För ett tag sedan dök några byggskyltar upp på min cykelväg till/från arbetet:
Cykelvägen är utpekad av staden som pendlingsstråk i Cykelplan 2012 samt även i den Regionala cykelplanen och så här står det att läsa om dessa typer av stråk i planen:
Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.
Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna.
I princip alla icke signalreglerade gc-passager på pendlingsstråken föreslås hastighetssäkras.
Hurra, nu blir det så här! En passage där cykel- och gångtrafik prioriteras, biltrafiken har väjningsplikt och där hastigheten på biltrafiken blir låg och därmed en säker passage för cyklister (och gående). Bild från Cykelplan 2012
Så nu skulle det alltså hända, delar av pendlingsstråket och passagen över gatan ska byggas om, nu ska det bli pendlingsstråkstandard och bli lite bättre för alla de som cyklar (och går), hurra!
Goddag yxskaft!
När bygget pågått ett tag och det började gå upp för mig att det kommer inte bli pendlingsstråkstandard ställde jag frågan till Trafikkontoret varför de inte följer de standarder som Kommunfullmäktige beslutat om och som tydligt anges i Cykelplanen:
Hej!
Cykelpassagen över Skönsmovägen har nyligen byggts om. Cykelvägen och passagen ingår i stadens Cykelplan 2012 och har pekats ut som ett pendlingsstråk. I planen finns principutformningar för cykelpassager på pendlingstråk, för att de både ska ha hög säkerhet och ha god framkomlighet. Cykelpassagen som nu byggts på Skönsmovägen följer inte dessa utformningsprinciper. Varför är inte cykelpassagen byggd enligt anvisningarna i Cykelplan 2012? Anser ni att den cykelpassage som nu har byggts har motsvarande säkerhet och framkomlighet som de i Cykelplanen?
Svaret blev:
Hej Krister!
Gång- och cykelpassagen byggdes som en del av ett skolprojekt och vi har prioriterat gående barn. Passagen är idag 1 meter bredare än tidigare. Vi måste avväga trafiksäkerheten för både gående och cyklister och vi anser att utformningen är lämplig med tanke på att prioriteten har varit skolbarnen.
Med vänlig hälsning
XXXX
Märkligt, det finns alltså enligt Trafikkontoret ett motsattsförhållande att göra säkra och bra åtgärder för både cyklister och gående! Det går inte, de måste alltså välja och här valde nu Trafikkontoret att prioritera de gående barnen. För cyklar gör ju uppenbarligen inte skolbarnen och personalen på skolan
Så låt oss titta på vad som nu är byggt, åtgärdernas trafiksäkerhetseffekter och på vilket sätt gående skolbarn nu är prioriterade.
Så här såg gång- och cykelpassagen ut innan den byggdes om:
En typisk cykelpassage och övergångsställe. Ingen hastighetsdämpande åtgärd för biltrafiken. Mycket dålig sikt pga. växtlighet nästan ända fram till gatan på den ena sidan. Bild: Google Maps

Vy från andra hållet. Här syns tydligt hur växtligheten sträcker sig ända fram till gatan. Bild: Google Maps

Smalt för gående på ena sidan, en aning bredare för cyklister men inte bra för någon av dem. Ingen anpassning för funktionshindrade. Bild: Google Maps

Smalt för cyklister på andra sidan, brett för gående. Ingen anpassning för funktionshindrade. Tvär kurva innan passagen där gående och cyklister genar ut i gräset. Bild: Google Maps
Så här ser passagen ut nu, efter ombyggnad:

Från denna vy ser inget ut att ha ändrats förutom två nya härgårmanskyltar och att passagen har kompletterats med ytterligare belysning

Inte heller från detta håll har något förändrats förutom belysningen
Passagen har tillgänglighetsanpassats så synskadade lättare kan orientera sig. Nu är det lika smalt på bägge sidor för gående och cyklister. Och för smalt för att två cyklister säkert ska kunna mötas på passagen
Från andra hållet. Rampen för funktionshindrade delas nu med cykelpassagen, tvärtemot vad principritningen i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken anger, med andra ord en konfliktlösning där gående och cyklister ska dela på utrymmet. Vidare har stolpen till vänster i bild placerats för nära gång- och cykelvägen vilket då utgör en fara för cyklister och får till följd att sopsaltaren inte kommer förbi den trånga passagen
Åt den tvära kurvan där gående och cyklister genar har inget gjorts trots att Cykelplanen anger att det ska vara generösa kurvradier
Man har lagt ut smala remsor av smågatsten i körbanorna innan passagen, dock ingen ramp/förhöjning utan de ligger i samma nivå som körbanan och därmed uppnås ingen hastighetsdämpning av biltrafiken
Det ligger även kantsten tvärs över cykelpassagen, i strid med utformningsprinciperna i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken
Efter ytterligare en tid så kompletterades passagen med några nya och stora skyltar. Vi kanske ska kalla dem skärmar istället för skyltar…:


Ser ni cyklisten?
Inte lätt för trafikanterna att upptäcka varandra, samspela och visa hänsyn när man inte ser varandra…
Perfekt placerad skylt om man vill att man inget ska se, i ögonhöjd för skolbarnen…
Låt oss gå igenom vilka trafiksäkerhetseffekter dessa åtgärder har. Här behöver vi inte gissa, facit finns vad åtgärderna har för effekt och de står att finna i bl. a dessa skrifter:
Håndbog, Trafiksikkerhed Effekter af vejtekniske virkemidler, Vejdirektoratet. Trafikksikkerhetshåndboken 4. utgave, TÖI. Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, SKL och Trafiksäkra staden, SKL
I dessa skrifter finns mängder av olika trafiksäkerhetsåtgärder redovisade samt effekterna av dessa åtgärder. Särskilt i den norska Trafikksikkerhetshåndboken som anses som den stora bibeln på området och bygger på omfattande studier och forskning på trafiksäkerhetsområdet. Publikationerna har även legat till grund för en del av de utformningsprinciper som finns i Cykelplan 2012, d.v.s. de bygger på forskning, fakta och kunskap.
Den enda åtgärd på den nu ombyggda platsen som kan klassas som en trafiksäkerhetsåtgärd är den nya belysningen. Dock är det så att det redan fanns belysning på platsen och den har nu kompletterats med en lägre belysning på bägge sidor av passagen. Därför uppnås inte någon större trafiksäkerhetseffekt, den uppnås vid mörkerolyckor och där belysning tidigare saknats.
Övriga åtgärder, så som anpassning för funktionshindrade, remsor av smågatsten samt den så kallade breddningen av passagen har överhuvudtaget inga som helst trafiksäkerhetseffekter. Så totalt sett har ågärderna vid passagen inga trafiksäkerhetshöjande effekter. Tvärtom finns det nu mycket stora frågetecken vad gäller trafiksäkerheten kring de stora skyltarna som placerats ut och som kraftigt skymmer sikten för trafikanterna. Vidare har inget gjorts åt den omfattande växtligheten som också gör sikten dålig.
Detta ska då jämföras med de trafiksäkerhetseffekter som kommer av den cykel- (och gångpassage) som har beslutats i Cykelplan 2012. I trafiksäkerhetspublikationerna ovan fastslås att effekten av en hastighetssäkrad gång- och cykelöverfart/-passage enl. Cykelplanen är:
- En reduktion av antalet personskador med -40 %. Större effekt för gående (-50 %). Vidare så möjliggör en sådan utformning att staden, om man vill, kan skylta om detta till en cykelöverfart enlig de nya reglerna för cykelöverfarter som träde i kraft 1 sept.
Så i valet av en trafiksäkerhetseffekt på 0 eller 50 procent väljer Trafikkontoret, för att prioritera gående skolbarn, 0 procent…
Men vad tycker då barnen? Vilka är problemen för skolbarnen i detta område? Det finns det svar på eftersom Trafikkontoret har frågat dem!
Så här tycker skolbarnen om trafikmiljön i anslutning till skolan:
Barnen vill bl. a ha:
-
Hindra bilar vid skolan
-
Farthinder, gupp
-
Breda och tydliga gång och cykelbanor
-
Att föräldrar tar sitt ansvar i trafiken och inte skjutsar
-
Flera och säkrare övergångsställen kring skolan m.m.
Även skolpersonalen hade synpunkter och förslag, bl. a:
- Många bilar och många barn
- Höga hastigheter på fordon
- Biltrafik på gång och cykelväg
Skolpersonalen vill se mer av:
Så till frågan: Cyklar inte skolbarnen? Även den frågan finns det svar på:
-
Drygt 15% av alla skolbarnen cyklar.
-
åk 1: 14% cyklar
-
åk 4: 10% cyklar, 5% sparkcykel
-
åk 7: 23% cyklar, 6% sparkcykel
-
Bland personalen cyklar 20%
Det är alltså en hel del barn och skolpersonal som cyklar. Skolbarnen och personalen efterfrågar att det ska vara lättare och säkrare att korsa gator, både som cyklist och som gående. Det ska vara bra sikt, låg hastighet på biltrafiken och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik.
Då kan vi konstatera att de åtgärder som genomförts och som var för att prioritera gående skolbarn vid passagen inte möter barnens, personalens eller cyklisternas efterfrågan och vad värre är, åtgärderna har ingen som helst trafiksäkerhetseffekt och inget stöd i stadens beslutade styrdokument och handböcker.
Hade Trafikkontoret istället valt utformningen som finns beslutad i Cykelplanen så hade en stor trafiksäkerhetseffekt uppnåtts. Även gående och cyklisters framkomlighet hade förbättrats avsevärt. Det är ju till och med så, att säkerheten blivit sämre då sikten pga. skärmarna blivit mycket dålig på platsen – och tänk, barnen som bara önskade bättre sikt, låg hastighet på bilar och bra för gång- och cykel….
Vi ser hur detta upprepas gång på gång, hur större eller mindre avvikelser från fattade beslut sker med bedrövliga resultat som följd. Om och om igen fattar politiken beslut om bättre säkerhet och framkomlighet för cyklister (och gående). Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin, Trafiksäkerhetsprogrammet och Cykelplanen är mycket tydliga med vad som gäller och vad som ska prioriteras. Dessa beslut mals sedan uppenbarligen ner på Trafikkontoret och ut kommer – vadå? Inget som har beslutats och definitivt inget som efterfrågas av medborgarna. Och vilka mål uppnår denna ombyggnad? Inga mål som finns uppställda i de ovan nämnda styrdokumenten. Det är ett enda stort slöseri med skattemedel som vi ser upprepas gång på gång.
Så Trafikkontoret, vad och vem prioriterar ni egentligen? På vilka grunder? Vem ska ställas till svars för att uppställda och beslutade mål varken följs eller kommer att nås?
Uppdaterad 2014-11-25
Har fått tillgång till nya och skrämmande uppgifter. En genomgång av skolbarns förutsättningar att cykla till stadens skolor visar att endast 40 % av Stockholms barn har en skola inom 2 km med en säker cykelväg till/från skolan. För just Sturebyskolan som detta inlägg handlar om är det ännu värre, så få som 2 % av barnen som bor inom 2 km från skolan kan cykla säkert till skolan.
Här gör jag nu en kvalificerad uppskattning, jag bedömer att ca 99 % av gatorna och vägarna för de som kör bil är säkra inom 2 km från skolan.
Det är skillnad på trafikant och trafikant i denna stad
Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 9
Mia
Det var ju en intressant lösning…
Svängfesten innan man kommer ut på bron mot Gamla Stan känns ju verkligen helt galen. Två hårnålskurvor, dubbelriktad cykelbana, nästan 14 000 cyklister/dygn, fullt med gående. Håller helt med dig, detta är verkligen inte i linje med vad stadens strydokument säger. Usch vad tråkigt, är det slut på dåligheter nu eller kommer din serie om cykel i Nya Slussen med mer elände för cyklister?
Peter Strömgren
Oj så lockande det kommer att vara att cykla rakt över torget för att slippa den galna svängfesten, särskilt i lågtrafik då det inte är så många gående på torget.
Krister Isaksson
Mia, det är tyvärr inte slut…
Krister Isaksson
Peter, ja det blir verkligen lockande, man kommer ju att från varje håll se respektive förbindelse över torget. Som bara ligger där och lockar, istället för svängfesten…
Jocke von Scheele
Tröttsamt. Jag har ärligt talat gett upp om att få bra cykellösningar vid såna här platser; varken kompetensen, eller framförallt viljan, verkar finnas där. Det kommer nog bli som vanligt, att jag väljer bilkörfälten istället; de är i princip alltid framkomliga och bra att cykla i. Hoppas att det går att ansluta till cykelbanorna i närheten av Slussen, annars kommer man ju ligga bland bilarna ganska långa sträckor.
Krister Isaksson
Jocke, ja det finns en uppenbar risk att en del cyklister kommer finna sina egna lösningar/vägar för att ta sig fram då utformningen på en del sträckor har uppenbara och stora brister.
Jens
Hej Krister!
Tack för att du tydligöra allt detta. Är otroligt svårt för mig som lekman att omsätta dessa skisser, illustrationer och förslag till hur det kommer att bli. När du beskriver förutsättningarna och villkoren för trafiksignalerna som kommer råda blir jag mörkrädd, behövs ju inte så mycket fantasi hur illa det kommer bli nu när du har tydliggjort förutsättningarna. Är detta att göra det bättre för cyklister? Och idiotsvängen innan bron, var chefsarkitekten full den dagen hen ritade? Bataljen med bussarna bävar jag för
Krister Isaksson
Jens, ja det är svårt att sätta sig in i konsekvenserna av det förslag till utformning/lösning som gäller. Kommer i nästa del försöka beskrivas vad som kan göras för att det ska bli bättre på denna förbindelse. Sedan kommer jag i en senare del försöka sammanfatta Slussen som helhet för cykeltrafiken.
Vad gäller svängfesten innan bron så misstänker jag att det handlar om två saker, dels ”stadsbilden” och att man tycker att det ser bättre ut på detta sätt än en skiva som skulle sticka ut över tunnelbanan/tunnelbanebron, dels är det säkert en ekonomisk aspekt då en sådan lösning kostar mer. Konsekvensen av detta blir då dessa cykelfientliga svängar, helt i strid med stadens styrdokument, istället för en rakare linje.
Faktagranskaren
Knixen längst i norr kan du ta bort direkt, för cykelbanan förbi Gamla stan blir kvar på sitt nuvarande ställe vad jag förstår. Vi som cyklar där ofta vet att båda cykelbanorna ligger på västra sidan av Munkbroleden och att man inte behöver korsa gatan där.
Knixen mellan Götgatan och cykelbron är också uträtad, det ser du om du tittar på plankartor som är nyare än 2011. Dock är den fortfarande en knix, som jag gissar att trafikplanerarna har lagt dit för att hålla nere farten i den långa backen. Det blir betydligt rakare och kortare än idag att ta sig från Götgatan till Munkbron, vilket kanske kompenserar för att det inte blir närmare än idag att ta sig från Katarinavägen till Munkbron. Men visst borde det ligga en cykelbana mellan glasbyggnaderna också, och det blir väl en de facto-cykelbana om inte annat, ungefär som det är över Ryssgården idag för den som ska mellan Katarinavägen och Hornsgatan.