Nya Slussen – hur ska alla få plats?


 

Det krävs mod, styrka, flås och fokus för att gneta sig upp bland folkmassorna i den branta backen med de snäva svängarna. Nä, vi snackar inte l’Alpe d’Huez under ett brinnande Tour de France – vi snackar Nya Slussen.

I ritningarna är rampen upp från Söder Mälarstrand cirka 100 meter lång och har en lutning på tio procent. Det är en mycket brant lutning och få backar är så branta i Stockholm. För att den till exempel ska vara anpassad för funktionshindrade krävs att lutningen enbart är fem procent. Anledningen till att den blir så brant är att farleden för sjöfarten kräver en viss segelfri höjd.
När du sedan har kämpat dig upp för denna branta backe ska du genomföra en mycket besvärlig vänstersväng – i 180 grader. Du ska samtidigt hantera mötande cyklister på väg nerför rampen, mötande cyklister i svängen och sedan korsa samt väva ihop med cyklister på gång- och cykelbron. Allt detta med över 23 000 cyklister per dygn. Lägg sedan till en parameter som jag inte berört ännu – alla gående!

Titta sedan på hur rampen ansluter gång- och cykelbron lite längre norrut och där två dubbelriktade cykelbanor möts. Försök få ihop alla dessa rörelser på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

Fundera sedan om ni sett en liknande lösning för biltrafik? Tror inte det för detta är en hårresande lösning av sällan skådat slag.

Detta är verkligen inte trafiklösningar för alla. Det går ju inte ens att förklara hur de är tänkta att fungera. De är avsevärt mer avancerade lösningar och situationer än de vi ser för biltrafiken.


Gång- och cykelbro samt den anslutande gång- och cykelrampen från Söder Mälarstrand. Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Men den branta backen är bara ett av Nya Slussen bekymmersområden. Utrymmet och det stora antalet cyklister är ett annat – får alla verkligen plats?

”Slussen – över 100 000 potentiella pendelpassager”

”Slussen är speciell av lätt insedda skäl. Det är den dominerande passagen för dem som bor på ena sidan och arbetar på den andra. Totalt sett så handlar det om mer än 100 000 potentiella passager till arbetsplatser i Innerstaden, Söderort eller Västerort. Den helt dominerande volymen består av dem som bor söder eller öster om Slussen, 85 000 potentiella pendlare. Lägger man till också dem som har sin arbetsplats i en närliggande kranskommun kommer man upp i en ännu större totalvolym, över 115 000 människor försiktigt räknat. Dessa potentialer är förstås självklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen.”

Så står det i Potentialer för ökad cykeltrafik – en utredning jag tog initiativ till i samband med framtagandet av Stockholms cykelplan 2012:

Utredningen visar att potentialen för ökat cyklande är mycket stor i Stockholm. Inom en tio kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete, varav de allra flesta – 392 000 – också har sitt arbetsställe inom denna radie.

Potentialen blir ännu större om man vidgar cirkeln till 20 kilometers radie. Där bor 719 000 förvärvsarbetande, och den absoluta majoriteten – 94 procent eller 678 000 – har även sitt arbete där. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. En tiondel har 21 kilometer eller längre, och resten ligger däremellan. 63 procent av arbetsplatserna återfinns i Stockholms innerstad och det är bland annat därför som Slussen är en så stor och viktig cykelkuntpunkt, idag och imorgon. Cyklisterna har ju inte någon Södra länken eller Norra länken, inte heller någon Förbifart eller Östlig förbindelse att se fram mot. Cyklisterna är så att säga fast i dagens och morgondagens Slussen.

Prognosen för antalet cyklister för Nya Slussen år 2030 är baserad på en årlig ökning av cykeltrafiken på fem procent, utgångsår är 2009. Detta är lågt räknat. De senaste tio åren har ökningen av antalet cyklister i Stockholm legat runt åtta procent. Prognosen säger att år 2030 kommer 53 000 cyklister dagligen att passera Slussen. Alltså lika många cyklister som rekordåren under 1940-talet. Då såg det ut så här:


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan

Det är otroligt många cyklister – svårt att ens föreställa sig. Hur ska de få plats? Det ställer mycket stora krav på utformningen av cykelinfrastrukturen. Klarar Nya Slussen detta?

Så här kan det se ut på Slussen idag, det är redan massor med cyklister, i långa och dubbla led:


Slussen 2014. Foto: Cyklistbloggen


Slussen 2014. Foto: Urbanisma


Slussen 2014. Foto: Cyklistbloggen


Slussen 2012

Prognosen för antalet cyklister år 2030 tar inte hänsyn till befolkningsökningen, varken i staden eller i regionen. Den tar heller inte hänsyn till att många kommuner och regionen har nya cykelplaner och planerar omfattande satsningar för att öka cyklandet. Se bland annat regionens cykelplan och cykelplanerna för Nacka och Huddinge. För ingen kommun säger ju att de vill minska satsningarna på cykel och minska antalet cyklister. Tvärtom, alla vill öka cyklandet!

Väldigt lite av cykelinfrastrukturen i Nya Slussen har dimensionerats för 53 000 cyklister, och än mindre för fler. Störst problem kommer det att bli vid korsningarna. Där är alla de så kallade magasinen, det vill säga ytan där man står och väntar på grönt, för små och klarar inte av volymen av cyklister. De är inte bara små, många är även geometriskt mycket olämpligt utformade, det vill säga det är radier och svängar som är svåra att utföra effektivt och säkert som cyklist. Allt detta kommer att leda till trängsel, låg kapacitet och mycket dålig framkomlighet. Värst är det vid alla vänstersvängar.

Se till exempel vänstersvängen från Skeppsbron till Stadsgårdskajen:


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Tänk dig att du cyklar söderut i cykelfältet. Innanför cykelfältet ligger en lastplats. Cirka tio meter innan trafiksignalen ska du svänga tvärt höger för att komma till magasinet för vänstersvängen. En mycket märklig och högst ineffektiv utformning av ett vänstersvängfält. Magasinet är väldigt kort och rymmer få cyklister. Du kommer vara tvungen att cykla på ett led på grund av 90-graderskurvan, och det kommer i rusningstid vara mycket svårt för cyklister att överhuvudtaget ta sig till detta magasin.
Sedan kommer antalet cyklister som lyckas ta sig över gatan per omlopp vara få, dels på grund av den dåliga utformningen av magasinet dels på grund av en kort gröntid eftersom här prioriteras trafiken (stor busslinje) som kör rakt fram på Skeppsbron. Sen är det ju bara att hoppas att lastbilsförarna ställer sina fordon inom lastplatsen och att gående håller sig på sin plats. För de gör de ju alltid i Stockholm…

Sen kan vi studera det nya förslaget som finns för cykeltrafiken på Södermalmstorg, anslutningen till gång- och cykelbron samt Katarinavägen (här kan du se hur tidigare lösning såg ut):


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Försök få ihop dessa rörelser med tiotusentals cyklister (och gående)! Hur du ska ta dig från gång- och cykelbron till Katarinavägen är inte ens löst! Inte heller hur du tar dig från Katarinavägen och till gång- och cykelbron.

Så år 2015 finns det alltså förbindelser för cykeltrafiken som ännu inte är lösta i Nya Slussen! Kan det bli tydligare än så hur cykel är satt på undantag?

Det kvarstår ju inte förbindelser att lösa för biltrafiken. Det gör man nämligen direkt från början, och inte som för cykel – i slutet med det som blir över. Tvingas man göra det i slutet blir det aldrig särskilt bra. Det går så att säga inte att trolla med knäna – blir mest sminka grisen om man har det arbetssättet.

Alla dessa förbindelser är utpekade som pendlingsstråk i stadens cykelplan. Pendlingsstråk som ska vara det bästa av bästa – crème de la crème. Är detta det bästa av bästa vi klarar av att åstadkomma 2015 blir jag mörkrädd.


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Det är dags att ta fram stora suddgummit, använda det intensivt och rita om stora delar av cykelinfrastrukturen om Nya Slussen ska fungera för cykeltrafik. Som förslaget är nu innehåller det alltför allvarliga brister för cykeltrafiken (och för gående)

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Antal kommentarer: 44

Bengt Stålner

Här har staden en chans att visa att man menar allvar med att trafiksystemet ska förändras mot ett ökat resande i de hållbara transportslagen. Utformningen av Slussen skulle också kunna visa att man menar allvar med intentionerna i översiktsplanen ”Promenadstaden”. Så vad gör staden? Jo, man utformar Slussen med de hållbara transportslagen på undantag och med prioritet för utrymmeskrävande biltrafik Promenadstaden? Var?


Fredrik Jönsson

Det är bra med kritik och du är mer insatt än de flesta. Jag kan dock känna att jag börjar längta alltmer efter lite konstruktiva förslag om hur man gör istället och bättre lösningar. Men det kanske kommer?


Krister Isaksson

Fredrik, ja det kommer att komma mer om lösningar. Du finner också det redan i inlägget ”En plats för alla” där jag redovisar cykelbanor istället för cykelfält, mittkörfält för busstrafiken, fria högersvängar och allgrönfaser – det är omfattande förändringar och förbättringar av dagens förslag. I inlägget ”vakna! Vad håller ni på med?” redovisar jag vikten av tydlig och fungerande separation av gående och cyklister. Och jag kommer i avslutande delar redovisa fler åtgärder/insatser för att det ska bli bättre.
Att rita om stora delar av Nya Slussen och dess cykelinfrastruktur har jag tyvärr inte resurser för att göra på min fritid. Men om någon vill och betalar gör jag det gärna!


Krister Isaksson

Bengt, både Promenadstaden och Cykelstaden känns avlägsen…


Mia

När du började denna serie om nya slussen tänkte jag att det kommer väl att handla om att det är lite för smala cykelbanor på några ställen och lite trångt.
När vi nu är framme vid del 5 så blir jag väldigt orolig, det du har tagit upp i dessa delar är ju inte lite småsaker och små fel. Det är mycket allvarliga brister och som förekommer i stor omfattning. Brister som förvånar mig ska behöva förekomma år 2015. Är stadens samlade expertis på området inte större än så här?
Går det att göra något åt alla dessa vansinniga lösningar?
Och är den nya majoriteten i Stadshuset i så fall villig att göra det?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nya Slussen – vakna! Vad håller ni på med?


 

Du kryssar fram i 12 sköna kilometer i timmen, mellan glada strosande flanörer i en levande stadsdel. Kanske möter du en vän, och ni stannar till och småspråkar lite över era respektive cykelkorgar. Du funderar på om du skulle köpa med dig en bukett blommor från det intilliggande blomsterståndet, eller kanske ta en kopp kaffe vid caféet som precis slagit upp sina luckor och ställt ut sina bord och stolar. Runt omkring leker barn och hundar och alla är lyckliga. Är det så här din dagliga cykeltur till jobbet ser ut?

Pling pling, pling pling, pling pling, pling pling…

Knappast. Det som ser gemytligt ut på bild eller i en reklamfilm är sällan funktionellt i praktiken. Tvärtom är det en stor källa till frustration och irritation för gående och cyklister när de tvingas dela samma yta, eller om uppdelningen av ytorna är otydlig och dåligt utformad. En bristfällig separation av gående och cyklister leder till konflikter, incidenter och dålig framkomlighet. Det blir en plats fylld av osäkerhet och otrygghet.

Vi tar ett konkret exempel – Nya Slussen.

Så här ser illustrationerna ut som projektet tagit fram:


Munkbron – Vattentorget


Vy från terrasserna på Södermalm


Vy från terrasserna på Södermalm


Nya huvudbron mellan Södermalmstorg och Skeppsbron


Stadsgårdskajen


Saltsjöutfarten för cykeltrafiken mellan Katarinavägen och Stadsgårdsleden finns inte ens…

Illustrationerna visar att separationen mellan gång- och cykeltrafiken i det närmaste är obefintlig. Även materialskillnaden på beläggningen mellan gång- och cykelytorna är i det närmaste obefintlig. Det finns ingen asfalt på cykelbanorna, och inte heller någon nivåskillnad mellan gång- och cykelytorna. Allt är i ett enda plan.

Det här är ett skolboksexempel på konfliktdesign 2.0

Det är form före funktion, inte form och funktion förenade i bra och funktionella lösningar.

Liknande utformningar av gång- och cykelytor finns ju redan i Stockholm. Till exempel Raoul Wallenbergs torg och delar av Nybrohamnen:


På ytan som ska föreställa cykelyta har staden slipat gatstenen för att minska obehaget när man cyklar på dem – gissa var, för det går ju inte att se…

Det är ju tydligt vad en del cyklister tycker om denna typ av utformning:


Foto: David Bäckman

Sedan finns Strömgatan:


Transport for London (TFL) har gjort en omvärldstudien, INTERNATIONAL CYCLING INFRASTRUCTURE BEST PRACTICE STUDY , och då bland annat studerat separation av gående och cyklister. TFLs kommentar angående denna typ av separation tycker jag säger allt:

”the foot and cycle paths are differentiated, but so subtly they´re essentially ´shared use´

Alla som går eller cyklar på dessa och liknande platser kan nog skriva under på att separationen mellan gående och cyklister bara finns i teorin. Det är bara ett spel för galleriet – en sminka-grisen-åtgärd. Och eftersom dessa ytor inte ses som ´trafikytor´ dyker det där upp allt möjligt genom åren. På Raoul Wallenbergs torgs så kallade ´cykelytor´ har vi återkommande utställningar, evenemang, avspärrningar, spel och lek. Strömgatan stänger Säpo av lite hur som helst vid behov. Det påverkar ju inte trafiken…

Varför blir det då så här?

Det enkla svaret är att det blir så här för att de som har inflytande och makt i projektet vill att det ska se ut så här. Slussen ska omvandlas från trafikplats till mötesplats, vilket då innebär att i detta fall har form gått före funktion. En fungerande separation som ger gående och cyklister bra förutsättningar får stå tillbaka för den arkitektoniska visionen och gestaltningen. Och illusionen om en levande lycklig stad. Hade projektet Nya Slussen velat att det skulle vara tydligare separerat hade ju detta illustrerats, men en sådan utformning ger tydligen alldeles för mycket känsla av trafikplats.

När staden gör en trafikplats till mötesplats kan cykeln inte längre vara ett fordon. Den blir då istället en åbäkig och otymplig koffert.

Men ska man verkligen lägga så stor betydelse vid några illustrationer? Svaret är ja. Det är ju detta som visas upp officiellt och som staden planerar att genomföra. Ni kan ju fråga er varför vi inte ser asfalt på cykelbanorna, och varför vi inte ser nivåskillnad mellan gående och cyklister? För att det inte är det som eftersträvas och planeras genomföras. Annars hade ju bilderna visat den lösningen!

Vad säger då de framtida användarna om denna utformning?

Projektet Nya Slussen har genomfört en Barnkonsekvensanalys av Nya Slussen. Så här redovisas svaret på denna fråga:

”Det finns även en rädsla att bli påkörd av cykel på nya Slussen. Här önskar barnen och ungdomarna en tydligare uppdelning mellan gångbanan och cykelbanan.”

Staden har vidare högt ställda ambitioner att stadens fysiska miljö ska vara väl anpassad för funktionshindrade. Detta finns redovisat i handboken Stockholm – en stad för alla. Så här säger Synskadades riksförbund (SRF) när det gäller separation mellan gående och cyklister:

”För att synskadade säkert ska kunna gå och vistas utomhus behövs en säker fysisk miljö planerad med omsorg och finess. Då behövs gång- och cykelbanor som är tydligt avgränsade och urskiljbara från varandra.”

”Cykelbanor som går över en öppen yta, exempelvis ett torg, måste vara märkta med både kännbar struktur och kontrastfärg.”

Titta på bilderna i detalj så ser du att det planeras ytor för gående på bägge sidor av de dubbelriktade cykelbanorna:


Här gäller det för gående och cyklister att vara på alerten och ha full koll – åt alla håll, på en gång. Det är högst tveksamt om detta är en särskilt behaglig och trygg miljö. Eller som projektet Nya Slussen själv väljer att beskriva visionen: Nya Slussen blir en trygg och effektiv knutpunkt för alla trafikanter

Men är då denna obefintliga separation mellan gående och cyklister ett så stort problem? Kan inte alla bara ta det lite lugnt och njuta av folklivet?

Väldigt få cyklister, idag och imorgon, kommer ha Slussen som målpunkt och mötesplats. Även om staden lyckas förvandla trafikplats till mötesplats, så kommer Nya Slussen förbli en plats som de flesta cyklister ska passera på sin färd – de är ju på väg. Och antalet cyklister som ska passera landets absolut största cykelknutpunkt beräknas vara 53 000 per dygn år 2030. Det är då högst oroväckande att se hur cykelns roll och funktion hanteras på denna plats. En utformning som varken är till fördel för cyklister eller gående. Och som uppenbarligen inte heller efterfrågas av varken gående eller cyklister.

Inte heller i stadens egna styrdokument, såsom Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin och Cykelplan 2012, går det att hitta stöd för denna utformning. Det är även svårt att få ihop Slussensprojektets egna vision om ”trygg och effektiv knutpunkt” med denna utformning. Trygg och effektiv för vem?

Så återigen, Nya Slussen är inte en plats för alla, eller en effektiv knutpunkt för cyklister.

Låt oss försöka få en uppfattning hur omfattande dessa delade ytor kan tänkas bli i Nya Slussen. Här är en bild på cykelvägnätet:


Grönt = cykelvägnätet i Nya Slussen, Trafik-PM Slussen

I stort sett alla de gröna cykelytorna, förutom cykelfälten, är illustrerade som delade ytor. Frågetecken finns kring gång- och cykelbron utmed tunnelbanan, då bron inte finns illustrerad.

Som jämförelse kan vi ju lägga in tidigare nämnda delade ytor på Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg på Nya Slussen och då få en bättre uppfattning om hur omfattande dessa delade ytor föreslås bli:

Rödmarkerat är utbredningen av Raoul Wallenbergs torg och Strömgatan på Nya Slussen

Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg är alltså en mycket mindre del än Nya Slussen. Det handlar om avsevärt större ytor och längre sträckor med delade ytor på Nya Slussen – på landets största cykelknutpunkt. Dagens gång- och cykelproblematik vid Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg är en fjärt i rymden, jämfört med hur illa det kan bli vid Nya Slussen om det designas på detta sätt.

Biltrafiken omfattas däremot inte av denna ambition om delade ytor och mötesplatser. Där råder tydlig separation, effektivitet och ändamålsenligt utformning att färdas på. Allt för att skapa förutsägbarhet, framkomlighet, trygghet och en känsla av säkerhet – det vill säga en effektiv knutpunkt för biltrafiken. Stick i stäv mot stadens Framkomlighetsstrategi som prioriterar gående och cyklister först.

Det är tydligt vad som fortfarande är trafik och vad som inte är trafik i Nya Slussen. Biltrafiken är tydligt separerade från gående och cyklister (dock inte vid cykelfälten). Men när det kommer till gående och cyklister är dessa uppenbarligen inte två olika trafikslag, med olika anspråk och behov. Här är det ´platsbildning´ som råder och härskar. Något som dessa grupper får underordna sig. Här är estetiken och stadsbilden viktigare. Det rimmar illa med orden i stadens Översiktsplan som tydligt talar om att:

”En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation.”

Vi som cyklar i Stockholm vet ju att när dessa delade ytor skapas så dröjer det bara en kort tid innan vi ser följderna av den bristfälliga utformningen dyka upp. Då kommer förmaningarna – förmaningar som enbart riktas mot cyklisterna. För det är ju cyklisterna, inte utformarna och utformningen, som brister…

Här har staden alla möjligheter att åstadkomma en annan utformning för gående och cyklister. En mer balanserad och funktionell lösning och en utformning som tar bättre hänsyn till vad gående och cyklister efterfrågar och önskar. En utformning som också ligger mer i linje med stadens styrdokument. Ett rimligt krav är ju att samtliga utpekade pendlingsstråk i Cykelplan 2012 omarbetas och får en tydligare utformning och separation mellan gående och cyklister. Det är ett steg mot en trygg och effektiv knutpunkt – för alla.

Annars riskerar Nya Slussen sätta full fart mot konfliktdesign 2.0

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 30

Mia

Tack Krister för att du fortsätter din granskning av denna plats. Det är ju inte vilken liten cykelsträcka som helst utan landets absolut största. Därför så oerhört viktigt att det blir bra och funktionellt. Särskilt när nu staden påstår sig ha höga ambitioner när det gäller cykel.
Ser du att det i Nya Slussen finns möjlighet till stora förbättringar för cykeltrafiken eller behövs det en helt ny utformning för att åstadkomma detta?


Krister Isaksson

Mia, det finns möjligheter till stora förbättringar för cykeltrafiken i Nya Slussen. Om man vill och prioriterar detta. Det är jag inte lika övertygad om att så kommer ske. Det finns vissa strukturella problem som är omöjliga att ändra på, exvis förbindelsen Skeppsbron-Stadsgårdsleden där du måste passera över slussarna som ibland kan vara öppna. Sedan kommer det vara mycket svårt att göra bra och effektiva utformningar av alla vänstersvängar.


Lage Bergström

Tack för ditt fina och grundliga jobb!
Cykelfrämjandet hade en informationsträff med några av de ansvariga tjänstemännen i går, tisdag 13/1.
Din kritik blir än mer skrämmande när man hör hur svarslösa de ansvariga för projektet är om hur de ska kunna förbättra för cyklisterna. De verkar uppgivna och säger själva att det inte blir bra för cyklisterna. Det talas om att Slussen ska klara 100.000 cyklister per dag och det vet de inte alls hur det ska gå, ”Vi får väl stänga av biltrafiken” var ungefär det svar de kunde ge.
Länk till inspelning från mötet:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10153707129656988&set=gm.10152840120953382&type=1
och samma med direktlänk på bambuser:
http://bambuser.com/v/5213183
Det kommer att arrangeras ett motsvarande seminarium om en vecka med representanter från plan B som berättar hur de tänker sig cykellösningarna för Slussen. Tisdagen den 20/1 klockan 18 på Bonne Mecanique. Förhandsanmälan krävs eftersom det är begränsat antal platser.


Pelle

Mycket bra inlägg. Men vad säger de ansvariga om har gjort förslaget? Hur har de resonerat? Någon grävande journalist som har pratat med dem?


Krister Isaksson

Lage, tack! Jag var också på träffen och lyssnade.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fossila oljetankar


 

”Om man betraktar trafikrummets nuvarande utseende som en indikator på tillståndet vad gäller kunskap och värderingar så blir det mer intressant.

Fossil kunskap och fossila värderingar är starka uttryck, men de för tanken vidare till våra oljetankar. De senaste 50 årens samlade inriktning mot bilen som mått för vårt stadbyggande och för våra gaturum är så inpräglat i oss att vi inte kan se det. En dimridå, det krävs kraftig påverkan av kunskap och värderingar för att skingra denna. Tillståndet i gaturummet är i balans med den kunskap och de värderingar vi har bakom oss, men inte med det vi ser framför oss. Den fossila planeringen rullar vidare med stor kraft och behöver en tuva för att rubbas.”

Och nu är det full fart på Förbifarten…


Förbifart Stockholm. Illustratör: Tomas Öhrling/Trafikverket

Tack Roger för din visdom och dina kloka ord!

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tomten – här är min önskelista


 

Nu har tomten förhoppningsvis fått min önskelista. Borde vara en enkel match för honom och hans nissar att fixa till julafton. Så här ser önskelistan ut:

Jag vill ha breda cykelvägar:

Jag vill ha cykelvägar separerade från gående:

Jag vill ha prioritet när jag cyklar över gatan:



Jag vill ha raka och gena cykelvägar:

Jag vill ha cykelvänliga trafiksignaler:



Jag vill ha bra och säkra cykelparkeringar:

Jag vill kunna ta med cykeln i kollektivtrafiken:



Jag vill ha bra belysning på cykelvägen:

Jag vill ha servicestationer:


Jag vill ha bra drift och underhåll på cykelvägarna:

Jag vill kunna cykla mot enkelriktat:

Jag vill ha cykelvänliga och säkra bilhinder på cykelvägarna:

Jag vill ha det där lilla extra:




 

Tomten, jag har varit så snäll, i så många år. Detta borde inte vara omöjligt för dig och dina nissar att åstadkomma!

 

Önskar er en God Jul och Gott Nytt År!

 

Bildkällor: BicycleDutch, Fietsberaad, Jennie Fasth, Chris Keulen, Copenhagenize, Tekniska Verken Linköping, OKQ8

 

 

 

Antal kommentarer: 7

PeTer

God jul Krister! Hoppas tomten hörsammar dig.


Krister Isaksson

PeTer, tack! Önskar detsamma och tomten har inte levererat ännu! 😉


Magnus

Tack Torbjörn för din inspiration och kamp för att förbättra cyklismen i Stockholm. Du är en sann hjälte. Du kämpar vidare med positiv inställning och engagemang för att föra fram cyklismen mot människor som tyvärr inte bryr sig ett vitten: trafikplanerarna/-utformarna i staden…
För i en bakåtsträvande och konservativ stad som Stockholm verkar tyvärr dina geniala idéer och invändningar aldrig ta rot hos de som utformar trafiken. Jag har sällan sett så mycket resurser spenderas av så många beslutsfattare på ett så uruselt sätt som när det gäller cyklismen i Stockholm. Även när de tror att de gör något för cyklismen blir resultatet bara skit.
Vi invånare får vara glada att det bara slängs en cykelmiljard i Riddarfjärden.
Och grattis till Stockholmarna. Med Slussenprojektets utformning förblir staden en meningslös förbisedd fossilerad stad i civilisationens utkant långt in i framtiden också. Här hade staden möjligheten att faktiskt göra något modernt: att bygga bort sig från bilismen.
Tyvärr tog inte staden möjligheten när den kom. Men du försökte iaf Torbjörn.


Magnus

Ursäkta Krister…
Jag har en nära vän med förnamnet Torbjörn och efternamnet Isaksson. En sann freudiansk felsägning…


Krister Isaksson

Magnus, haha det var en rolig felskrivningen! Och tack!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nya Slussen – Julpaus!


 

Granskningen av Nya Slussen och cykel tar nu en liten julpaus. Efter nyår kommer flera nya avsnitt i serien om cykelförutsättningarna i Nya Slussen.

Här kan ni läsa del 1 – 3:


Det är många cyklister som passerar Slussen i dag. År 2030 beräknas de vara mer än dubbelt så många. Kommer Nya Slussen vara dimensionerat och ändamålsenligt utformat för det stora antalet cyklister?

 

 

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 6

Kalle

Christer, bra och mycket saklig sammanfattning. Du passar som radiopratare!


Kalle

”K”
Hade 50% chans att stava rätt i ditt namn.


Krister Isaksson

Kalle, stort tack! Inte alltid lätt med stavningen! 😉


Marcus

Bra program! Jag har en fundering angående att samhället får tillbaka 13 till 22 kr per investerad krona i cykelinfrastruktur. Vet man hur fördelningen av dessa 13 till 22 kronor ser ut? Att det är många som får dela på kakan kan man förstå. Landstinget sparar pengar på ökad folkhälsa och färre allvarligt skadade i cykelolyckor, vi som nyttjar cykelbanorna sparar pengar när vi låter bilen stå, kommunen gör säkert också en vinst men är de som får bekosta byggandet.
Så min tanke är att man med sådana här kalkyler med vad som är samhällsekonomiskt optimalt ser det offentliga som en post, men kommun och landsting har varsin budget att hålla. Så de investeringar som görs av kommunen, kommer landstinget till störst nytta. Om man tänker sig att landstinget tog över drift och underhåll av cykelbanorna, skulle det möjligen finnas större incitament att bygga bättre och fler cykelbanor samt att bli bättre på halkbekämpning. De är ju ändå de, utöver oss själva, som tjänar på en bättre folkhälsa och färre benbrott.


Trafikistan.se

Mycket bra, vederhäftigt och klargörande. En fröjd att höra. En eloge även till Patrik som visar ett ärligt och insiktsfullt engagemang.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in