Önskelistan!


Favorit i repris! Det börjar bli ett antal önskelistor nu. Det är fortfarande inte några märkvärdiga klappar jag önskar mig, tämligen basic saker när jag tänker efter faktiskt. Så häng med så tar vi oss en titt på vad som finns på listan till tomten:

Jag vill planera och utforma fler breda cykelbanor:

Jag vill ha cykelbanor separerade från gående:

Jag vill ha raka och gena cykelbanor:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:

Jag vill ha cykelanpassade trafiksignaler:

Jag vill kunna cykla höger vid rött:

Jag vill veta vart vägen bär:

Jag vill ha säkra och bra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kolleketivtrafiken:

Jag vill ha bra belysning på cykelbanan:

Jag vill ha servicestationer för min cykel:

Jag vill att alla cykelbanor ska sopsaltas:

Jag vill ha bra drift och underhåll av cykelbanorna:

Harness Balance XT

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill ha (om det nu behövs) cykelvänliga bilisthinder:

Jag vill inte ha några idiotiska kantstenar på cykelbanan:

Jag vill ha det där lilla extra:

Cykelslangen

Hovenring

Cykeln måste fram – gör hål i huset!


Waaijerbrug


De Fietskathedraal

De Groene Verbinding


Nescio bron – Europas längsta?


Sölvesborgsbron – Europas längsta?

Så där, nu var listan klar. Inte så lång, inte så märkvärdig, tämligen basic. Saker som det dräller av i mer cykelutvecklade länder och städer. Så nissarna i den nationella cykelstrategin fixar säkert detta i en handvändning!

Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8, Jon Jogensjö, Erik Stigell, Rasmus Hjortshöj, Husqvarna.


Antal kommentarer: 5

Trafikistan.se

Det finns nog många som inte alls tycker att dessa önskningar är så basic, utan snarare ytterst märkvärdiga. Det märkvärdiga kan då ligga i tanken att göra sådana investeringar för ett trafikslag som ser så oansenligt ut och som brukar nöja sig(?) med smala banor ihop med gående eller parkerade bilar.
De som tänker så, lyfter kanske å andra sidan inte ett dugg på ögonbrynen om motsvarande önskas för biltrafiken. Det är väl så naturligt i det rådande paradigmet så att man brukar få det för bilar utan att ens behöva önska det explicit.
För dem vill jag rekommendera ett besök per cykel i vissa framsynta städer i Europa som kan ge lite andra perspektiv. Kristers bilder ger vägledning till vart man då kan vända sig.


Krister Isaksson

Trafikistan.se, biltrafiken får ju inte bara storslagen och funktionell infrastruktur, den får ju även konst på köpet. Södra, Norra Länken samt Förbifarten har väl konst för närmare 100 miljoner. 100 miljoner…
Infrastruktur är ju många gånger marknadsföring och kommunikation. Den sänder tydliga signaler vad samhället satsar på och vilket trafikslag som prioriteras. Och därmed vilket trafikslag som väljs av många…


Erik

Planerarna i min stad Gävle har löst det där med enkelriktat genom att sätta Motortrafik förbjuden åt ena hållet där det tidigare var enkelriktat. Inga regler behöver ändras, man ändrar bara skyltningen!


Jens

@Erik: personligen tycker jag att ”Motortrafik förbjuden” signalerar ”Här får ingen motortrafik förekomma alls” snarare än ”Här får du gärna köra med motorfordon åt alla håll utom just det här”. Det är ju dock ett annat problem 🙂


Anders Norén

Att skylta enkelriktning med Motortrafik förbjuden har dock varit påbjudet av staten sedan åtminstone 1981, så det är inget nytt påfund. Att det har tagit kommunerna 30 år att börja använda skyltningen har nog mer att göra med kommunernas generella attityd till cykling.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Varför går du här?


Kanske ser du inte skillnad på gång- respektive cykelbanan? Kanske du helt enkelt inte bryr dig. Kanske känner du inte till trafikreglerna? Att det faktiskt inte är tillåtet att gå på cykelbanan om det finns en gångbana i närheten. Bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är 500 kr.

Det här är intressant tycker jag: bötesbeloppet för att gå på cykelbanan är alltså 500 kronor. Det är samma bötesbelopp för att cykla på gångbanan. Så lagstiftaren ser alltså lika på dessa två företeelser.

Jag ställde en frågan till Polisen i Stockholm: hur många böter har de utfärdat de senaste åren för att man gått i cykelbanan?

Noll var svaret. Men en hel del böter var utfärdade för att man cyklat på gångbanan…

Detta skeva förhållande kan inte bero på att cykling på gångbana är ett större trafiksäkerhetsproblem än gående på cykelbana:

Vi alla kanske skulle ta och visa lite större förståelse och mer hänsyn där ute i trafiken. 

Så om nu inte Polisen bryr sig om var du går kan du väl själv tänka på var du går…


Foto: Joakim von Scheele


Foto: Arne B


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Arne B


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Jon Jogensjö


Foto: Lena Sundin

Foto: Mikael Ström


Foto: Daniel Helldén











Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 23

Björn

Vissa cykelbanor som det ofta gås i kan jag i viss mån förstå även om det är idiotiskt – t ex Munkbron, Hornsgatspuckeln, Hamngatan förbi Berzelii, där det verkligen BARA är cykelväg och fotgängare förväntas ta en annan väg men kanske inte tänker på det. Men Lena Sundins exempel ovan, där gångvägen är tom och fotgängare tränger ihop sig i cykelbanan, är tyvärr alldeles för vanligt.
Den enda förklaring jag kan komma på är att det finns en större marknad än någon har tänkt på för musik baserad på ringklockor. Uppenbarligen är det många som älskar ljudet.


felix reychman

… vilket återigen visar vilket hyckleri cyklisthatet är och hur utbrett det tycks vara inom polisen.
Tack!


Anders Norén

Min tanke är att fotgängarna är lika stora offer för GC-tänket som cyklisterna.
GC-banan kom in i svensk trafikplanering någon gång på 1980-talet (1986) och sedan dess – de senaste 30 åren, alltså – så har man i stort sett bara byggt GC-bana. Uppskattningsvis 99 % av all utpekad cykelinfrastruktur i Sverige utgörs idag av GC-bana.
Från min kommunala horisont har jag observerat att det som i folkmun kallas cykelbana är GC-bana – ”riktig” cykelbana pratar man inte om. Det finns en utbredd uppfattning, både bland vanligt folk och tjänstemän, att det som kallas cykelbana ”egentligen” heter gång- och cykelbana och den sistnämnda termen använder man när man vill verka korrekt. Därför kan man höra folk säga att man vill ha en ”gång- och cykelbana” till en plats dit det redan leder gångbanor. I den allmänna uppfattningen tycks det finnas två typer av icke-bil-ytor: gångbanor samt gång- och cykelbanor.
Därför tror jag att de gående på bilderna är övertygade om att de inte gör något fel: de är uppfostrade i GC-tänket som säger att alla ”cykelbanor” egentligen är ”gång- och cykelbanor” och att det därför är OK att gå på alla ytor som kallas ”cykelbanor”.
I stort sett är det samma mekanism som får folk att cykla på trottoaren, fast tvärtom.


Anders Norén

Det skulle ha varit ett frågetecken efter 1986 – 1986? – nedan. Jag har inte koll på alla förordningsändringar.


Robert Rundqvist

Ja och nej.
På ett sätt blir det lika dumt att kräva att alla fotgängare håller sig på gångbanan som att kräva att alla cyklister håller sig på cykelbanan.
För den finns inte. Eller tar slut i en trappa. Eller är ockuperad av tanter med trasselsuddar i snören.
Testa ett transportlöppass i en godtyckig svensk stad där du *bara* springer på gångbanor. Det är minst lika svårt om inte svårare än att cykla ’rätt’ och bara på cykelbanor.
Givetvis ska alla som befinner sig i trafiken undvika att ta mer plats än nödvändigt, men att som cyklist gorma på fotgängare som är i vägen är att cementera trafikmaktordningen ytterligare genom att hacka på den enda som finns ’under’.
Men visst är det en intressant observation i grunden – att det är ett himla tjat om var vi får vara och inte när vi cyklar men ingen bryr sig om var fotgängarna håller sig. Om de inte är ute och går på motorvägen då.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar


När jag började skriva om sopsaltaren för snart fyra år sedan på bloggen var det två kommuner i landet som sopsaltade delar av sitt cykelvägnät – Linköping och Norrköping. Sedan dess har fler och fler kommuner upptäckt de stora fördelarna med sopsaltning och i dag är det 26 stycken kommuner som sopsaltar – från Malmö i söder till Umeå i norr sveper sopsaltaren fram och gör vintercyklingen säkrare och mer framkomlig.


Sopsaltaren i aktion! Foto: Stockholms stad

Denna utveckling kunde jag inte riktigt ana när jag började skriva om sopsaltning. Riktigt roligt och glädjande att så många upptäckt och använder sig av metoden. Och jag är övertygad om att ännu fler kommer börja sopsalta. För så här säger resultaten:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI):

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Utvärdering av 10-års sopsaltning i Odense Danmark:

 “Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Anna Niskas (VTI) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar  2002:

“Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”

Resultat från Stockholm:

      • 40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
      • Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
      • 30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken


Sopsaltning, säkrare och framkomligare för cyklister. Och gående! Foto: Jon Jogensjö 

En annan viktig erfarenhet som detta visar är vikten av en stor och central aktörs agerande. Linköping började med sopsaltning för snart 15 år sedan. Men metoden fick ingen större spridning i landet förens Stockholm började testa metoden under 2012. Tänk då vilken effekt det skulle få om en nationell aktör som Trafikverket tog taktpinnen vad gäller att utveckla och förbättra inom cykelområdet – ett Trafikverk 2.0.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

Mia

Så himla bra är det med sopsaltning. Så slipper vi också allt eländigt grus, som bara ligger där i månader på våren. Till absolut ingen nytta, utan tvärtom fara.
Bra jobbat Krister!


Pär

Sopsaltningen är suverän även för rullskidåkare när man slipper gruset.


Jocke von Scheele

Anna Niskas slår verkligen huvudet på spiken. För 14 år sedan. Det kunde gärna ha fått gå lite snabbare att införa. Ibland är väghållarna väldigt tröga. 🙂


Mattias

I Karlstad har till och med en anställd tagit fram en egen blandning av saltlake för att få till den optimala blandning, på sin egen fritid.


Bo karlsso

…”40 procent färre singelolyckor med cyklister på de sopsaltade stråken
Antalet fallolyckor med gående på de sopsaltade stråken har mer än halverats
30 procent fler cyklister på de sopsaltade stråken”..
50 mer rost och mer delar att byta ut!!!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Vi fortsätter bygga bort cykeltrafiken


Låt oss planera och bygga massor av hus, och vi placerar husen den befintliga cykelvägen. Självklart finns inte något förslag på hur cykeltrafikens behov då ska lösas. Men förslaget på de nya bostäderna innehåller självklart lösningar för hur biltrafiken ska fungera i det planerade bostadsområdet.

Detta är ett scenario jag råkar ut för tämligen ofta i min yrkesroll. Man ställs ofta inför ett mer eller mindre fullbordat faktum, en naturlag – här måste husen stå. Det är välrenommerade arkitektbyråer som tar fram underlag till nya bostadsområden och detaljplaner utan någon som helst hänsyn till cykeltrafiken – detta trots att kommunens översiktsplan säger att cykeltrafiken ska ha en central roll när staden växer och byggs ut:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

”En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Så nu sitter jag här med ett nytt bostadsområde som planeras i södra delarna av Stockholm. Och där cykelvägen, den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar, riskerar att helt och hållet försvinna – för där ska det byggas hus. Och det är inte första gången som det sker. Och jag behöver väl inte påminna om att för biltrafiken är det oförändrade förutsättningar, eller ska vi säga tuta och kör.

Nu vill man att kollegorna och jag lite så där i efterhand ska försöka fixa till något – vi kan kalla det sminka grisen – så att cykeltrafiken på något sätt ändå kan ta sig fram. Kommer det då att gå att göra något som blir bra för cykeltrafiken? Nej absolut inte, de grundläggande och avgörande förutsättningarna för cykel har ju planerats bort. Det kommer alltså bli sämre än det var innan, mycket sämre. I staden som säger sig prioritera cykeltrafik och vilja vara en ”cykelstad”.

Det är så tydligt att vi står inför stora utmaningar vad gäller att utbilda de personer och organisationer som på ett eller annat sätt är inblandade i byggandet av städer. Utbilda i hur man planerar och bygger för ett ökat och säkert cyklande. Det helt avgörande om detta ska lyckas är att cykelplaneringen är med från början, och inte något som katten kommer dragande med i efterhand. Så därför har jag ett förslag: i stället för att börja med att placera husen på cykelvägen – börja med att rita ut cykelvägen och placera sedan ut husen efter cykelvägens dragning. Jag undrar: när kommer vi få se sådana förslag?

I min värld går det att förena bostadsbyggande med högkvalitativ cykelinfrastruktur. Annars blir det ju som vanligt att cykeltrafiken sätts på undantag och grundläggande förutsättningar för ökad och säker cykling byggs bort. Stick i stäv med de fina orden om cykel och hållbart transportsystem som finns i stadens styrdokument.

Vårt nuvarande sätt att planera och bygga bostäder får ju istället helt motsatt effekt till alla de fina orden i styrdokumenten – vi fortsätter bygga och utforma för att vi främst ska använda bilen – för det är bilen som blir enkel och lätt att använda. Att använda cykeln blir svårt och besvärligt. Detta är inte hållbar stadsplanering 2016.

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Dmitri F

Albano ligger väl inte i södra delarna men det läter onekligen som att det är det du beskriver ;-(


Krister Isaksson

Dmitri, som jag skriver, inte första gången detta sker. Det upprepas gång på gång. I fallet med Albano så var det en planarkitekt som helt struntade i fastighetsgränserna, så TK fick försöka rädda upp situationen i efterhand. Och vi kommer få se detta om o om framöver. Och varken Mogert eller Valeskog verkar vilja något åt det.


Gunnar Parment

Å de fick bygglov???


Anders J

Märkligt att det ska vara så svårt. Man bygger liksom sällan hus på den enda vägen för biltrafik mellan två stadsdelar…
I det här senaste exemplet, har du någon aning om huruvida planerarna och arkitekterna hade koll på att det är den enda cykelvägen mellan två stora stadsdelar? Fast å andra sidan är det deras jobb att ha just det.


Pia Westford

Det är bedrövligt! Tyvärr räcker det inte med kunskap. Vilka kommuner arbetar du med? Vad säger länsstyrelsen?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cyklar fortfarande på gångbanan – men är på långa listan!


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag nästan dagligen cyklar på gångbanan och bakgrunden till varför jag gör det – det går inte att komma av eller på cykelvägen på annat sätt.

Är det inte parkerade bilar som står i vägen…

…så är det en 12 cm kantsten som ska forceras.

Nu har jag fått ett svar från staden och Trafikkontoret:

Hej Krister!

Tack för din synpunkt.

Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.

Med vänlig hälsning
XXXX

nu finns platsen på långa listan, platsen ska om allt går väl åtgärdas! Trafikkontoret delar äntligen min uppfattning om att förhållandena på platsen inte är acceptabla – det tog bara tre år. Det är dock oklart hur och även oklart när platsen ska åtgärdas – men den är på listan!

Prisa Herren!

Under tiden fortsätter jag cykla på gångbanan. Häromdagen blev det höjda röster och irritation när en annan cyklist gjorde samma sak. Hon beskrev tydligt problematiken för de gående. De gående var inte på humör att lyssna och försöka förstå problematiken utan upprepade om och om igen regelverket.

Och visst, så kan vi ju förhålla oss till verkligheten – kliv av och led din cykel denna sträcka så är allt frid och fröjd. Jag kommer inte göra det och jag kommer fortsätta visa de gående stor hänsyn när jag cyklar denna sträcka.

Sen undrar jag en sak, handläggaren på Exploateringskontoret som från början fuckade upp allt detta. Någon som upplyser henne om klavertrampet och den extra kostnaden för staden och skattebetalarna? Att hon så att säga inte gjorde ett särskilt bra arbete och kanske behöver få feedback och lära sig något – kanske till och med genomgå Stockholms stads cykelutbildning!

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

felix

Men… vad säger regelvkeret om man faktiskt lusläser det i det här fallet? Jag bor ju själv bara några hundra meter från dig, ner på andra sidan kullen härifrån sett, och vet precis vilken plats du pratar om.
Backen ner är alltså explicit skyltad som gc-bana. När EXAKT upphör den att vara det?
Med mindre något är markerat borde den väl fortsätta vara det tills annat påtalas? Så fungerar ju resten av trafiklagstiftningen. Parkeringsförbudsskylt gäller till nästa korsning, hastighetsskylt gäller tills du passerar en ny etc.
Det faktum att folk inte kör 30 på 30-vägen du inte svänger ut på, eftersom den också är felkonstruerad, innebär ju att det finns ytterligare behov av att faktiskt slippa cykla på den vägen, även om det är sekundärt vid tolkning av regler.
(Och jag har lagt ner fejjan tills vidare, så jag deltar inte i någon diskussion där)


Erik Johansson

Felix: Jag förstår inte, varför är det viktigt när GC banan upphör? Menar du att om man inte kan göra ned på gatan så fortsätter cykelbanan på trottoaren, det är väl så det fungerar med hastighetsbegränsning DVS om man kör på en 50 väg och svänger av på en 30 väg så är det 50 fram till nästa skylt?
Krister: Exploateringskontoret gör så här överallt så det är knappast en enskild tjänstemans fel, men det samma gäller TA-planer och trafikkontoret de har noll utbildning när det gäller cyklister. Jag vet att du vet detta men men…


Arne Evertsson

”Vi sätter upp platsen på vår långa lista över planerade, kommande åtgärder.”
Det existerar alltså en lista! Nu väntar vi bara på att den publiceras online. Men jag antar antar att rikets säkerhet är hotad och att den måste vara hemlig.


Anders Norén

Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
Det försätter oss i följande pikanta situation.
1. Vi ser en yta som inte är skyltad.
2. Vi frågar oss om något kan framgå av förhållandena på platsen.
2. Vi frågar oss hur hur en typisk cykelbana (läs: GC-bana) brukar se ut.
3. Vi konstaterar att 99 % av all skyltad cykelinfrastruktur i Sverige är f.d. trottoarer och gångbanor som skyltats om till GC-banor.
4. Vi konstaterar att den typiska cykelbanan ser ut som en trottoar.
5. Vi konstaterar att den typiska trottoaren ser ut som en cykelbana.
6. Vi konstaterar att om det är en trottoar så framgår det tydligt av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.
7. Om skylt saknas så är det alltså en cykelbana.
Att gällande förordningar säger att det inte är tillåtet att cykla på trottoaren är ganska klart. Däremot är det svårt att, med stöd i gällande förordningar och föreskrifter, hävda att en viss yta inte en GC-bana utan bara en trottoar.


Mikael Branting

”2016-11-21 14:19 Anders Norén
Förr fanns ett krav på att cykelbana (om vi räknar GC-bana hit) skulle skyltas. Kravet är dock borttaget sedan 1998 och statens avsikt var att märket bara skulle sättas upp där det inte tydligt framgår av förhållandena på platsen att det är en cykelbana.”
Vad är detta? Var finns den rättsliga grunden?
Enligt Stockholms allmänna lokala trafikföreskrifter 8§:
”I terräng är all fordonstrafik förbjuden om inte annat anges genom lokal trafikföreskrift eller vägmärke”.
Terräng är enligt lag om trafikdefinitioner allt som inte är väg.
En väg är enligt samma lag:
”1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,
2. en led som är anordnad för cykeltrafik, och
3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2”
Hur ska man veta om en parkväg är ”en led anordnad för” cykeltrafik om det inte finns något trafikmärke? Att åka på parkväg är i Stockholm per definition förbjudet. Det räknas som terrängkörning eller som cykling på gångväg/ridväg



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykeltrafik – något Trafikverket fullständigt skiter i


 

Vi hör det om och om igen från näringsministern – cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Och vi får svart på vitt veta vad detta får för konsekvenser – en statlig myndighet som fullständigt skiter i cykeltrafiken. År efter år ser vi samma usla förhållanden på cykelvägen utmed E18/Roslagsvägen i Stockholm. En cykelväg som Trafikverket ansvarar för. Cykelvägen snöröjs sporadiskt medans körbanorna på E18 har en hög standard vad gäller vinterväghållning. Standarden på körbanorna upprätthålls genom att snön vräks över på cykelvägen – och där blir snön liggande. Så ser det ut varje år, och det behöver inte komma 40 centimeter med snö för att detta ska uppstå. Och varje år felanmäler massor av cyklister dessa förhållanden men vi ser aldrig någon förändring eller förbättring.


Cykelvägen 2015. Foto. Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Berit Olofsson


Cykelvägen 2015. Foto: Björn Stenberg


Cykelvägen 2016. Foto: Erik Bratthall

En förbättring som ju skulle vara mycket enkel att åstadkomma. Till exempel genom samordning. Varje gång man röjer körbanorna så kommer en maskin strax efteråt och röjer cykelvägen – men icke sa nicke. Ett annat sätt att förbättra är att montera upp skärmar mellan den högra körbanan och cykelvägen, som gör att snön från körbanorna inte kan värkas över på cykelvägen – men icke sa nicke. Det absolut enklaste och billigaste är att vräka över det på cykelvägen, och låta det ligga där.

Vad värre är så finns det en regional cykelplan, en plan som Trafikverket själva tagit fram. Denna cykelväg utmed E18/Roslagsvägen ingår i denna cykelplan. Hela planen har som mål att få fler att cykla och kunna cykla säkert. Det finns ett särskilt avsnitt om just vinterväghållning (s 27):

”Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande.

Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.”

Jaha, någon som tycker att Trafikverket lever upp till detta på sin egen cykelväg? Vi kan ju även fråga oss varför de skulle göra det, när deras högsta politiska ledning ju säger att cykel är ett kommunalt ansvar.

Under tiden får cyklisterna kliva av och leda sina cyklar. I sanningen ett arbete för ökat och säkert cyklande i nollvisionens Sverige.


Foto: Erik Bratthall


Foto: Joakim Hugmark

När cyklister felanmäler denna sträcka till Trafikverket blir svaret: ta tåget!

 

Uppdaterad 2016-11-11

Nås av uppgifterna under eftermiddagen att Trafikverket nu arbetar med att ta bort snömassorna från cykelvägen. Och på trafiken.nu kan vi se det på kamerabilden. Undrens tid är inte förbi! Då får vi hoppas att det blir lite högre standard resten av vintern och att detta inte var en engångsföreteelse.

Uppdaterad 2016-11-12

Se så lätt det var och se så bra det blev. Det går uppenbarligen om man vill. Nu får vi väl hoppas att Trafikverket lärt sig något av detta och att liknande situationer kommer att lysa med sin frånvaro. Vi kan ju alltid hoppas…

Foto: Michael

Uppdaterad 2017-03-08

Så då ser vi nu hur visan upprepas gång på gång. Och det krävs ingen rekordnederbörd, bara lite vanligt snöfall, för att eländet ska vara tillbaka. Bra jobbat Trafikverket.


Foto: Pär Bygdesson


Vad skulle då krävas för att dessa usla förhållanden inte ständigt ska återkomma på cykelvägen? Inte särskilt mycket. Något som Trafikverket ständigt använder sig av runt om i hela landet – på vägarna:

Samordning

Se, det är inte svårare än så. Något som ständigt förekommer på Trafikverkets vägar. Men som lyser med sin frånvaro när det gäller deras cykelvägar. Att strax efter att snöröjningsfordonen röjt körbanorna kommer ett fordon som röjer cykelvägen – busenkelt.

Och om nu detta är för svårt för ansvariga på Trafikverket finns ytterligare en lösning:

Skärmar

Sådana skärmar finns runt om på landets vägnät. Här ett exempel från södra delarna av Stockholm där en cykelväg ligger utmed E4/E20. På den cykelvägen blir det inget snömos från körbanorna.

Det går om man vill, och bryr sig… 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 18

Trafikistan.se

I Göteborg finns bara två broar över till Hisingen – Älvsborgsbron ”Goledn gate” i väster och Göta älvbron i centrum. Det är mycket långt mellan dem. På bägge finns cykelbana.
I januari kom plötsligt en massa snö, och Trafikverket lät blixtsnabbt ploga Älvsborgsbrons körbanan. Och var la de snön? Och hur länge fick den ligga kvar där?
Jag har sammanfattat den diskussion som försiggick på Facebookgruppen Cykla i Göteborg när det hände, se http://trafikistan.se/plogning-pa-alvsborgsbron/ . Kan vara rätt intressant läsning. Och den motsäger knappast Kristers text ovan.


Clara Attermo

Om jag själv haft denna väg till jobbet hade jag försökt göra JO-anmälan mot trafikverket. Kanske någon annan som vill försöka?
https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/


a

Är det inte dags att börja publicera namn och hemadress till de personer som är ytterst ansvariga för dessa förhållandena? Så att medborgarna sjävla kan aktiveras och få dessa personer att förstå att det ligger i deras intresse att göra något åt detta?


Fredrik Rosenqvist

Huddingevägen är precis samma sak med år efter år


RN

Skulle ändå vilja se vad som händer om cykelbanorna gick före allt.
Är cyklist och jobbar i cykelbranchen och bor i Stockholm.
Gäller ju bara att planera turen, hur många dagar per år är det så här?
Sen kommer gnället om gruset och i höst kommer gnället om löven.
Lite äventyr behövs i vardagen.Se det som variation i pendlingen.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in