Under en stor del av min 20-åriga cykelplanerarkarriär har jag fått höra att det finns inte plats för att åstadkomma bra cykelinfrastruktur. Allt är så att säga intecknat och det går inte att ändra på.
Jag är av en liten annan uppfattning och menar att det i stort sett alltid finns plats det handlar mer om kunskap, vilja och prioritering att se möjligheterna och inte vara låst av gamla föreställningar om trafiksystemet.
Som detta exempel från västra delen av Stockholm. Ett av västerorts största cykelstråk det så kallade Hässelbystråket. Sträckan det handlar om går mellan Brommaplan och Åkeshov, ca 850 meter. Befintliga förhållanden för cykeltrafiken är en salig blandning av cykling i blandtrafik och cykling på en smal och dålig dubbelriktad cykelbana.
Den dubbelriktade cykelbanan korsar lokalgatan, självklart med väjningsplikt för cykeltrafiken, och byter sida till en smal dubbelriktad cykelbana
För att kunna mötas på denna cykelbana måste en cykla på gångbanan. Det är ständiga avbrott i cykelbanan till följd av in-/utfarter. Den dåligt utformade cykelbanan gör att många väljer att cykla på gatan istället
Här byter cykelbanan sida igen. Och ännu en gång väjningsplikt för cyklister när sidbytet skall ske.
Här slutar sedan cykelbanan och övergår i blandtrafik
Är detta en miljö som säljer in cykling? För alla typer av cyklister, nya och erfarna, unga och gamla?
Här börjar/slutar cykelbana i västra delen. Väjningsplikt för cykeltrafik som ska ut på gatan. Inte helt enkelt att komma av och på cykelbanan.
Så hur ändrar man på detta och skapar bra förutsättningar på hela sträckan?
Man börjar med att inventera sträckan. Vidare så bjuder man in cyklister till en workshop för att höra vad de tycker om förhållandena och vill se för åtgärder. Sen tar man reda på vad icke-cyklister vill ha och efterfrågar för att eventuellt börja cykla. Sen sätter man upp en målbild detta vill vi åstadkomma. Sen skissar, analyserar och prövar man sig fram hur når vi målbilden.
Därefter ritar man upp förslaget. Stöter och blöter med intressenter. Gör eventuella förändringar. Sen skrivs ärendet upp till trafiknämnden och politiken fattar beslut.
Nu kommer hela sträckan att byggas om. Det blir en sammanhängande och separerad dubbelriktad cykelbana, 3,25 meter bred på hela sträckan. Ingen mer växling mellan blandtrafik och dålig cykelbana. Inga flera sidbyten. Cykelbanan fortsätter obruten över till-/frånfarterna vid Åkeshovs cirkulationsplats och korsande trafik får väjningsplikt mot cykeltrafik på cykelbanan. Att det nu blir en sammanhängande cykelbana på hela sträckan innebär också att hela sträckan kan sopsaltas. Sist men inte minst, den hårt belastade cykelparkeringen vid Åkeshovs tunnelbana byggs ut, placeras närmare entrén och övergångsstället mellan entrén och cykelparkeringen höjs upp och hastighetssäkras allt för att underlätta kombinationsresan cykel-kollektivtrafik.
Illustrationer på den framtida cykelbanan:
Cykelbanan placeras på norra sidan av gatan och cyklister behöver på så sätt inte byta sida någon gång och korsa lokalgatan längre. Parkeringen längs gatan byter sida och läggs utmed gångbanan på södra sidan
Inga fler avbrott i cykelbanan på grund av in-/utfarter då cykelbanan placerats på andra sidan av gatan
Raka spåret – inga fler sidbyten för cyklisterna och ingen mer cykling i blandtrafik då cykelbanan kommer att gå på norra sidan av gatan – hela vägen
För att få plats med den dubbelriktade cykelbanan i detta avsnitt tas ett körfält i anspråk och görs om till cykelbana – cykeln får plats! Korsande trafik får väjningsplikt mot cykeltrafik på cykelbanan vid till-/frånfarterna i anslutning till cirkulationsplatsen. Cykelparkeringen byggs ut och placeras närmare tunnelbaneentrén.
Se där, det går om man vill och prioriterar. Och det är tydligt att Trafikkontoret och Trafiknämnden gjort det i detta fall – bra jobbat!
Relaterade inlägg:
Antal kommentarer: 4
Kristin
Jag hoppas att kommunen har styrning som gör att utföraren får ett rejält avdrag på sin betalning när de gör jobbet så uselt.
Felix Reychman
sammanlagt kan det nog ta MINST fyra år, utspritt på 25 säsonger.
Först ska de erkänna att problemet existerar. Kanske har det töat innan det händer. Sedan ska de hitta sin entreprenör. Därefter ska entreprenören erkänna existensen av problemet. Därefter ska entreprenören få sin anställda att erkänna att hen gjort fel. Därefter ska entreprenören få sin anställda att inse att hen dessutom måste lösa problemet. Därefter ska den anställde säga upp sig, och hela processen ska börja om från början.
Walle
Den lär ju smälta till sommaren i alla fall 🙂
banivani
Jag gillar att kontoret sa att det var ”ovanligt” korkat – min erfarenhet är att det nog är ganska vanligt korkat av snöröjare. Inte för att jag är bitter eller så eller skickade ett mejl till min kommun med 25 foton på GC-vägen från oss till sonens skola häromsistenes. Inte alls.