Blogg

Mötet med världsstjärnor på SM i CX


I helgen var det SM och SWE-cup i cykelcross i Eksjö. Flera av Sveriges (och världens) bästa cyklister samlades för att göra upp på en utmanande bana. Yrande snö, stänkande lera och minusgrader – förutsättningarna var perfekta för tuffa tävlingar. Några snabba teasers: 1 – Jenny Rissveds sopade banan i damklassen. David Eriksson vann herrarnas elitklass. 2 – CK Barriär röjde som cheerleaders. 3 – Jag kom 9a och kommer leva på det länge! Jag vågade även äntligen ta en bild med Emma Johansson!

Damernas start under SM. Foto: Stefan Kollberg

SM lördag 12 november:

Pre-Race:

EKSJÖ! Vilken CX-arena! Varierande bana, glad speaker, öltält och värmade brasor för att nämna några fördelar. MEN jag hade ju kommit dit för att cykla, inte för att dricka öl och äta burgare i första hand… 🙂

Upptäckte snabbt att snön och isen satte en final-touch på banan. Jag ville byta till dubbdäck i en buske utan att nån såg? (det är förbjudet). Bara att gilla läget och bita ihop. Frågade alla snabbingar i CK Barriär om sista-minuten-tips. Värmde sedan upp genom att heja på dem och skrika sönder min röst. Perfekt uppladdning tills jag sedan råkade komma igång för sent med min egna fysiska uppvärmning.

Plötsligt ropade speakern ”fem minuter kvar tills damerna startar!”. Då var jag ute på banan och fick kasta mej över en åker till startfållan. Där stod redan alla andra damer på led och såg fokuserade ut. Dagens världsstjärnor Jenny Rissveds och Emma Johansson var INTE sena. De stod i första led och såg ut som galopphästar som skulle kasta sig iväg! DAMN – hur kunde jag faila? Jag fick snällt ställa mej längst bak och hann knappt få av mej mina fyra lager varma kläder.

The Race:

Startskottet gick och jag fick försöka armbåga mej fram. Det var svårt – vi var många tjejer! 25-30 stycken i elit och senior tillsammans. Roligt! Även roligt i banan var så publikvänlig och att många jag kände var där och hejade. Vi hoppade över barriärer, sprang i två trappor och halkade över skråiga partier. Ett varv försvann så snabbt att jag knappt hann tänka. Kände bara blodsmaken i munnen och fokuserade på att INTE HALKA. 

Ute på banans snabbare partier i skogen. Foto: Jonas Wiking.

Trodde att vi skulle köra fyra eller fem varv. Hör då att speakern ropar sex varv. Vilken rolig överraskning! NOT.

Snälla snälla Emma och Jenny, måste ni cykla så snabbt i fronten? Tänker jag.


En av de två trapporna på banan. Foto: Michael Strömgren.

Cyklade om några tjejer på första varvet och fick några på min rulle. Körde järnet på de snabba partierna som jag vet är till min fördel och försökte inte göra det svårt för mej på de mer tekniska delarna.


Ute på hal is/på skrå. Foto: Jonas Wiking.

Banan blev mer uppkörd för varje varv och jag tappar kraft och även min syn. Tunnelseende och matta ben – betyder att jag har tagit i för kung av fosterland. Precis som det ska vara :). Har speciellt bekymmer med att köra på skrå i leran. Tänker att : 1 – man kör bara SM en gång om året! Njut! 2 – ännu inte varvad, ännu inte varvad… 

SM – mästare i cheerleading? Foto: Olle Claesson

När jag kommer in på varvning får jag varje gång massa energi av publiken. CK Barriär som gick bananas med bjällrorna. Mamma som ropar att jag är stark. Några snälla kids som berömmer mina glasögon. Allt som jag kan lyssna på som inte är mina egna trötta tankar ger massor! Tack alla som stod ute på banan!


Jenny i ensam majestät i ledning .Foto: Michael Strömgren.

Plötsligt börjar kamerorna smattra mer frekvent omkring mig. Har jag gått upp i ledning?! (skoja bara!). Som jag misstänker hör jag även ”Heja Jenny!” ropas och i min ögonvrå ser jag hur någon snabbt och smidigt kommer upp bredvid mig. Jenny Rissveds kör om mej OCH HON HEJAR PÅ MEJ! Även det gav massa energi. Tack Jenny – hade jag haft krafter hade jag kastat slängkyssar efter dej!

The afterparty:

Jag fick köra fem varv istället för sex då Jenny passerade mej på mitt sista varv. Ändå passerade hon mållinjen ett par minuter före mej och kammade hem loppet framför Emma Johansson och Ida Erngren. You do the math – Jenny is a superstar och själv är jag en wannabe-cross-star som kom på nionde plats! Här finns alla resultat.

Jag är mycket glad eftersom:

– Jag hade inte kunnat cykla bättre. Jag drömde om att komma i topp-10. Mission completed. Kommer njuta av detta länge.
– Det var så himla roligt! Banan, arrangemanget, publiken. Tack Eksjö Cykelklubb för en fantastisk helg. Kanske låter det som en pina när jag beskriver mina rejs – men jag lovar – jag ler inombords trots the sufferface.
– CK Barriär visade under helgen vart skåpet ska stå som publik. Flera har hört av sig och tackat över den glädje och support som klubben sprider. Fantastiskt. Hoppas fler klubbar inspireras av oss!
– CK Barriär levde även rövare i Eksjö city under kvällen. På bowlingbanan och på stadshotellet. Ett SM ska firas!
– Jag vågade äntligen ta en bild med Emma Johansson!! PGA high on the race?! Tack Emma för pratstunden! Nästa år tar jag din rulle! MVH Starstrucked.
– Nu ska jag ta lite off-season innan det är dags för Malmöcrossen! (längtar redan! Det är som en drog, detta crossande).
– KUL att Therese (my hero från Rapha12hills), Katja och Elna med flera körde mot mej! Ni rockar tjejer!


Foto:
Jonas Wiking.


Nya benvärmartrenden ?! Foto: Michael Strömgren.

Jag har även fått många frågor gällande benvärmare. Jag hade nämlligen en benvärmare som hamnade på sniskan under SM. Den uppmärksamma läsare kan härleda det till min dåligt planerade uppvärmning.

För att svara på frågor jag fått: 1 – nej det är inte modernt att ha en benvärmare på sne, men nu kanske jag har satt en ny trend? 2 – nej jag led inte – frös inte alls under loppet! 3 – jo jag känner till att det finns säkerhetsnålar!

Antal kommentarer: 3

Klas

Grym helg helt klart!!


Tomas Nilsson

…dessutom är du en utmärkt berättare. Och det är ju det som är den verkliga behållningen från en cykeltävling, i varje fall några decennier efteråt, oavsett resultat. 🙂


Elna

Grattis till topp tio!!!

Det här var ju min första CX-tävling, lånade ihop lite tävlingsdugliga däck och skruvade loss skärmarna från min vinter/pendlar-hoj och hade hur kul som helst, det lär bli fler CX-tävlingar framöver, riktigt fin koncept. Kul att träffa dig också, hoppas det blir tillfälle snart igen!

(Du ser ut att vara hundra gånger mer badass än Emma på bilden, kan ha med avsaknaden av benvärmare att göra! 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Toppning inför mötet med världsstjärnor


I helgen sker årets mest spännande cykeltävling i Sverige – SM i Cykelcross i Eksjö. Det är något man inte vill missa eftersom: 1 – Jenny Rissveds och Emma Johansson ska battla mot varandra. 2 – Cykelcross är den mest publikvänliga formen av cykeltävling och ingen lämnar en tävling oberöd, vare sig åkare eller publik. 3 – Det kan även komma bli en tävlan i SNOWcross, med tanke på den tidiga vintern som verkar vara här för att stanna ett tag.

På skrå under SméCrossen, Foto Jonas Wiking, här finns massa fina bilder!

Undertecknad har under helgen gjort ett sista tappert försök att toppa formen genom att åka på turné på CX-pokalens gedigna utbud av tävlingar. SméCrossen i Eskilstuna i Lördags och CXGaloppen i Täby i söndags. Om man tidigare under säsongen gnällt över att vädret varit för vänligt mot oss crossåkare kan man hålla tyst nu. Inför båda tävlingarna har jag suttit i bilen innan och tänkt ”vad håller jag på med?! Varför utsätter jag mej för detta?!”. Termometern har visat minusgrader, leran har skvätt och snön öst ner. Ändå har jag frusit kanske sammanlagt tre minuter under helgen. Och haft kul under 2*40 min.

SméCrossen bjöd på en lerig bana med flera tekniska moment – sand och skråbackar uppför en skidbacke bland annat. Vi var ett tiotal tjejer som startade tillsammans och jag kom iväg väl i starten för att sedan tappa över barriäerna (som såg skyhöga ut). Kunde braaapa förbi ett par tjejer på de senare lättåkta partierna. Kom fram till sanden och kände mej så härligt belgiskt crossig när jag fick kasta upp cykeln på ryggen och kuta. Sladdade vidare och hade vittring på de tre topptjejerna i början men förlorade dem sedan i de branta backarna där jag inte kunde sitta kvar på cykeln (fegis, ville inte volta bakåt).

Fortsatte köra runt i något slags vakuum där jag inte kom ikapp toppen men lyckades även hålla resten av startfältet bakom mej. Hade ont i magen varje gång jag skulle upp för backarna. Visade publiken X antal gånger hur man INTE ska hoppa på en cykel i farten. Hann tänka ”satan vad långt ett varv är” många gånger. Rullade in i mål som fyra (bakom 1 – Ida Erngren , 2 – Louise Rundqvist, 3 – Clara Lundmark) och var high-on-life resten av eftermiddagen. Cross = endorfinkick 2.0.

Snöbollskrig i Täby, Foto: Robin Hedström

CX-galoppen i söndags tog oss cirka 200 mil norrupp i Sverige?! Ingen hade kunnat ana att snön skulle bli tävlingens största hinder. Oskar Ekman – världens bästa speaker (och nu även banläggare? Tillsammans med Ola Warrén) ville se cyklister kuta i sanden. Han fick istället se oss slira runt i snön. Det kändes lite som ett snöbollskrig från högstadiet).

Tyvärr var jag inte lika offensiv, som en tonåring under ett snöbollskrig bör vara, i starten av tävlingen. Jag cyklade som en påse nötter. Hade liksom tankarna uppe bland (snö)molnen och blev sen förbannad när jag var 5 sekunder för sent ute med att trycka på gasen och hamnade bakom typ fem tjejer som inte gick att cykla om på den hala och spåriga banan. Framför mej försvann de andra elitdamerna och de fick ännu mer försprång när jag blev påkörd vid barriärerna och trillade och tappade benvärmare samt nästan ett hjul.

Vid såna tillfällen, när tåget går, och man själv ligger i en snödriva och nästan tappat brallan (nåväl – benvärmaren – bild ovan) –  då vill man typ hoppa av banan och ringa hem till mamma och lipa ”DOM ANDRA TJEJERNA CYKLADE IFRÅN MEJ!”.

Foto: Johanna Warrén

Jag ringde aldrig hem. Jag blev istället förbannad på Oskar Ekman i ca 2 sekunder när han sa något i stil med ”Ingrid i elit ligger nu bakom ett gäng seniordamer…”. Sedan sa han ”men det spelar inte så stor roll, för alla är här för att köra hårt och bli trötta” – och då insåg jag hur fånig jag var som tjurade över att ha klantat till det i starten. Började skratta åt mej själv istället (och var inte heller arg på Oskar längre – han är ju en hjälte som står ute i snön och kommenterar åt oss galningar som samlats för att halka runt i snön). 

40 min CX är skitjobbigt och det är en tävling men jag gör det för att jag tycker det är så himla roligt. För att jag får sitta i bilen på vägen hem och berätta krigshistorier för mina kompisar och sen lägga mej på soffan hemma och vara jättenöjd. Den där poletten trillade åter igen ner i min skalle och jag bestämde mej för att HTFU och kötta in i mål.

Lyckades cykla om en del seniordamer men hade inte en chans att komma ikapp Ida och Louise som stormade fram i toppen. Banan blev slirigare och halare varv efter varv och det var faktiskt riktigt roligt. Så länge man är varm är det kul att köra på snö!

Och vet ni vad – jag kom på pallen för första gången i elitklass. Jag kom trea!

Det kan ses som en parantes eftersom vi bara var tre som startade i damelit. Det kan också ses som ett STORT STEG för en liten slitvarv som mej som kört en hel del tävlingar i år men aldrig kommit på pallen i nationella tävlingar (som CX-pokalen ändå är).

Jag väljer det sistnämnda. Jag är glad över att ha hittat till denna sporten och jag ska suga på karamellen in i helgen när det verkligen gäller. Jag kommer möta ungefär världens tuffaste motstånd. Men jag kommer ha världens bästa hejarklack på plats! I form av CK Barriär och delar av min familj. Det är svårslaget och jag längtar SÅ mycket till helgen!

Antal kommentarer: 3

Sandra

Din inställning är helt underbar bra jobbat och stort lycka till i helgen!


Klas

Full BRAAAP nu till helgen Ingrid!


Jonas l

braaapa måste vara säsongens bästa ord 🙂 Riktigt bra RR 😀

Tyvärr blir det inget SM för min del men i Malmö ska jag heja på dig!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Don´t try this at home


Ingen har kunnat undgå att undvika att den svenska hösten har påmint oss om att den är här. Torra vägar och kortkort är ett minne blott för cyklister för säsongen. Jag får dagligen frågor på jobbet i stil med om jag ”verkligen pendlar hela året? När det regnar med?! Har du dubb när det är kallt då eller?”. Svaren brukar lyda ja, ja, ja.

Därför var det upp till bevis i början av veckan. Måste helt enkelt dyka upp framför kaffebryggaren på jobbet på morgonen med rosiga kinder och se lite härjad ut och visa att – nej inte ens snöblandat underfryst regn can bring me down.

Jag har pendlat hela veckan. Jag har även lyckats med följande bedrifter under loppet av ca 24 h.

– Punkterat på pendlarhoj i spöregn efter ett spinningpass. Dvs när jag ännu eftersvettades samt givetvis inte hade någon extra slang eller lust till att fixa punka med mej. Fick därför snällt promenera ett par kilometer med tung cykel och tunga ben…

– Kommit till jobbet med blöta underkläder… Jag bar full Gore-Tex mundering samt fodrade vintercykelskor genom snömodd. Pansarsäkert! Jo – om det inte vore för att jag hade ett stort hål bak i rumpan på brallorna. Även ett litet hål kan skapa mycket blöta smärta på cirka 30 min cykel trots att resten av kläderna håller…

– Kommit till jobbet med stelfrusna fingrar… trots att jag tömt GripGrabs lager på deras ”Arctic”-sortiment på handskar och skoskydd. (Fantastiska grejer – jag bara älskar att GripGrab gör bra produkter som gör att man typ VILL att det ska vara dåligt väder så att man får använda dem). Kruxet var ju bara att jag hade jackans ärm på insidan av handskarna = snömodd kunde leta sig in till mitt bara skinn på det viset…

– Raderade mitt pass som jag ÄNTLIGEN kunde kalla ”Rule #9” på strava från min Garmin. Även pga stelfrusna fingrar. BITTERT (MVH Control&Strava-freak).

Jag är lite som tunnelbanetrafiken i Stockholm. Den failar också alltid och glömmer bort hur miserabel svensk höst kan vara år efter år.

Det är trots allt så himla värt att pendla. Till exempel för att hjärtat mår bättre. Och för att man bygger en stark grund för att tävla i CX (bild ovan, tack Jeppman), vilket jag tycker är det roligaste som finns (jag vet att jag upprepar detta påstående men kan inte låta bli. Ni vet väl att det är rejs på Täby Galopp i helgen?).  

Jag ska bara hem och lära av mina misstag. Laga och packa med mej extra utrustning och använda denna rätt. Sen kommer hösten inte bli så farlig ändå. Och jag kan komma rödrosig och glad till jobbet varje morgon.

Antal kommentarer: 1

Peter Jansson

cykla till jobbet eller cykelpendla,var går gränsen?
Jag har 4 km enkel väg och cyklar året runt. Kallare än -25=bil
Pendlar jag eller cyklar jag bara till jobbet?
Peja.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det bästa av säsongen har inte skett ännu?


Jag har i dagarna fått skäll på grund av överanvändande av adjektiv som ”episkt”. Sådana ord får inte lov att användas ännu eftersom att det bästa på säsongen, enligt utsago, ännu inte skett.

Källorna till detta är CX-cyklister som antagligen inte tycker att hösten varit tillräckligt hård mot oss än? De vill antagligen ha mer regn, lera och tid för att rengöra grisiga cyklar?

Jag var inte en CX-cyklist i sinnet när jag kände regnet slå mot kinderna på vägen till träningen imorse, kan erkänna det. Jag ville bara åka tillbaka hem till sängen och lägga mej!

Men det bästa på säsongen har som sagt ännu kanske inte skett? Och det är därför som jag ännu tränar på.

Den 3-4 december anordnar CK Barriär Malmöcrossen. Det är en del av SWE-cup i CX! Här finns event på Facebook, och här finns inspiration från förra året.

Med tanke på hur mycket bra åkning och glädje som CK Barriärs event (och åkare) brukar sprida tror jag att det kommer bli en riktigt bra cykelhelg!
Perfekt sett att fira en adventshelg på?!

Detta event, tillsammans med SM i cyclocross om två veckor och cup-avslutning i januari i Motala (?!) ger som sagt full anledning till att tro att det bästa på säsongen faktiskt ligger framför oss! Och jag ska försöka le när jag cyklar i skitväder framöver… 🙂

Foto: David S Bragmark


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Årets tävling – Stockholm Cyclocross!


Det var fest på Stora Skuggan i lördags! Under Stockholm Cyclocross UCI catC2 – och allt som skapar ett bra race fanns där – cyklister taggade till tusen, en fantastisk publik och härlig stämning i luften. Jag tycker att det var årets bästa tävling – både efter att ha ställt upp och tävlat och fått till en prestation jag är mäkta nöjd med, samt efter att ha spenderat hela dagen på tävlingsområdet.

Började dagen med att heja fram mina lagkamrater i CK Barriär, tävlandes i herrar A. Alltid lika kul att se dem och övriga snubbar kriga ute på banan. Kunde snabbt se banans mest sugande delar genom att tyda the sufferfaces på åkarna – det var de backar som ligger i närheten av amfibietearen och vallarna på Stora Skuggan.

Jag skrek och tjoade för att få in hjältarna i mål och för att hålla uppe värmen. Fick sådär lagom mycket ångest timmen innan min egen start – efter att ha sett hur trött man lätt blir på 40 min (!) cyclocross.

Körde något rek-varv och blev skiträdd för de där backarna – trodde att jag aldrig skulle kunna ta mej upp för dem. Stack och drack kaffe och värmde mej och försökte jaga bort all oro. Snabbt blev klockan 13.00 och plötsligt stod jag på startlinjen, tillsammans med Emma Johansson, Ida Jansson och elva andra starka tjejer.

Hann inte riktigt bli svinnervös då, för när speakern Oskar Ekman ropade upp mitt namn till start ekade applåderna över hela fältet ?! CK Barriär, goda vänner, folk från SthlmCX med flera fanns på plats och gav sin fulla support. Jag blev helt paff och började nästan skratta.

När starten gick var det dock slut på skrattet och jag fick bita i för att hänga med. Pulsen accelererade snabbt upp till max ++. Emma stack tidigt, något som jag inte kunde se eftersom jag, ehh.. avvaktade längre bak i leden.

Hamnade med en tre-fyra tjejer och fokuserade på att inte släppa hjul framför mig. Det blir så mycket enklare psykiskt bara man har en rygg att fästa blicken på. Fast jag tappade snabbt synen, fick tunnelseende. Hörde folk heja och skrika men var så fokuserad på att inte strula till det över banans tekniska delar att jag inte hann se vilka jag hade omkring mig.  

Foto: Kajsa Eneroth

Som befarat blev det struligt när vi kom till den branta Post-Nord backen. Louise Rundqvist hade problem med materialet och trillade cirka 2 meter framför mej. Rackarns – jag fick hoppa av och kuta – något jag alltid tappar fart på pga allmänt osmidig på cykeln.

Foto: Jesper ”Jeppman” Andersson

Hade plötsligt fler damer bakom mig än vad jag hade kunnat ana – men ett varv (av sex) in i ett cx-lopp är typ = 0. Vad som helst kan hända. Igen var jag så tacksam då killarna från CK Barriär var där och lugnade mej till att inte stressa ihjäl mej samt att kriga på rätt tillfällen. Och hela tiden hade jag support från alla möjliga håll på den 2,8 km långa banan. Ibland kändes det som om att det inte var jag som trampade – det var folk som hejade fram mej!

Jag och Jenny Eliasson från Norberg CK battlade mot varandra större delen av loppet. Tack Jenny för en bra fight! Att köra mot henne fick de sista varven att försvinna snabbt och plötsligt var vi inne på sista varvet.

Foto: Jesper ”Jeppman” Andersson

Då märkte jag att det fanns power kvar i benen för att dra ifrån + att mina supportrar gick bananas och skrek så att jag blev full i skratt. Höll på att koka över av stressen att ha övertag + glädjen av att höra hur många som skrek mitt namn.

Foto: Kajsa Eneroth

Jag fumlade till det i den attans Post-Nord backen på sista varvet och fick kuta med cykeln. Trodde att Jenny skulle kunna dra ikapp, men det gjorde hon faktiskt inte. Och jag kom in som 7a i mål! Jag blev dessutom aldrig varvad av Emma Johansson som jag befarat innan!

Det här var årets race för min del. Det var 40 minuter av krig men ändå så mycket glädje då alla bitar stämde för mej – benen, skallen, banan, materialet och inte minst HEJARKLACKEN! Känns som jag flinat som ett fån konstant i två dygn sedan loppet. Även Emma Johansson skrev på Twitter att det var ett bra rejs, jag kan inte vara helt fel ute.. :). Tack Cykloteket RT för ett bra arrangemang!

Varm i hjärtat av alla som tog sig ut på banan för att heja och som hört av sig efteråt med snälla ord och bilder som ni tagit. Det beskriver på många sätt och vis varför jag cyklar – för att jag får köra mej trött och glad och på köpet får känna en otrolig gemenskap. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra tjejer samtidigt! 

Igår körde jag även UppsalaCrossen – vilket var ett äventyr på andra sätt och vis. Körde en faceplant och skrapade upp delar av kroppen och hatade att cykla halvvägs in i loppet. Men bara en stund! Nu ska jag ladda batterierna –  fortsätta glädjas över helgen, åka till Belgien nästa helg och hämta inspiration och sedan tagga till SM i Eksjö! Hoppas vi ses!

(de foton som inte är taggade är tagna av David Bragmark – tack!)

Antal kommentarer: 6

Klas

BRAAAP BRAAAP BRAAAP!


Pelle

Tack för inspirerande läsning!!


Katja

Bäst, du är en krigare 😀


Martin

Kul, bra trampat!! Gött med power i benen 🙂


Martin

Kul, bra trampat!! Gött med power i benen 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Ta en selfie med Emma Johansson ?


Imorgon är det Stockholm Cyclocross på Stora Skuggan i norra delen av staden. Här finns info! Det är en UCI kategori C2 tävling och det är superhäftigt! Emma Johansson och Ida Jansson – som båda är prO:s som tagit OS- och VM-medaljer kommer ställa upp, precis som en hel del andra grymma cyklister och lilla jag! Det är ett utmärkt tillfälle att få se oss cyklister – proffs som amatörer – sladda runt i leran, springa med cyklarna i trappor, smutsa ner oss osv. Jag hoppas att många kommer och kollar!

Fjärilarna lever rövare i min mage och tankarna snurrar i skallen. Till exempel;

– HURRA att Stockholm har en UCI-tävling ganska centralt i stan. Hoppas att ryktet sprider sig så att folk får upp ögonen och blir intresserade av cykel och CX. Då menar jag inte såna som redan cyklar – som du som läser detta. Utan gemene man som helg-promenerar i höst-Stockholm.

– Det är i få sporter – som i cykel – som proffs och amatörer får mötas och tävla mot varandra. Detta är ju bra eftersom såna wannabes som mej får chansen att försöka ta hjul (eh 100 m??) på de som VET vad de sysslar med. Men å andra sidan är det trist eftersom det, speciellt på damsidan, är få som håller på. Finns många grymma svenska tjejer som kör på hög nivå och en del som kör nationellt, typ som jag. Men däremellan är det tunt. Tänk om det kunde finnas A, B och C-klasser som herrarna har. Vad häftigt det vore…

Jag tänker på det och försöker jobba för förändring typ varje dag. Det är bland annat därför jag ställer upp imorgon. Jag kommer bli avhängd när flera 100 personer kollar på. Men jag kommer ha kul! Gå därifrån och vara glad och allmänt hög på livet och fått ett bra träningspass. Det är vad som räknas! Hoppas kunna inspirera lite fler genom det.

– Jag kommer ha BÄSTA supporten på plats. CK Barriär (med Klas Nordentjell bla – bild ovan) – den skönaste CX-klubben i landet! Samt ett gäng polare som bakat till denna tillställning! Tack guys – ni vet hur ni får mej på bra humör.

– Det ska kanske regna imorgon. Banan kommer bli lerig och härlig – då kommer ingen kunna klaga på att det blir ett för ”helt och rent race”. OCH det kommer bli snygga bilder ;).

– Stor chans att jag blir varvad imorgon. Vi ska köra 45 min på en bana som är cirka 2,5 km. Om jag inte blir varvad kommer jag fira i flera veckor!

– Det ska bli jättekul att kolla på alla herrar och ungdomar som rejsar. Jag ska packa ner flera bjälror och stövlar och varma kläder och kaffetermos för en lyckad heldag av CX.

– Vågar man ta en selfie med Emma Johansson vid start? Det hade kunnat bli en episk bild. Men det funkar inte eftersom att 1 – det är inte så respektfullt. Hon kommer vara nervös (?!). 2 – jag kommer vara nervös och antagligen skaka så att jag skulle tappa min telefon och krossa den. 3 – det finns inga fickor på den snygga skin-suit jag ska ha imorgon. Too bad ;).

Summa summarum – hoppas vi ses imorgon! Det blir fest! Fotokudos: Åsa Larsson.

Antal kommentarer: 1

Klas

Follow your inner mantra ”BRAAAAAP” så kommer det gå galant.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in