Blogg

På väg mot cykelhjälmslag?


Så här ser Trafikverkets huvudnummer ut i nysatsningen av Nollvisionen 2.0 och cykelsäkerhetsstrategin:

Cykelhjälmen är huvudnumret. Verket kör på i samma gamla hjulspår som tidigare. Utan koppling till annan forskning om cykelolyckor och deras bakgrund eller till andra mål än trafiksäkerhet. Och eftersom hjälmanvändandet inte ökar på frivillig väg och målet med 70 procents hjälmanvändning år 2020 inte kommer att nås så står vi inför – en hjälmlag. Tror ni alla aspekter av ett förbud mot att cykla utan hjälm blir rättvist belysta? Ser jag på programmet ovan så verkar det inte vara så.

Tyvärr finns det inget Trafikverket 2.0 för Nollvisionen 2.0.

Trafikverket skulle kunna prioritera sin verksamhet och bygga framtidens cykelväg – en snabbcykelväg. Som skulle demonstrera hur säker och framkomlig cykelinfrastruktur ska utformas och byggas. I stället begår verket en jätteblunder, de kalkylerar ”fel” och säger sig tvingade att skrota den säkra snabbcykelvägen. I stället ska de göra som de brukar – bygga undermålig och farlig cykelinfrastruktur.

Ett verk som skulle kunna ta initiativet och leda utvecklingen mot en bättre och säkerhetshöjande vinterväghållning för cykeltrafik. I stället väljer detta verk att ”följa utvecklingen” – inte leda den.

Trafikverket skulle även kunna ta fram nya råd, riktlinjer och utbildningar vad gäller arbete på väg. Trafikverket har själva genom studier och forskning konstaterat att just cyklister är den trafikantgrupp som drabbas mest vid vägarbeten. Men inte heller här ser vi några initiativ eller något agerande från verkets sida – det är bra som det är. Vilket kommer innebära att vi även framöver kommer få se livsfarliga spjut utmed cykelbanan vid Trafikverkets arbetsplatser.

Vi ser heller inga ansträngningar och initiativ vad gäller tunga fordon och den bristande sikten från förarplatsen. En hjälm hjälper ju föga när människor blir krossade under en lastbil till följd av den dödande vinkeln.

Inga förslag om Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) vilket skulle ge stora effekter för cyklisters säkerhet. Inga förslag om en systematik vad gäller åtgärder i infrastrukturen. Här skulle Trafikverket kunna ta initiativ till en standardisering vad gäller bilhinder på cykelvägar. Så som Trafikverket i Nederländerna arbetar. Så vi slipper alla dessa stenar, betonggrisar och annat skit som slängs ut på cykelvägarna. Och som leder till att människor dödas och skadas. Men så arbetar inte Trafikverket.

Verket använder i stället sin samordnande roll till att arbeta för en hjälmlag med oklara effekter.

Relaterade länkar:


Antal kommentarer: 6

David

Trafikvärket underhåller och städar inte sin undermåliga infrastruktur för cyklister. De klarar inte ens att bygga efter sina egna förslag som inte är krav.


Susann Tångeryd

”döda vinkeln” heter det, inte ”dödande vinkeln”. Fast i och för sig kan den ju leda till dödande om det vill sig illa. 😉


Torbjörn

Ja, du har naturligtvis rätt i det mesta du skriver! Trafikverkets nollvision är hafsverk.
Men vi som har kraschat med huvudet före utan hjälm vet att en hjälmlag kommer att rädda liv och minska mycket lidande! Och kan vi ha en bilbälteslag så kan vi också ha en hjälmlag!


Tom Sim

Cykelhjälm eller bättre cykelvägar och andra omständigheter behöver inte motverka varandra så jag tycker argumenten hönan eller ägget. Vi svenskar har en underlig läggning. Nästa alla vet sina rättigheter men få vet sina skyldigheter, ett av dem är att vi har skyldighet att själva skydda oss och förhindra skador, om den kunskapen hade funnits hos fler hade det inte behövts någon lag. Kanske det beror på att pappa Staten tar hand om oss så vi själva inte behöver ta något ansvar.


Leonid Kuzmin

Ut ur http://www.cyclecraft.co.uk/digest/effectiveness.pdf:
Cyclists are not alone in suffering head injury as a result of road crashes. From 1987 to 1991 fatalities in Britain due to head injuries were proportioned:
Car occupants 40.5%
Pedestrians 39.1%
Motorcyclists 11.9% despite use of helmets and a lower total distance travelled than by pedal cycle
Cyclists 8.5%
Even greater numbers of head injuries are believed to be suffered by people in the home and at work.
Varför kör vi inte bil med en hjälm på huvudet? Varför promenerar vi inte med en hjälm på huvudet?
Varför sover vi inte med en hjälm på huvudet? ”Hyresgäst i Växjö fick taket i sängen” – https://www.hemhyra.se/nyheter/hyresgast-i-vaxjo-fick-taket-i-sangen/
Ska vi inte kompromissa med vår säkerhet – ska vi ha hjälmen dygnet runt (24 timmar). Ska vi kompromissa och prioritera – ska vi ha hjälmen när vi promenerar, speciellt i vintertid.


Daniel K

Jag som hoppats att de senaste årens cykeldebatt skulle få en av de största styrande myndigheterna att ta till sig av den kritik och kunskap som förts fram. De verkar dock oförmögna att se längre än näsan räcker. Livsstilssjukdomar dödar oss på löpande band och Verket vill ge de som försöker ändra på det fler hinder att ta sig över. Sanslöst.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

I stället för cykelöverfart


Så kan vi använda ett för många trafikanter välkänt vägmärke – väjningsplikt:

Ett märke som finns över stora delar av världen och med i stort sett samma innebörd. Inga konstigheter eller otydligheter – enkelt att kommunicerar till trafikanterna vad som gäller. Finns heller inga villkor att cyklister ska ”ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordonen som närmar sig överfarten.” Och när vi använder vägmärket väjningsplikt kan det se ut så här:

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 3

Jocke von Scheele

Jag håller i princip med – cykelöverfartsskylten är dels ny och kanske okänd och dels svår att skilja från skylten för övergångsställe i hastigheten.
Det som dock behöver förtydligas när man använder väjningspliktsskylten är att väjningsplikten gäller även cykelpassagen/överfarten. Det finns många korsningar där väjningsplikten INTE gäller gentemot den korsande cykelbanan, enbart inför den ”bilväg” som korsar. Där väjningspliktsskylten sitter före cykelbanan ser jag ofta bilister som inte respekterar detta, och ibland till och med blockerar cykelbanan medan de står och väntar på att det ska bli fritt att svänga in på den korsande vägen.
Här finns utrymme för förtydligande, kanske med någon bra målning/symbol på asfalten?


Anders J

Min dagliga pendlingsväg i Malmö har försetts med detta (inklusive tydliga ’hajtänder’ i bilisternas vägbana, där cykelbanan passerar Ystadvägen. Hittills verkar det funka bra. Givetvis måste man ändå alltid förvissa sig om att bilisterna verkligen tänker stanna.
För bara ett halvår sedan hade istället cyklisterna väjningsplikt här.


Jens

Men hjälp! Man ser ju hur de dödsföraktande lycracyklisterna kastar sig framför de lugnt framförda bilarna, helt utan vett och sans!
Det verkar med andra ord funka rätt bra, som det ser ut. Förstår alla bilister att det är cyklisterna man har väjningsplikt för?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Antal kommentarer: 6

Peter

Att det inte satsas på en liten brosnutt upp på lilla Västerbron så att cyklisterna slipper möta och vara i vägen för bilister i 90 graders sväng över nedfarten.


Anders M

Vilken fröjd att se så många pendlarcyklister som vet hur man samverkar. Håller till höger, ser sig om, signalerar!


Krister Isaksson

Anders M, ja det är ofta bra samverkan och stor hänsyn på Västerbron. Ett lokalt fenomen! 😉


Campy007

Så där fort får man väl inte cykla Krister, det där är ju i full fart!


Trafikistan.se

Vilken härlig syn! Många cyklister, god fart, god ordning, en blå buss som blir rejält akterseglad, cyklister ser sig om och ger tecken när de byter fil, och de ger plats för omkörning. Mera sån’t!
Jag försökte räkna MEMLIs, men det var inte lätt. De verkar ha skaffat sig nya lycraplagg som till förvillelse liknar vanliga kläder. De fulingarna gör visst allt för att verka i det fördolda numera.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, visst är det en härlig syn! En syn som jag möter nästan varje vardag!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kanten är borta, hurra!


Det tog bara 4 år. Men nu är den äntligen borta, den förhatliga kantstenen som ”tvingade” mig att cykla på gångbanan. Inte bara kanten är borta, ett stannaförbud är uppsatt så att bilförare inte parkerar framför början/slutet på cykelvägen – och det fungerar mycket bra!


Så enkelt, så härligt! Kantstenen är sänkt till noll. Bara att svänga upp från gatan på cykelvägen. 


Ett kort stannaförbud så att ingen förare parkerar framför början/slutet av cykelvägen. Och det fungerar!

Och här en film som visar hur enkelt det nu är att komma upp på cykelvägen!


Tack Trafikkontoret för att ni lyssnade och till slut ordnade till detta elände som Exploateringskontoret skapade. Min vardag har blivit lite lättare – och det är vad det handlar om om man vill öka cyklandet:

  • Det ska vara lätt att välja cykeln
  • Det ska vara lätt att cykla
  • Det ska vara lätt att cykla rätt

Här har Exploateringskontoret en del att lära…

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 2

Erik stigell

Det handlar också om trafiksäkerhet eftersom ett betydande antal av cykelsingelolyckor beror på dålig infrastruktur. Bra exempel på att framkomlighet och säkerhet kan gå hand i hand om trafikplanerarna vill. Detta arbete borde inte ta fyra år och kräva en eldsjäl med extrem kompetens och insikt i hur staden fungerar, det borde vara del i ett systematiskt arbete som görs dagligen. Snyggt jobbat förresten!


Krister Isaksson

Tack Erik!
Det är en på ett sätt sorglig historia. Något som borde vara en självklarhet kräver massor av tid och engagemang. Och som du skriver, jag vet alla vägarna, har kunskapen, kan alla argumenten. Och ändå. Det tråkiga är att arbetet är i allra högsta grad systematiskt – när det gäller biltrafiken. Bara 100 meter bort från denna plats, ett nytt garage OCH FASAD KANTSTEN. Ingen planerare/projektör skulle missa det, ingen ifrågasätter det – det är en SJÄLVKLARHET. Med cykel är det däremot INTE EN SJÄLVKLARHET – det är en JÄVLA KAMP. Mest beroende på inkompetenta individer som inte fattar vad de håller på med och vill utöva den lilla makt de har.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 3

Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 3


Att ta sig över gatan

Det ska vara enkelt. Det ska vara lätt. Det ska vara tydligt. Det ska vara säkert. Det ska gå att förklara och att förstå. Det ska kommuniceras till trafikanterna – oavsett ålder, trafikutbildning och var någonstans man befinner sig i trafiksystemet.

Här tycker jag man har lyckats i Nederländerna.

Antingen har du väjningsplikt när du korsar gatan med cykel – och det talas om på ett tydligt sätt:


Väjningsskylt och väjningslinje, en linje som upprepas vid varje körfält. Observera också att cykelbanans röda beläggning upphör.

Eller så har korsande fordonstrafik väjningsplikt för dig när du cyklar över gatan – och det talas också om på ett tydligt sätt:


Väjningsskylt och väjningsmålning för fordonstrafik som korsar cykelbanan. Observera också att i dessa fall fortsätter cykelbanans röda beläggning över körbanorna.


Klart och tydligt vad som gäller. Genom att använd en skylt och regel som finns i stora delar av världen. Och resultatet? Det fungera mycket väl med en god respekt och efterlevnad från trafiken som korsar cykelbanan


Röda mattan” är utrullad och trafik som korsar cykelbanan har väjningsplikt.

Hela cykelsystemet genomsyras av detta – det tydliga, det enkla. Även mindre anslutande cykelvägar har väjningsplikt mot cykeltrafiken på de större cykelvägarna:

De är tydliga med vad som gäller – överallt. Ingen gissningslek, inga otydligheter. De hanterar cykeltrafiken på samma sätt som biltrafiken – det är ingen lekstuga, det finns inga leksakstrafikanter. Det finns trafikanter och de behöver råd, stöd och vägledning för att hela trafiksystemet ska fungera.

De hittar inte heller på några särskilda skyltar eller regler för att det är just cykeltrafik. De använder i stället väl etablerade skyltar och regler – för att det ska vara enkelt, tydligt och begripligt för alla trafikanter. Det är ett helt annat förhållningssätt än det som råder med våra cykelpassager och cykelöverfarter.

På cykel i världens bästa cykelland, del 1
På cykel i världens bästa cykelland, del 2

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 3

Mia

En stilla undran, när kommer vi nå samma insikt och förhållningssätt? Det känns så avlägset, så svårt, så omöjligt. Att vända på allt detta usla som finns när det gäller cykel. Vem har modet att riva upp de minst sagt usla reglerna kring cykelpassager/cykelöverfarter?


Ingmar Olofsson

Finns kanske hopp om bättring även i Sverige!
Nu skall vi få elcyklar med avdrag på inköpet och hyrcyklar i Stockholm med el! Inte bara miljardsatsningar på meningslösa ”förbifart Sthlm” eller höghastighetståg!


felix reychman

Det där ser vi ju även här, på det fåtal ställen där något gjort rätt. Där slussen övergår i Gamla Stan har man ju nu satt upp tydliga skyltar om väjningsplikt, kompletterade med blinkande gult, och det funkar tycker jag. Folk respekterar den väjningsplikten mot övriga cyklister.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 2


Barn, överallt barn. På cykel.

Det som verkligen slår mig när jag cyklar runt i olika städer och orter i Nederländerna är barn. Överallt barn och ungdomar. Som cyklar. Såväl inne i staden, som i förorterna och på landsbygden. De cyklar med stort självförtroende. De rör sig säkert och självklart i trafiken – de tar sin plats. De är många gånger tekniskt skickliga på cykeln, de cyklar enkelt och utan besvär nära varandra, de hanterar cykeln mycket väl i låga farter, de har uppsikt och kontroll, de vet var de befinner sig – och att det finns andra trafikanter som de behöver samspela med.

Hur kan det då komma sig att det ser ut så här? Att det är fullt med cyklande barn och ungdomar.

Det enkla och korta svaret är att transportsystemet är anpassat, byggt och utformat på sådant sätt att barn självständigt kan förflytta sig på cykel. Det handlar många gånger om att cykeln är prioriterad i transportsystemet. Att det är låga hastigheter på biltrafiken och att det är en väl utformad, funktionell och sammanhängande cykelinfrastruktur.

En annan avgörande förutsättning för att det fungerar så bra är respekten många bilförare visar de som cyklar och deras förmåga att interagera med cyklister. Det är ju inte så konstigt, med så höga cykelandelar som 30, 40 och 50 procent i många städer, så innebär ju det att många som kör bil även frekvent cyklar.

Allt detta backas sedan upp av en ändamålsenlig trafiklagstiftning. Och att det varit så här under många, många år. Detta är normen här – man får det man planerar och ger förutsättningar för. Så som vi har en annan norm, en annan planeringsfilosofi och därmed ett annat transportsystem – där cykeln är mer på undantag – och därmed är också barns cyklande på undantag.


Dom tar sin plats. Med självförtroende och självklarhet.


Barn på cykel mitt inne i staden. En självklarhet och en vanlig syn. Ett system utformat för att man ska göra det – där man uppmuntras att göra det.


Cyklandes tillsammans. Nära varandra och med full kontroll.


Relaxed riding!


Relaxed riding!

Skolorna är överfyllda med parkerade cyklar – för här cyklar man till skolan. Det är en stor kontrast till många skolor i Sverige. Där vi har problem med alla bilskjutsande föräldrar och deras framfart. Här är problemet att hitta utrymme för alla cyklar när de ska parkeras. Jag vet vilket problem jag som trafikplanerare skulle vilja ha!

På cykel i världens bästa cykelland, del 1

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 10

Mia

Så underbart att läsa! Tänk om vi hade samma förutsättningar här, vilken dröm! Jag måste åka dit och uppleva det själv. Vilka städer tycker du jag ska besöka?


Krister Isaksson

Mia, finns många städer att välja bland! Groningen, Utrecht, Nijmegen, Zwolle är några värda att besöka.


Erik Sandblom

Ibland sägs att man kan se ett lands levnadsstandard genom hur fina toaletter de har.
Ungefär samma sak kan man säga om barn som cyklar. Ser man inte många barn som cyklar på egna cyklar så har nog barnen i det landet begränsad rörelsefrihet.


Anders Andersson

Så var det när jag växte upp – alla barn cyklade, överallt, hela tiden. Och det gick bra även utan nederländsk infrastruktur. Men idag när jag besöker min hemort – med bättre infrastruktur än dåförtiden, så är det få barn som cyklar. Så ser det ut i större delen av Sverige – så tro inte att det hänger på infrastrukturen.
En viss infrastruktur är säkert en nödvändig förutsättning, men den behöver inte vara av nederländsk standard – det handlar inte om det. Det krävs något mer. Jag brukar för skojs skull räkna bilister, fotgängare och bilister på mina turer runt Stockholm, och även där vi har de finaste cykelstråken, t.ex. nedåt Huddinge, så är kvoten som allra bäst 100:10:1. Så det handlar om något annat än infrastruktur. Kanske lite mer jävlar anamma och kanske ett gemensamt beslut bland föräldrar i en klass att sluta curla sina barn.


Jonas

Hej Krister!
Håller med dig helt o hållet. I somras besökte vi vänner i Utrecht, vi cyklade i stort sett hela tiden under vårt besök där. Det var så enkelt, så lätt. Precis som du skriver – massor av barn på cykel! Våra egna barn var eld o lågor över att kunna cykla omkring i stort sett överallt. Och göra det själva eller med vännernas barn. Sen kom vi hem. Då försökte vi göra samma sak här hemma. Kontrasten kan knappast bli mycket större. Här finns endast små fragment av det cykelsystem som finns i Holland. Det är även svårt att förklara och kommunicera till barnen hur de ska agera, det vet jag knappt själv ibland. När vi var i Utrecht var vi ju ”nybörjare” där, men det var ändå avsevärt enklare än här. För att systemet var konsekvent, det var sammanhängande, det var tydligt hur du och andra förväntas agera. De som säger att cykelinfrastrukturen inte spelar så stor roll, att det handlar om andra saker, har stora kunskapsluckor. De har uppenbarligen inte ens tagit del av hur de som har framgång på området gör.


Anders Andersson

@Jonas
Jag delar inte din uppfattning. Det gick uppenbarligen alldeles utmärkt för barn att cykla omkring på sämre infrastruktur än idag för bara 25 år sedan. Så bristande infrastruktur duger bevisligen INTE som förklaring.
Sen kan man vilja ha bättre infrastruktur ändå, och det är klart att det är lättare om infrastrukturen är helt tillrättalagd – men det är inte där skon klämmer.
Var den klämmer vet jag inte, men detta är en del i ett större mönster där allt mer ska bli alltmer tillrättalagt och inplanerat. Vi ser att barn inte leker utomhus längre, att barn inte leker utan att ha sina föräldrar inom synhåll, att det så gott som aldrig sker spontanidrott, att nästan inga kojor byggs i skogen, inga barn tar optimisten och seglar iväg till en badö, inga barn spontanklättrar på klipporna etc.


Alex

Anders Andersson: Fast vi lever inte i Sverige för 25 år sedan. Vi har fem miljoner personbilar, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 1992. Antalet lastbilar – som är den i särklass vanligaste orsaken till döda cyklister i storstäderna, där allt fler av oss bor – har mer än dubblats (från 305 000 till 660 000). Med en sådan ökning av farliga fordon i ett land där vi ännu inte lärt oss separera trafikslagen vore det ytterst märkligt om cyklingen inte minskade.


Anders Andersson

Alex, även i mindre orter som har samma invånarantal som 1992 och med betydligt bättre infrastruktur nu än då, så minskar cyklingen.
Bra infrastruktur är alltid bra, men att barncyklingen har minskat har andra orsaker.


Lena

Umeå har gjort jättemycket för att förbättra för cyklister…tror att respekten (åt båda håll) inte är densamma som i Holland…trots att Umeå ligger så långt norrut, cyklar man med vinterdäck och där är nog andelen cyklister stor jämfört med bilisterna…vi måste också få slut på alla dessa cykelstölder (tala om att INTE locka till cykelköp…)


Daniel

Jag tror Anders Andersson har många bra poänger här. Min generella uppfattning helt utan belägg är att vi idag är räddare och känner oss mer otrygga trots att vi är säkrare och har det bättre. Jag tror detta yttrar sig på många sätt varav Anders beskriver flera. Det är som att desto säkrare vi blir desto räddare blir vi att nåt farligt ska hända.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*