Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 2


Barn, överallt barn. På cykel.

Det som verkligen slår mig när jag cyklar runt i olika städer och orter i Nederländerna är barn. Överallt barn och ungdomar. Som cyklar. Såväl inne i staden, som i förorterna och på landsbygden. De cyklar med stort självförtroende. De rör sig säkert och självklart i trafiken – de tar sin plats. De är många gånger tekniskt skickliga på cykeln, de cyklar enkelt och utan besvär nära varandra, de hanterar cykeln mycket väl i låga farter, de har uppsikt och kontroll, de vet var de befinner sig – och att det finns andra trafikanter som de behöver samspela med.

Hur kan det då komma sig att det ser ut så här? Att det är fullt med cyklande barn och ungdomar.

Det enkla och korta svaret är att transportsystemet är anpassat, byggt och utformat på sådant sätt att barn självständigt kan förflytta sig på cykel. Det handlar många gånger om att cykeln är prioriterad i transportsystemet. Att det är låga hastigheter på biltrafiken och att det är en väl utformad, funktionell och sammanhängande cykelinfrastruktur.

En annan avgörande förutsättning för att det fungerar så bra är respekten många bilförare visar de som cyklar och deras förmåga att interagera med cyklister. Det är ju inte så konstigt, med så höga cykelandelar som 30, 40 och 50 procent i många städer, så innebär ju det att många som kör bil även frekvent cyklar.

Allt detta backas sedan upp av en ändamålsenlig trafiklagstiftning. Och att det varit så här under många, många år. Detta är normen här – man får det man planerar och ger förutsättningar för. Så som vi har en annan norm, en annan planeringsfilosofi och därmed ett annat transportsystem – där cykeln är mer på undantag – och därmed är också barns cyklande på undantag.


Dom tar sin plats. Med självförtroende och självklarhet.


Barn på cykel mitt inne i staden. En självklarhet och en vanlig syn. Ett system utformat för att man ska göra det – där man uppmuntras att göra det.


Cyklandes tillsammans. Nära varandra och med full kontroll.


Relaxed riding!


Relaxed riding!

Skolorna är överfyllda med parkerade cyklar – för här cyklar man till skolan. Det är en stor kontrast till många skolor i Sverige. Där vi har problem med alla bilskjutsande föräldrar och deras framfart. Här är problemet att hitta utrymme för alla cyklar när de ska parkeras. Jag vet vilket problem jag som trafikplanerare skulle vilja ha!

På cykel i världens bästa cykelland, del 1

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 10

Mia

Så underbart att läsa! Tänk om vi hade samma förutsättningar här, vilken dröm! Jag måste åka dit och uppleva det själv. Vilka städer tycker du jag ska besöka?


Krister Isaksson

Mia, finns många städer att välja bland! Groningen, Utrecht, Nijmegen, Zwolle är några värda att besöka.


Erik Sandblom

Ibland sägs att man kan se ett lands levnadsstandard genom hur fina toaletter de har.
Ungefär samma sak kan man säga om barn som cyklar. Ser man inte många barn som cyklar på egna cyklar så har nog barnen i det landet begränsad rörelsefrihet.


Anders Andersson

Så var det när jag växte upp – alla barn cyklade, överallt, hela tiden. Och det gick bra även utan nederländsk infrastruktur. Men idag när jag besöker min hemort – med bättre infrastruktur än dåförtiden, så är det få barn som cyklar. Så ser det ut i större delen av Sverige – så tro inte att det hänger på infrastrukturen.
En viss infrastruktur är säkert en nödvändig förutsättning, men den behöver inte vara av nederländsk standard – det handlar inte om det. Det krävs något mer. Jag brukar för skojs skull räkna bilister, fotgängare och bilister på mina turer runt Stockholm, och även där vi har de finaste cykelstråken, t.ex. nedåt Huddinge, så är kvoten som allra bäst 100:10:1. Så det handlar om något annat än infrastruktur. Kanske lite mer jävlar anamma och kanske ett gemensamt beslut bland föräldrar i en klass att sluta curla sina barn.


Jonas

Hej Krister!
Håller med dig helt o hållet. I somras besökte vi vänner i Utrecht, vi cyklade i stort sett hela tiden under vårt besök där. Det var så enkelt, så lätt. Precis som du skriver – massor av barn på cykel! Våra egna barn var eld o lågor över att kunna cykla omkring i stort sett överallt. Och göra det själva eller med vännernas barn. Sen kom vi hem. Då försökte vi göra samma sak här hemma. Kontrasten kan knappast bli mycket större. Här finns endast små fragment av det cykelsystem som finns i Holland. Det är även svårt att förklara och kommunicera till barnen hur de ska agera, det vet jag knappt själv ibland. När vi var i Utrecht var vi ju ”nybörjare” där, men det var ändå avsevärt enklare än här. För att systemet var konsekvent, det var sammanhängande, det var tydligt hur du och andra förväntas agera. De som säger att cykelinfrastrukturen inte spelar så stor roll, att det handlar om andra saker, har stora kunskapsluckor. De har uppenbarligen inte ens tagit del av hur de som har framgång på området gör.



Är det verkligen detta vi behöver 2017?


”Tjänsten som projektledare innebär att du ska leda utvecklingsinsatsen, som handlar om att främja ett ökat och säkert cyklande. I ditt uppdrag ingår att samla, lyfta och sprida goda exempel på beteendepåverkande insatser som genomförts i kommuner och som bidragit till ett ökat och säkert cyklande. På sikt tror SKL att det bidrar till att fler kommuner på ett effektivt sätt kan utveckla sitt eget arbete med att främja ökad och säker cykling.” 

Detta är alltså en del av den Nationella Cykelstrategin. Fler sammanställningar om cyklandets alla fördelar och hur vi ska prata ut människor på något som inte riktigt finns. Vet vi inte det 100 gånger om redan? Är vi helt historielösa och har så liten omvärldskoll att vi inte vet vad andra länder som är framgångsrika har gjort?

Ska vi nu ta få fram bättre och ännu fler ord som gör att vi kan cykla på 2+1-vägar? Roligare och färggladare affischer så att alla singelolyckor plötsligt upphör. Kanske ytterligare en hjälmkampanj som gör att massorna väller ut på de obefintliga cykelbanorna.


15 års lovord till cykeln. Behöver vi fler? Foto: Krister Spolander

Vi vet ju att vi måste göra detta om vi vill få fler att cykla:

  • Att separera cyklister och fotgängare
  • Att separera cyklister och bilister
  • Att bygga för flow, det ska flyta när man cyklar
  • Att bygga breda och framkomliga cykelbanor
  • Att bygga gena cykelbanor
  • Att cykelanpassa alla dessa trafiksignaler
  • Att sopsalta, renhålla och sköta om cykelbanorna
  • Att belysa cykelbanorna
  • Att skyndsamt bygga bort felande länkar – framkomligt från A till B – ett cykelvägnät över stor geografisk yta
  • Att ge cykeltrafiken den plats som den behöver i våra städer
  • Att förbättra vid vägarbeten
  • Funktionella och säkra cykelparkeringar

Attitydpåverkan är mer eller mindre bortkastade pengar och förlorad tid. För det handlar om att det vi försöker sälja, det vi vill ska öka, måste ha en grundläggande och förväntad kvalitet – det vill säga möta basbehoven. Det gör inga roliga och färgglada kampanjer. Men det är ju avsevärt billigare än att bygga och ställa om transportsystemet. Inte så mycket konflikter heller, behöver så att säga inte ta strid för något, eller prioritera. Och så kan vi ju fortsätta måla upp kulisser att vi faktiskt gör något, sen att människor inte förstår är ju deras eget fel, liksom, typ…

Tänk, när det gäller biltrafiken gör vi precis tvärtom. Vi säger att det vore bra om vi körde lite mindre bil. Och så bygger vi fler och fler vägar. För miljarder, många miljarder. Om och om igen…

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 11

Cornelis Harders

Helt rätt Krister. Vi skulle behöva prata, diskutera, utreda, möta, kolla, studera, osv i mindre omfattning och göra lite mera konkreta saker: bygg! Det finns folk som vet hur man ska göra. Bygg enkla robusta lösningar.


Peter Zethraeus

Helt enig. Gärna snack, men först en ordentlig verkstad.
Riksdagen är ju full med förslag om lagändringar – kör! Behoven i infrastrukturen är väl uppenbara, nu är det budgettider – kör! Det är väl ingen raketforskning direkt.


Katja

Tack Krister! Skriver under.


Arne B

Tolv punkter som är vad en cykelstrategi skulle vara. Kan inte göras bättre, Krister!


Mikael Karlsson

Håller helt med, verkligen på tiden att det händer nått!



Nederländerna – på cykel i världens bästa cykelland, del 1


I början av sommaren var jag i Nederländerna, i städerna Nijmegen och Arnhem. Tänker nu i en serie inlägg beskriva mina erfarenheter och upplevelser från denna cykelresa – så häng med på resan till världens bästa cykelland!

Det börjar på planet, man förstår snabbt vad som väntar!

Efter landning på flygplatsen och vid promenaden från gaten dyker detta upp:

Det fortsätter vid biljettautomaten för tåget:

När vi sen ska stiga på tåget så ser vi detta:

Så innan vi kommit till världens bästa cykelland påminns vi om att något är på gång. Omgående när vi landat välkomnas vi av en cykelmiljö och ett transportsystem som tänker cykel – på en flygplats!

Snart kommer del 2 i serien på cykel i världens bästa cykelland!

 

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 1

Torbjörn Albért

Dessutom: Vi mötte två cyklande poliser inne på Schipholterminalen!
🙂



Cykel och vägarbeten – nu händer det saker!


Precis fått information från Trafikkontoret i Stockholm att de under perioden 13 – 22 september kommer att demonstrera ny och cykelanpassat trafikanordningsmaterial vid tre platser i söderort. Det är ett samarbete med företagen ATA, ProVia, Ramirent och Jonsered.

Arbetet är en del i att ta fram en ny policy för hantering av gående och cyklister vid vägarbeten. För att nå framgång i detta arbete behövs ny och innovativ trafikanordningsmateriel som är anpassat efter gående och cyklisters behov och förutsättningar.

De tre platserna för demonstrationen ligger i Årsta, platserna är:

  1. Södertäljevägen/Årstabergsvägen
  2. Gång- och cykelvägen vid Bolidenplan
  3. Gång- och cykelvägen utmed Simlångsvägen

Bra och viktigt att detta arbete nu har startat. Det är ju något jag har efterfrågat flera gånger här på bloggen. Cyklister, följt av gående, har det högsta antalet skadade vid vägarbetsområden. Ska bli spännande att följa detta arbete och se vad man kommer fram till och vilka lösningar som har störst potential att bli framgångsrika.

Så har ni möjlighet, ge er ut och testa dessa platser i södra Stockholm under tiden 13 – 22 september. Hör gärna av er med eventuella synpunkter!

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 3

Erik Johansson

Ska bli intressant att prova, hoppas det är ett stort steg.
Men…. Största problemet beror på dåliga TA planer, skyltar som sitter fel eller i onödan eller inga avspärrningar alls, alltså mjuka problem som inte rättas med nya sätt att spärra av. När man måste ignorera varningsskyltar dagligen så är något fel och kommer innebära en olycka någon gång i framtiden.


Fredrik

Jag cyklade förbi nummer 3 idag. Skillnaden mot ”vanliga” vägarbeten var vaddering på änden av den stora betongblocksmuren som var utplacerad. Är det inte lättare att istället ställa dit något annat än betongblock som kanske inte kräver vaddering i samma utsträckning?


Arne B

Jag har cyklat förbi alla tre. 1 och 3 upplevde jag som snarlika. 2:an är svårkommenterad då passagen redan tidigare var uppdelad mellan fotgängare och cyklister på samma sätt. Nu var det mest brandgula staket och mattor. Jag upplevde det som oklart vad som gällde för mig som cyklist.
Det är svårt att göra en bedömning av hur bra lösningarna fungerar eftersom igenkänning saknas. Det är helt enkelt svårt att intuitivt förstå var man ska cykla. Varför förvarnas man inte? Jag föreslår tydliga färgmarkeringar med pilar i marken i god tid. Vid 3:an är det svårt att veta vilken sida som är avsedd för cyklar respektive fotgängare innan man redan är inne i arbetsområdet.



Att cykla till skolan

Att cykla till skolan


Att cykla till skolan är något kommunen jag bor i aktivt uppmuntrar till. Är det yngre barn så är uppmaningen att göra det tillsammans med barnen.

Området som jag och min familj bor i planlades under 50-talet och 1960 invigdes centrum och tunnelbanan här. Även om planeringsprincipen SCAFT kom några år senare så är den påtaglig i området och innebär ett väl separerat gång- och cykelvägnät. Nätet är till stora delar även sammanhängande, även om det inte är särskilt gent. SCAFT-principen har en hel del nackdelar men även en del fördelar. Till exempel när man ska cykla med barn, eller barnen cyklar själva, till och från skolan. De har då ett eget cykelvägnät, separerat från biltrafiken, och behöver sällan korsa gator i plan.

I stort sett hela vägen från vår bostad fram till och in på skolans område finns ett separat cykelvägnät. Så vi är flera familjer som startat ett cykeltåg tillsammans och turas om att cykla med barnen till och från skolan. Det fungerar väldigt bra. Förutom en sak. När vi kommer till skolan. Skolan har genomgått en omfattande renovering inför skolstarten och fått nya fina cykelställ. Det är bara det att det knappast kan ha varit en trafikplanerare inblandad när det gäller lokaliseringen av dessa cykelställ. Placeringen av cykelparkeringen utsätter barnen för en mycket komplicerad och obehaglig situation.

Cykelparkeringen ligger nämligen på vad som tidigare var en bilparkering. En bilparkering som till vissa delar finns kvar på var sida om cykelparkeringen. Och där alla bilister och varutransporter som kör in eller backar in på skolans område gör det förbi barnens cykelparkering. Alla kommer och lämnar ju på skolan under i stort sett samma tider. Då ser det ut så här varje dag när vi kommer cyklande:

Cykelbanan in på skolans område leder rakt fram till körbanan och vändplanen. Där bilister kör, vänder, backar och håller på. Inte heller ovanligt med lastbilförare som kommer backande ner längs körbanan. Och längre bort i bild, vid den vita bilen längst bort, där ligger barnens cykelparkering. På vänster sida. Det finns ingen annan väg till och från cykelparkeringen än att ge sig in bland bilarna. Och snart är den mörka årstiden här och det finns ingen belysning på den sidan där cykelparkeringen ligger, enbart på fastighetssidan.

Så när du har tråcklat dig fram bland bilarna till cykelparkeringen och ställt din cykel där ska du sedan korsa körbanan och biltrafiken för att ta dig till skolan till höger i bild.

En vy från andra hållet. Här ligger alltså cykelparkeringen. Mellan skolan och parkeringen färdas alla bilister som kör in på området, fram och tillbaka för att söka parkeringsplats, för att lämna eller hämta och för att vända. Självklart finns det bilförare som har det dåliga omdömet och backar in och vänder i cykelparkeringen – när de lämnat sina barn.

Så har vi även sopbilar och varutransporter på samma yta. Och den vanligaste dödsolyckan för cyklister är en där ett tungt fordon är inblandat – men hej döda vinkeln fattar väl alla barn, bara att se sig för ju. Sen kan man ju undra hur mycket man tänkte på arbetsmiljön för dessa förare – inte alls.

Men det här var den enkla och den billiga lösningen för skolan och dess fastighetsbolag. Ta bort lite bilparkering och skruva dit några cykelställ. Hur barnen ska ta sig till och från cykelparkeringen var av underordnad betydelse. Fanns det ens en gång med i ansvarigas tankevärld undrar jag?

Så nu har den absurda situationen uppstått att det absolut värsta förhållandet på barnens cykelväg till och från skolan är på skolans egna område! På skolans område – som ska vara deras trygga område – planerat och utformat utifrån barns perspektiv och förutsättningar. En skola som är nyrenoverad – såväl inomhus som utomhus – vi kan så att säga inte skylla på gamla synder här.

Men så går det när man inte blandar in sakkunniga och har lekstuga med sånt man inte har kunskap om och inte begriper. Det är som att jag skulle lägga upp barnens skolundervisning – det kan väl vem som helst fixa, hur svårt kan det vara – tror inte det!

Förhållandena för barnen och cykelparkeringen var något som omgående kom upp på första mötet mellan föräldrar och skolledning efter skolstarten. Tänk så onödigt. Om ansvariga gjort rätt från början. Nu får vi avvakta och se. Skolan säger sig ha en annan lösning på gång.


Varför villkorar moderaterna cykelsatsningar?


Kommer ni ihåg denna valaffisch från 2014. Nya cykelbanor villkoras med att det först måste till nya jobb.


Foto: Cyklistbloggen

Nu i dagarna kom ett annat utspel från några moderata kommunalråd:

Dödens gång- och cykelbana får inte byggas om förrän Östlig förbindelse är på plats.

Det finns alltid något att villkora mot när det kommer till moderaterna och förbättringar för cykeltrafiken. Alltid…

När hör vi tvärtom? 

”Gärna Tvärförbindelse Södertörn men först vettiga regionala cykelstråk”

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 6

Peter Zethraeus

Nu gäller väl önskan om Österleden den borttagna bilfilen och inte det utbyggda cykelstråket? Alla är ju för att cykelinfrastrukturen förbättras, så även vi Moderater. Jag tror på att förbättra cykelinfrastrukturen och göra det attraktivt att cykla är en bättre väg framåt än att försämra för övriga fordonsslag och hoppas att det gör att flera cyklar.


Arne B

@Peter Z:
Jag gillar att du försvarar ditt parti och samtidigt villkorar utbyggnad av cykelinfra.
Man kan välja att se det hela som en satsning på cykel eller som en nedmontering av biltrafiken. Cykelinfrastruktur har visat sig vara samhällsekonomiskt mycket lönsam medan satsning på motsvarande för biltrafik är en ren kostnad. Visst finns det nytta, men kostnaden är högre.
I detta fall är Slussen ett nålsöga som på detta sätt flyttas några hundra meter åt Nackahållet. Även i fortsättningen går det motorväg till Saltsjöbaden, Orminge, Gustavsberg och större delen av Nacka. Långa sträckor finns tre filer i vardera riktning.
Pröva att cykla sträckan det handlar om i rusningstrafik. Gärna åt motsatt håll.


Krister Isaksson

Peter,
För att kunna bygga ut och förbättra för gående och cyklister på denna sträcka har staden kommit fram till att ett körfält måste tas i anspråk, så det handlar i allra högsta grad om cykelstråket. Andra lösningar har prövats och detta är den kompromiss staden anser lämpligast att gå vidare med. I min värld handlar politik om att prioritera. Prioritera våra begränsade resurser, som t ex kan vara ekonomiska eller som i detta fall – en begränsad yta att lösa uppgiften på. Att i detta läge säga att det ska vara bra för ALLA fordonslag är ju på gränsen till naivt. ALLA kan inte få allt. Det är ju väldigt tydligt när vi tittar på äldre så kallad cykelinfrastruktur, då har verkligen inte ALLA fått allt – och får det fortfarande inte. Staden fullföljer nu sin beslutade Framkomlighetsstrategi, som är mycket tydlig ang vilka trafikslag som skall prioriteras i stadens transportsystem. Staden följer vidare sitt beslutade Trafiksäkerhetsprogram – minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken – det dör människor på denna gc-bana. Och sist men inte minst följer staden såväl sin egen som regionens cykelplan. Jag tycker det är bra att staden fullföljer sina politisk fattade beslut.


Anders Andersson

Det rimliga är väl att Moderaterna lägger fram sin lösning till hur man både kan förbättra cykelinfrastrukturen och behåller bilfilen, så kan man sen föra en vettig diskussion istället för att slå varandra i huvudet.
Stadens tjänstemän verkar inte ha hittat någon lösning, men de kan naturligtvis ha förbisett något.


Johan

Intressant vinkel på nyheten, de hittar en upprörd resenär som visar sig vara kollektivresenär, vars körfält ska bli bredare som jag förstår det? Det hade varit roligt om de intervjuat några tour de france-pendlare från Nacka, en del av dem är nog moderater.