Blogg

Nya Slussen – Svängfest

08 dec 2014 av Krister IsakssonAntal visningar: 355

Det här är cykelförbindelsen mellan Katarinavägen och den planerade gång- och cykelbron som ska gå utmed tunnelbanebron till Gamla Stan. Förbindelsen är av staden utpekad som ett så kallat pendlingsstråk. Det är två stycken 90-graders kurvor och två kurvor som bäst kan beskrivas som hårnålskurvor, dvs. mer än 90-grader. Här blir det svängfest.

En stor utmaning att lösa är hur det ska gå till att cykla vänster från Katarinavägen till Hornsgatan på ett effektivt och säkert sätt:

Korsningen Katarinavägen/Hornsgatan. Ljusgult är cykelfälten. Hur svänga vänster här?

Utanför cykelfältet på Katarinavägen är ett bilkörfält, ett körfält som svänger höger mot Skeppsbron. Från cykelfältet svänger man höger. För att svänga vänster måste du ta dig två körfält till vänster för att tillsammans med biltrafiken svänga vänster. Innanför cykelfältet en busshållplats och busskörfält som också svänger höger och vänster. Försök att få ihop dessa rörelser på ett bra, säkert och effektivt sätt. Många trafiksignaler blir det för att separatreglera alla dessa rörelser och därmed en mycket trög korsning. Det kommer även behövas en hel del utrymme för alla de refuger som behövs för de många trafiksignalstolparna. Finns detta utrymme? Det brukar inte göra det…

Nästa stora utmaning är när cyklister sedan ska svänga höger från Hornsgatan vid Götgatan för att cykla norrut och komma till gång- och cykelbron mot Gamla Stan:

Korsningen Hornsgatan/Götgatan

I detta cykelfält samlas även cyklister som kommer från Skeppsbron. Och cyklisterna ska förutom att svänga höger även svänga vänster och cykla söderut upp mot Götgatsbacken samt cykla rakt fram på Hornsgatan. Innanför detta cykelfält är busshållplatser placerade. För att komma till och från dessa busshållplatser ska bussförarna korsa cykelfältet för att sedan köra rakt fram i korsningen. Det beräknas cykla 8 600 cyklister/dygn i detta cykelfält…

Så här säger stadens styr- och planeringsdokument om utformning av cykelinfrastruktur. Jag går ett antal år tillbaka i tiden när det gäller dessa dokument då planeringen av Slussen pågått ett tag.

Cykeln i staden, utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad 2005

”Målet för cykelplanering

Sammanhängande och tydligt cykelvägnät som ska knyta samman innerstadens olika delar
Gena och lättillgängliga stråk
God framkomligheten med tillräcklig kapacitet i hårt belastade punkter
God trafiksäkerhet för alla trafikantkategorier
Attraktiva stråk med en utformning som är anpassad till cykeltrafikens villkor

Vid nyexploatering och förtätning är det viktigt att cykeltrafiken och nätbildningen tas med i planeringen från början”

Cykelplan 2006

”Cykelnätet ska vara sammanhängande, enhetligt och överblickbart. I första hand eftersträvas gena cykelstråk”

Cykeln i staden, utformning av cykelstråk i Stockholms stad 2009

”Geometri, korsningsutformning, sikt och beläggning måste utföras så att cyklisterna kan bibehålla en god och jämn fart under säkra förhållanden.”

Översiktsplanen

Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister

”Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan”

”Slussens funktion som trafikplats är central i arbetet med nya Slussen. Nuvarande trafikutformning har fokus på bilarnas framkomlighet, medan platsens i huvudfunktion idag är som bytespunkt i kollektivtrafiken. Även fotgängare och cyklister måste få en bättre situation med nya Slussen.”

Framkomlighetsstrategin 2012

Planeringsinriktningar för väg- och gatunätet:

Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning

Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen

Cykelplan 2012

Cykelvägnätet ska vara sammanhängande, gent och inte innehålla obegripliga avbrott.

Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.

Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.

Jag tycker inte utformningen av denna cykelförbindelse ligger i linje med stadens direktiv i styrdokumenten.

I nästa del kommer jag redovisa en bättre lösning.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9

Mia

8 december, 2014 : 08:21

Det var ju en intressant lösning…
Svängfesten innan man kommer ut på bron mot Gamla Stan känns ju verkligen helt galen. Två hårnålskurvor, dubbelriktad cykelbana, nästan 14 000 cyklister/dygn, fullt med gående. Håller helt med dig, detta är verkligen inte i linje med vad stadens strydokument säger. Usch vad tråkigt, är det slut på dåligheter nu eller kommer din serie om cykel i Nya Slussen med mer elände för cyklister?

Peter Strömgren

8 december, 2014 : 08:30

Oj så lockande det kommer att vara att cykla rakt över torget för att slippa den galna svängfesten, särskilt i lågtrafik då det inte är så många gående på torget.

Krister Isaksson

8 december, 2014 : 08:46

Mia, det är tyvärr inte slut…

Krister Isaksson

8 december, 2014 : 08:48

Peter, ja det blir verkligen lockande, man kommer ju att från varje håll se respektive förbindelse över torget. Som bara ligger där och lockar, istället för svängfesten…

Jocke von Scheele

8 december, 2014 : 17:34

Tröttsamt. Jag har ärligt talat gett upp om att få bra cykellösningar vid såna här platser; varken kompetensen, eller framförallt viljan, verkar finnas där. Det kommer nog bli som vanligt, att jag väljer bilkörfälten istället; de är i princip alltid framkomliga och bra att cykla i. Hoppas att det går att ansluta till cykelbanorna i närheten av Slussen, annars kommer man ju ligga bland bilarna ganska långa sträckor.

Krister Isaksson

8 december, 2014 : 20:29

Jocke, ja det finns en uppenbar risk att en del cyklister kommer finna sina egna lösningar/vägar för att ta sig fram då utformningen på en del sträckor har uppenbara och stora brister.

Jens

10 december, 2014 : 10:07

Hej Krister!
Tack för att du tydligöra allt detta. Är otroligt svårt för mig som lekman att omsätta dessa skisser, illustrationer och förslag till hur det kommer att bli. När du beskriver förutsättningarna och villkoren för trafiksignalerna som kommer råda blir jag mörkrädd, behövs ju inte så mycket fantasi hur illa det kommer bli nu när du har tydliggjort förutsättningarna. Är detta att göra det bättre för cyklister? Och idiotsvängen innan bron, var chefsarkitekten full den dagen hen ritade? Bataljen med bussarna bävar jag för

Krister Isaksson

10 december, 2014 : 10:39

Jens, ja det är svårt att sätta sig in i konsekvenserna av det förslag till utformning/lösning som gäller. Kommer i nästa del försöka beskrivas vad som kan göras för att det ska bli bättre på denna förbindelse. Sedan kommer jag i en senare del försöka sammanfatta Slussen som helhet för cykeltrafiken.
Vad gäller svängfesten innan bron så misstänker jag att det handlar om två saker, dels ”stadsbilden” och att man tycker att det ser bättre ut på detta sätt än en skiva som skulle sticka ut över tunnelbanan/tunnelbanebron, dels är det säkert en ekonomisk aspekt då en sådan lösning kostar mer. Konsekvensen av detta blir då dessa cykelfientliga svängar, helt i strid med stadens styrdokument, istället för en rakare linje.

Faktagranskaren

12 december, 2014 : 11:32

Knixen längst i norr kan du ta bort direkt, för cykelbanan förbi Gamla stan blir kvar på sitt nuvarande ställe vad jag förstår. Vi som cyklar där ofta vet att båda cykelbanorna ligger på västra sidan av Munkbroleden och att man inte behöver korsa gatan där.
Knixen mellan Götgatan och cykelbron är också uträtad, det ser du om du tittar på plankartor som är nyare än 2011. Dock är den fortfarande en knix, som jag gissar att trafikplanerarna har lagt dit för att hålla nere farten i den långa backen. Det blir betydligt rakare och kortare än idag att ta sig från Götgatan till Munkbron, vilket kanske kompenserar för att det inte blir närmare än idag att ta sig från Katarinavägen till Munkbron. Men visst borde det ligga en cykelbana mellan glasbyggnaderna också, och det blir väl en de facto-cykelbana om inte annat, ungefär som det är över Ryssgården idag för den som ska mellan Katarinavägen och Hornsgatan.

Lämna kommentar Avbryt svar

Nya Slussen – Bikes vs Cars

av Krister Isaksson

Så här ser alltså den södergående cykel- och bilförbindelsen mellan Skeppsbron och Stadsgårdsleden ut i Nya Slussen.

Rött är cykeltrafik, blått är biltrafik. Den streckade röda linjen är den väg som cykeltrafiken hänvisas till när de östra slussportarna är öppna. Cykeltrafiken har flera stycken 90-graders kurvor (ännu fler vid slussning), biltrafiken har en. Lösningen för biltrafiken är så att biltrafiken inte påverkas av att slussarna öppnas. Biltrafiken behöver heller inte byta sida på Skeppsbron vilket cykeltrafiken måste göra. På Stadsgårdsleden är bilvägen rak, cykelbanan gör en tvär sidoförskjutning vid färjeterminalen.

”Framtidens Slussen blir en effektiv och trygg knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik.”

Jag kommer i en serie inlägg framöver att försöka belysa hur Nya Slussen kan bli för cykeltrafiken. Slussen är Sveriges största cykelknutpunkt och 2030 bedömer staden att 53 000 cyklister kommer passera Slussen varje dygn.

Prognosen visar alltså att cykeltrafiken kommer vara större än både bil- och gångtrafiken. Stadens vision för Nya Slussen är:

”Slussen ska omvandlas till en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser med nya torg, kajer och områdets första park. Kollektivtrafiken kommer att få mer plats, precis som gående och cyklister, samtidigt som ytorna för biltrafik minskar och anpassas för att rymma dagens trafikflöden.
Nya Slussen blir en trygg och effektiv knutpunkt för alla trafikanter och en mötesplats där det unika läget mellan Saltsjön och Mälaren tas tillvara.”

Mer ytor och en trygg och effektiv knutpunkt för cykel ska det alltså bli. Det började kanske inte så bra med förbindelsen Skeppsbron – Stadsgårdsleden…

Följ med serien om Nya Slussen och cykel så får vi se hur det går framöver!

Uppdaterad 20141205, ny bild över Slussen

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 43

Martin Holt

1 december, 2014 : 12:55

Wow.
Först kollade jag kalendern – nix, inte 1e april.
Blev först rädd när jag så alla artist bilder för nya slussen där cyklister blandades med gående (alla med leende på läpparna förståss). Tänkte att det skulle aldrig fungerar på en pendlingsstråk.
Kan det var värre? Misstänker att det är trafikljus i de flesta 90 graders kurvor? 90-graders sväng vid Birka terminalen kommer att vara livsfarligt i fart och halt på vinter.
Spontan reaktion – jag kommer att cykla i bilfilen.
Krister – vem är ansvarig för detta katastrof och vad kan vi göra för att rätta till det innan det blir verklighet?

Arne B

1 december, 2014 : 13:42

Trafikplanerarna ställer stolpar i cykelbanorna och i övrigt är genuint ointresserade av cykeltrafik. Jag hyser ingen förhoppning om att planeringen kommer ta någon reell hänsyn till hur många som cyklar idag och 2030 – bilen ska fram!
På Hornsgatan vid Söderleden (där alla bilar kör i bussfilen), står en skylt där Stockholms Stad stolt upplyser om att Slussen nu byggs om för att förbättra för cyklister och fotgängare. Det är lika sant som att det inte finns ryska trupper i östra Ukraina.
Tack Krister för att du tydligt visar hur planeringen kommer bli – i verkligheten.
Jag har väldigt svårt att förstå varför en av Sveriges absolut finaste kajer, Skeppsbron, ska vara en trafikled.

Krister Isaksson

1 december, 2014 : 15:16

Martin, den nya majoriteten har ju begärt en genomlysning och konsekvensredovisning av bl a cykel i Nya Slussen. Vi får se vad den kommer fram till.

Krister Isaksson

1 december, 2014 : 15:16

Arne B, tack!

Anders Norén

1 december, 2014 : 15:36

Jag ser fram emot din granskning. ”Plan B”-gänget brukar säga att dagens Slussen är mycket bättre att cykla i än i den nya, men jag har lite svårt att ta dem på allvar, om man säger så.

Jocke von Scheele

1 december, 2014 : 16:45

Jag blir så trött och ledsen. Det tar liksom aldrig slut – hela tiden konstrueras svängfester som är farliga och försämrar framkomligheten. Samtidigt som man hycklar och påstår sig ”förbättra för cykeltrafiken”, för det har nån dum politiker eller chef sagt att man måste säga.
Nu undrar jag bara om det kommer bli svårt att ta sig mellan cykelbana och bilfil på Stadsgårdsleden så man kan välja den vägen istället.
Tack för att du uppmärksammar såna här dumheter!

Krister Isaksson

1 december, 2014 : 16:54

Anders, tack! Ska försöka vara grundlig i granskningen och bedömningen.

Krister Isaksson

1 december, 2014 : 16:55

Jocke, tror det kommer vara högst olämpligt, tom förbjudet, att cykla på Stadsgårdsleden istället för cykelbanan…

Michael O

1 december, 2014 : 21:21

Mycket jävla gnäll på många cyklister anser jag. Jag cyklar själv och JA ibland går det väl tufft till i trafiken men det finns bromsar på cykeln och det går att slå av ibland. Bor och cyklar man i Stockholm får man vara beredd på att det är lite risky att färdas på hojen. Gillar man inte bilar och halvrackiga cykelbanor kan man väl alltid ta en tur ut på Värmdö om helgen. Fast vissa korstågare kanske anser asfalten liiite för grovkornig? (buuuu, det är lite grus i kurvan).Kanske moped är bättre? Går inte ivern lite långt? Blir nästan lite skraj över fanatismen hos vissa skribenter. Pinsamt.

Thomas

1 december, 2014 : 22:17

Fast Michael, du missar poängen. Jag jobbar inte på helgen, och inte på Värmdö. Jag har heller inga problem med att slå av på takten när så krävs. Men varför kan kan jag inte få en lika trygg och säker väg till jobbet när jag cyklar som när jag tar bilen? Vill staden uppmuntra och öka cyklingen är det inte rätt väg att gå att göra det svårare, otryggare och krångligare att ta cykeln istället för bilen.

Ulrika

2 december, 2014 : 07:57

Det jag undrar över är varför man glömmer bort att det finns en förbifart, motorväg, bredvid gamla stan. Om man helt enkelt ledde upp alla privatbilister på den så skulle man kunna stänga både Skeppsbron och Munkbroleden. I det här fallet kan man heller inte säga att ’så har det alltid varit’. Skeppsbron har varit en levande kaj mycket längre än den har varit trafikled. Hoppas att den kan bli det igen.

Christian

2 december, 2014 : 12:01

Michael O – kan du berätta om din cykling? Hur ofta, var och när?
Själv cyklar jag varje dag, fem dagar i veckan året runt i huvudsak i Stockholms City. Stadsgården ibland, Götgatan ibland. Alltid Strömbron och Strandvägen.
Jag upplever det enormt skevt i hur skattepengarna läggs på olika trafikantslag. Ibland blir det nästan lite löjligt, som när man närmast av en slump upptäckte att Götgatan hade avsevärt större cykeltrafik än biltrafik, trots att cyklisterna hänvisades till smala slalombanor på kanterna.
Jag upplever att när det nu byggs en del på cykelinfrastrukturen så görs det ofta direkt felaktigt – även utifrån kommunens egna handböcker och direktiv.
Men jag förmodar att det ser bättre ut där du cyklar? Berätta gärna!

Erik

2 december, 2014 : 12:22

Krister tack för ett viktigt arbete i att granska cykellösning, förhoppningsvis leder det till att vi får en bra cykellösning.
Tittade in på projektets hemsida och såg där att du verkar ha använt en gammal bild. I de senaste verkar det som att man iaf har rättat ut dubbelknixen vid Birkaterminalen.
http://bygg.stockholm.se/Web/Core/Pages/Special/StreamServiceGuideImage.aspx?source=constructionProjects&path=%2fWeb%2fCore%2fPages%2fSpecial%2fServiceGuideFile.aspx%3fsource%3dconstructionProjects%26fileid%3d0f2885e42b424324a5d70a8b4a476af2&width=1440

Faktagranskaren

2 december, 2014 : 12:41

Du bör räkna in antalet trafikljus i jämförelsen också, eftersom det är betydligt vanligare att det är rött ljus än att det är broöppning. Bilarna har tre på den sträckan, cyklarna bara ett. Vill du undvika broöppningar kan du köra rakt fram på bron och sedan svänga ner på Saltsjöutfarten, och då blir det samma antal trafikljus som för bilarna.

Martin Holt

2 december, 2014 : 12:52

Erik – tack för nya bilden. Svår tolkat men jag undrar om:
– det ser ut som det finns en cykelväg längs vattnet även förbi själva slussen där båtar till djurgården går fast det är skymd i bilden av rampen – dvs tre 90 graders sväng försvinner för de som cyklar in till stan (men inte de som cyklar utåt)
– det ser ut som man kan fortsätta cykla längs vattensidan hela vägen till slottet – dvs man inte behöva byta sida i Gamla stan
Båda bilder är svår tolkade pga rampen, men…
– Nu kommer cykeltrafiken nere från Götgatan möte trafiken från strömkajen och där finns det inget trafikljus längre – risk för höga farter på begränsat yta.

Faktagranskaren

2 december, 2014 : 13:05

Det är också väldigt förvirrande när bilden inte visar gatuplanet utan gallerian under (som det inte är tänkt att man ska cykla i). Byt till en karta med gatorna utritade så syns det tydligt att man bara kan fortsätta rakt fram över bron och sedan svänga ner på Saltsjöutfarten, som sagt. Då slipper man 90-graderssvängar och broöppningar helt.

Arne B

2 december, 2014 : 14:22

Enligt planen ska det över själva slussen gå åtta bilfiler, varav två reserverade för bussar. Sex bilfiler och tre cykelfält. 30 000 bilar och 53 000 cyklar. Hur tänker man?
Skeppsbron har idag plats för en bilfil och en bussfil i vardera riktningen. Varken Söder Mälarstrand, Katarinavägen eller Hornsgatan är bredare. Varför denna överdrivna bilkapacitet just vid slusspassagen?

Erik

2 december, 2014 : 14:35

Arne B: Jag tror att svaret på din fråga är svängfiler.
Om man minskar ner bron till 6 filer, försvinner svängfilerna(så länge man spar bussfilen), det väntas leda till mer köer då körbanorna för dom som ska rakt fram blockeras av de som väntar på att svänga vänster. Helt enkelt blir trafikkapaciteten mycket mindre.
Man ska ju komma på att idag så finns det 11 filer för bilar mot framtidens 6, så det har ju bantats rätt rejält.
Vill man tänka på en skön framtid då fler cyklar än idag, så ska man ju komma ihåg att på en bredare bro finns mer plats att omfördela 🙂

Arne B

2 december, 2014 : 15:03

@Erik: Ja, bilen måste naturligtvis fram. Varför resonerar man inte i samma termer för cyklister?
Ökar man kapaciteten för bilar minskar man samtidigt framkomligheten för bussar och cyklar.

Anders Norén

2 december, 2014 : 16:07

På nya bron är det två körfält för bussar, två för trafik till/från Skeppsbron och två till/från Munkbron. Dessutom två körfält på ramperna från Stadsgården. Ursprungligen innehöll planen ett vänstersvängsfält på rampen för trafik från Stadsgården till Munkbron, men det bantades bort.
”Vill man tänka på en skön framtid då fler cyklar än idag, så ska man ju komma ihåg att på en bredare bro finns mer plats att omfördela :)” – bra sagt!

Krister Isaksson

2 december, 2014 : 17:10

Erik, tack för rättelse av bild. Inte för att det ändrar något grundläggande men rätt ska vara rätt.

Faktagranskaren

2 december, 2014 : 17:34

Glöm inte att ändra till bilden av gatuplanet också. Vet man inte att det är galleriaplanet som syns i stället för Katarinavägen så blir man väldigt förvirrad.

Erik

2 december, 2014 : 18:32

Krister, två nittiograders kurvor blir ju till betydligt snällare kurvor. I Fallet med bron nere minskar ju kurvorna med 40%, så lite skillnad är det

Michael O

2 december, 2014 : 18:40

Joo Thomas för att det är inte lika tryggt att cykla som att åka bil. Det är farligare att köra motorcykel än att åka bil också. Man är oskyddad du vet. Men när man läser Kristers inlägg samt tar del av en massa bilder på felparkerade bilar, små kanter och hål i cykelbanor får iallafall jag intrycket av gnället går för långt.
Vad min egen cykling beträffar så sker den i huvudsak 4-5 mil utanför stan under alla möjliga tider så ofta jag får möjlighet och kan, dock ej på vintern då det är för kallt och min hoj blir för smutsig. Undviker att köra i mörkret också eftersom jag tycker det är lite läskigt med alla bilar men jag förstår att inte går att sätta upp lampor längs alla vägar jag känner att jag måste cykla på. I mörkret.
Skattepengarna räcker ju liksom inte och det finns allt en del andra hål som behöver fyllas igen jämte cykelbanornas.
Jag har cyklat massvis inne i stan också men jag upplevde aldrig situationen som så katastrofal som en massa gnällspikar vill göra gällande.
Idag så kör jag dock bil inne i stan dagligen och upplever verkligen inte cyklister som något särskilt stort problem heller.
De är oskyddade. Jag måste helt enkelt bara köra försiktigt så att de inte gör sej illa, punkt.

Krister Isaksson

2 december, 2014 : 18:41

Erik, ja med betoning på lite…

Michael O

2 december, 2014 : 18:53

Haha, måste bara tillägga om en händelse som inträffade på Söder i sommras.
Jag kom promenerandes nere kring Fatburen och mötte tre yngre tjejer i femtonårsåldern. Strax bakom dessa kommer en elitpendlare trampandes i full karutta och skriker så jävla högt att både jag och tjejerna hoppade två meter högt av skräck och överraskning. Han var uppenbarligen fly förbannad över att dessa gick i den delen som var avsedd för cyklister. Kom igen? Jag tror att hans egentliga problem var av helt annat slag…

Erik Johansson

3 december, 2014 : 01:36

Michael O: Det där brölandet stör jag mig mycket på också, men din argumentation känns perfekt lämpad för att göra cyklingen sämre i stan. Allting du förlöjligar är verkliga problem.
En sådan liten sak som en trottoarkant på G/C-väg är något du märker av med barnvagn och cykel. Jag har spenderat 10 år på att spygalla på de där kantstenarna.

Vilse i Västerort

3 december, 2014 : 07:51

Små kanter inget att bråka om? Fullastad lastcykel? Eller du cyklar trehjuligt eftersom du har svårt för att gå? Eller dämpad liggcykel? Tvära kurvor inget att bråka om? Tandem, lastcykel eller ngt annat längre ekipage ej avsett för trickcykling? Felparkerade bilar inget problem? Nästa ramp upp på cykelbanan ett par km bort, ilskna bilister i kö efter dig? Bil på trottoaren (cykel + gångbana) så du måste ut i rusningstrafiken på trakten mest olycksdrabbade väg? Hål i cykelbanan inga problem? Här om sistens var det en som vara nära av avlida och som antagligen aldrig kommer att cykla igen …
Brölandet kan ha sin naturliga förklaring: efter ett par erfarenheter av typen ringsignal, ingen effekt; ett glatt ”ursäkta”, ingen effekt; avgrundsvrål, effekt (och utskällning för att man inte använt ringklockan) kan man ju börja rationalisera bort de två första stegen. Även när ”ursäkta” möts av ett ”djävla cyklist” kan tänkas knuffa en i riktning mot det oartikulerade.
”Det är ’risky’ deal with it” är inte en bra inställning om man vill öka antalet cyklister (men väl ett om man vill minska det).

Anders Norén

3 december, 2014 : 10:52

Jag ser att det kommer att finnas en annan möjlighet att cykla Stadsgården-Skeppsbron, genom att svänga vänster vid och köra Saltsjöutfarten upp mot Södermalmstorg för att där ta höger över huvudbron. En annan möjlighet är cyklister mot Norrmalm väljer tunnelbanebron-Munkbroleden i stället för Skeppsbron.
Det borde inte vara så svårt att sätta upp ljustavlor som vid broöppning dels talar om hur lång tid bron beräknas vara öppen och dels upplyser om alternativa färdvägar.

Faktagranskaren

3 december, 2014 : 11:24

Det är precis så det är tänkt, ja. Så ska man komma ihåg att bron bara öppnas några minuter i taget några gånger i timmen, och enbart sommartid. Jag upprepar att Krister inte har tagit hänsyn till antalet trafikljus i jämförelsen: Tre för bilarna, ett för cyklarna, och de medför större väntetid i genomsnitt än omvägen över andra bron, som man alltså inte behöver ta mer än ibland, om man råkar komma vid en slussning just när båtarna släpps in i kanalen. Och tar man Saltsjöutfarten (som inte syns på Kristers karta) så slipper man som sagt det, fast man passerar då lika många trafikjus som bilarna.

Mia

3 december, 2014 : 12:00

Intressant resonemang en del för här i kommentarerna, ersätta en omväg med en annan omväg. Det verkar klokt och ett rimligt och bra sätt att prioritera cykel, att verkligen arbeta efter stadens framkomlighetsstrategi och cykelplan…
Varför har inte cykel en planskild förbindelse över slussen kan man ju istället fråga sig? Så är det ju idag.

Anders Norén

3 december, 2014 : 13:10

Mia: Den direkta orsaken är att slusskanalen flyttats något söderut vilket gör att en obruten ramp från Stadsgården upp till Skeppsbron (som dagens Saltsjöramp) inte är möjlig.

Mia

3 december, 2014 : 19:48

Anders, tack för info. Hade staden velat och prioriterat att cykel skulle gå fri från slussning så hade det ju gått att lösa. Inte kanske med nuvarande utformning men med annan.

Erik

4 december, 2014 : 11:27

Är inte anledningen till att man flyttat slusskanalen att bron ska få en lägre och jämnare lutning(Idag är medellutningen ca 5% och som mest 7,2%, i nya slussen blir det ca 4,6%).
Det gynnar ju dom cyklister som kommer på Skeppsbron och ska upp till Södermalmstorg. Tyvärr kan man inte göra något perfekt för alla.
Jag tycker för övrigt att man borde förbjuda slussning under rusningstrafiken, så att broarna alltid är nere då, så gör man ju för bilarna.

Faktagranskaren

4 december, 2014 : 13:33

Saltsjöutfarten är ingen större omväg som en del tycks tro, utan nästan samma avstånd (det diffar på ca 100 meter med ögonmått). Ytterligare ett alternativ för den som kommer söderifrån är rampen i Katarinaparken. Broöppningar kommer hur som helst bara att ske några minuter per timme och bara under sommarmånaderna, så det blir inte så ofta man tvingas ta några omvägar alls. Det normala är att man kommer att kunna köra en rakare och snabbare väg än idag, utan farliga bilkorsningar och utan backar.

Anders Norén

5 december, 2014 : 11:05

Men även en liten omväg kan innebära fler korsningspunkter och varje extra stopp värderas till 150 meters extra körväg, har jag för mig.
Att begränsa slussning och broöppning till vissa tider är en vanlig lösning. Falsterbokanalen har t.ex. öppning varje hel timme under sommarhalvåret, undantaget 08.00 och 17.00.

Faktagranskaren

6 december, 2014 : 13:20

Om varje extra stopp värderas till 150 meters extra körväg så har bilarna (med två extra trafikljus på sträckan) 300 meters extra väg.

Anders Norén

8 december, 2014 : 08:19

Bilister anses inte påverkas av extra stopp av den enkla anledningen att det inte krävs någon ansträngning att få upp farten.

Faktagranskaren

8 december, 2014 : 21:49

Men väntetiden för bilisterna blir ju i genomsnitt tre gånger så lång? Tycker jämfrelsen bortser från viktiga aspekter. I normalfallet, alltså när bron är nerfälld, tar sig den cykelburne från A till B på kortare tid än bilisten. Även när bron är uppfälld så motsvarar omvägen på 200 m till den andra bron bara 1 1/3 trafikljus enligt dina egna kriterier.

Anders Norén

9 december, 2014 : 09:49

Jag mindes en aning fel: att komma upp i fart efter ett stopp motsvarar, i ansträngning, ungefär 140 meters cyklad sträcka för en cyklist som håller 25 km/h på platt mark. (Mercat, N. (1999). Modelling of bicycle journeys: using energy expended rather than journey time or distance. I Proceedings of velocity, the 11th inter-national bicycle planning conference. Graz, Österrike.)
Restid är en annan parameter som givetvis också har betydelse. Men för bilförare finns inte parametern fysisk ansträngning över huvud taget vilket innebär att ett stopp får mycket mindre betydelse för bilisten än för cyklisten.

Bitte Liberg

13 december, 2014 : 11:42

Hej, Krister!
Du har missat den dubbelriktade cykel-och gångbron och den branta anslutningen mellan den och Söder Mälarstrand. Cyklar och gående blandas och korsar varandras banor på ett farligt sätt. Söder Mälarstrands förbindelse med Stadsgårdsleden bryts i Nya Slussen av slussbroarnas gång-och cykeltrafik mellan Söder Mälarstrand och Gamla Stan och T-banetrafikanterna till och från den planerade nya utgångarna vid Söder Mälarstrand under den nya trafikbron. På Katarinavägen ligger en 1 m bred cykelfil( den har minskats från 1,70 m) mellan bussar och bilar. Ett mittkörfält delas med bilar för den trafik som ska svänga vänster från Katarinavägen till Hornsgatan. Så det blir betydligt farligare att vara cyklist och gående i Nya Slussen om man inte åker och går på huvudbron, som har enkelriktade gång-och cykelbanor. Hör gärna av Dig. Bitte Liberg

Jesper

11 januari, 2015 : 21:24

Att M med flera ljugar om cykelpolitik är inget nytt. Och att cykeltrafik inte kommer piroriteras vid Nya Slussen är ingen överraskning heller.
Det skulle närmare komma som en stor överraskning att just Nya Slussen skulle bli det första ställe som cykeltrafik prioriteras överhuvudtagit.
Men vad är det som prioriteras med M politik vid Nya Slussen?
Har ni aldrig tänkt igenom hela den absurda idé att spränga ett gigantisk hål i berget och alla från Värmdö ska få en veckas längre gångavstånd per år?
Nya Slussen handlar till stor del inte alls om trafiklösninger.
Det handlar om lönsamhet. Att privata verksamheter får tillgång till hamnområden som inte är möjligt med nuvarande Slussen.
Om fokus hade varit lagt på enbart bättre trafiklösninger, hade vi nog inte haft dessa debatter nu. Och nog inte t-korsninger med trafikljus heller.
Något som många länder byggar bort med mera effektiva rondeller.
Atrium mutas med värde för 80 miljoner för att lägga ner sin överklagan om utsikten till vattnet.
Ingen vanliga medborgares överklagan togs med.
Och mutorna kan inte granskas har man kommit fram till nu.
Maktmissbruk i det extrema.
Och de kriminella som hade organiserats nere vid järnvägen vid Slussen, (där nya onödiga kontorsmassivet ska ligga) flyttades upp i Grimman, som därmed blev en mycket mera effektiv droghandel än andra ställen.
För cyklister blev det en rolig sak när det direkt efter nästan dubblades antalet anmälninger om stulna cyklar på Södermalm.
Något som inte får beskrivas i media, eller kommentarsfält.
Unik M politik. Men inte lokal M politik, för de i Stadsdelsnämden hade redan försökt stoppa dessa vansiniga snabba nödlösninger som krossade närsamhället totalt.
När all misären pågick 2008-2011 försökte jag med enorm energi att upplysa om detta och att hitta en opposition mot kriminaliteten.
Det finns ingen opposition till M politiken vid Nya Slussen.
Skiten kommer genomföras och alla andra än makthavare och stora verksamheter kommer bli förlorare. Slussen borde ha varit K-märkt och praktisk tagit byggts upp igen med lite olika enklare förbättringer.
Ett Stockholm i världsklass? Nej, en till ny ful facad för kapitalet.
Mvh Jesper, en tidigare dansk cyklist bosatt i Stockholm, dock aldrig igen.
Alias knarkmissionen@hotmail.com

Lars Lundqvist

17 juli, 2016 : 12:54

Lösningen på problemet är ju väldigt enkel. Eftersom dom i sin planering och genomförande mixar upp förvirrade turister till fots med cykelpendlare och dessutom lägger in en massa idiotiska svängar, slussöppningar och överfarter så finns det bara ett sätt, samma lösning som många cyklister har hittat på exempelvis Sveavägen där det nästan helt saknas vettiga cykelbanor. Man cyklar mitt i ett bilfält. Så mitt förslag till alla pendelcyklare är att maniskt undvika cykelbanorna och cykelfälten när nya slussen är klar och alltid utan undantag cykla mitt i ett bilfält. Då ändrar dom sig snart och bygger om det tills det funkar även för cyklar.

Lämna kommentar Avbryt svar

Journalister ägnar sig åt strukturell diskriminering av cyklister

av Krister Isaksson

Vi ser det överallt i trafiksystemet, hur cykeltrafiken ständigt är satt på undantag och får smulorna från bordet. Det är inte bara i trafiksystemet denna strukturella diskriminering råder, den råder även inom journalistiken. Patrik Kronqvist, ledarskribent på Expressen skriver om det, det är slappa journalister som sprider cykelmyter.

Rekommenderar varmt att du läser hans ord!

Antal kommentarer: 2

Olle Andersson

26 november, 2014 : 16:26

Skickade dig just en länk till Lokaltidningen Lund, som hävdar att en singelolycka och självförvållad olycka (vad nu det skulle vara) är samma sak.

Pelle

28 november, 2014 : 09:33

Undrar ofta varför det har blivit på det här sättet, och i förlängningen hur ändrar vi på det? I vardagen är det ingen hög status ”att vara ute och cykla” eller att ”ägna sig åt cykelställsfrågor”. Det är nog upp till oss som cyklister att börja med att omdefiniera begrepp och ord, ladda dem med ny innebörd. Själv är jag stolt över att vara ute och cykla och cykelställsfrågor är superviktiga!

Lämna kommentar Avbryt svar

Så "förbättrar" Trafikkontoret – inte säkrare för cyklister eller skolbarn

av Krister Isaksson

För ett tag sedan dök några byggskyltar upp på min cykelväg till/från arbetet:

Cykelvägen är utpekad av staden som pendlingsstråk i Cykelplan 2012 samt även i den Regionala cykelplanen och så här står det att läsa om dessa typer av stråk i planen:

Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.

Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.

I princip alla icke signalreglerade gc-passager på pendlingsstråken föreslås hastighetssäkras.

$J:\_Uppdrag\227313\T\=Arbetsarea=\Ylva\Typritningar_111027 Layou$ Hurra, nu blir det så här! En passage där cykel- och gångtrafik prioriteras, biltrafiken har väjningsplikt och där hastigheten på biltrafiken blir låg och därmed en säker passage för cyklister (och gående). Bild från Cykelplan 2012

Så nu skulle det alltså hända, delar av pendlingsstråket och passagen över gatan ska byggas om, nu ska det bli pendlingsstråkstandard och bli lite bättre för alla de som cyklar (och går), hurra!

Goddag yxskaft!

När bygget pågått ett tag och det började gå upp för mig att det kommer inte bli pendlingsstråkstandard ställde jag frågan till Trafikkontoret varför de inte följer de standarder som Kommunfullmäktige beslutat om och som tydligt anges i Cykelplanen:

Hej!
Cykelpassagen över Skönsmovägen har nyligen byggts om. Cykelvägen och passagen ingår i stadens Cykelplan 2012 och har pekats ut som ett pendlingsstråk. I planen finns principutformningar för cykelpassager på pendlingstråk, för att de både ska ha hög säkerhet och ha god framkomlighet. Cykelpassagen som nu byggts på Skönsmovägen följer inte dessa utformningsprinciper. Varför är inte cykelpassagen byggd enligt anvisningarna i Cykelplan 2012? Anser ni att den cykelpassage som nu har byggts har motsvarande säkerhet och framkomlighet som de i Cykelplanen?

Svaret blev:

Hej Krister!
Gång- och cykelpassagen byggdes som en del av ett skolprojekt och vi har prioriterat gående barn. Passagen är idag 1 meter bredare än tidigare. Vi måste avväga trafiksäkerheten för både gående och cyklister och vi anser att utformningen är lämplig med tanke på att prioriteten har varit skolbarnen.

Med vänlig hälsning
XXXX

Märkligt, det finns alltså enligt Trafikkontoret ett motsattsförhållande att göra säkra och bra åtgärder för både cyklister och gående! Det går inte, de måste alltså välja och här valde nu Trafikkontoret att prioritera de gående barnen. För cyklar gör ju uppenbarligen inte skolbarnen och personalen på skolan

Så låt oss titta på vad som nu är byggt, åtgärdernas trafiksäkerhetseffekter och på vilket sätt gående skolbarn nu är prioriterade.

Så här såg gång- och cykelpassagen ut innan den byggdes om:

En typisk cykelpassage och övergångsställe. Ingen hastighetsdämpande åtgärd för biltrafiken. Mycket dålig sikt pga. växtlighet nästan ända fram till gatan på den ena sidan. Bild: Google Maps

Vy från andra hållet. Här syns tydligt hur växtligheten sträcker sig ända fram till gatan. Bild: Google Maps

Smalt för gående på ena sidan, en aning bredare för cyklister men inte bra för någon av dem. Ingen anpassning för funktionshindrade. Bild: Google Maps

Smalt för cyklister på andra sidan, brett för gående. Ingen anpassning för funktionshindrade. Tvär kurva innan passagen där gående och cyklister genar ut i gräset. Bild: Google Maps

Så här ser passagen ut nu, efter ombyggnad:

Från denna vy ser inget ut att ha ändrats förutom två nya härgårmanskyltar och att passagen har kompletterats med ytterligare belysning

Inte heller från detta håll har något förändrats förutom belysningen

Passagen har tillgänglighetsanpassats så synskadade lättare kan orientera sig. Nu är det lika smalt på bägge sidor för gående och cyklister. Och för smalt för att två cyklister säkert ska kunna mötas på passagen

Från andra hållet. Rampen för funktionshindrade delas nu med cykelpassagen, tvärtemot vad principritningen i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken anger, med andra ord en konfliktlösning där gående och cyklister ska dela på utrymmet. Vidare har stolpen till vänster i bild placerats för nära gång- och cykelvägen vilket då utgör en fara för cyklister och får till följd att sopsaltaren inte kommer förbi den trånga passagen

Åt den tvära kurvan där gående och cyklister genar har inget gjorts trots att Cykelplanen anger att det ska vara generösa kurvradier

Man har lagt ut smala remsor av smågatsten i körbanorna innan passagen, dock ingen ramp/förhöjning utan de ligger i samma nivå som körbanan och därmed uppnås ingen hastighetsdämpning av biltrafiken

Det ligger även kantsten tvärs över cykelpassagen, i strid med utformningsprinciperna i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken

Efter ytterligare en tid så kompletterades passagen med några nya och stora skyltar. Vi kanske ska kalla dem skärmar istället för skyltar…:

Ser ni cyklisten?

Inte lätt för trafikanterna att upptäcka varandra, samspela och visa hänsyn när man inte ser varandra…

Perfekt placerad skylt om man vill att man inget ska se, i ögonhöjd för skolbarnen…

Låt oss gå igenom vilka trafiksäkerhetseffekter dessa åtgärder har. Här behöver vi inte gissa, facit finns vad åtgärderna har för effekt och de står att finna i bl. a dessa skrifter:

Håndbog, Trafiksikkerhed Effekter af vejtekniske virkemidler, Vejdirektoratet. Trafikksikkerhetshåndboken 4. utgave, TÖI. Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, SKL och Trafiksäkra staden, SKL

I dessa skrifter finns mängder av olika trafiksäkerhetsåtgärder redovisade samt effekterna av dessa åtgärder. Särskilt i den norska Trafikksikkerhetshåndboken som anses som den stora bibeln på området och bygger på omfattande studier och forskning på trafiksäkerhetsområdet. Publikationerna har även legat till grund för en del av de utformningsprinciper som finns i Cykelplan 2012, d.v.s. de bygger på forskning, fakta och kunskap.

Den enda åtgärd på den nu ombyggda platsen som kan klassas som en trafiksäkerhetsåtgärd är den nya belysningen. Dock är det så att det redan fanns belysning på platsen och den har nu kompletterats med en lägre belysning på bägge sidor av passagen. Därför uppnås inte någon större trafiksäkerhetseffekt, den uppnås vid mörkerolyckor och där belysning tidigare saknats.

Övriga åtgärder, så som anpassning för funktionshindrade, remsor av smågatsten samt den så kallade breddningen av passagen har överhuvudtaget inga som helst trafiksäkerhetseffekter. Så totalt sett har ågärderna vid passagen inga trafiksäkerhetshöjande effekter. Tvärtom finns det nu mycket stora frågetecken vad gäller trafiksäkerheten kring de stora skyltarna som placerats ut och som kraftigt skymmer sikten för trafikanterna. Vidare har inget gjorts åt den omfattande växtligheten som också gör sikten dålig.

Detta ska då jämföras med de trafiksäkerhetseffekter som kommer av den cykel- (och gångpassage) som har beslutats i Cykelplan 2012. I trafiksäkerhetspublikationerna ovan fastslås att effekten av en hastighetssäkrad gång- och cykelöverfart/-passage enl. Cykelplanen är:

En reduktion av antalet personskador med -40 %. Större effekt för gående (-50 %). Vidare så möjliggör en sådan utformning att staden, om man vill, kan skylta om detta till en cykelöverfart enlig de nya reglerna för cykelöverfarter som träde i kraft 1 sept.

Så i valet av en trafiksäkerhetseffekt på 0 eller 50 procent väljer Trafikkontoret, för att prioritera gående skolbarn, 0 procent…

Men vad tycker då barnen? Vilka är problemen för skolbarnen i detta område? Det finns det svar på eftersom Trafikkontoret har frågat dem!

Så här tycker skolbarnen om trafikmiljön i anslutning till skolan:

Obevakade/farliga/dålig sikt/saknad av övergångsställen
Höga hastigheter på bilar, bussar

Barnen vill bl. a ha:

Hindra bilar vid skolan
Farthinder, gupp
Breda och tydliga gång och cykelbanor
Att föräldrar tar sitt ansvar i trafiken och inte skjutsar
Flera och säkrare övergångsställen kring skolan m.m.

Även skolpersonalen hade synpunkter och förslag, bl. a:

Många bilar och många barn
Höga hastigheter på fordon
Biltrafik på gång och cykelväg

Skolpersonalen vill se mer av:

Sänkta hastigheter
Göra det tryggt och säkert för gående och cyklister

Så till frågan: Cyklar inte skolbarnen? Även den frågan finns det svar på:

Drygt 15% av alla skolbarnen cyklar.
åk 1: 14% cyklar
åk 4: 10% cyklar, 5% sparkcykel
åk 7: 23% cyklar, 6% sparkcykel
Bland personalen cyklar 20%

Det är alltså en hel del barn och skolpersonal som cyklar. Skolbarnen och personalen efterfrågar att det ska vara lättare och säkrare att korsa gator, både som cyklist och som gående. Det ska vara bra sikt, låg hastighet på biltrafiken och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik.

Då kan vi konstatera att de åtgärder som genomförts och som var för att prioritera gående skolbarn vid passagen inte möter barnens, personalens eller cyklisternas efterfrågan och vad värre är, åtgärderna har ingen som helst trafiksäkerhetseffekt och inget stöd i stadens beslutade styrdokument och handböcker.

Hade Trafikkontoret istället valt utformningen som finns beslutad i Cykelplanen så hade en stor trafiksäkerhetseffekt uppnåtts. Även gående och cyklisters framkomlighet hade förbättrats avsevärt. Det är ju till och med så, att säkerheten blivit sämre då sikten pga. skärmarna blivit mycket dålig på platsen – och tänk, barnen som bara önskade bättre sikt, låg hastighet på bilar och bra för gång- och cykel….

Vi ser hur detta upprepas gång på gång, hur större eller mindre avvikelser från fattade beslut sker med bedrövliga resultat som följd. Om och om igen fattar politiken beslut om bättre säkerhet och framkomlighet för cyklister (och gående). Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin, Trafiksäkerhetsprogrammet och Cykelplanen är mycket tydliga med vad som gäller och vad som ska prioriteras. Dessa beslut mals sedan uppenbarligen ner på Trafikkontoret och ut kommer – vadå? Inget som har beslutats och definitivt inget som efterfrågas av medborgarna. Och vilka mål uppnår denna ombyggnad? Inga mål som finns uppställda i de ovan nämnda styrdokumenten. Det är ett enda stort slöseri med skattemedel som vi ser upprepas gång på gång.

Så Trafikkontoret, vad och vem prioriterar ni egentligen? På vilka grunder? Vem ska ställas till svars för att uppställda och beslutade mål varken följs eller kommer att nås?

Uppdaterad 2014-11-25

Har fått tillgång till nya och skrämmande uppgifter. En genomgång av skolbarns förutsättningar att cykla till stadens skolor visar att endast 40 % av Stockholms barn har en skola inom 2 km med en säker cykelväg till/från skolan. För just Sturebyskolan som detta inlägg handlar om är det ännu värre, så få som 2 % av barnen som bor inom 2 km från skolan kan cykla säkert till skolan.

Här gör jag nu en kvalificerad uppskattning, jag bedömer att ca 99 % av gatorna och vägarna för de som kör bil är säkra inom 2 km från skolan.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i denna stad

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 20

Velonavia

24 november, 2014 : 09:06

ja, goddag yxskaft! Där har man tänkt till. F.ö väl genomarbetat inlägg (som alltid)

Krister Isaksson

24 november, 2014 : 09:28

Velonavia, tack! Ett mycket uselt hantverk som ska ge sken av förbättringar…

Lotta

24 november, 2014 : 09:41

Tack för din envishet och din kunnighet och ditt tålamod!
Kämpa på.

Krister Isaksson

24 november, 2014 : 11:58

Lotta, tack för dina ord, underlättar kämpandet!

Pelle

24 november, 2014 : 13:38

Bra inlägg, men jag förstår att den oansvarstagande nonchalansen från de påstått ansvariga tär på krafterna. Jag blir matt bara av att läsa om det.

Arne B

24 november, 2014 : 14:13

Vilket fantastiskt slöseri med pengar. Görs det utvärderingar efteråt för att se hur väl man lyckades med avsikten?
Mycket välskrivet och genomarbetat inlägg. Glad att du kämpar, Krister!

Krister Isaksson

24 november, 2014 : 14:41

Pelle, tack!

Krister Isaksson

24 november, 2014 : 14:41

Arne B, tack!

Mats Berggren

24 november, 2014 : 18:21

Oj, finner knappt ord. Hur går tankarna hos inblandade? ”Okej, nu ska vi göra något bra här…” Eller ”Okej, nu ska vi fucka upp allt vad vi kan och ställa till ett litet helvete samtidigt som vi bränner lite skattemedel”
Det är ju tydligt att det inte är ETT litet misstag som begås, du visar gång på gång fel och brister när det gäller stadens produktion av cykelinfrastruktur. Och det mesta verkar bero på en total oförmåga av inblandade förvaltningar att följa fattade beslut, handböcker, råd och riktlinjer. Det vore väl ok om man kom fram till lösningar som var bättre/säkrare/billigare men så är ju inte fallen utan de är sämre/farligare/dyrare. Börjar ju undra om de är läskunniga på Trafikkontoret, de verkar ju inte ha förmågan att läsa och förstå fattade beslut och handböcker…
Det är tydligt att förmågan och viljan att styra och leda sin verksamhet hos förvaltningsledningarna är mer eller mindre obefintlig. Allt är rena rama roletten där det blir som det blir. Ibland (inte ofta) bra, oftast blir det rena rama skiten. Och det hela får fortgå, pengarna bara seglar iväg på vanvettiga cykellösningar.
Bra att du synliggör alla dessa vansinniga åtgärder och det återkommande slöseriet med våra gemensamma pengar.

Kalle

25 november, 2014 : 01:54

Krister, jag tror att dom ansvariga på kommunen har överlistat oss alla, dom är smartare än vi tror! Dom vill bli avskedade med flera årslöner. Det är ju så alla odugliga brukar belönas? Kan vi inte bjuda dom på en belöningsresa istället? Typ: enkelbiljett till ett Nordkoreanskt arbetsläger! Då kan dom få tid till eftertanke på vad dom har ställt till med.

Martin Holt

25 november, 2014 : 09:07

Hej Krister. Som vanligt skriver du väldigt bra.
En fråga (som jag hoppas du förstår är inte menad som kritik mot dig) – känner du att ditt budskap kommer fram?
Du och många andra bloggande och twittrande cyklister når ut till många andra cyklister men jag ser ingen tecken på förändring i beteendet hos dem som har ansvar (och i många fall har jag svårt att förstå egentligen vem det är som bär ansvaret).
Jag har gång på gång klagat på nybyggde cykellösningar men med bara marginal framgång – små reparationer på Lidingövägen, sopning på Hedvigslund, men grova fel bort förklaras med löften att göra nånting längre fram.
Jag är nyfiken – har någon med ansvar reagerat på din inlägg? Har du fått löfte om åtgärd? Finns det ett bättre sätt att ta budskapen fram? Måste vi börja med ”die ins” som de gör i London?

Krister Isaksson

25 november, 2014 : 10:29

Martin, tack!
Ja och nej är nog mitt svar på din fråga. På kort sikt är det lätt att få uppfattningen att ingenting händer, allt är lika illa som vanligt. På lång sikt är jag övertygad om att mitt och andras arbete för bättre förutsättningar har effekt och påverkan och kommer leda till förändring.
Men detta tar tid (tyvärr), betänk att vi i mer än 50 år byggt ett samhälle/städer och trafiksystem med bilen som norm och gud. Att ändra på dessa normer och maktstrukturer kommer ta tid och möta på motstånd.
Och ja, mina inlägg läses av en hel del med ansvar och det kommer reaktioner på därifrån. Både på kort och lång sikt.
Men det finns också andra sätt att få fram budskap på, där alla ni som cyklar kan agera hårdare och tydligare. Exvis så som i London. Så skedde även i Holland på 70-talet, det har inte varit guld och gröna skogar för cyklister där heller utan det har krävts kraftiga protester och aktioner från de som bor och lever där.

Torbjörn Albért

25 november, 2014 : 10:56

Om jag förstår rätt så är väl trafiksäkerhetseffekten MINUS pga de stora skymmande skyltarna.
Till Martin Holt och Krister: Cykelfrämjandet i Uppsala brottas med samma problem. Där finns en god vilja och det finns pengar. Men cykelns behov är annorlunda än bilens och trots att det redan finns en hel del manualer, handlingsplaner, policyer och annan kunskap krävs det en mental insikt och omställning i hela organisationen – fullmäktige, nämndledamöter, stadsplanerare, trafikplanerare. Och samtidigt göra cyklisterna medvetna om att det kan se mycket bättre ut än det gör. Och det är tuffa utmaningar.
Heder till Krister som jobbar hårt med detta arbete!
Vi har bara börjat i Uppsala, men har redan fått en del genomslag i projektering – i alla fall där det inte inkräktar på biltrafiken.

Krister Isaksson

25 november, 2014 : 12:00

Torbjörn, tack!
Visst har trafiksäkerhetseffekten blivit minus på platsen pga skyltarna. Så då kommer en av åtgärderna inom kort bli att Trafikkontoret plockar bort/flyttar skyltarna och vips har de genomfört en trafiksäkerhetshöjande åtgärd! Och sen kommer allt annat att förbli som det nu är på platsen…
Du beskriver väl den förändring som måste ske och att den till stora delar är mental, den sitter i huvudet på människor.

Kristoffer

25 november, 2014 : 13:30

Bra skrivet och bra gjort med bilder och dokumentation och tips! Kommer till god nytta, jag lobbar lokalt för bättre cykelväg till skolan för mina barn. Fick många bra tips och tankar från din artikel!

Krister Isaksson

25 november, 2014 : 13:40

Kristoffer, tack och kul att det kommer till nytta! Titta gärna vidare på bloggen, där finns massor av bra (och dåliga) exempel att lära sig av!

Peder

25 november, 2014 : 16:55

Tror att en stor anledning till att utformningen av trafikmiljöer där cykel möter motorfordonstrafik blir så knasig är att inblandade entreprenörer, ingenjörer och beställare är så uppvuxna och impregnerade av bilperspektivet. De ser inte ens att det blir tokigt ur cyklistens perspektiv, bil och lastbils perspektivet sitter dock i ryggmärgen.

Johan

25 november, 2014 : 20:01

Bra som vanligt Krister. Jag bor själv i Stureby och det är paradoxalt nog ett område som skulle kunna vara trafiksäkert med många små villagator, där man tryggt skulle kunna gå och cykla. Men områdets omfattande biltrafik har istället lett till motsatsen. det handlar både om genomfartstrafik, men också att en stor andel föräldrar skjutsar i bil till skola och träningar, trots att avstånden är korta. Det leder i sin tur till en än mer uppskruvad trafikspiral eftersom det då blir säkrare att skjutsa barnen i bil. Trafikkontoret bygger nu om en problematisk korsning längre upp på Skönsmovägen. Så förhoppningsvis blir det bättre där för i alla fall gångtrafikanter.

Krister Isaksson

25 november, 2014 : 20:39

Johan, tack! Ja korsningen samt busshpl längre upp på gatan verkar bli en förbättring för gående, får titta närmre när bygget kommit längre. Därför är det ju extra tråkigt att man inte lyckas med passagen jag tar upp i inlägget.

Andreas Lundgren

6 juli, 2015 : 11:15

Ja vad säger man….världsklass? Eller jag menar världskass!
Jag förslår att planeringsansvarig chef skall få omfattande böter varje gång de frångår styrande dokument utan extremt bra argument, helst nämndebeslut, för att göra så.

Lämna kommentar Avbryt svar

Känner en sån glädje!

av Krister Isaksson

Det finns tillfällen när ens jobb och insatser verkligen betyder något. Detta är ett sådant tillfälle. Vi fick detta mail till redaktionen från Thomas Merlöv:

Tack för er information om lastcyklar tror det var i somras detta utmynnade till att vi idag har en Rullstolscykel till vår handikappade dotter köpt från Holland av Vanraam

Se den inspirerande filmen med Toves nya cykel:

Antal kommentarer: 5

Anna A

18 november, 2014 : 21:35

Vilken härlig film. Vad lätt det såg ut trots att det inte var helt slätt underlag alla gånger.

Krister Isaksson

19 november, 2014 : 07:22

Anna A, verkligen härlig! Elass på cykel gör den lättare att färdas på, så även när det är ojämnt underlag. Härligt att se att det även fanns backfunktion på cykeln. I Holland finns cyklar för snart alla behov, fantastiskt!

Arne B

19 november, 2014 : 11:27

Tummen upp!

Torbjörn Albért

22 november, 2014 : 11:25

Underbart!
Freedom! Freedom!! Freedom!!!
Man kan gråta för mindre. Så smidigt att man kan dela den. Och backa! Och den verkade klara den tunga sanden också.
Jag såg flera olika modeller av cyklar i Holland för folk med balansproblem – och de hade det lätt att ta sig fram på ett bra cykelvägnät.

Krister Isaksson

23 november, 2014 : 08:07

Torbjörn, verkligen en härlig känsla. Utbudet av olika cyklar i Holland är enormt och det kommer ju av att alla cyklar, på alla möjliga sätt och därmed är det en efterfrågan på alla möjliga typer av cyklar som ska lösa alla möjliga uppgifter. Och ett helt avgörande fundament för detta är att man hanterar cykeln som ett transportmedel, man är professionell och utformar en funktionell och säker cykelinfrastruktur – så som vi gör med biltrafiken…

Lämna kommentar Avbryt svar

Att bli med lastcykel. Del 2

av Krister Isaksson

Ladies and Gentlemen, Start Your Bikes!

Det är besvärligt

I del 1 skrev jag att det var kul och väldigt praktiskt att cykla med lastcykel. Ett annat ord för att sammanfatta hur det är att cykla lastcykel är besvärligt. Det har absolut inget med cykeln att göra utan det handlar om den dålig infrastruktur som färden är tänkt att ske på. Efter ett halvårs cyklande kan jag konstatera att en stor del av cykelinfrastrukturen på intet sätt är anpassad efter lastcyklar. Ofta inte för vanliga cyklar heller för den delen, men det förstärks med en faktor 10 med lastcykel:

Det är många tvära kurvor som är svåra, till och med omöjliga, att ta sig igenom.

Omöjligt att ta sig runt denna 180 graders kurvan. Blir att kliva av, backa och trixa för att komma runt. Se vändplan i bakgrunden, där behöver inte bussarna backa och trixa…

Det är många smala cykelbanor som gör möten mycket svåra och det är ibland omöjligt att cykla om andra eller bli omcyklad.

En dubbelriktad cykelbana, ett så kallat pendlingsstråk, 1,25 m bred. Svårt att mötas med vanlig cykel, omöjligt med lastcykel om inte mötande använder gångbanan…

Ibland är cykelbanorna så smala att det inte går att använda dem.

Cykelbanan och dess ramp är så smal att det är mycket svårt att ta sig upp och ner från cykelbanan.

Det är kantstenar i början och slutet av cykelbanor som är omöjliga att cykla över och du tvingas kliva av och lyfta cykeln. Detta är mycket besvärligt, särskilt vid tung last.

Kantstenar i början/slutet på många cykelväger innebär stora problem, även med vanlig cykel

Så här känner man många gånger när man cyklar lastcykel…

Det är många gånger stora problem vid vägarbeten, vid grindar, pollare och stenar och andra hinder som ständigt återfinns på cykelvägarna

Vägarbete med liten hänsyn tagen till cykeltrafik, än mindre till lastcykel… Tack för det Trafikverket! Foto: Gabrielle Gjerswold

Med vanlig cykel kommer du precis förbi vid sidan av hindret. Med lastcykel blir det tvärstopp, vända om och finna annan väg – hur fel kan det bli?

Här kommer jag inte förbi… Foto: Anders Englesson

…inte här heller. Och övriga som ska passera erbjuds en härlig tur i lervällingen… Foto: BigMollo

Bara att vända om och finna en annan väg. Ofta en bilväg, inte en cykelväg…

Allt detta gör att du då och då tvingas vända om och göra helt onödiga omvägar och många gånger tvingas du då cykla med biltrafiken. Det går alltså så långt att den avsedda infrastrukturen för cykel går inte att använda! Tänk om allt detta också rådde för motorfordonstrafiken, att lastbilar inte kunde nyttja stora delar av landets gator och vägar det går ju inte ens att föreställa sig!

”Pappa, kommer vi inte förbi här? Nej det gör vi inte. Vad ska vi göra då? Vända om och cykla på vägen med bilarna…”

…och här fortsatte färden då cykelvägen inte kunde användas pga av ännu ett illa utformat bilhinder. En helt onödig omväg och inte en särskilt trevlig miljö att cykla med barnen i.

I stort sett varenda gata och väg i landet dimensioneras för lastbilar. Man tar hänsyn till dem genom körfältsbredder, genom att anpassa kurvradier osv. När det gäller cykelinfrastrukturen dimensioneras den ju många gånger inte ens för vanliga cyklar. Så länge dessa påtagliga och stora brister finns på landets cykelvägar tycker jag att landets kommuner och Trafikverket ska ge ut Lastcykelkartor där de visar vilka cykelvägar som är framkomliga med lastcykel och vilka som inte är det. Det görs för motortrafikens riktigt tunga fordon så kallad Tungtrafik Kartor, se här:

Dags för kommuner och Trafikverket att ta fram Lastcykelkartor!

Har du sen lyckats tråckla dig igenom dessa usla cykelbanor och cykelvägar kan du glömma att du kan parkera vid en cykelparkering, de är helt enkelt inte utformade för denna typ av cykel.

Två 20 tums hjul fram och ett 26 tums hjul bak gör också att färden vid dålig beläggning, vid kanter, brunnar och liknande blir tämligen stötig. Därför bör man säkra lasten så den inte far omkring i lådan.

Flera rader av ränndalsplattor tvärs över cykelbanan blir ett mindre helvete med lastcykel

Även cykelsymbolerna på cykelbanan innebär obehag. Foto: Jon Jogensjö

Sammanfattningsvis, och trots eländig cykelinfrastruktur på många håll, har det varit en roligt tid med lastcykling. En stor del av de transporter som tidigare utfördes med bil kan nu enkelt utföras med cykel. Med fulladdat batteri är varken topografi, lastvikt eller distans ett hinder för tunga och skrymmande transporter med cykel.

Tänk så mycket roligare och lättare lastcykelfärderna varit om också cykelinfrastrukturen varit cykelinfrastruktur!

Att bege sig till återvinningsstationen har blivit roligt!

Är jag på väg att blåsa mitt bilberoende?

Relaterade inlägg:

Att bli med lastcykel. Del 1

Antal kommentarer: 21

Isidor

17 november, 2014 : 07:58

Sista bilden, är det Värmlandsvägen i Farsta?

Erik Johansson

17 november, 2014 : 09:19

@isidor jo stämmer.
Värst av allt för lastcyklar är trottoarkanter, de görs ofta alldeles för höga och eftersom sväng radien är lite större med lastcykel så missar man ofta de ramper som finns.
Jag försöker lägga in de där grindarna på Openstreetmap, så man kan skaffa fram en karta för lådcyklar. Det faller lite på att lådcyklar är så olika min korta tvåhjuling kan jag tråckla förbi på många ställen där trehjulingar måste vända.

Arne B

17 november, 2014 : 12:39

Det tragiska är ju att de där *#¤%& grindarna/bommarna står där för att motormän inte kan trafikreglerna och kör lite där det går. Grindarna/bommarna är ju konstruerade enbart för att hindra motormän. Ingen tanke har ägnats åt de trafikanter som cykelvägarna är byggda för. Krister har visat på utmärkta alternativ.
Men, vem bryr sig om cyklister? Det är väl bara att ta en annan väg? Varför gnälla, liksom?

Björn Åslund

17 november, 2014 : 13:12

Lastcyklar är ju en tämligen ny företeelse i Sverige, och är ännu bara i ett mindre numerär. Kanske inte så konstigt då att cykelbanorna är ibland är så illa utformade för en bredare cykel. Men nu kommer lastcyklarna, och vi som cyklar får också se till att vår röst och vår behov gör synliga.
Många av de brister som Krister visar på, är också brister som drabbar vanliga cyklister. Helt enkelt grundläggande systemfel, där trafikplanerare inte förstått villkoren för cyklister.
Så vi måste fortsätta, blogga och tjata….

Lars Erikson

17 november, 2014 : 14:25

Lastcyklar är inte nå’n ny företeelse i vårt land! Fanns ända in på 1960-talet så länge som affärerna hade springschasar! Och inom industrin har de nog ”alltid” funnits.
Problemen är samma när man som vi åker trajk, har man se’n någon typ av handikapp så är det inte så enkelt att kliva av och lyfta. Många funktionshindrade har ju också traditionella vuxentrehjulingar.

Henrik Lundqvist

18 november, 2014 : 00:49

Varför är det egentligen dubbelgrindar? Räcket väl med enkelgrind eller halvgrind? Eller är det egentligen för att förhindra mopeder?

Krister Isaksson

18 november, 2014 : 09:22

Henrik, när du ställer frågan till park- el gatuingenjören som satt ut dessa hinder är det först o främst för att hindra biltrafiken, sedan om du fortsätter ställa frågor om deras utformning/lämplighet kommer nästan alltid att de även är till för att hindra otillåtna mopeder. Nu gör ju dessa hinder inte det utan det är bara att krångla förbi mopeden och fortsätta. Så även på denna punkt brister det. Sedan finns det även dem som menar att hindren är till för cyklister, så de inte ska färdas för fort, cykla rakt ut i gatan, eller att sikten är dålig och farten måste tas ned (man gör då inget åt sikten utan sätter hellre upp dessa saker…)

PerryE

18 november, 2014 : 10:16

Lastcykel har ju vissa brister när man skall forcera trottoarkanter och andra hinder. I vissa lägen är det ju omöjligt att ta den väg man vill – håller med om att man måste klaga, klaga, klaga men otroligt frustrerande. Hade vi haft annan infrastruktur hade jag gärna skaffat trailer liknande de varianter Surly har – hade varit roligt att svänga förbi Bauhaus och köpa byggmaterial!
Tyckte det ändå fungerade hyfsat när jag hade cykelvagn med två barn – fördelen är ju att man kan anpassa cykeln efter väglag/årstid och i synnerhet vid mycket snö gick det kanon. På sommaren vid fint väder tog jag snabbräcern ;). Viktigt att vagnen har bra fjädring. Tror bra cykelvagn är mer flexibelt än lastcykel

Krister Isaksson

18 november, 2014 : 10:25

PerryE, har både cykelkärra och lastcykel. Visst är det flexibelt med kärra och vanlig cykel. Det som lastcykel vinner på är (oftast) att det är enklare att lasta mycket och att den klarar mer/tyngre last. Har man sedan elass på lastcykeln är det enkelt att förslytta tung last. Så är ju inte fallet med cykelkärra som ofta har en begräsning på runt 50 kg och har man då inte en elcykel så kan det bli tungt i kuperad terräng och längre sträckor.

PerryE

18 november, 2014 : 21:22

Visst kan man lasta mycket med lastcykel – antar det är därför den heter så;). För att en cykelväg/bana skall godkännas tycker jag att den skall klara av följande:
* Två lastcyklar skall kunna mötas utan att behöva gå utanför markerade linjer
* Lastcykel, cykel med bred cykelvagn (typ Corsaire XL) samt cykel med trailer typ http://surlybikes.com/bikes/bill_trailer skall kunna ta sig fram överallt utan att man skall behöva hoppa av.
Ovanstående är minimikrav – självklart finns det ytterligare krav som att det alltid skall gå att snöröja och att inte cykelbanan används som avstjälpningsplats för snöplogen.

Krister Isaksson

19 november, 2014 : 07:32

PerryE, det var rimliga och realistiska krav på en cykelbana tycker jag. Lägg sedan till vettiga/funktionella radier så blir det bra. Så gör vi ju för gator, de är ju farbara med bil och lastbil…

Resignerad pessimist

19 november, 2014 : 12:14

Nej, nej, nej, när man ritar cykelbana använder man vinkelhake som kurvmall, det vet väl alla. (Slut på sarkasm.) Varför inte ha som krav att det förutom med last cykel även ska gå att cykla med tandem (kurvradie!) och tre- och fyrhjuliga handikappcyklar (utan att behöva stiga av cykeln för att lyfta den över höga kanter)?
Det roliga med grindarna som ”säkerhetsåtgärd” för att förhindra cyklister ”att bara fara ut i trafiken” är ju, speciellt där underlaget är grusväg, att man måste allokera större delen av ens uppmärksamhet på att trixa sig igenom i stället för på att hålla koll på trafiks. Smart. Inte.

Jens

19 november, 2014 : 19:17

”Men, vem bryr sig om cyklister? Det är väl bara att ta en annan väg? Varför gnälla, liksom?”
Alla vet ju att folk bara cyklar för att få motion, och det får de ju lättast på gymmet eller på träningscykeln hemma. Vad ska de ut på gatan att göra, där kör vi ju bil! Och kan ingen tänka på baaarnen?
Jag skulle göra en smiley om jag inte kände att det skulle kunna vara sant…

Ingrid

21 november, 2014 : 13:44

Jag tycker det är besvärligt redan att ta sig fram med släpkärra efter cykeln många gånger, cykelvägarna verkar inte ens vara tänkta för de där kärrorna föräldrar drar runt barn i, som väldigt många har … eller att frakta tidningar och reklam i eller varor och bagage.

Krister Isaksson

23 november, 2014 : 08:13

Ingrid, håller helt och hållet med. Det är ju tom så att det kan vara besvärligt med en ”vanlig” cykel. Ett märkligt sätt att arbeta för att få fler att cykla, att verka för ett ökat och säkert cyklande. Sällan vi möter motsvarande när vi färdas i bil…

Kristoffer

27 november, 2014 : 21:08

Fortsätt kampanja! Jag har kört väldigt mycket cykelkärra, känner igen alla situationerna du beskriver. Hade gärna köpt en lastcykel, men med cykel+kärra gick det åtminstone ofta att ta sig förbi diverse hinder genom att koppla isär ekipaget och bära eller lirka förbi delarna. Ibland efter att ha tagit ur båda barnen ur kärran för att orka lyfta den över en sådan där vägbom. Blev inspirerad npg att felanmäla en av mina dagliga vägar där det sitter tre betongpelare mitt i cykelbanan (troligtvis för att stoppa bilar men de tar ändå vägen över trottoaren)

Krister Isaksson

28 november, 2014 : 09:19

Kristoffer, cyklar också en hel del med cykelkärra och delar dina erfarenheter. Det är lite lättare att hanter alla hinder och problem med cykel+kärra. Börjar ju undra om det verkliga cykelhatet inte kommer från en del av dem som är satt att planera, utforma och sköta våra cykelbanor…

Dennis Höglund

27 oktober, 2016 : 13:40

Jag och min sambo står i begrepp att köpa en sådan lastcykel du har. Har du kvar den eller har du tröttnat på att du inte kommer fram någonstans? Eller har framkomligheten förbättrats?

Krister Isaksson

27 oktober, 2016 : 16:30

Dennis, den är kvar. Man anpassar sig och hittar sina vägar för att undvika de värsta hindren. I grunden har inget hänt vad det gäller förbättringar av framkomligheten.

Dennis Höglund

27 oktober, 2016 : 21:40

Kul att höra att du köra vidare. Vår avsikt är att slopa bil helt och hållet. Vi har ingen idag och vi kommer inte skaffa någon. Ska bli spännande när den kommer hem i brevlådan.

lelleturbo

18 december, 2018 : 20:26

Tyvärr så sitter de som styr staden inte på en cykelsadel.