Mycket prat om barns cyklande i dagarna. I tisdags kom en debattartikel i Expressen som handlade om att låta alla elever lära sig cykla och trafikutbildas i skolan. Det finns säkert för- och nackdelar med en sådan lösning.
Jag tänkte dock uppehålla mig vid hur jag och min familj hanterar våra barns cyklande. Tidigt i våra barns liv introducerad vi cykeln för dem, som lekredskap men också som transportmedel för att till exempel ta sig till och från förskolan. Det började med så kallade springcyklar för att sedan övergå till vanliga cyklar när de lärt sig cykla.


På väg till förskolan
Vi har aldrig använt stödhjul på cyklarna, vi upplevde övergången från springcykeln till vanlig cykel som enkel då barnen fått möjlighet att träna upp balansen. Vidare användare vi cyklar med handbromsar, inte fotbroms. Det underlättar att få pedalen i rätt läge när man ska komma igång och barnen verkar ha lättare att lära sig bromsa med händerna än med fötterna. Och de har heller aldrig haft problem att bromsa, och bromsa rätt. Vi har även prioriterat att köpa lätta cyklar till barnen – har aldrig förstått varför många barncyklar är förhållandevis tunga, det är ju barnen som behöver lätta cyklar.
När det sedan gäller själva cyklandet har jag genomfört olika teknikövningar med barnen. Det kan handla om att cykla en slalombana. Slalom med bägge händerna på styret, med en hand på styret och så småningom inga händer på styret. Allt för att träna upp balansen och känslan för hur cykeln beter sig beroende på hur du rör dig på cykeln. Teknikträningen har också handlat om att plocka upp hinkar med vatten från marken – utan att spilla! Återigen för att träna upp balansen. Övningarna blir mycket lekfyllda med vatten och spill kan jag lova!

Slalombana med en hand på styret. Det blev väldigt roligt när vuxna på gården ville pröva samma sak!
Slalombana med vattenfyllda hinkar som ska lyftas upp – inte spilla!
Vi har också förmånen att nära vårt hem ligger en lekplats med en ”teknikbana” där barnen kan öva cykling under lekfyllda former.
En roligt utformad ”teknikbana” skapar många utmaningar och övar upp såväl balans som teknik
Cyklarna våra barn har är växlade så då har vi gått igenom grundläggande växlingsteknik och hur man bäst använder växelsystemet på cykeln. Sen har övningarna med barnen handlat om att träna upp bromstekniken – hur man hanterar fram- och bakbromsen, hur man bromsar på olika underlag, hur man bromsar inför kurvor och så vidare. Det har också varit kurvträning, att komma ihåg att inte ha innerpedalen längst ner, att luta cykeln i kurvorna när farten är lite högre, att lägga bredsladdar med mera. Vidare att försöka få barnen att förstå att förutsättningarna för kurvtagning ändras när underlaget ändras, till exempel så ger höstens lövfällning helt andra förutsättningar att bromsa och att ta en kurva på:


Här slirar vi fram på cykelbanan!
Vi har också tränat på hur vi agerar i ”trafiken” och enklare trafikregler. Även tränat på hur man placerar sig och cyklar på en gång- och cykelbana – att också där finns regler och hela tiden utgå från att man aldrig är ensam och att man ska visa andra hänsyn.
Jag har också varit en av ”tågförarna” för det cykeltåg som vi föräldrar bildade när barnen började skolan – det var en liten utmaning att dirigera ett tiotal barn med olika färdigheter på cykeln och varierande trafikmognad! Men oj så roligt med allt stoj och skratt under tågets färd. Sällan var det någon som inte ville cykla till skolan utan tåget gick i ur o skur, aldrig med sena avgångar eller inställda tåg! Sedan något år tillbaka cyklar nu barnen själva till skolan utan sällskap av någon vuxen – vi kan säga att tågförarna har lyckats, och därmed fått sparken!


Cykeltåget – ivriga att komma iväg!
Övningarna med barnen är på långa vägar slut – att röra sig i trafiken är ett ständigt lärande och med ändrade förutsättningar.
Hur cyklar du med dina barn?
Relaterade inlägg:
Antal kommentarer: 2
Mia
På detta kan det ju nästan bara finnas en förklaring – projektet har inte för avsikt att följa beslutet. Och nu väntas antingen rätt tidpunkt in för att meddela det, alternativt har projektets inställning kommit ansvariga till kännedom och nu bråkas det om hur man ska komma vidare.
5 år, utan att något händer. I ett stort projekt, där den ena delen hänger ihop med den andra. Då går det inte att dra benen efter sig, det får stora konsekvenser för massor av andra delar i projektet.
Ulrika
Jag tror att bron inte kommer byggas, för den behövs inte. Nu efter flera år utan biltrafik förbi slussen så har man kommit på att det går alldeles utmärkt. Nu kommer man planera om, så halva guldbron blir för cyklar och resten för kollektivtrafik.