Motormännen, inte imponerad


 


DN 2013-04-17

Är det verkligen cyklisters regelöverträdelser ni ska fokusera på och är receptet utbildning i skolan? Har ni inte fullt upp med era egna medlemmars och andra ”motormäns” regelöverträdelser och de miljö- och trafiksäkerhetsproblem de skapar? Beteenden och överträdelser som är ett avsevärt större trafiksäkerhetsproblem än vad cyklisters rödljuscyklande är. Se här ett axplock från polisens övervakningskampanj ang. aggressiv körning från förra året i Stockholms län:

Sammanlagt rapporterades 974 st för trafikbrott under veckan

  • 548 st som körde för fort
  • 103 st som kört körförbudsbelagt fordon
  • 26 st för att ha haft för kort avstånd till framförvarande bil
  • 193 st för olovlig körning
  • 148 st för att ha kört bil påverkade av alkohol eller narkotika
  • 60 st för att ha kört bil utan säkerhetsbälte
  • 80 st cyklister har cyklat mot rött

Så Motormännen, vad är receptet för dessa fordonsförares regelöverträdelser? Mer trafikutbildning i skolan? Det är ju också tydligt att innehav av körkort är inte någon större garanti för att uppnå någon högre regelefterlevnad, varken för bilister eller cyklister (ja, många cyklister har körkort!). Trafikverkets senaste nationella hastighetsmätningar visar ju att 54 procent kör konstant för fort, bland yrkesförare är det så många som 70 procent. Eller för att citera Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket: ”Det gäller nästan genomgående för yrkestrafik och tung trafik att man kör över hastighetsgränserna. Det är riktigt problematiskt både säkerhetsmässigt och miljömässigt”. Enligt beräkningar från Trafikverket skulle ca 150 liv per år sparas om vi alla höll hastighetsgränserna när vi kör bil. De som supit och knarkat och sedan kör bil är klart överrepresenterade i olycksstatistiken, antalet ökar och de är en stor fara för omgivningen/tredje man. De som kör utan körkort har ofta fått körkortet indraget för tidigare allvarlig trafikförseelse.

Vad skulle då ett minskat rödljuscyklande innebära vad gäller trafiksäkerhet och riksdagens mål att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken? Inte särskilt mycket är svaret för det är inget större trafiksäkerhetsproblem. Motormännen ger ju själva detta svar, men uppenbarligen utan att förstå det. Om nu så många cyklar mot rött som Motormännen påstår och det var ett stort trafiksäkerhetsproblem så skulle detta med all tydlighet återspeglas i olycksstatistiken. Det gör det inte. Men missförstå mig inte, det är ett problem att trafikanter inte respekterar och följer trafikreglerna. Det kan hanteras på olika sätt, knappast på det amatörmässiga sätt som Motormännen föreslår. Baserad på en studie som inte ens når upp till grundskolevivå och sedan försöker de dra slutsatser och presentera dessa som generaliserbar fakta. Det handlar snarare om att gå från ett regelverk och en infrastruktur som är starkt bilorienterad till ett regelverk och infrastruktur som är mer balanserad och anpassad för en modern stad där cykeltrafiken har en framträdande och viktig roll.

Tillåt mig ett konkret och tydligt exempel, grön våg för cykeltrafik på Götgatan. Sträckan motsvara mycket väl den sträcka och just den trafiksignal som Motormännen valde för sin så kallade studie, Sveavägen. En sträcka på 800 meter med 8 st trafiksignaler. Tidigare fanns en grön våg söderut programmerad för 41 km/t på denna sträcka vilket fick till följd att det blev återkommande start och stopp för cyklister (få klarar ju av att från stillastående komma upp i den hastigheten på cykel och hinna till nästa trafiksignal). Vid en trafiksignal, nästan en kopia på den trafiksignal som Motormännen valde i sin studie, som enbart reglerar ett övergångställe och inte korsande biltrafik var rödljuscyklandet upp i nästan 70 procent. Det var tidigare en av polisens favoritplatser att just övervaka cyklister.


Götgatan, vid Skatteskrapan. Signalreglerat övergångsställe. Bild: Google Maps


Sveavägen, vid Handelshögskolan. Platsen Motormännen valde för sin studie. Signalreglerat övergångsställe. Bild: Google Maps

Det som sedan hände var att Trafikkontoret programmerade om den gröna vågen till en hastighet av 20 km/t, dvs. en mer cykelanpassad hastighet. Rödljuscyklandet vid den tidigare nämnda trafiksignalen sjönk från 70 till 10 procent. Restiden på sträckan sjönk med 1 min 20 sek, så även för biltrafiken då det i rusningstid mycket sällan går att köra grön våg i 41 km/t. Vi ser här tydliga synergieffekter, färre som cyklar mor rött, kortare restid för cykel- och biltrafiken, jämnare hastighet och lägre utsläpp. Kanske skulle Motormännen kräva att utbildningsinsatserna ska riktas mot andra områden än skolan, exempelvis trafikplanerare, trafikingenjörer och så kallade ”signalister”? Här kan ni läsa mer om vad som kan göras för att bättre anpassa trafiksignaler till cykeltrafik.

Nu över till Motormännens så kallade studie som delar av media svalde med hull och hår, så mycket för reflekterande och kritiska journalister och redaktörer. Motormännen inleder texten om studien på sin hemsida med:

”Sex av tio cyklister kör mot rött i svenska storstäder. Det visar en undersökning som Motor har gjort. Samtidigt ökar andelen dödade och svårt skadade cyklister i trafiken.”
”Cykilister som susar fram i höga farter har ökat snabbt. inte minst i storstäderna. De flesta bilister i Stockholm, Göterborg och Malmö kan vittna om hur de nästan har krockat med en framfusig cyklist.”

Det är en text, slutsatser och påståenden som heter duga det. Det första jag fastnar för i artikeln ovan är ”väl valda trafikljus”. Det låter ju vetenskapligt och trovärdigt. Något som ger en samlad och korrekt bild av hur rödljuscyklandet ser ut i dessa städer. Så hur har då Motormännen genomfört studien, vilka platser har de valt ut för att som de gör dra så långtgående slutsatser? Över till deras hemsida igen där de presenterar studien: Här redovisar de att de har stått på en plats i varje stad, i Stockholm gjordes 300 observationer, i Göteborg 205 och i Malmö 200. Totalt 705 observationer. Känns detta seriöst och professionellt, att utifrån 705 observationer på endast 3 platser fördelade på tre städer komma med slutsatsen: ”Sex av tio cyklister kör mot rött i svenska storstäder”. Städer där det varje dygn genomförs 100 000-tals cykelresor.

Jag har själv genomfört ett antal studier ang. rödljuscyklande, då med en blandning av korsningstyper och trafiksignaler. Det har handlat om tusentals observationer och detta enbart i en stad. Medeltalet för rödljuscyklandet när man lägger samman dessa olika studier, korsningar, trafiksignaler och observationer hamnar runt 20 procent. Återigen så är det slående hur yrkestrafiken utmärker sig då cykelbudens rödljuscyklande är över 50 procent. Stora komplexa korsningar som exempelvis Norrtull, Skanstull och Hornstull har tämligen få som rödljuscyklar. Mindre, överblickbara, korsningar och friliggande, signalreglerade, övergångsställen har högre andel rödljuscyklande. Här kan ni läsa vad cyklistern själva tycker om trafiksignaler.


Rödljuscykling i Stockholm

Kan inte låta bli att undra vad allt detta handlar om. Att Motormännen återkommande gör dessa utspel och generaliseranden om cyklister. Gärna tillsammans med någon pratglad polisman som har lika dålig täckning för sitt generaliserande. Känner Motormännen sig så utsatta och ifrågasatta att de måste utmåla cyklister som ”fiende nr 1”? Uppenbarligen och dessvärre, innan vi har en bättre och acceptabel infrastruktur för cykeltrafik, får vi väl räkna med att Motormännen och vissa polismän fortsätter att peka ut och i kör stå och sjunga och generalisera om cyklister på mycket lösa grunder.

På ett personligt plan blir jag mycket illa berörd av Motormännens agerande. Under mina år som cykelplanerar har jag utrett flertalet av dödsolyckorna mellan högersvängande lastbilsförare och cyklister i Stockholm under 2000-talet. I nästan samtliga fall har dessa cyklister följt trafikreglerna, bl.a. stannat för rött och placerats sig där reglerna föreskriver. Straffet för att följa reglerna blev döden. De hade sannolikt levt om det cyklat mot rött. Dessa olyckor är fruktansvärda tragedier där föräldrar mist en dotter, barn förlorat sin mamma, en make sin hustru och en lastbilsförare som bär med sig denna tragedi för resten av sitt liv. Olyckorna, genomgångar av olycksplatser, av fordonen, av vittnesuppgifter och samtal med anhöriga har påverkat mig djupt. Att då i detta sammanhang ta del av Motormännens undermålig fakta, påståenden och närmast raljerande över cyklister gör mig minst sagt upprörd och arg.

Maria Spetz, VD på Motormännen, jag tycker du och din organisation kan visa dessa människor större hänsyn och respekt genom att föra en professionell och seriös diskussion ang. cykeltrafik.

 

Relaterade inlägg:

I väntan på grönt:





 

Antal kommentarer: 48

Gbgcyklaren

Bra inlägg. Motormännens siffror lät lite väl märkliga. Har helt annan uppfattning om antalet som cyklar mot rött. Det varierar nog kraftigt mellan olika korsningar.
Kan även här tipsa om min senaste cykelfilm på min blogg. Den visar exempel att när cyklister cyklar för grönt ljus, så kan det för bilister se ut som rött ljus. Det händer mig nästan dagligen. Och ibland händer det att bilister tutar på mig.
http://gbgcyklaren.com/2013/april/film-gront-ljus-for-cyklister-kan-se-ut-som-rott-for-bilister.html


Krister Isaksson

Gbgcyklaren, tack och jag hade redan läst ditt seriösa och välarbetade inlägg/film vilket jag ju borde ha länkat till i inlägget. Nu är det gjort!


Elin

Tack Krister.
Det är hög tid för en seriös debatt och samverkan för att ta itu med de verkliga problemen, istället för polarisering och häxjakt.
Och hade Motormännen gjort en djupare analys av sin undersökning av dessa tre trafikljus hade de förmodligen kommit fram till ganska intressanta saker. Just de saker du nämner ovan.


stisse

Herregud vilket imponerande stycke text, tack för lektionen! 🙂


Krister Isaksson

Elin, tack! Ja jag önskar också att nivån kunde lyftas. Vi får hoppas det…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Regionala cykelstråk – jag tror det när jag ser det


 

Jag skrev ju ett inlägg den 27/3 (SHOW ME THE MONEY!) där jag efterlyst att länets kommunalråd borde jubla och i kör efterfråga och genomföra cykelsatsningar i länet sett till de samhällsekonomiska vinsterna.

Så kom då en reaktion. På lördagens Stockholmsdebatt i DN har ett antal moderata kommunalråd i Stockholms län skrivit om vikten av en väl fungerande regional cykelinfrastruktur. Tycker dock att deras skönskrivning av verkligheten ger en besk smak i munnen. ”Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister och präglas på samma sätt som väg- och spårinfrastrukturen av eftersatta nyinvesteringar.” De skrev: ”… på sina håll väsentliga brister och präglas på samma sätt som väg- och spårinfrastruktur av eftersatta nyinvesteringar.” Nej, cykelinfrastrukturen präglas inte på samma sätt som väg- och spårinfrastrukturen av eftersatta nyinvesteringar. Den präglas av helt uteblivna investeringar, det är en avsevärd skillnad! Som jag visade i inlägget 99 procent är useltfinns överhuvudtaget inte stora delar av dessa stråk och de som finns är av minst sagt låg standard. 1 procent, endast 1 procent, uppfyller en grundläggande standard. Det råder verkligen inte motsvarande låga standard på varken väg- eller spårinfrastrukturen.

Kan inte låta bli att undra varför de skriver så här? Är det för att de inte har bättre kunskap om förhållandena för cykeltrafik i länet och deras egna kommuner? Kanske, men jag tror att de skriver så här för att i framtiden ha möjligheten att ducka från framtida krav och åtaganden på cykelområdet med hänvisning till att de har ansvar för helheten, att kompromisser och avvägningar mellan trafikslagen är nödvändiga. De ger sken av att systemen är jämställda när det i själva verket är så att cykelskulden är enorm och det kommer ta decennier innan det finns jämställda trafiksystem. Genom att framställa det som det vore jämställda trafiksystem kan de till stora delar fortsätta så som de gjort tidigare.

Se på kartan nedan, hur många år och miljarder tror ni det behövs för att bygga bort de röda strecken som är saknade länkar alternativt där cykling sker i blandtrafik?


Regionala cykelstråk. Rött är saknade länkar och cykling i blandtrafik, heldragna svarta linjer är befintliga regionala cykelstråk där 1 procent uppnår grundläggande standard. Bild: Regional cykelplan för Stockholms län

På dessa stråk finns det alltid bilförbindelser, ofta med god standard. Det finns ofta kollektivtrafik, även den många gånger med god standard. Talet om cykelförbindelser på Perstorpsvägen och Flatenvägen i debattartikeln blir nästan larviga i det sammanhanget. Och det är bara investeringar i Stockholm som nämns i texten, vilka investeringar gör de andra kommunerna? När ser vi en vettig cykelförbindelse till Saltsjöbaden eller till Tyresö? Och Kista, när ser inblandade kommuner till att det på ett vettigt sätt går att cykla till och från detta stora arbetsplatsområde? Sist men inte minst ska vi inte glömma att det är bara moderata kommunalråd i 12 av länets 26 kommuner som skriver debattartikeln, vad hände med övriga?

Jag tror på detta när jag ser beslut om omfattande cykelinvesteringar, eller Show ME the money!

Under tiden kan vi väl ta en rundtur på dessa regionala cykelstråk så får ni en uppfattning hur det många gånger är. Många av bilderna är från de aktuella kommunalrådens kommuner:

 




























Detta var ett litet urval hur förhållandena är på de regionala cykelstråken i dag.

1 procent uppfyller en grundläggande standard…

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 24

Christine Sisell

Det är verkligen inte lätt att vara cyklist!! Bilderna talar för sig själv.


Krister Isaksson

Christine, nej verkligen inte, gäller att ha tjockt och hårt pannben! 😉


Cornelis Harders

Rätt skrämande att se att det finns ett antal helt nyanlagda situationer på dina bilder. Att man gjorde fel för 10-20-30 år sedan kan man ha vis förståelse för, men att man fortfarande gör liknande grova fel i planering och byggandet är skrämmande. Och tyvärr har detta nog inte så mycket med den politiska viljan att göra. Det beror helt och hållet på den enskilda trafikplanerarens okunskap eller oförmåga att tänka cykel när det ritas eller byggs.


Martin H

Var ute igår och cyklade mot Tyresö från Stockholm. Före år grävde de upp den gamla väg mellan Älta och Tyresö (cyklisterna dirgiredas om genom en begravningsplats men någon glömde skyltar). Nu har de öppnat den nya lösning! En påfart / avfart till motorvägen, två rondeller, och värst en cykelbana som går vid sidan om. Cykelbanan har ingen uppfart koppling till vägen, det går upp övanpå vägen så att man måste trampa hårdare, släpper ut cyklisten på en oreglerade övergångställe där man ska hoppa av cykeln och leda över och sedan slutar bara, mitt i ingenstans. För att få plats med allt detta har de smalat till vägen runt rondellen som kommer att leda till cyklisterna som väljer vägen blir klämde.
Mindre vägar som dessa har alltid varit en bra alternativ till cykelbanan. Men lägger man till en dålig lösning för cykeln blir det en konflikt punkt istället.
Jag har funderat på det här länge men är det här inte diskriminering? Diskriminering mot folk som välja att inte köra bil?


Krister Isaksson

Cornelis, ja visst är det skrämmande. Inte är omtanke om cykeltrafik och kompetens vad gäller cykel en dussinvara. Nu är det ju inte särskilt svårt, man behöver ju bara tänka så här: Skulle jag ställa en stolpe mitt i körbanan? NEJ skulle i stort sett alla som arbetar med dessa frågor svar, varför är det då ok att ställa en stolpe i cykelbanan, där en sk oskyddad trafikant färdas? Ja svaret blir väl att man helt enkelt inte bryr sig. Man gör, omedvetet eller medvetet, en värdering av trafikanslag: här färdas ”leksakstrafikanter” som inte behöver eller är värda samma omsorg vad gäller utformning, framkomlighet och säkerhet. Se bara på förlängningen där tvärbanan drar fram, vem kan och vill cykla där. Här visar ju SL, kommunerna och inblandade konsulter väldigt tydligt vilka man planerar och utformar för och vilka man skiter i. Eller Förbifarten där man MEDVETET utgår från en 40-årig gammal standard när man planerar nytt.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

VTI sågar cyklingsutredningen

VTI sågar cyklingsutredningen


VTI har lämnat sitt remissvarcyklingsutredningen. Utredningens direktiv har varit att se över de regler som påverkar förutsättningarna för cykling och översynen ska syfta till förslag för att öka cyklingen och göra den säkrare, öka trafiksäkerheten för cyklister och öka trafiksäkerheten för gående i förhållande till cyklister. I första hand ska de bestämmelser som reglerar planering och utformning av trafikmiljön samt trafikreglerna för cyklister ses över.

Så här skriver bl.a. VTI i sitt remissvar:

”En stor brist är dock att de förslag som utredningen mynnat ut i saknar sådant som faktiskt skulle kunna leda till en ökad cykling och ökad trafiksäkerhet för cyklister. De förväntningar som byggs upp vid läsning av bakgrundsbeskrivningen införlivas tyvärr inte i utredningens slutgiltiga förslag. Man kan även konstatera att förslagen inte står i relation till hur akut situationen är i många av våra större städer.”

”Utredningens slutsats är att det inte är regeländringar som behövs utan i stället incitament för att lagstiftningen ska tillämpas så att cyklingens intressen tillgodoses. Det må vara sant att det i lagstiftningen inte finns hinder för att främja cykeltrafiken. Å andra sidan finns det heller inte i lagstiftningen sådant som ger incitament för en omfördelning av resurser till satsningar som gynnar en positiv utveckling av cykeltrafiken. Cyklandet får inte ens den andel av budgeten som färdmedelsandelarna motiverar trots att man är väl medveten om att i länder med hög cykelfrekvens har ”stora investeringar gjorts i cykelinfrastrukturen (sid 235).”

”I Nederländerna satsas €25 per person och år på satsningar för cykeltrafiken, varav 97 % på infrastruktur och detta trots att det är ett land där mycket av cykelinfrastrukturen redan finns på plats. I det perspektivet har Sverige en lång väg att gå. Den uppskattning på 800-1000 miljoner kronor som utredaren nämner behövs för satsningar på åtgärder för cykling under den närmast tiden (sid 25), är kraftigt underskattad om man verkligen vill nå resultat. Detta är också betydligt mindre än dåvarande Vägverkets uppskattning i ett regeringsuppdrag 2007. Här pekade man på ett investeringsbehov på runt 8 000 miljoner.”

Så här kommenterar VTI förslaget att cyklister måste använda cykelbana om sådan finns:

”VTI håller inte med om slutsatsen att det främst är bredare cyklar eller cyklar utrustade med cykelkärra eller sidovagn som har stort behov av att färdas på körbanan. Det finns heller inte, som vi ser det, tillräckligt underlag för att det skulle ha någon större betydelse för cyklisters framkomlighet och säkerhet. Istället borde det vara fordonens hastighet som bestämmer separeringen, dvs. snabba cyklister borde tillåtas att använda körbanan.”

”Måhända hade utredningen kommit till en annan slutsats om inte cykling som idrottsutövning avgränsats från arbetet (sid 147). Cykelpendling ses ofta som ett sätt att kombinera en nyttoresa med motion och därav en hög hastighet med risk för att utsätta långsammare cyklister och fotgängare för fara.”

Detta är ju ytterst oroande och allvarligt. VTI och deras handläggare är ju inte vilka som helst utan de besitter en stor kompetens och erfarenhet på området. Här dömer de då ut stora delar av utredningens förslag och menar att i stort sett inget av dem kommer att leda till ett ökat och säkert cyklande. Jag har ju i tidigare inlägg haft liknande invändningar mot utredningen och dess förslag. Så då kan vi konstatera att stora resurser och tid har lagts ner på denna utredning, år har gått till spillo och vi står i stort sett kvar och spinner med hjulen på samma plats. Vi får sätta vårt hopp till att infrastrukturministern och regeringen har kraften, viljan och modet att skrota delar av denna utredning och skyndsamt tillsätta kunskap och kompetens för att verkligen ta fram förslag som leder till ett ökat och säkert cyklande.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 17

Andreas

Delar deras uppfattning i mycket. Utredningen hade föresatser men dessa lyckades man inte konvertera till förslag/actions i själva arbetet. Den är misslyckad och det känns som ett beställningsjobb från politikerna.
De punkter som utredningen de facto presenterar som actions är ju rätt marginella och hjälper inte den stora massan som cyklar och stöttar ej heller cyklandet som framkomlighetsverktyg.
Det är nedslående.


Krister Isaksson

Andreas, ja det är verkligen nedslående. Det var stora förhoppningar när denna utredning påbörjades, den första i sitt slag i Sverige, och det bidde ingenting…


Björn

Bra skrivet av VTI. Lite positivt förvånad. Hoppas att regeringen lyssnar.
Tror att det finns ett ganska stort stöd för stora förändringar för att underlätta och öka cykeltrafiken även från regering och politiska partier i stort. Men den stora bromsklossen är trafikverket och det bilindustriella komplexet (åkerinäring, etc etc). Tror tyvärr att Trafikverket inte skulle veta vad man skulle göra om man fick en stor påse pengar till cykelförbättrande åtgärder.
Man har inte kompentens eller vilja.
Regering och t.ex. Stockholms kommun skulle göra som Boris i London och tillsätta en ”Cycling Czar” med verkliga befogenheter.


Krister Isaksson

Björn, VTI har några forskare som är mycket duktiga på cykel. Det är ju nu inte detsamma som att VTI skulle svara som de har gjort. Men här skriver alltså Generaldirektören under ett remissvar som är mycket kritiskt till kärnan i utredningen och det är det som gör det så allvarligt.
Visst finns det ett stort stöd för förändring, det blir ännu tydligare när man också läser andra remissvar till utredningen. Så det är uppenbart inte en utredning och utredare i samklang med sin omvärld.


Manne

en anledning till att utredningar skickas på remiss är ju just att få in synpunkter såväl positiva som negativa. Sen utifrån dessa kan man gå vidare och jag hoppas att cykelutredningen får svidande kritik och många bättre förslag kommer in så man kan gå vidare med dessa senare. Utredningen kan ,trots sina halvdana förslag, i bästa fall leda till att diskussionen kommer upp på bordet!
Dessutom är merparten av cykelinfrastrukturen en kommunal angelägenhet och där gäller det för oss cyklister att få våra politiker o tjänstemän på hemmaplan att agera. Där behövs inga utredningar utan bara annorlunda prioriteringar! (typ bygg lite bredare cykelbana eller kanske sätt upp belysning etc). Vi lyckades i skövde få tjänstemännen tänka om tex när det gällde en ny cykelbanas dragning. Det behövdes inte så mycket påtryckning.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Samma fruktansvärda olyckor i London


 

Nu har det hänt igen, en lastbilsförare har kört ihjäl en cyklist vid vänstersväng (vänstertrafik) rapporterar Daily Mail. Tyvärr inte första gången dessa tragiska olyckor sker och definitivt inte sista gången detta kommer att ske, varken i London eller i Sverige. Enligt Transport for London (TRL) utgör lastbilstrafiken 5 procent av den totala trafiken i London men de är inblandade i hälften av dödsolyckor med cyklister. Förra året dog 14 cyklister i London.


Den ihjälkörda kvinnans cykel

Reaktionen på olyckan är dock inte den vi alltid är vana vid här hemma i Sverige och Stockholm. Londons borgmästare går nu ut och vill förbjuda lastbilar som inte utrustade med särskild säkerhetsutrustning för att bättre kunna undvika dessa olyckor. Mike Cavenett, från London Cycling Campaign, menar att detta trafiksäkerhetsproblem har högsta prioritet och att lastbilar ska ha sensorer och kameror för att hjälpa förarna. Lastbilsförarna ska även genomgång: ”cyclist awareness training”

 

Relaterade länkar:

Antal kommentarer: 5

ekstromenator

Intressant att det finns någon som tar problemet på allvar, med tanke på hur stort London är (12-15miljoner invånare) och olycksfrekvensen så borde lastbilsolyckorna vara vanligare i Stockholm (1,5miljoer invånare) utan samma synsätt växt hos myndighet ?


Krister Isaksson

ekstromenator, det ska bli spännande och följa utveckling i London och se om vi kan ta lärdom av något därifrån. Här hemma verkar det mer handla om att peka ut cyklisternas ansvar och skyldigheter, hur de ska bete sig, att Trafikverket ger försäkringsbolag pengar till att producera undermåliga studier och att sätta klistermärken på lastbilar. Under tiden blir människor ihjälkörda…


W1F1

Den här filmsnutten tydliggör problematiken.
http://youtu.be/wzL0Kyk4m-8


Tor Sandqvist

W1F1: Oj! Det där är ju inte en blind punkt, det är en hel jäkla blind fil!


Krister Isaksson

W1F1 och Tor, Ja det är så här illa, det är siktproblem framåt, åt sidorna och bakåt. Och dessa fordon färdas på våra gator, i våra städer, i våra bostadsområden osv. Och här hemma är mycket av resonemanget att det är trafikanterna UTANFÖR fordonen som ska förstå hur dålig sikten är och ta ett stort ansvar och agera för att olyckor ska undvikas. Så oavsett om du är tre år eller hundratre, om du har någon som helst erfarenhet av att köra bil eller av dessa fordon, så faller det på dig att agera och undvika olyckan. Eller så ska kommuner genom infrastruktur försöka ”bygga” bort brister som kan kopplas till fordonen. Snacka om att få frisedel att köra omkring med ett mordvapen…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Satsa på cykel = mindre bilköer


 

Företaget TomTom, leverantör av positionerings- och navigeringslösningar, här nu släppt sin årsrapport ”Congestion Index”. Rapporten analyserar trafiken i ett antal större städer i Europa och baseras på faktisk hastighetsdata – sex biljoner datamätningar – och jämför trafikflödet under 2012 med 2011. TomToms rapport visar även hur mycket extra tid svenska, nordiska och europeiska bilister tillbringar i trafiken och vilka tider och dagar som är värst respektive bäst.

Moskva var under 2012 den klart mest trafikdrabbade staden i Europa med ett index på 66 %, vilket innebär att restiderna var i genomsnitt 66 % längre jämfört med restiderna när trafiken flyter fritt, så kallad ”free flow”. Stockholm ska visst vara värst i Norden och kom totalt sett på tolfte plats.

En bilpendlande stockholmare som pendlar minst 30 minuter om dagen tillbringar 90 timmar extra i bilen om året på grund av att hon/han är en del av trafikträngseln. Stockholm var den tolfte mest trafikdrabbade staden i Europa under 2012 och värst i Norden. Restiderna i Stockholm var i genomsnitt 28 % längre jämfört med restiderna när trafiken flyter fritt och under rusningstrafik fördröjs varje restimma med 39 minuter.


Bara att bygga fler trafikleder om vi vill ha mer bilköer! Foto: Magnus Hallgren

Det är ju i detta läge som många börjar skrika och kräva åtgärder i form av nya trafikleder, nya vägar etc. Vi ser ju också att planeringen pågår för fullt med både Förbifart och Östlig förbindelse.

Själv tycker jag det är intressantare att dyka ner längre ner i ”Congestion Index” för att långt ner i listan, på platserna 48 och 49, hitta Köpenhamn respektive Amsterdam. Dessa städer har i genomsnitt 17 % längre restid under rusningstrafiken. 11 % lägre än Stockholm och vad som utmärker dessa två städer är att de är CYKELSTÄDER! Städerna har sedan lång tid tillbaka satsat och byggt ute en väl fungerande infrastruktur för cykeltrafik. Man har också höga resandeandelar när det gäller cykel.

Vi behöver inte ens gå utanför landets gränser för att finna ett ännu bättre resultat. Vi behöver bara titta på Malmö, Sveriges största och bästa cykelstad. Restiderna i Malmö var i genomsnitt endast 10 % längre jämfört med ”free flow” och under rusningstrafik fördröjs varje restimma med 9 minuter. Malmö var den 57:e mest trafikdrabbade staden i Europa – vilket gör Malmö till en av städerna med bäst trafiksituation i både Norden och Europa! Malmö har under en längre tid medvetet och konsekvent satsat på att skapa goda förhållanden för cykeltrafik. Cirka 30 procent av det totala resandet i Malmö sker med cykel och cirka 40 procent av alla arbetsresor i Malmö sker med cykel.

Så vill vi ha mindre bilköer, mindre utsläpp, bättre hälsa, satsa på samhällsekonomiskt lönsamma projekt, bättre stadsmiljö och stadsliv så har vi ju här svaret. Sen är investeringskostnaderna för att skapa en cykelstad en bråkdel av att bygga väginfrastruktur så vi får pengar över till annat – kanske lite bättre kollektivtrafik. Vi får inte heller glömma tidsaspekten, det går avsevärt fortare att bygga cykelinfrastruktur än det gör att bygga väginfrastruktur. Så imorgon kan vi ha en annan stad!


Det är trångt även på cykelbanorna i Stockholm! Bara att bygga fler och bygga ut befintliga!

 

 

 

Antal kommentarer: 15

Mr Focus

Du behöver mer fakta för att hävda att det just är cykelsatsningarna som minskar köerna. Det kan lika gärna vara för att det finns mycket mer väg i Köpenhamn och Amsterdam, att folk bor närmare jobbet, jobbar mer hemifrån etcetera. Jag tror du har rätt men det behöver underbyggas bättre.


Krister Isaksson

Mr Focus, det är inte lite du begär av en som bloggar på sin fritid! Visst har du en poäng att saker o ting kan behövas underbyggas bättre, gäller ju inte bara cykel utan även väginvesteringar som många gånger har tämligen svajiga beslutsunderlag. Det kan ju också vara så enkelt att finns utbudet, dvs cykelinfrastrukturen, så cyklas det mer, det är en större omflyttning från bil till cykel och det är därmed mindre bilköer!


Johannes Westlund

Det ser ut som många cyklande i alla fall inte är en nackdel i sammanhanget. Vad jag ser placerar sig inga utpräglade cykelstäder dåligt. Men exempelvis Göteborg placerar sig bra trots att det är en utpräglad bilstad med både dålig kollektivtrafik och låg andel cyklande.
Hur som helst var resultaten intressanta. Faktorer som jag trodde skulle ha större genomslag verkar vara av underordnad betydelse. Exempelvis täthet tycks inte spela in. Barcelona och Göteborg ligger nära varann trots radikalt olika täta strukturer. Inte heller invånarantal verkar ge en enkel förklaring. Topp 2 är väldigt stora städer, men Marseille och Stuttgart ligger inte långt efter trots sin relativa litenhet. Mer forskning behövs!


Krister Isaksson

Johannes, exakt, mer forskning behövs! Och detta kan nog inte kallas för forskning…


jome

om jag bilpendlar på 50 min inkl köer (35 km, 30 min free flow) så tar det kollektivt/med cykel ca 1 timma och en kvart. Det innebär att jag sparar ungefär 258 timmar per år på att ta bilen jämfört med att åka kollektivt eller cykla. dessutom slipper jag jävelvädret och kan spara den underbara cyklingen till bättre tillfällen, med kamrater på en öppen landsväg tex.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Krig är fred! Frihet är slaveri! Okunnighet är styrka!


 

DN skrev i går en artikel om att fartkamerorna i Södra länken måste plockas ner pga. att luften är så smutsig att kameralinserna blir smutsiga och förare kan inte identifieras. Detta är oroande av många anledningar:

1, Nu kommer hastigheterna öka i tunnlarna och konsekvenserna av olyckor bli värre. Det är ju så att många av oss bilister har svårt att respektera och följa den enkla trafikregeln  gällande hastighetsbegränsningar. Trafikverket och Polisen har därför tvingats till miljardinvesteringar genom att placera ut fartkameror runt om i landet samt skapa en administration för detta.  

2, Högre hastigheter innebär att utsläppen ökar = ännu sämre luft i tunnlarna och i anslutning till dessa.

3, Vad är det för miljö vi färdas i, vad är det för arbetsmiljö för de som arbetar med drift och underhåll i dessa tunnlar och vad blåser ut ur ventilationstornen?

Och sist men inte minst:

4, Förbifart Stockholm

” Förbifart Stockholm kommer att ha acceptabel tunnelluft” står det på Trafikverkets hemsida, vidare kan vi läsa ” Trafikverket kommer att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att tunnlarna i Förbifart Stockholm får acceptabel luftkvalitet.”

Är det någon som tror att de kommer lyckas?

Vad har då detta att göra med en cykelblogg? Allt hänger ju mer eller mindre ihop. Om vi ser till att idiotin inte segrar här kan vi ju faktiskt använda pengarna på ett klokare sätt. Till exempel att snabbt färdigställa de regionala cykelstråken. Dessa saknas ju till stora delar idag, de som finns är i uselt tillstånd och cykelåtgärder uppvisar en mycket stor potential och lönsamhet. Landshövdingen uttalade sig ju häromdagen i lokalnyheterna ABC om att det råder konkurrens mellan olika investeringar och att det är många saker som ska göras. Om vi då inte gör den absolut mest kostsamma investeringen blir det ju massor över till annat, kanske för samhället mer nyttiga investeringar…  

 

Relaterade länkar:

Tack Björn!

Antal kommentarer: 9

Mia

Jag ser utbyggd tunnelbana av hög kvalitet, kanske i en ringled, jag ser utbyggd tvärbana, fler direktbussar, cykel i kollektivtrafiken, ett väl utbyggt och väl utformat cykelvägnät i regionen o framförallt i StorStockholm. Aj då, det var visst bara en dröm… Men det var en fin o trevlig dröm om en bättre framtid. En dröm som går att förverkliga om vi vill.


Krister Isaksson

Mia, det var verkligen en fin dröm! Och visst går den att förverkliga om vi bara vill, det är ju inte en naturlag att det ska se ut och vara som det är idag. Det är ju beslut fattade och genomförda av människor, bara att fatta nya beslut och genomföra dessa!


ekstromenator

Har från säker källa hört att polisen kommer stå i södra länken med fartkamera i stället för dom som nu monterats ner, detta kommer inte förstås inte ersätta dom som tagits bort men kanske tillräckligt för att sänka farten till rimlig nivå ?


Krister Isaksson

ekstromenator, då får vi hoppas att det är automatiska kameror så inte personalen tvingas arbeta i denna miljö. Eller så kanske de sitter i ett fordon med recirkulation eller har en skyddsmask som denna: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/sa-har-overlever-du-som-cyklist.htm
Sen undrar jag hur frekvent denna övervakning kan och kommer att vara, polisen kan ju knappast ha de resurserna som krävs för att få bestående effekter. Men jag hoppas jag har fel!


ekstromenator

Det är väl tyvärr en del av de detaljer som återstår att lösa… Men det borde väl att gå att sätta upp en tillfällig fjärravläst kamera ?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in