Nya Slussen – Svängfest


 

Det här är cykelförbindelsen mellan Katarinavägen och den planerade gång- och cykelbron som ska gå utmed tunnelbanebron till Gamla Stan. Förbindelsen är av staden utpekad som ett så kallat pendlingsstråk. Det är två stycken 90-graders kurvor och två kurvor som bäst kan beskrivas som hårnålskurvor, dvs. mer än 90-grader. Här blir det svängfest.

En stor utmaning att lösa är hur det ska gå till att cykla vänster från Katarinavägen till Hornsgatan på ett effektivt och säkert sätt:


Korsningen Katarinavägen/Hornsgatan. Ljusgult är cykelfälten. Hur svänga vänster här?

Utanför cykelfältet på Katarinavägen är ett bilkörfält, ett körfält som svänger höger mot Skeppsbron. Från cykelfältet svänger man höger. För att svänga vänster måste du ta dig två körfält till vänster för att tillsammans med biltrafiken svänga vänster. Innanför cykelfältet en busshållplats och busskörfält som också svänger höger och vänster. Försök att få ihop dessa rörelser på ett bra, säkert och effektivt sätt. Många trafiksignaler blir det för att separatreglera alla dessa rörelser och därmed en mycket trög korsning. Det kommer även behövas en hel del utrymme för alla de refuger som behövs för de många trafiksignalstolparna. Finns detta utrymme? Det brukar inte göra det…

Nästa stora utmaning är när cyklister sedan ska svänga höger från Hornsgatan vid Götgatan för att cykla norrut och komma till gång- och cykelbron mot Gamla Stan:


Korsningen Hornsgatan/Götgatan

I detta cykelfält samlas även cyklister som kommer från Skeppsbron. Och cyklisterna ska förutom att svänga höger även svänga vänster och cykla söderut upp mot Götgatsbacken samt cykla rakt fram på Hornsgatan. Innanför detta cykelfält är busshållplatser placerade. För att komma till och från dessa busshållplatser ska bussförarna korsa cykelfältet för att sedan köra rakt fram i korsningen. Det beräknas cykla 8 600 cyklister/dygn i detta cykelfält…

Så här säger stadens styr- och planeringsdokument om utformning av cykelinfrastruktur. Jag går ett antal år tillbaka i tiden när det gäller dessa dokument då planeringen av Slussen pågått ett tag.

Cykeln i staden, utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad 2005

”Målet för cykelplanering

  • Sammanhängande och tydligt cykelvägnät som ska knyta samman innerstadens olika delar
  • Gena och lättillgängliga stråk
  • God framkomligheten med tillräcklig kapacitet i hårt belastade punkter
  • God trafiksäkerhet för alla trafikantkategorier
  • Attraktiva stråk med en utformning som är anpassad till cykeltrafikens villkor

Vid nyexploatering och förtätning är det viktigt att cykeltrafiken och nätbildningen tas med i planeringen från början”

Cykelplan 2006

”Cykelnätet ska vara sammanhängande, enhetligt och överblickbart. I första hand eftersträvas gena cykelstråk”

Cykeln i staden, utformning av cykelstråk i Stockholms stad 2009

”Geometri, korsningsutformning, sikt och beläggning måste utföras så att cyklisterna kan bibehålla en god och jämn fart under säkra förhållanden.”

Översiktsplanen

Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister

”Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan”

”Slussens funktion som trafikplats är central i arbetet med nya Slussen. Nuvarande trafikutformning har fokus på bilarnas framkomlighet, medan platsens i huvudfunktion idag är som bytespunkt i kollektivtrafiken. Även fotgängare och cyklister måste få en bättre situation med nya Slussen.”

Framkomlighetsstrategin 2012

Planeringsinriktningar för väg- och gatunätet:

”Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning”

”Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen”

Cykelplan 2012

”Cykelvägnätet ska vara sammanhängande, gent och inte innehålla obegripliga avbrott.”

”Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.”

”Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.” 

 

Jag tycker inte utformningen av denna cykelförbindelse ligger i linje med stadens direktiv i styrdokumenten.

 

I nästa del kommer jag redovisa en bättre lösning.

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 9

Mia

Det var ju en intressant lösning…
Svängfesten innan man kommer ut på bron mot Gamla Stan känns ju verkligen helt galen. Två hårnålskurvor, dubbelriktad cykelbana, nästan 14 000 cyklister/dygn, fullt med gående. Håller helt med dig, detta är verkligen inte i linje med vad stadens strydokument säger. Usch vad tråkigt, är det slut på dåligheter nu eller kommer din serie om cykel i Nya Slussen med mer elände för cyklister?


Peter Strömgren

Oj så lockande det kommer att vara att cykla rakt över torget för att slippa den galna svängfesten, särskilt i lågtrafik då det inte är så många gående på torget.


Krister Isaksson

Mia, det är tyvärr inte slut…


Krister Isaksson

Peter, ja det blir verkligen lockande, man kommer ju att från varje håll se respektive förbindelse över torget. Som bara ligger där och lockar, istället för svängfesten…


Jocke von Scheele

Tröttsamt. Jag har ärligt talat gett upp om att få bra cykellösningar vid såna här platser; varken kompetensen, eller framförallt viljan, verkar finnas där. Det kommer nog bli som vanligt, att jag väljer bilkörfälten istället; de är i princip alltid framkomliga och bra att cykla i. Hoppas att det går att ansluta till cykelbanorna i närheten av Slussen, annars kommer man ju ligga bland bilarna ganska långa sträckor.



Nya Slussen – Bikes vs Cars


 

 

Så här ser alltså den södergående cykel- och bilförbindelsen mellan Skeppsbron och Stadsgårdsleden ut i Nya Slussen.

Rött är cykeltrafik, blått är biltrafik. Den streckade röda linjen är den väg som cykeltrafiken hänvisas till när de östra slussportarna är öppna. Cykeltrafiken har flera stycken 90-graders kurvor (ännu fler vid slussning), biltrafiken har en. Lösningen för biltrafiken är så att biltrafiken inte påverkas av att slussarna öppnas. Biltrafiken behöver heller inte byta sida på Skeppsbron vilket cykeltrafiken måste göra. På Stadsgårdsleden är bilvägen rak, cykelbanan gör en tvär sidoförskjutning vid färjeterminalen.

”Framtidens Slussen blir en effektiv och trygg knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik.”

Jag kommer i en serie inlägg framöver att försöka belysa hur Nya Slussen kan bli för cykeltrafiken. Slussen är Sveriges största cykelknutpunkt och 2030 bedömer staden att 53 000 cyklister kommer passera Slussen varje dygn.

Prognosen visar alltså att cykeltrafiken kommer vara större än både bil- och gångtrafiken. Stadens vision för Nya Slussen är:

”Slussen ska omvandlas till en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser med nya torg, kajer och områdets första park. Kollektivtrafiken kommer att få mer plats, precis som gående och cyklister, samtidigt som ytorna för biltrafik minskar och anpassas för att rymma dagens trafikflöden.
Nya Slussen blir en trygg och effektiv knutpunkt för alla trafikanter och en mötesplats där det unika läget mellan Saltsjön och Mälaren tas tillvara.”

Mer ytor och en trygg och effektiv knutpunkt för cykel ska det alltså bli. Det började kanske inte så bra med förbindelsen Skeppsbron – Stadsgårdsleden…

Följ med serien om Nya Slussen och cykel så får vi se hur det går framöver!

Uppdaterad 20141205, ny bild över Slussen

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Antal kommentarer: 43

Martin Holt

Wow.
Först kollade jag kalendern – nix, inte 1e april.
Blev först rädd när jag så alla artist bilder för nya slussen där cyklister blandades med gående (alla med leende på läpparna förståss). Tänkte att det skulle aldrig fungerar på en pendlingsstråk.
Kan det var värre? Misstänker att det är trafikljus i de flesta 90 graders kurvor? 90-graders sväng vid Birka terminalen kommer att vara livsfarligt i fart och halt på vinter.
Spontan reaktion – jag kommer att cykla i bilfilen.
Krister – vem är ansvarig för detta katastrof och vad kan vi göra för att rätta till det innan det blir verklighet?


Arne B

Trafikplanerarna ställer stolpar i cykelbanorna och i övrigt är genuint ointresserade av cykeltrafik. Jag hyser ingen förhoppning om att planeringen kommer ta någon reell hänsyn till hur många som cyklar idag och 2030 – bilen ska fram!
På Hornsgatan vid Söderleden (där alla bilar kör i bussfilen), står en skylt där Stockholms Stad stolt upplyser om att Slussen nu byggs om för att förbättra för cyklister och fotgängare. Det är lika sant som att det inte finns ryska trupper i östra Ukraina.
Tack Krister för att du tydligt visar hur planeringen kommer bli – i verkligheten.
Jag har väldigt svårt att förstå varför en av Sveriges absolut finaste kajer, Skeppsbron, ska vara en trafikled.


Krister Isaksson

Martin, den nya majoriteten har ju begärt en genomlysning och konsekvensredovisning av bl a cykel i Nya Slussen. Vi får se vad den kommer fram till.


Krister Isaksson

Arne B, tack!


Anders Norén

Jag ser fram emot din granskning. ”Plan B”-gänget brukar säga att dagens Slussen är mycket bättre att cykla i än i den nya, men jag har lite svårt att ta dem på allvar, om man säger så.



Antal kommentarer: 2

Olle Andersson

Skickade dig just en länk till Lokaltidningen Lund, som hävdar att en singelolycka och självförvållad olycka (vad nu det skulle vara) är samma sak.


Pelle

Undrar ofta varför det har blivit på det här sättet, och i förlängningen hur ändrar vi på det? I vardagen är det ingen hög status ”att vara ute och cykla” eller att ”ägna sig åt cykelställsfrågor”. Det är nog upp till oss som cyklister att börja med att omdefiniera begrepp och ord, ladda dem med ny innebörd. Själv är jag stolt över att vara ute och cykla och cykelställsfrågor är superviktiga!



Så "förbättrar" Trafikkontoret – inte säkrare för cyklister eller skolbarn


 

För ett tag sedan dök några byggskyltar upp på min cykelväg till/från arbetet:

Cykelvägen är utpekad av staden som pendlingsstråk i Cykelplan 2012 samt även i den Regionala cykelplanen och så här står det att läsa om dessa typer av stråk i planen:

 ”Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.”

”Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.” 

”I princip alla icke signalreglerade gc-passager på pendlingsstråken föreslås hastighetssäkras.”

 J:\_Uppdrag\227313\T\=Arbetsarea=\Ylva\Typritningar_111027 LayouHurra, nu blir det så här! En passage där cykel- och gångtrafik prioriteras, biltrafiken har väjningsplikt och där hastigheten på biltrafiken blir låg och därmed en säker passage för cyklister (och gående). Bild från Cykelplan 2012

Så nu skulle det alltså hända, delar av pendlingsstråket och passagen över gatan ska byggas om, nu ska det bli ”pendlingsstråkstandard” och bli lite bättre för alla de som cyklar (och går), hurra!

Goddag yxskaft!

När bygget pågått ett tag och det började gå upp för mig att det kommer inte bli ”pendlingsstråkstandard” ställde jag frågan till Trafikkontoret varför de inte följer de standarder som Kommunfullmäktige beslutat om och som tydligt anges i Cykelplanen:

Hej!
Cykelpassagen över Skönsmovägen har nyligen byggts om. Cykelvägen och passagen ingår i stadens Cykelplan 2012 och har pekats ut som ett pendlingsstråk. I planen finns principutformningar för cykelpassager på pendlingstråk, för att de både ska ha hög säkerhet och ha god framkomlighet. Cykelpassagen som nu byggts på Skönsmovägen följer inte dessa utformningsprinciper. Varför är inte cykelpassagen byggd enligt anvisningarna i Cykelplan 2012? Anser ni att den cykelpassage som nu har byggts har motsvarande säkerhet och framkomlighet som de i Cykelplanen?

Svaret blev:

Hej Krister!
Gång- och cykelpassagen byggdes som en del av ett skolprojekt och vi har prioriterat gående barn. Passagen är idag 1 meter bredare än tidigare. Vi måste avväga trafiksäkerheten för både gående och cyklister och vi anser att utformningen är lämplig med tanke på att prioriteten har varit skolbarnen.

Med vänlig hälsning
XXXX

Märkligt, det finns alltså enligt Trafikkontoret ett motsattsförhållande att göra säkra och bra åtgärder för både cyklister och gående! Det går inte, de måste alltså välja och här valde nu Trafikkontoret att prioritera de gående barnen. För cyklar gör ju uppenbarligen inte skolbarnen och personalen på skolan…

Så låt oss titta på vad som nu är byggt, åtgärdernas trafiksäkerhetseffekter och på vilket sätt gående skolbarn nu är prioriterade.

Så här såg gång- och cykelpassagen ut innan den byggdes om:

En typisk cykelpassage och övergångsställe. Ingen hastighetsdämpande åtgärd för biltrafiken. Mycket dålig sikt pga. växtlighet nästan ända fram till gatan på den ena sidan. Bild: Google Maps


Vy från andra hållet. Här syns tydligt hur växtligheten sträcker sig ända fram till gatan. Bild: Google Maps


Smalt för gående på ena sidan, en aning bredare för cyklister men inte bra för någon av dem. Ingen anpassning för funktionshindrade. Bild: Google Maps


Smalt för cyklister på andra sidan, brett för gående. Ingen anpassning för funktionshindrade. Tvär kurva innan passagen där gående och cyklister genar ut i gräset. Bild: Google Maps

Så här ser passagen ut nu, efter ombyggnad:


Från denna vy ser inget ut att ha ändrats förutom två nya härgårmanskyltar och att passagen har kompletterats med ytterligare belysning


Inte heller från detta håll har något förändrats förutom belysningen

Passagen har tillgänglighetsanpassats så synskadade lättare kan orientera sig. Nu är det lika smalt på bägge sidor för gående och cyklister. Och för smalt för att två cyklister säkert ska kunna mötas på passagen…

Från andra hållet. Rampen för funktionshindrade delas nu med cykelpassagen, tvärtemot vad principritningen i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken anger, med andra ord en konfliktlösning där gående och cyklister ska dela på utrymmet. Vidare har stolpen till vänster i bild placerats för nära gång- och cykelvägen vilket då utgör en fara för cyklister och får till följd att sopsaltaren inte kommer förbi den trånga passagen…

Åt den tvära kurvan där gående och cyklister genar har inget gjorts trots att Cykelplanen anger att det ska vara ” generösa kurvradier”

Man har lagt ut smala remsor av smågatsten i körbanorna innan passagen, dock ingen ramp/förhöjning utan de ligger i samma nivå som körbanan och därmed uppnås ingen hastighetsdämpning av biltrafiken

Det ligger även kantsten tvärs över cykelpassagen, i strid med utformningsprinciperna i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken

Efter ytterligare en tid så kompletterades passagen med några nya och stora skyltar. Vi kanske ska kalla dem skärmar istället för skyltar…:


Ser ni cyklisten?

Inte lätt för trafikanterna att upptäcka varandra, samspela och visa hänsyn när man inte ser varandra…

Perfekt placerad skylt om man vill att man inget ska se, i ögonhöjd för skolbarnen…

Låt oss gå igenom vilka trafiksäkerhetseffekter dessa åtgärder har. Här behöver vi inte gissa, facit finns vad åtgärderna har för effekt och de står att finna i bl. a dessa skrifter:

Håndbog, Trafiksikkerhed Effekter af vejtekniske virkemidler, Vejdirektoratet. Trafikksikkerhetshåndboken 4. utgave, TÖI. Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, SKL och Trafiksäkra staden, SKL

I dessa skrifter finns mängder av olika trafiksäkerhetsåtgärder redovisade samt effekterna av dessa åtgärder. Särskilt i den norska Trafikksikkerhetshåndboken som anses som den stora bibeln på området och bygger på omfattande studier och forskning på trafiksäkerhetsområdet. Publikationerna har även legat till grund för en del av de utformningsprinciper som finns i Cykelplan 2012, d.v.s. de bygger på forskning, fakta och kunskap.

Den enda åtgärd på den nu ombyggda platsen som kan klassas som en trafiksäkerhetsåtgärd är den nya belysningen. Dock är det så att det redan fanns belysning på platsen och den har nu kompletterats med en lägre belysning på bägge sidor av passagen. Därför uppnås inte någon större trafiksäkerhetseffekt, den uppnås vid mörkerolyckor och där belysning tidigare saknats.

Övriga åtgärder, så som anpassning för funktionshindrade, remsor av smågatsten samt den så kallade breddningen av passagen har överhuvudtaget inga som helst trafiksäkerhetseffekter. Så totalt sett har ågärderna vid passagen inga trafiksäkerhetshöjande effekter. Tvärtom finns det nu mycket stora frågetecken vad gäller trafiksäkerheten kring de stora skyltarna som placerats ut och som kraftigt skymmer sikten för trafikanterna. Vidare har inget gjorts åt den omfattande växtligheten som också gör sikten dålig.

Detta ska då jämföras med de trafiksäkerhetseffekter som kommer av den cykel- (och gångpassage) som har beslutats i Cykelplan 2012. I trafiksäkerhetspublikationerna ovan fastslås att effekten av en hastighetssäkrad gång- och cykelöverfart/-passage enl. Cykelplanen är:

  • En reduktion av antalet personskador med -40 %. Större effekt för gående (-50 %). Vidare så möjliggör en sådan utformning att staden, om man vill, kan skylta om detta till en cykelöverfart enlig de nya reglerna för cykelöverfarter som träde i kraft 1 sept.

Så i valet av en trafiksäkerhetseffekt på 0 eller 50 procent väljer Trafikkontoret, för att prioritera gående skolbarn, 0 procent…

 

Men vad tycker då barnen? Vilka är problemen för skolbarnen i detta område? Det finns det svar på eftersom Trafikkontoret har frågat dem!

Så här tycker skolbarnen om trafikmiljön i anslutning till skolan:

  • Obevakade/farliga/dålig sikt/saknad av övergångsställen
  • Höga hastigheter på bilar, bussar

Barnen vill bl. a ha:

  • Hindra bilar vid skolan
  • Farthinder, gupp
  • Breda och tydliga gång och cykelbanor
  • Att föräldrar tar sitt ansvar i trafiken och inte skjutsar
  • Flera och säkrare övergångsställen kring skolan m.m.

Även skolpersonalen hade synpunkter och förslag, bl. a:

  • Många bilar och många barn
  • Höga hastigheter på fordon
  • Biltrafik på gång och cykelväg

Skolpersonalen vill se mer av:

  • Sänkta hastigheter
  • Göra det tryggt och säkert för gående och cyklister

Så till frågan: Cyklar inte skolbarnen? Även den frågan finns det svar på:

  • Drygt 15% av alla skolbarnen cyklar.
  • åk 1: 14% cyklar
  • åk 4: 10% cyklar, 5% sparkcykel
  • åk 7: 23% cyklar, 6% sparkcykel
  • Bland personalen cyklar 20%

Det är alltså en hel del barn och skolpersonal som cyklar. Skolbarnen och personalen efterfrågar att det ska vara lättare och säkrare att korsa gator, både som cyklist och som gående. Det ska vara bra sikt, låg hastighet på biltrafiken och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik.

Då kan vi konstatera att de åtgärder som genomförts och som var för att prioritera gående skolbarn vid passagen inte möter barnens, personalens eller cyklisternas efterfrågan och vad värre är, åtgärderna har ingen som helst trafiksäkerhetseffekt och inget stöd i stadens beslutade styrdokument och handböcker.

Hade Trafikkontoret istället valt utformningen som finns beslutad i Cykelplanen så hade en stor trafiksäkerhetseffekt uppnåtts. Även gående och cyklisters framkomlighet hade förbättrats avsevärt. Det är ju till och med så, att säkerheten blivit sämre då sikten pga. skärmarna blivit mycket dålig på platsen – och tänk, barnen som bara önskade bättre sikt, låg hastighet på bilar och bra för gång- och cykel….

Vi ser hur detta upprepas gång på gång, hur större eller mindre avvikelser från fattade beslut sker med bedrövliga resultat som följd. Om och om igen fattar politiken beslut om bättre säkerhet och framkomlighet för cyklister (och gående). Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin, Trafiksäkerhetsprogrammet och Cykelplanen är mycket tydliga med vad som gäller och vad som ska prioriteras. Dessa beslut mals sedan uppenbarligen ner på Trafikkontoret och ut kommer – vadå? Inget som har beslutats och definitivt inget som efterfrågas av medborgarna. Och vilka mål uppnår denna ombyggnad? Inga mål som finns uppställda i de ovan nämnda styrdokumenten. Det är ett enda stort slöseri med skattemedel som vi ser upprepas gång på gång.

Så Trafikkontoret, vad och vem prioriterar ni egentligen? På vilka grunder? Vem ska ställas till svars för att uppställda och beslutade mål varken följs eller kommer att nås?

 

Uppdaterad 2014-11-25

Har fått tillgång till nya och skrämmande uppgifter. En genomgång av skolbarns förutsättningar att cykla till stadens skolor visar att endast 40 % av Stockholms barn har en skola inom 2 km med en säker cykelväg till/från skolan.  För just Sturebyskolan som detta inlägg handlar om är det ännu värre, så få som 2 % av barnen som bor inom 2 km från skolan kan cykla säkert till skolan.

Här gör jag nu en kvalificerad uppskattning, jag bedömer att ca 99 % av gatorna och vägarna för de som kör bil är säkra inom 2 km från skolan.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i denna stad…

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Antal kommentarer: 20

Velonavia

ja, goddag yxskaft! Där har man tänkt till. F.ö väl genomarbetat inlägg (som alltid)


Krister Isaksson

Velonavia, tack! Ett mycket uselt hantverk som ska ge sken av förbättringar…


Lotta

Tack för din envishet och din kunnighet och ditt tålamod!
Kämpa på.


Krister Isaksson

Lotta, tack för dina ord, underlättar kämpandet!


Pelle

Bra inlägg, men jag förstår att den oansvarstagande nonchalansen från de påstått ansvariga tär på krafterna. Jag blir matt bara av att läsa om det.



Känner en sån glädje!


 

Det finns tillfällen när ens jobb och insatser verkligen betyder något. Detta är ett sådant tillfälle. Vi fick detta mail till redaktionen från Thomas Merlöv:

”Tack för er information om lastcyklar tror det var i somras detta utmynnade till att vi idag har en ”Rullstolscykel” till vår handikappade dotter köpt från Holland av Vanraam…”

Se den inspirerande filmen med Toves nya cykel: 

 

 

 

Antal kommentarer: 5

Anna A

Vilken härlig film. Vad lätt det såg ut trots att det inte var helt slätt underlag alla gånger.


Krister Isaksson

Anna A, verkligen härlig! Elass på cykel gör den lättare att färdas på, så även när det är ojämnt underlag. Härligt att se att det även fanns backfunktion på cykeln. I Holland finns cyklar för snart alla behov, fantastiskt!


Arne B

Tummen upp!


Torbjörn Albért

Underbart!
Freedom! Freedom!! Freedom!!!
Man kan gråta för mindre. Så smidigt att man kan dela den. Och backa! Och den verkade klara den tunga sanden också.
Jag såg flera olika modeller av cyklar i Holland för folk med balansproblem – och de hade det lätt att ta sig fram på ett bra cykelvägnät.


Krister Isaksson

Torbjörn, verkligen en härlig känsla. Utbudet av olika cyklar i Holland är enormt och det kommer ju av att ”alla” cyklar, på alla möjliga sätt och därmed är det en efterfrågan på alla möjliga typer av cyklar som ska lösa alla möjliga uppgifter. Och ett helt avgörande fundament för detta är att man hanterar cykeln som ett transportmedel, man är professionell och utformar en funktionell och säker cykelinfrastruktur – så som vi gör med biltrafiken…



Att bli med lastcykel. Del 2


 


Ladies and Gentlemen, Start Your Bikes!

 

Det är besvärligt

I del 1 skrev jag att det var kul och väldigt praktiskt att cykla med lastcykel. Ett annat ord för att sammanfatta hur det är att cykla lastcykel är besvärligt. Det har absolut inget med cykeln att göra utan det handlar om den dålig infrastruktur som färden är tänkt att ske på. Efter ett halvårs cyklande kan jag konstatera att en stor del av cykelinfrastrukturen på intet sätt är anpassad efter lastcyklar. Ofta inte för vanliga cyklar heller för den delen, men det förstärks med en faktor 10 med lastcykel:

  • Det är många tvära kurvor som är svåra, till och med omöjliga, att ta sig igenom.


Omöjligt att ta sig runt denna 180 graders kurvan. Blir att kliva av, backa och trixa för att komma runt. Se vändplan i bakgrunden, där behöver inte bussarna backa och trixa…

  • Det är många smala cykelbanor som gör möten mycket svåra och det är ibland omöjligt att cykla om andra eller bli omcyklad.


En dubbelriktad cykelbana, ett så kallat pendlingsstråk, 1,25 m bred. Svårt att mötas med vanlig cykel, omöjligt med lastcykel om inte mötande använder gångbanan…

  • Ibland är cykelbanorna så smala att det inte går att använda dem.


Cykelbanan och dess ramp är så smal att det är mycket svårt att ta sig upp och ner från cykelbanan.

  • Det är kantstenar i början och slutet av cykelbanor som är omöjliga att cykla över och du tvingas kliva av och lyfta cykeln. Detta är mycket besvärligt, särskilt vid tung last.


Kantstenar i början/slutet på många cykelväger innebär stora problem, även med vanlig cykel


Så här känner man många gånger när man cyklar lastcykel…

  • Det är många gånger stora problem vid vägarbeten, vid grindar, pollare och stenar och andra hinder som ständigt återfinns på cykelvägarna


Vägarbete med liten hänsyn tagen till cykeltrafik, än mindre till lastcykel… Tack för det Trafikverket! Foto: Gabrielle Gjerswold


Med vanlig cykel kommer du precis förbi vid sidan av hindret. Med lastcykel blir det tvärstopp, vända om och finna annan väg – hur fel kan det bli?


Här kommer jag inte förbi… Foto: Anders Englesson

…inte här heller. Och övriga som ska passera erbjuds en härlig tur i lervällingen… Foto: BigMollo


Bara att vända om och finna en annan väg. Ofta en bilväg, inte en cykelväg…

Allt detta gör att du då och då tvingas vända om och göra helt onödiga omvägar och många gånger tvingas du då cykla med biltrafiken. Det går alltså så långt att den avsedda infrastrukturen för cykel går inte att använda! Tänk om allt detta också rådde för motorfordonstrafiken, att lastbilar inte kunde nyttja stora delar av landets gator och vägar – det går ju inte ens att föreställa sig!


”Pappa, kommer vi inte förbi här? Nej det gör vi inte. Vad ska vi göra då? Vända om och cykla på vägen med bilarna…”


…och här fortsatte färden då cykelvägen inte kunde användas pga av ännu ett illa utformat bilhinder. En helt onödig omväg och inte en särskilt trevlig miljö att cykla med barnen i.

I stort sett varenda gata och väg i landet dimensioneras för lastbilar. Man tar hänsyn till dem genom körfältsbredder, genom att anpassa kurvradier osv. När det gäller cykelinfrastrukturen dimensioneras den ju många gånger inte ens för vanliga cyklar. Så länge dessa påtagliga och stora brister finns på landets cykelvägar tycker jag att landets kommuner och Trafikverket ska ge ut Lastcykelkartor där de visar vilka cykelvägar som är framkomliga med lastcykel och vilka som inte är det. Det görs för motortrafikens riktigt tunga fordon – så kallad Tungtrafik Kartor, se här:


Dags för kommuner och Trafikverket att ta fram Lastcykelkartor!

Har du sen lyckats tråckla dig igenom dessa usla cykelbanor och cykelvägar kan du glömma att du kan parkera vid en cykelparkering, de är helt enkelt inte utformade för denna typ av cykel.

Två 20 tums hjul fram och ett 26 tums hjul bak gör också att färden vid dålig beläggning, vid kanter, brunnar och liknande blir tämligen stötig. Därför bör man säkra lasten så den inte far omkring i lådan.


Flera rader av ränndalsplattor tvärs över cykelbanan blir ett mindre helvete med lastcykel


Även cykelsymbolerna på cykelbanan innebär obehag. Foto: Jon Jogensjö

Sammanfattningsvis, och trots eländig cykelinfrastruktur på många håll, har det varit en roligt tid med lastcykling. En stor del av de transporter som tidigare utfördes med bil kan nu enkelt utföras med cykel. Med fulladdat batteri är varken topografi, lastvikt eller distans ett hinder för tunga och skrymmande transporter med cykel.

Tänk så mycket roligare och lättare lastcykelfärderna varit om också cykelinfrastrukturen varit cykelinfrastruktur!


Att bege sig till återvinningsstationen har blivit roligt!

 

Är jag på väg att blåsa mitt bilberoende?

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Antal kommentarer: 21

Isidor

Sista bilden, är det Värmlandsvägen i Farsta?


Erik Johansson

@isidor jo stämmer.
Värst av allt för lastcyklar är trottoarkanter, de görs ofta alldeles för höga och eftersom sväng radien är lite större med lastcykel så missar man ofta de ramper som finns.
Jag försöker lägga in de där grindarna på Openstreetmap, så man kan skaffa fram en karta för lådcyklar. Det faller lite på att lådcyklar är så olika min korta tvåhjuling kan jag tråckla förbi på många ställen där trehjulingar måste vända.


Arne B

Det tragiska är ju att de där *#¤%& grindarna/bommarna står där för att motormän inte kan trafikreglerna och kör lite där det går. Grindarna/bommarna är ju konstruerade enbart för att hindra motormän. Ingen tanke har ägnats åt de trafikanter som cykelvägarna är byggda för. Krister har visat på utmärkta alternativ.
Men, vem bryr sig om cyklister? Det är väl bara att ta en annan väg? Varför gnälla, liksom?


Björn Åslund

Lastcyklar är ju en tämligen ny företeelse i Sverige, och är ännu bara i ett mindre numerär. Kanske inte så konstigt då att cykelbanorna är ibland är så illa utformade för en bredare cykel. Men nu kommer lastcyklarna, och vi som cyklar får också se till att vår röst och vår behov gör synliga.
Många av de brister som Krister visar på, är också brister som drabbar vanliga cyklister. Helt enkelt grundläggande systemfel, där trafikplanerare inte förstått villkoren för cyklister.
Så vi måste fortsätta, blogga och tjata….


Lars Erikson

Lastcyklar är inte nå’n ny företeelse i vårt land! Fanns ända in på 1960-talet så länge som affärerna hade springschasar! Och inom industrin har de nog ”alltid” funnits.
Problemen är samma när man som vi åker trajk, har man se’n någon typ av handikapp så är det inte så enkelt att kliva av och lyfta. Många funktionshindrade har ju också traditionella vuxentrehjulingar.