder att knäcka skallben mot … Den som känner för att cykla på dåliga grusvägar och mindre dåliga gc-vägar i 40+ km/h (på två hjul) utan hjälm får naturligtvis göra det: jag föredrar att försöka skydda det jag har innanför skallbenet när jag gör det. Och underligt nog kör downhillfolket numera med bl.a. ryggradsskydd, vilket man inte gjorde på den tiden jag testade på den aktiviteten. Men det är säkert helt onödigt …


Sommarcyklisten

Har i och för sig inget med det i vanlig ordning utmärkta blogginlägget att göra, men alltid fascinerande när folk på fullt allvar tycker att vi som använder hjälm ska sluta med detta (farligt, skrämmer bort potentiella cyklister, töntigt, …) och att de som inte använder hjälm är någon sorts frihetshjältar/rebeller. Mänskligheten upphör aldrig att förundra.
Mer on topic, på vägen hem i den överraskande snålblåsten igår råkade jag ut för två avspärrade gc-vägar, den ena utan vare sig hänvisningar eller alternativ (förutom vägen bredvid, på vilken jag är osäker om man ö h t får cykla), den andra endast med hänvisningar för gående (”Gående hänvisas till andra sidan”, pilen för ovanlighetens skull åt rätt håll). Cyklister behöver uppenbarligen inte vare sig hänvisningar eller alternativ: tro de att vi kan flyga? Att vi alla cyklar MTB är dock uppenbart: kvalitén på omvägarna runt ett par vägarbeten skulle ha fått en skogsstig att skämmas. Inget för hårdpumpade slicks.


Hjalmar

Vad ska kvinnan göra? Stiga av cykeln och leda hem ungarna? Ta bilen nästa gång?
Märkligt och patetiskt men lite fascinerande hur vissa individer direkt ska se något dåligt i något som egentligen är väldigt bra. Ursäkta, unikt och extremt bra. Det existerar inget hjälmtvång. Kan ni inte leva med det utan känner behov av att spamma alla trådar så rekommenderar jag psykologbesök.
Sällan jag ser det motsatta: Ständiga påpekanden om hur folk använder hjälm trots att det inte behövs. Några hundra tusen cyklister klarar sig oskadda varje dag. Hur många skadas och hade räddats med hjälm? En per dag? Tio?


Björn

Kul att läsa DI’s ledare idag ! Skriv gärna kommentaren på di.se



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Först stolpar, nu spett. Vad blir det sen?


 

Kommer ni ihåg denna bild från Bromma i Stockholm? Var med i ett tidigare inlägg om en pendlingscyklists vardag.


Ett antal betongspett placerade på cykelbanan, kompletterade med lite sten. I cykelstaden i världsklass… Foto: DAST

Från andra hållet ser det ut så här:


Tungan rätt i mun! Inte helt lätt aoch riskfritt att passera som cyklist. ännu värre blir det med lastcykel, permobil, tvillingvagn, cykelkärra… Foto: Anders

Några betongspett utplacerade tvärs över cykelbanan, i cykelstaden i världsklass. Nu verkar dessa betongspett har klonat och förökat sig och de sprider sig över Bromma och Västerort. Är det början på en ohejdbar epidemi vi ser?


Se här, några till! Ser ut att vara ännu svårare och riskablare att passera. Men vem bryr sig i cykelstad i världsklass? Foto: Anders


Foto: Anders

Så inte bara utgör en del motormän fara för cyklister, även de hinder som placeras ut för att hindra motormän att köra där de inte får köra är en fara. Fasta hinder är en väl dokumenterad fara för cyklister och årligen skadas cyklister allvarligt på dem visar VTIs studier.

Hur tänker den person som beslutar om att placera ut dessa betongspett?

Kan kontrasten mot de holländska bilhindren bli större?


Detta är kanske lite mer i världsklass…

Kanske dags för cykeljouren att göra en viktigt insats?


Cykeljouren. Full fart mot Bromma och västerort!

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 


Antal kommentarer: 10

Andreas Dammert

Innan staden ser till att just denna form av hinder försvinner fortare än kvickt samt att alla grindar, bommar, andra spännande medvetet utplacerade saker på en cykelbana försvinner, ja, då är det bevisligen bara varmluft från Stadshuset. Jag är mäkta trött över detta – det kan väl inte vara så svårt. PLACERA INTE UT SAKER SOM INTE SYNS OCH SOM KAN ORSAKA SKADA!!!


ekstromenator

Normalt sett är man väldigt försiktig i utformning av trafikmiljö, inget som är i närheten av fordonen skall gå att skada sig på, räcken börjar med en mjuk deformationszon eller snett så ingen tvär yta uppstår för trafikanterna. Hur tänker man då när man plötsligt har vassa spetsiga betongkonor som vastängning tvärsöver ett cykelfält ???
/ Thomas


Cynisk cyklist

Dessvärre verkar de som placerar ut betong suggor, betong koner, grindar, asfaltlimpor, osv., att dessa är nödvändiga för att förhindra olovlig bilkörning, och att ibland tvingas man försämra cyklister framkomlighet för att öka deras säkerhet (det svar jag fick i alla fall). I verkligheten är frågan om inte hindren utgör en större risk för kroppsskada än olovligen körande bilar, speciellt som långt ifrån alla hinder lyckas hålla plåtlådorna borta. Dessutom finns det ju vettiga lösningar som inte riskerar att skicka cyklister till akuten/bårhuset.


Johan G

Kan bara se en väg att förebygga dessa avarter av väghållning. Nämligen att göra det straffbart. I Sverige kan inte en myndighet eller ett företag straffas för denna typ av riskskapande. Däremot finns sådan lagstiftning i Norge. Läs Straffeloven, kap 3 paragraf 48a: http://lovdata.no/dokument/NL/lov/1902-05-22-10/KAPITTEL_1-5
Det behövs alltså bara några meningar ny lagtext, så lär väghållningen skärpas dramatiskt efter det, så att olycksrisker inte byggs in eller underlåts att åtgärdas omgående.


Thomas

Jag cyklade Älvsjö-Uppsala på tandem förra veckan. På den vägen var Solna och Sollentuna klart värst, de verkar ha fått mängdrabatt på bommar och betongsuggor under förutsättning att de används på cykelbanorna. Vid flertalet tillfällen var det bara att stanna och sparka sig fram igenom hindret. Vid några tillfällen var vi helt enkelt tvungna att kliva av cykeln och lyfta den genom hindret då den helt enkelt var för lång för att rulla och svänga fram. Höll på att få fnatt.


Thomas

Hmm… hur tar sig cykeljouren förbi dessa hinder? Har de månne en liten helikopterrotor på taket?


Gösta

Tack för den fantastiska bloggen. Du är en hjälte!!


Jocke von Scheele

Extra bra att dessa hinder även stoppar sopning av cykelbanan, så att just där det är extra trångt och knixigt är det dessutom snorhalt. På bilderna ser man tydligt hur det ligger drivor med rullgrus runt hindren.


Richard

Hur bred är en normalbil? 165 cm? Finns alltså ingen anledning att placera ut så många suggor med avstånd på runt 70 cm.
Tvärtom – sätt ett avstånd på 150 cm så kommer bilister som tror sig kunna köra emellan att krocka eller skrapa upp lacken. Sedan tar de aldrig en genväg via cykelbana igen.


Cynisk cyklist

Enligt lokala Mitt-i-tidningen kommer – för att stoppa okynneskörningen med bil på gc-vägarna – bommar att sättas upp vid Spånga IP: fem spänn på att de inte kommer att vara av ett cykelvänligt slag utan de vanliga cyklistfällorna.
(Har för övrigt beskådat spektaklet bilist som försöker tvinga sig förbi en bom trots att öppningen är mindre än bilen är bred. Lite plåtskador är en genväg värd verkar det som.)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Stolpar i cykelbanan – en standardlösning

Stolpar i cykelbanan – en standardlösning


Aldrig kunde jag väl tro att mitt inlägg om två stolpar i en cykelbana i Farsta kunde väcka sådana reaktioner och aktioner. Det säger en hel del om hur luttrad jag är vad det gäller brister i cykelinfrastrukturen, för detta med stolpar placerade i cykelbanan är inget nytt. Det har pågått en lång tid, det sker fortfarande i stor omfattning och det kommer fortsätta ske i framtiden.

Här har ni ett litet axplock på stolpar i cykelbanor som jag samlat på mig genom åren:



Foto: Pär


Foto: Åsa Eriksson


Foto: Åsa Eriksson


Foto: Peter Brandström


Foto: Ulrika Nilsson











Foto: BigMollo



Som ni ser är det fullt av stolpar i cykelbanorna, nya som gamla. Det är ett strukturell problem av stora mått. Som med all tydlighet visar vilken status cykeltrafik har i trafik- och samhällsplanering. Hur ofta ser vi motsvarande för bil- och spårtrafik?


Antal kommentarer: 18

Andreas Dammert

Så bra Krister!!! Om vi bara ngn gång kunde få en sådan stolpe i den för bilister avsedda vägbanan… Nej, just det, det skulle aldrig hända…


Krister Isaksson

Andreas, tack! Fast på ett sätt tråkigt att få tack för något så eländigt, något som inte ska förekomma, om inblandade var professionella yrkesmän/kvinnor…


Anders

Skönt att få vara med på Ulrikas bild vid Hornsbergstrand. Japp, det är jag som ligger bakom den silvriga volvon… i vägbanan.
Anledningen att jag gör detta är att det endast finns två nedsänkningar i cykelbanan om man har för ambition att svänga av till någon av sidogatorna och parkeringshusen på Hornsbergstrand.
Den första nedsänkningen är där man numera har tre skyltar på ca 30-40 meter (tidigare två) vid fartguppet i korsningen. Känns inte helt betryggande att glida ut just där.
Den andra nedsänkningen är nere i korset Lindhagenvägen.
Ska man upp på någon av sidogatorna får man därmed välja
1. Ta sig ned för gatstenen (grymt oskönt)
2. Cykla ut över övergångstället (dumt) dessutom står det en skylt typ i vägen.
3. Kliva av cykeln och leda den över övergångstället (detta gör jag den dagen då motormännen låts kliva ur bilen och knuffa den de sista 100 metrarna till slutdestinationen).
Lämpligare att ligga i vägbanan, gå ut i mitten för vänstersväng och ta kurvan säkert.


Tomas Quarfordt

Är det lagligt att göra på detta sätt??
Kan man göra en polisanmälan typ ”allmänfarlig vårdslöshet” ”framkallande av fara” eller något liknande?


Krister Isaksson

Anders, har skrivit ett långt inlägg om Hornsbergsstrand, sträckan blev ju inte så bra… http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/moderat-cykelpolitik-del-3.htm


Krister Isaksson

Tomas, kan alltid försöka göra en anmälan för att se hur den tas emot/hanteras.


Felix Reychman

… och du behövde knappt lämna Farsta med omnejd för det där, ser jag…


Krister Isaksson

Felix, exakt! Eländet finns runt husknuten! Men inte bara där, det finns överallt, i hela landet så det är inget Stockholmsfenomen. Det är ett strukturellt problem av stor omfattning och berör många yrkesgrupper. Vänd på det om du kan! 😉


Jonas

Ja, det är konstigt. Finns ett till bra exempel vid handtagen i kista. Nybyggd cykelbana där de faktiskt skiljt gång och cykelbana åt men sedan lyckats sätta en stolpe mitt i cykelbanan. Trots att den är ett par år nu så har inte plogar hittat den än, sopning nu först förra veckan.
Angående bilderna så är det en som är vid Hagaparken/norrtull som var cykelväg tidigare men nu är den bara gångväg. Så där ser jag inget större problem med det.


Lennart Gabrielsson

Inte på någon av bilderna såg då jag något stol-par ?


Åke Eriksson

En del av bilderna visar på lite väl petgnällig inställning. Värre än en stolpe någon decimeter in i banan är t ex suicidremsan i Vasagatan.


Ingrid

Men det verkar stämma väldigt väl det som någon skrev på Cyklistbloggen: Man placerar stolparna 4 dm från körbanan.
– Men hoppsan är det cykelbana/cykelväg där? Är det OCKSÅ en körbana? Det hade vi ingen aning om …. Jag passerade en vägarbetsplats häromdagen och där stod såna där gulröda varningstolpar hela vägen, där jag behövde komma fram, och de stod konsekvent en bit in på trottoaren, inte utmed ena eller andra kanten, ungefär som om de ville blockera trottoaren så effektivt som möjligt. Sak samma om barnvagnar, kärror, dramaten, rollatorer … behöver komma in till fastigheterna. Antagandet är att de enda som använder ”trottoarer” är (smala) fotgängare.


Krister Isaksson

Åke, petgnäll? Ja så kan man ju tycka, själv bryr jag mig om mina medmänniskors hälsa och vill att de ska kunna färdas tryggt och säkert. Så att vi tex slipper detta: http://www.sydsvenskan.se/lund/cykelturen-slutade-med-brutet-kindben/


Hanna

Känner att jag också är luttrad. Möter sånt dagligen men har inte tänkt på det så mycket än att jag hanterar situationen.
Idag cyklade jag Sveavägen i morse och vid nya huset där det är hotell etc stod i morse betongsuggor i gatan en bit ut. Efter lunch hade de plockat bort dom och ställt dom i cykelbanan iofs i kanten av den. Antagligen tyckte man att de störde i biltrafiken.


Ola Berg

Fast flera av dem är inte stolpar i cykelbanan utan t ex övergångsskyltar som ska skydda gångtrafikanterna (som vi cyklister ska väja för).


Krister Isaksson

Ola, varför står då inte dessa stolpar i körbanan? Där behövs verkligen fotgängare skyddas.


Per T Eriksson

Bild 18 kanske du ska ta bort. Formellt sett är det inte cykelbana där utan gångbana. Sen kan det mycket väl vara så att Trafikverket skyltat om det till gångbana just för att stolpen står där.
Här börjar gångbanan: https://www.google.se/maps/@59.352935,18.0406,3a,75y,321.37h,91.76t/data=!3m4!1e1!3m2!1sY4Zy8PHm91J4GVp6oZRLPg!2e0!6m1!1e1
Och här är platsen: https://www.google.se/maps/@59.353817,18.039147,3a,75y,8.64h,79.21t/data=!3m4!1e1!3m2!1sifjuizXOdxqu92WTIyyQSQ!2e0!6m1!1e1


Erik Johansson

Per T Eriksson:
Det är mest cyklister som använder den dock.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*