”Nu måste vi samarbeta om regionens cykelvägar
”Nu drar vi i gång arbetet på allvar.
Så skrev ett antal kommunföreträdare i Stockholmsregionen, bland annat kommunstyrelsens ordförande i Haninge, på Stockholmsdebatt i DN 2013-04-13 med anledning av att Trafikverket presenterade den nya regionala cykelplanen för Stockholms län.
I debattartikeln lyfter de särskilt fram en väl fungerande regional cykelinfrastruktur:
Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister
”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga
Så hur är det då bakom alla dessa fina ord, hur ser det ut när vi tar en titt på verkligheten där vi ska cykla?
Vega en ny stadsdel, trafikplats och pendeltågsstation i Haninge
Flygbild över den nya stadsdelen, pendeltågsstationen och trafikplatsen. Foto: Haninge kommun
Så här skriver kommunen om den nya stadsdelen som nu byggs:
I Vega ska boendemiljön anpassas efter den nya tidens behov. En stadsdel där hållbar utveckling står i centrum.”
”I Vega ska det vara möjligt att vara både klimatsmart och ekonomisk på samma gång. I planerna för stadsdelen Vega har man exempelvis gett gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioritet.
Den nya gång- och cykelbanan som byggs, som också är ett regionalt cykelstråket, blir 3 meter bred.
Regionalt cykelstråk. Detta är Haninge kommuns uppfattning om jämbördiga förutsättningar för cykeltrafik för att konkurrera med bil- och kollektivtrafik på regional nivå. Har bil- och kollektivtrafiken motsvarande förhållanden?
Det är 2,3 meter smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, vilket är 5,3 meter. Det är 1,3 meter smalare än minsta godkända standard som anges i planen, dvs. 4,3 meter.
Så här skriver man i den regionala cykelplanen, kap 5: Utformning av regionala stråk
”För att uppfylla sitt syfte som smidigt, smart och säkert regionalt arbetspendlingsnät behöver de regionala cykelstråken ha en likartad utformning. Cyklisten bör mötas av goda trafiklösningar oavsett var i länet de befinner sig, lösningar som är gena och framkomliga vilket är särskilt viktigt eftersom undersökningar visar att cyklister värderar förkortade restider mycket högt. De regionala stråken ska utgöra ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ, där cykeln på allvar kan konkurrera med andra trafikslag i fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet och transportkvalitet. Dessa riktlinjer kan förhoppningsvis bidra till att öka denna attraktionskraft.”
”Dimensionerande trafiksituation
Utgångspunkten är att ha en enhetlig utformningsprincip för hela det regionala cykelvägnätet, baserad på en dimensionerande trafiksituation. Detta innebär att utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna hålla en viss hastighet, köra om på ett säkert sätt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar på de regionala stråken. Utformningsprincipen anger en lägsta nivå för de regionala cykelstråken, oavsett hur stora cykelflödena är.”
Vidare anger cykelplanen att gående och cyklister ska separeras. Det kommer inte heller att ske, är ju en konsekvens av att man bygger för smalt. Detta kommer då innebära att cyklister måste väja för gående och får en betydligt sämre framkomlighet och lägre genomsnittshastighet. Inte till fördel för någon av dessa trafikanter utan leder endast till konflikter och irritation så kallad konfliktdesign.
På frågan varför denna påtagliga understandard och avvikelse från den regionala cykelplanen är Haninge kommuns svar detta:
Hej!
Tack för dina synpunkter, i samband med utbyggnaden av trafikplats Vega kommer en stäcka ca 350 m av regionala cykelstråket byggas om, den sträckan behålls med 3,0 m bredd. Många kommuner i Stockholms län anser att den ambition som anges i regionala cykelplanen med den totalbredd på 5,3 m inte kan genomföras på många så ställen. Detta beror dels på hur vi har exploaterat så utrymmet inte finns samt att i det kan bli tal om planändring och markinlösen som i sin tur medför höga kostnader. Där det finns ett mycket stort cyklandeunderlag skulle man kunna bredda cykelstråken till 5,3 m och detta sker troligen först närmare Stockholm.
Med vänlig hälsning
XXXX
Haninge kommun
Kommunen säger här att i stort sett allt annat var viktigare i detta projekt än att skapa en grundläggande och funktionell standard på cykelinfrastrukturen. Det trafikslag som får de sämsta förutsättningarna i denna nya stadsdel är cykel, tvärtemot de fina orden som beskriver stadsdelen och projektet. Kommunen gör sig även förespråkare för andra kommuner och ifrågasätter de standarder som anges i den regionala cykelplanen. Sedan kommer invändningen att det inte får kosta för mycket pengar att bygga cykelinfrastruktur. Kommunen för sedan ett sannolikhetsresonemang, inte ett funktionsresonemang – att det inte är så många cyklister (och underförstått även få gående) så det behövs inte dessa breddmått. Det är ett resonemang kommunen aldrig skulle föra när det gäller biltrafiken, där minsta lilla gata som byggs är tillräckligt bred för att säkert kunna mötas oavsett hur få bilar som färdas där. Man löser grundläggande funktioner, framkomlighet och trafiksäkerhet men bara för vissa trafikantgrupper.
När det sedan gäller cykelpassagerna över väg så avviker även de från den standard som tagits fram för cykelpassager i cykelplanen. Detta får till följd att det blir sämre trafiksäkerhet och framkomlighet för såväl cyklister som gående.
”
gett gång- och cykelvägar prioritet
Hur detta kan vara i linje med Haninges kommunalråds ord i debattartikeln och de fina ord som finns om cykel i projektet Vega är för mig en gåta.
Eller förresten, det är ingen gåta. Det är som vanligt, ett normalförhållande, där cykeltrafik är lågt prioriterat och kommer långt ner i samhälls- och trafikplaneringen. Cykelinfrastruktur prioriteras inte, får inte ta plats och får inte kosta. Trots alla fina ord som säger något helt annat…
Så istället för att börja arbeta efter den regionala cykelplanen, bygga bort alla dessa brister som finns i den regionala cykelinfrastrukturen och skapa grundläggande och funktionell cykelinfrastruktur, lägger nu Haninge kommun till nya och undermåliga objekt till cykelplanen. Kommunen har endast två regionala cykelstråk. Inte ens på dessa finns ambitionen att uppnå en rimlig och acceptabel standard för cykeltrafik.
”Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister
”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga
Bara några kilometer norrut bygger Stockholm nya regionala cykelstråk på Perstorpsvägen och Flatenvägen. Dessa byggs med regional standard. En standard som självklart kommer cyklister från Haninge till nytta då inpendling till Stockholm dominerar i regionen. Men i sin egen kommun får de nöja sig med en undermålig standard, en standard som döms ut av den regionala cykelplanen men som anses fullt tillräcklig när frågan ställs till Hanninge kommun.
Det är som att bygga enkelspår för pendeltåget, eller bygga gator och vägar så smala att man inte kan mötas. Nu blir det ju inte så utan det är dubbelspår, ny pendeltågsstation, nya vägar, nya på- och avfartsramper, ny trafikplats, väl dimensionerade och med god kapacitet och framkomlighet. Summa summarum är det bil- och kollektivtrafik som får det bättre i detta nybyggda område inte cykeltrafiken.
Återigen är cykeltrafik satt på undantag.
Relaterade inlägg:
Antal kommentarer: 12
sven
Gillar speciellt räcket på bilden med förbjudet att stanna skylten, min cykel och mina lås passar utmärkt för den.
Pär N.
Håller med dig Krister!
Thomas
Mitt i prick!
Trafikistan.se
Som du säger – alla cyklar har inte stöd. De allra flesta har det, men eftermonterade stöd är ofta dåligt anpassade. Då står cykeln labilt. Och cyklar med korg på styret är extra dråsbenägna eftersom det tyngda styret gärna vill vrida sig och då snedtyngs hela cykeln. Blir det lite blåsväder, är det många cyklar som dråsar omkull.
Ett bra cykelställ ska inte bara vara bra att låsa mot, utan även hindra cykeln från att trilla och skada både sig själv och andra cyklar. Enbart en lodrät stolpe kan funka för herrcyklar, men damcyklar har inget som kan lutas mot en ensam stolpe. Då behövs lite bredd på stället, som i dina sista bilder.
I många fall är det bra om cykelställ är genomsläppliga – att man kan gå emellan när det inte står cyklar parkerade. Det kan ställen i dina sista bilder också ge om de inte sitter för tätt.
Till sist kan det lätt bli så många cyklar så att man måste ställa två vid varje ställ – en på var sida. Det underlättas väsentligt av att stället har något som håller isär cyklarna lite så de inte trasslar in sig i varandra fullständigt. Cykelstolpen Urban har D-formade utväxter som kan hålla isär två cyklar om stolpen har orienterats smart. Men installationsanvisningen är väl skriven av någon som hellre vill sälja en stolpe per cykel antar jag.
Krister Isaksson
Trafikistan, det är därför man tar fram en cykelparkeringshandbok, Cykelparkering i staden. Där tas lämpliga ställ upp, de måttsätts, hur de ska placeras, typritningar osv. Allt för att skapa en så funktionell och effektiv cykelparkering som möjligt. Det förutsätter ju visserligen att man väljer att följa handboken vilket det ju är lite si o så med…
Stefan
Hittade den här bilden på ett cykelställ i Alunda
http://tjuvlyssnat.se/tjuvtittat/om-montoren-ar-har-nej-han-ar-ute-och-cyklar/
Krister Isaksson
Stefan, helt underbar! Inte behöver jag tänka när jag utför mitt arbete…
Bob
En del intressant i ämnet cykelställ/cykelstölder finns på Brå-s hemsida, inkl länken till Bikeoff.
https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2009-12-30-cykelstall-som-forebygger-brott.html
Krister Isaksson
Bob, tack för tipset! Då ser vi tydligt att räcket uppfyller kraven på ”cykelställ” som förebygger brott. Även cykelstället i näst sista bilden borde falla under den kategorin. Stället i sista bilden är lite mer tveksamt.
Pieter Kuiper
Om det finns ett val mellan räcke som man kan låsa fast vid eller cykelskjul där det inte går, väljer jag skjulet. Så gör de flesta på universitetsområdet i Växjö. Det beror förstås på hur stor risken är att cykeln blir stulen.
Pär Sandevik på ISR-märkning
Sveriges sämsta räcke att parkera cykeln vid finns nog i Malmö i anslutning till järnvägsstationen. Utrymningsväg och därmed förbjudet att låsa fast sin cykel där. Bryter man mot det dyker kommunens inhyrda låskapare/transportörer upp och plockar bort cykeln – vissa dagar plockas upp till 50 cyklar på en dag.
Campagnolo
Den här enkla och funktionella varianten gillar jag om jag parkerar cykeln ute ett kortare tag:
https://citypro.se/images/zoom/045-201051.jpg
Annars får hojen följa med in 🙂