Blogg

Östgötatrafiken? Äschgötatrafiken!


Att Östgötatrafiken skulle tillåta cyklar på pendeltågen har stått klart en tid nu. Det är väl i hög tid tycker jag. Dessutom har den inskräkning gällande helger* som först annonserades ut nu tagits bort. Så reglerna är enligt hemsidan: 

”Från 1 maj kommer det, vid vissa tidpunkter på dygnet, att bli tillåtet att transportera sin cykel på Östgötapendeln. Av utrymmesskäl kommer det finnas en del begränsningar:

  • I så kallad rusningstid på vardagar – mellan klockan 06.00-09.00 på morgonen och 15.00-18.00 på eftermiddagar, är det inte tillåtet att medta cykel ombord.
  • Övriga tider finns det plats för max sex cyklar ombord på ett tåg. Cyklarna kommer att placeras i den mittersta vagnen vid stolpar som utrustats med fästningsanordningar.
  • Det är alltid kundvärden som avgör hur många cyklar som får tas med. Om det är många andra resenärer ombord, har de alltid företräde framför cyklar. Du kan då bli nekad att ta med din cykel av utrymmes- eller utrymningsskäl.”
Dessutom mot en avgift motsvarande enkel ungdomsbiljett**.
Borde kanske anat oråd när jag klev ombord pendeln med min Brompton? Jag menar de har ju inte haft tid att skylta om tågen utan man möttes fortsatt av förbudsskylten ovan. Men glad i hågen tog jag pendeln den dryga timmen till Motala och besökte Motala Båtvarv, regionens Brompton återförsäljare. Inget konstigt hände dock. Det var när jag väntade på att tåget skulle gå tilbaka till Norrköping som det började. En kundvärd kom fram till mig och frågade om det var min Brompton. Hen förklarade att från den 1 maj ska de nu förvaras i väska eller dylikt. Sopsäck var okej, menade hen. Att de som kundvärdar uppmanats att vara stränga i början av detta försök, men att hen personligen tyckte det var larvigt. Det står, och har nog stått så en tid, på Östgötatrafikens hemsida att ”En hopfälld minicykel som du på egen hand kan bära i en väska betraktas som bagage och får tas med utan kostnad så länge det följer övriga bestämmelser för bagage.”  Men det har inte avkrävts mig tidigare. Jag har till och med samtalat med kundvärd som själv var sugen på en Brompton, trots att den stod där ”naken” på golvet. Jag hade inte ens fällt in vänster pedal!!
Så för att sammanfatta vad kundvärden berättade för mig så måste vi nu, när cykeln ska tillåtas (nåja) på pendeln stoppa den i en sopsäck. Eller ha den uppfälld och betala en ungdomsbiljett? Hen berättade att detta stod på hemsidan och att de skulle trycka upp någon form av broschyr. I de informationsmeddelandena som Östgötatrafiken förmedlat inför 1:a maj har denna nya policy eller nya tillämpning av gammal policy inte nämnts.
För mig så gjorde det hela inte något, då kundvärden något förlägen tillät mig och min nakna ”minicykel” (Östgötatrafikens definition) att åka som jag tidigare gjort. Men jag var nyfiken och gick in på hemsidan och läste mer. Inte ett ord där om väskor eller dylikt, det står i stället här. ”En hopfälld minicykel som du på egen hand kan bära i en väska betraktas som bagage och får tas med utan kostnad så länge det följer övriga bestämmelser för bagage.”  Ska vi vara paragrafryttare så ”som du på egen hand kan bära i en väska”
Kan bära, inte ska eller måste. Vad som dock stod i reglerna var att ”Med cykel menas en tvåhjuling av traditionell längd, med sadel, ram och fotframdrift. Cykeln får alltså inte vara motoriserad på något vis. Elcyklar är därmed inte tillåtna ombord.”
Traditionell längd? Med sadel!!! Ram!!! Fotframdrift? Är det ens ett ord? Jag häpnar! Ja det är klart att långa och breda lastcyklar kanske inte är lämpliga på tågen, men varför det generella förbudet mot elcyklar? Om nu inte någon kan krysta ur sig en förklaring typ att batterierna kan explodera! Den el-assisterade Skeppshultcykeln ovan tar ju såå mycket mer plats än den ”fotframdrivna”!!
Känner att jag måste avsluta inlägget, att det inte är bra för magsåret detta. Dock så avslutar jag med en bild på de smarta (ironi!) cykelhållarna som Äschgötatrafiken tänker använda:
Vi ska alltså ställa cyklarna ”halvvägs” vid dessa pelare. Sedan ska kroken i stolpen med ett band hålla dem på plats. Dessutom ska det stå upp till två cyklar per stolpe då detta är platsen på tågen för cyklar. Nr 1, så kommer cyklarnas styren vara långt in i mittgången, för att inte tala om det står dubbla cyklar, Nr 2, hade det inte varit ide att använda de ”alkover” som finns för att på så sätt minimera den plats cyklarna tar?
Har länge varit av åsikten att detta försök från Östgötatrafikens sida har som, om än kanske outtalat mål, att misslyckas…
*Gäller dock inte Vätternrundanhelgen, eller veckan då det är big no-no med cyklar!
**När S-Tog i Köpenhamn införde gratis cykel på tågen steg antalet resenärer med ca 10%. Att vara intresserade av fler resenärer kanske de inte är?

Nummer 6 ute nu!

I detta nummer har vi:

  • Hyllat nya Dura-Ace
  • Hängt nere på Tour de France
  • Grävt ner oss i kolfiber
  • Testat massa grushojar

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 3

Anonym

Världen är full av korkskallar


Sven-Erik

Designern av cykelplatserna är gjord av någon som varken har huvud till att tänka säkerhet eller utnyttjande av utrymme. Skånetrafiken har denna lösning på den senaste generationen pågatåg och den får sägas vara bevisat DUM. Varför sprids den?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cykla – Två hjul som förändrar världen


Besökte hufvudstaden i tisdags. Var inbjuden till Ordfronts boksläpp av Cykla – Två hjul som förändrade världen av Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz.

Det var mitt första besök på Bonne Mecanique, en cykeldepå som de själva säger, en plats helt i min smak, en plats som på något sätt var är sinnebilden av en liknande mötesplats jag hoppas vi får se i Norrköping. Om det sedan fungerar utanför Stockholm och Söder är en annan sak…

Det var dock en trevlig tillställning, om än en aning för mycket sorl för min smak. Kul att få växla några ord med Lina och Maja och gratulera dem. Det ska givietvis bli intressant att läsa boken nu, en bok som har sitt ursprung i radioserien Cykla i P1. Nu tror jag väl att alla ni läsare har hört programmen, men skulle så inte vara fallet så rekommenderar jag er att göra det.

Roligt också att springa på Anna Niska som nyligen vann Trafikpriset 2016 för ”sitt mångåriga och effektiva arbete inom cykling”. Det är inte oftas som jag numera besöker Stockholm. När jag tidigare arbetade på Arbetets museum var jag där ofta i tjänsten. Så jag hade litegrann glömt bort tempot i staden. Jo jag vet att det går snabbare, man märker det så fort man kliver av tåget. Folk går fortare i Stockholm än hemma. Fortare går det också i trafiken. Och på cykelbanan! Har väl inte sedan den gången jag punkterade för femte gången på Finnmarksturen 2001 blivit omcyklad av så många!! Med ett sådant tempo, generellt, är det ganske inte konstigt att debatten kring cykling och bilism blir uppskruvad och hård?

På väg hem på tåget funderade jag åter över just detta. Finns det en fara i att diskussioner kring cykling blir Stockholmscentrerad? En fara i att svensk trafikpolitik baseras på huvudstadens mönster? Även om det ser ut att vara många cyklister, vilket det till antal är, så är ju andelen cyklande lägre än i många andra svenska städer, till och med än i Norrköping. Om trafikmönster, tempo, attityder och omfattning inte liknar den i Stockholm så ska väl inte heller åtgärder, policys och debatt baseras på den heller? Nu är det här inte ett problem enbart kopplat till cykelfrågan utan till många andra områden också där landets huvudstad dominerar det övriga landet.

Avslutar med dock med lite roliga tankar, det var fanstastiskt, även om jag blev omkörd, hur lätt det var att ta sig fram på cykeln. När vårvärmen återkommer ska jag nog åter ta Bromptonen på tåget och besöka staden för lite sightseeing…

Until then, ride lots and prosper!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Är Sverige redo för "Bikepacking"?


Cykeln som rekreationsfordon har en lång tradition i Sverige. Cykelsemester med ryggåstält och maten i en unikabox var en tid kanske det vanligaste sättet att spendera de få semesterdagarna. Sedan kom långfärdscyklingen och jag vet hur man såg Mikael Strandberg i TV’s ena kanal på söndagskvällen, ja det var två kanaler att välja bland då, i reseprogrammet Packat och Klart:

Sedan flera år har jag med mindre utrustning tagit cykeln ut på kortare turer runt om i närområdet, och utan att på något sätt säga att jag ligger bakom trenden, så har det samtidigt, främst på andra sidan pölen, men även i Europa, vuxit fram en ”ny” företeelse; Bikepacking! Lättast sammanfattat minimal packning off- och ibland on-road på mountainbike-ish cyklar.

Den amerikanska upplagan av Bicycling har i dagarna denna framsida på tidningen:

Jag framförde idén om ett liknande temanummer till en av redaktionsmedlemmarna på svenska utgåvan. Hen tyckte det skulle vara jätteroligt, men trodde inte att Sverige var riktigt redo. Så, nu är det upp till Er läsare att bevisa att vi visst vill ha mer bikepacking i Sverige, att vi är redo och att; ”Outside is free”!

Använd kommentatorsfältet nedan, eller detta Googleformulär

Vill du veta mer om bikepacking?

Avslutar med en liten film från förra veckans bikepacking:

Trevlig helg!


Antal kommentarer: 1

clnr§

http://happyride.se/forum/read.php/1/2777089/page=1
Och ska ni intervjua nå’n som bikepacking så är det Peter Nylund: http://www.yetirides.com/p/about.html



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cykel på tåget? Det går ju som på räls. Not!


I går skrev Klas Elm och Lars Strömgren ”Släpp in cyklarna på tåg och bussar” på Aftonbladet Debatt. Vilket var en utmärkt tajming då jag i egenskap av cykelfrämjare står på Visualiseringscenter C och pratar cykel i allmänhet och möjligheten att ta med cykel på kollektivtrafiken i synnerhet. Detta i anslutning till kommunens presentation Urban Vision, den nya översiktplanen.

Nu kan kanske man kan tycka att att frågan verkligen har medvind, då den sista bastijonen av cyklisthatande trafikbolag; Östgötatrafiken, från och med 1:a maj tillåter, nåja*, cyklar på tågen.

Men jag vet inte, samtidigt som det går framåt, om än långsamt, så är det svårt att förstå varför trafikbolag i Sverige, vilka de allra flesta kör med offentliga uppdrag, det vill säga med kommuner och läns som upphandlare, inte inser nyttan med och möjligheterna att till fullo integrera trafikslagen kollektivtrafik och cykel. Försök runt om i världen visar ju på hur underlaget och antal resande ökar när så sker.

Ta Norrköping som exempel. Varför är det inte tillåtet att ta cykeln på spårvagnar och bussar i staden? På landsortsbussarna har det sedan länge varit tillåtet, att utan kostnad, ta med cykeln. I och för sig något som inte ens alla chafförer vet, till och med de som kör med cykelställ på bussen säger ibland nej och man tvingas argumenterande leta upp reglerna på Östgötatrafikens hemsida för att övertyga.

Utrymmesskäl säger Ni kanske, det gör i alla fall trafikbolaget, och även vissa politiker. Nu är ju behovet inte så stort att efterfrågan kommer vara skriande. Men den där gången då navet skär och du ska traska fem kilometer med din trasiga cykel i regnet, då hade det varit skönt om möjligheten fanns. Nu finns det tillfällen då personer blivit avvisade tomma(!!) spårvagnar och hotats med vakter och polis om de inte går av. Och till politikerna kan jag bara hälsa att det är ni, de folkvalda, som ska säga vad tjänstepersoner i offentlig förvaltning och allmännyttans bolag ska göra, inte tvärt om!

Straxt ska jag rulla in till stan igen, på det i dagsläget enda riktiga alternativet som inte skapar problem på spårvagnen, bussen eller tåget; min Brompton, och försöka övertyga besökarna om att utnyttja sin möjlighet att påverka kommunen i rätt riktning. Om att inse cykelns många fördelar som ett redskap för att göra framtidens Norrköping till en bättre plats.

*Inte på helgen, enbart vardagar utanför rusningstrafik och mot avgift. Det var inte det recept som DBS S-Tog använde sig av när de möjliggjorde cykel på tog och den totala trafiken på tågen ökade med nära 10%. Men det är Paul Håkansson och Östgötatrafikens väg…


Antal kommentarer: 2

Zeke

Norrtåg föregår med gott exempel! Kostnadsfritt får du ta med din cykel på sträcka Sundsvall – Storlien t&r. Mycket bra förvaring och fastlåsning för cyklar.


Miakel

Hur ska man tolka den skylten, månne… Det är förbjudet att ta med cykel på tåget, liksom det är förbjudet att ta med mobiltelefon?
Eller det är förbjudet att använda mobiltelefon på tåget, likaväl som det är förbjudet att använda cykeln (=cykla) på tåget?
Jag kan skriva under på den senare tolkningen!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Din guide till S24O – mikroäventyr på cykel. Del 3 – Utrustning?


Men vad behöver jag ha med mig, kanske du undrar?

I vintras inför en #S24O med förväntad natttemperatur på -15°C så gick jag igenom vad jag skulle ha med mig. Det blev en hel del:

  • sovsäck (4-säsongers)
  • liggunderlag 2 st, ett självuppblåsande, samt traditionellt polyeten
  • ull-underställ, byxor, fleecetröja och jacka, dubbla ullstrumpor och kängor(på mig)
  • varm jacka, extra ull-underställ för natten
  • mössa, buff, flera vantar, sockar
  • pannlampa
  • cykelmek (slang, pump, verktyg)
  • gasolkök och köksprylar 
  • vattenflaskor och termos
  • eldstål och tändmaterial
  • kniv
  • kaffe och matsäck

Jag visste att det fanns ved dit jag skulle, ibland tar jag annars med lite startved oxå. Jag har aldrig roat mig med att väga cykeln men med all packning så är jag glad att jag slipper bära den.

Nu när vi går mot varmare tider innebär ju det samtidigt att packlistan krymper. För en varm högsommartur räcker kanske lättsovsäck, liggunderlag, lätta överdragskläder och matsäcken, förutom vatten och cykelprylarna?

Nu kanske du tänker att det är ju trots allt en väldigt massa prylar du måste skaffa och med det en stor donation från sparkontot? Nja, jag är av övertygelsen att du kommer långt genom att låna från bekantskapskretsen, hyra, eller kanske köpa begagnat på loppisar och hemsidor.

Här är några exempel på hyrställen:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nåja, vad är väl inte en helg i Hallsberg!


Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles… alldeles underbar!

Hur som helst så hoppade jag på Brompton:en i lördagsmorse och cyklade till stationen för att efter tågbyte hamna i den ort som nu snart förknippas lika mycket med cykling som med järnvägen.

Utan att gå in på det närmre tror jag inte jag var ensam delegat till Cykelfrämjandets kongress och Ortskretsmöte som hade en spänd förväntan inför helgen. I en medlemsförening finns det, och ska det finnas, olika åsikter. Det hör till. Åsikter som gärna kommer till sin spets på just en kongress. Jag tror, och hoppas, dock att alla lämnade Hallsberg på söndagseftermiddagen med samma positiva känsla som jag gjorde. Vi kan inte alla vara nöjda med alla val och beslut, men att fastna i meningskiljaktigheter och inte titta framåt, tror jag inte hjälper någon.

Lars S omvaldes, efter votering, till ordförande. Votering blev det också på frågan om cykelhjälmar. Till kongressen hade det kommit in tre motioner i frågan. En som vill att hjälmen är frivillig, en som vill att CF ska verka för lagstiftning och en mitt i mellan där riks-organisationen skulle rekommendera hjälmbruk och verka för ökad frivillig användning.

Nu gick kongressen efter liten debatt på styrelsens avslag av hjälmrekommendationer och då motionsskrivarna till för- och emot-förslagen ej var på plats togs de ej upp. 

Efter en sen, för vissa, middag så var det sedan ortskretsmöte på söndagen. Där får styrelse och kretsar möjligheten att lyfta saker ur sin verksamhet. Vi i Östgöta-kretsen pratade lite om det arbete med ny cykelvägsvägvisning vi varit del i. Dessutom redogjorde och prisades Amer Aslam för den uppsats kring resultatet av cykelkurserna han skrivit.

Om det var något som jag saknade under helgen? Ja kanske var det något i stil med David Sennerstrands beljublade föredrag kring cyklar på tåg i allmänhet och på Östgötatrafiken i synnerhet. Så här ser det föresten ut på Tågkompaniet:

Dessutom skulle det vara trevligt med något lite mer ”hands-on” under helgen, kanske en cykeltur, och jag jag vet om svårigheten med att ta med cyklar, något som bryter av de långa sittningarna på Hotell Stinsen.

Tack alla, styrelse, delegater och övriga, och tack Marieanne som snart lämnar kansliet.

Nu väntar ett år av lokalt cykelfrämjande arbete…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*