Lövhalka existerar inte


För majoriteten av landets kommuner och Trafikverket existerar inte lövhalka på cykelbanorna. De har nämligen valt att definiera löv som skräp. Och därmed behöver löven endast städas bort från cykelbanorna när de sista löven fallit från träden.

Vi som cyklar har nog en liten annan uppfattning och erfarenhet vad gäller löv på cykelbanorna. Även Statens väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har en annan uppfattning. VTI redovisar klart och tydligt att mängder av cykelolyckor har sin bakgrund i lövhalka:

– Det kan bli väldigt halt och allvarliga skador, effekten är densamma som vid ishalka, säger forskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Av alla cykelolyckor med personskador i oktober månad 2007 – 2012 berodde 11 procent på lövhalka.

Trafikoperatörerna av spårtrafik har även de en helt annan uppfattning om löv och vilka konsekvenser som kommer av dem – lövhalka!

Slutsatsen är glasklar – löv på cykelbanan innebär lövhalka och leder till olyckor där människor kommer till skada.

Men alltså inte glasklart för landets kommuner och Trafikverket som ju inte gör tillräckliga insatser. Vad landets väghållare gör genom att klassa löv som skräp och inte halka är att de lägger över allt ansvar på trafikanterna att hantera situationen. Vidare så talar de klart och tydligt om att nollvisionen omfattar inte cykeltrafiken.

Ett annat förhållningssätt som väghållarna kunde ha är ju att hantera löven som man hanterar is- och snöhalka. Att de helt enkelt åkte ut vid behov och sopade bort löven från cykelbanorna. Inte särskilt avancerat kan jag tycka men ändå sker det inte.

Vilka är det då som bestämmer över våra väghållare? Jo det är ju vi, genom våra folkvalda politiker. Så då kanske vi skulle ta och kräva en ändring av dem. Om de nu vill arbete för nollvisionen och för ett ökat och säkert cyklande…

Här följer några exempel på skräpiga cykelbanor, dock helt utan lövhalka…


Upp- /nersförsbacke och kurva. Sladdar nerför och slirar uppför. Men inte är det lövhalka inte!


Allt är inte bara lövskräp, även barrskräp finns det gott om på cykelbanorna! Men varken löv- eller barrhalka existerar!


Se vilken fin matta av lövskräp! Så mycket löv att det knappt går att se asfalten under. Men lövhalka är det definitivt inte!

Uppdaterad 2015-10-28:

Fick tips på twitter om att Nacka kommun regelbundet sopar bort löv från cykelbanor. Ställde frågan till kommunen om så var fallet och här är deras svar:

Bra där Nacka! Nu hoppas vi att fler följer detta goda exempel och skapar säker och bra framkomlighet för cykeltrafik. Lösningen finns och är enkel och billig.

Uppdaterad 2015-11-02:


Foto: Helena Sahlén Folke

Som om problemen med löv på cykelbanorna inte var nog. När gräset i parken ska bli fint och rensas från löven, vad gör vi då? Självklart blåser vi ut löven på cykelbanan. En lämplig plats att lägga skräp på. Genomfört av den Stadsdelsförvaltning som anser att cykeltrafik sker på nåder i stadens parker. Så då blir jag inte särskilt förvånad över att de även anser att cykelbanan är en lämplig uppsamlingsplats för parkens löv. Inte så vanligt att vi ser motsvarande på Rålambshovsledens körbanor. Det är skillnad på trafikant och trafikant.

Uppdaterad 2015-11-06:

Vi kan konstatera att staden fortsätter med den något märkliga metoden att blåsa rent gräset från löv och lägga löven på cykelbanorna. Som om det inte fanns något annat sätt. Vilket det ju självklart gör. Detta sätt är det enkla och billiga sättet – och där cyklar man ju bara…



Frågade stadens trafikborgarråd om detta är ett rimligt sätt att utföra arbetet på. Fick ett snabbt och positivt besked:

Så då får vi hoppas att borgarrådets mycket tydliga besked även når ut till ansvariga tjänstemän i förvaltningarna som uppenbarligen tycker detta är lämpliga arbetsmetoder.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 8

felix reychman

Tror bestämt vi, typ, bor grannar…
Så glad att jag slipper just de backarna…
Sånt här är faktiskt en av anledningarna till att jag helt enkelt slutar cykla när det blir för mörkt och kallt framåt oktober. Jag betraktar mig som en rätt van och generellt orädd cyklist. Jag har inga problem med skogen eller höga hastigheter, jag gillar när cykeln lättar i ett gupp i en nedförsbacke, men jag tycker ändå det är för otäckt att cykla från ungefär nu fram till mars/april.


Krister Isaksson

Felix, de backarna är utmanande under höst (löv) och vinter (snö/is). Särskilt när man som jag ofta har cykelkärra påkopplad. Och så ska inte vardagscyklingen vara. Det ska inte vara en extremsport, det ska vara tryggt och tillförlitligt – en sådan miljö som vi skapar för biltrafiken.


Mia

En annan sak, förutom halkan, som är läskig med alla löven är att man ser inte vad som finns under dem. Brunnslock, kanter, sprickor osv. Det blir lite som att cykla på chans, går det så går det.


Krister Isaksson

Mia, visst är det så. Hela färden blir genast mer osäker och otrygg. I en tid när nästan alla kommuner säger att de vill att fler ska cykla och de ska cykla säkert…


Björn Eriksson

Nästan lite komiskt, på svt:s vädersite hade de lövhalka som ämne, så jag mailade länken till den här sidan till den meteorolog som var ansvarig för dagen. 27/10 var det. sen om hon läste är en annan fråga.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Här vill mina cyklar bo och parkera!


 

Jag har ju tidigare skrivit om cykelplaneringen i exploateringsområdet Årstafältet här i Stockholm och att det ser lovande ut. Nu börjar vi se de första tecknen på att vi kanske går en ny morgondag tillmötes.

Nu handlar det om cykelparkering. Och en mycket genomtänkt och lovande sådan. Ett helt kvarter där vi ser att det planeras bra cykelparkeringar för både boende och besökare. På detaljplanespråk är det Valla 1 och kvarter C där Erik Wallin är byggherre. Här planeras väl utformade och dimensionerade cykelrum i entréplan till de olika fastigheterna. Rum som till och med är förbereda för att kunna rymma lastcyklar och cykelkärror. Cykelrummen finns i direkt anslutning till entréer och ger direkt access till kringliggande cykel- och gatunät och bostäderna. Parkeringstalet är 2,5 cyklar på 97 lägenheter vilket sammanlagt ger 242 platser. Alla dessa platser är inomhus i cykelrummen.

Utöver cykelparkeringar förbereds även utrymme för cykelverkstad/butik/café.

Här en planbild som visar var cykelparkeringarna och cykelverkstaden är lokaliserade:

Här är några gatuvyer och illustrationer över entréerna till cykelrummen:


Bilder från kvalitetsprogrammet för Valla 1 kv C

Cykelrum i entréplanet, dörrar som öppnas automatiskt. Dörrar tillräckligt breda för att klara lastcyklar, cykelkärror osv. Sedan en cykelverkstad runt hörnet. Det blir enkelt, tryggt och säkert att leva ett liv med cykel här.

Utöver cykelparkeringarna inomhus planeras korttids-/besöksparkeringar på gatumark. Dessa är utformade på sådant sätt att de enkelt kan utökas om behovet finns. Något jag är övertygad om kommer att behövas.

Så byggherrar, fastighetsägare, husarkitekter med flera, här har ni modellen för era fastigheter. Anta utmaningen och skapa ännu bättre lösningar och funktioner för cykelparkering i och vid era bostäder – se till att era kunder kan leva ett enkelt liv med cykeln.  Detta är framtiden ni ser. Och jag lovar er, betalningsviljan för detta finns – det går att göra affärer.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 3

Erik stigell

Fantastiskt kul med ett gott exempel i Stockholm. Borde utvärderas ordentligt så att det blir ännu bättre som exempel.


Jocke von Scheele

Det ska bli mycket intressant att se hur det funkar i praktiken med dessa cykelrum. Alla cykelförvaringar inomhus jag sett har nämligen drabbats av samma problem: de blir överfulla och blir mycket snabbt deponier, snarare än parkeringsytor. Anledningarna är framförallt två:
1. Det är för trångt. Cyklar tar mer plats än man tror, åtminstone om alla cyklar ska vara åtkomliga på ett sätt som gör att de inte trasslar ihop sig med varandra och det blir krångligt att använda dem.
2. Det är gratis. Det kan tyckas vara en konstig invändning, men om det inte kostar något att bara lämna sin cykel där, så kommer folk göra det. Man hade en cykel, men den var lite skruttig och man slutade använda den. Man kanske rentav har flyttat och orkade inte ta hand om cykeln, som ändå inte var värd så mycket.
Man kanske kan lösa det, som många hyresvärdar eller brf:er försöker, genom att ha rensningar då och då, men fortfarande kommer folk som har ett eller flera gamla cykellik behålla dem i cykelrummet, så länge det är enklare än att ta hand om dem.
Så för att dessa ska fungera krävs att de både är rymliga och att man jobbar väldigt aktivt på att hålla dem fräscha och ”igång”. Annars blir det cykelinfarkt och så står man där med ett oanvändbart cykelrum.


ekstromenator

Vi får hoppas att det även blir tvättplats där det går att tvätta cykeln inomhus, a & o för att hålla cykeln igång året runt.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Livsfarligt att svänga höger vid rött?


 

På senare år har frågan om att tillåta cykeltrafik svänga höger vid rött dykt upp lite då och då. Nu senast i Stockholms stads budget för 2016, staden vill att detta ska testas på lämpliga platser. 

Detta förslag väcker ofta massor av åsikter och känslor. Kommentarsfälten på olika mediers sidor visar på en häpnadsväckande allmänbildning på området. Landet är fullt av trafikexperter som självklart vet allt och hur det kommer att gå. Särskilt verkar de ha mycket goda kunskaper om hur cyklister är och beter sig – ingen tvekan där inte.

Och mitt i allt gapandet om hur olämpligt och livsfarligt detta skulle vara så glömmer vi bort det fullständigt självklara. Detta existerar redan idag, i stor omfattning, överallt i hela landet – för biltrafiken. Se här ett litet axplock på lösningen som finns överallt. Allt för underlätta och öka framkomligheten – för biltrafiken.


Hela biltrafiksystemet är fullt med dessa lösningar för att undanta högersvängade motorfordon från rött i trafiksignalen. Foto: GoogleMaps

Och se på tusan, vissa har nått en större mognad, insikt och kunskap vad gäller cykeltrafik! Och har genomfört möjligheten att svänga höger vid rött för cykeltrafiken:


Foto: Patrick Garçon


Foto: Fietsberaad


Foto: Fietsberaad


Foto: BicycleDutch

Samma förhållanden. Cykeltrafiken har väjningsplikt mot gående som korsar gatan på grönt och mot korsande biltrafik som har grönt. Precis som biltrafiken i bilderna ovan.

Men när det gäller att göra detta för cykeltrafiken i Sverige är det förstås omöjligt, fullständigt olämpligt, det är livsfarligt. Som chefen för trafikpolisen i Stockholms län säger:

”Blir det dessutom lagligt för cyklisterna att köra mot rött skulle det bli ännu mer kaos.”

Studier från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att 50 procent av motorfordonsförare inte väjer för gående vid övergångsställen. Något som med all tydlighet visas i olycksstatistiken, 74 procent av dödade fotgängare dödas i kollision med motorfordonsförare. 1 procent dödas i kollision med cyklister.

Så vad är skillnaden?

En två tons bil eller 25 tons buss kan undantas och ges möjlighet att svänga höger vid rött, men inte en 10 kilos cykel. För går det åt helvete…

Ser vi till olycksstatistiken är det ju motorfordonstrafikens möjlighet att svänga höger vid rött som borde förbjudas. För att använda ord som ofta förs fram om cykeltrafik – det är ju livsfarligt!

Kanske dags att bli professionella och lämna amatörerna bakom oss.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 9

Simon Gombrii

Förbannat bra! Hade själv inte ens gjort jämförelsen med hur det ser ut för biltrafiken.
De mest frustrerande rödljusen där man vill svänga höger är utan tvekan de där man helt sonika fortsätter höger längs ett cykelfält efter trafikljuset och känner sig mer än lovligt dum när man står där och väntar på att få svänga några decimeter runt en liten trottoarkant. Där känns det nästan underligt att man inte gjort undantag än.


Krister Isaksson

Simon, stort tack! Inte helt ovanligt, vi tar så mycket för givet när det gäller biltrafiken, när sedan motsvarande påtalas för cykeltrafiken kommer alla möjliga och omöjliga invändningar. Ofta utan någon som helst fakta eller kunskap bakom. Mer okunskap, fördomar och förutfattade meningar…


Arne B

Lysande Krister! Har inte heller tänkt på hur högersvängar har anpassats för biltrafiken. Det är så trist att rödljus många gånger är helt utan cykelperspektiv. Ta t ex rödljuset på Hägerstensvägen vid Kilabergsvägen i riktning västerut.


Krister Isaksson

Arne B, stort tack! Ja den signalen är helt otrolig. Där skulle cykeltrafiken ledas utanför signalen. Och om det var många gående i signalen (vilket det ju inte är då det inte finns någon start-/målpunkt i den förbindelsen) är det ju bara att uppföra ett oreglerat övergångsställe över cykelbanan.


Mia

Underbart, vilken bra och tydling jämförelse! Det som sägs omöjligt för cykel, är självklart för bil. Vi är så låsta och fångade av rådande tillstånd och normer. Vi har så svårt att frigöra oss. Tack för att du hjälper oss med det!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Har den regionala cykelplanen redan havererat?


 

Väldigt lite händer och det som händer är av samma bedrövliga standard som vanligt – ungefär så kan det regionala cykelbokslutet sammanfattas.


Regionalt cykelbokslut

Under 2010-2013 togs en regional cykelplan fram. Den pekar ut ett övergripande regionalt cykelvägnät i länet (850 km), främst för arbetspendling. Vidare anger planen en grundläggande standard för dessa cykelvägar – en lägsta nivå för att säkerställa basala saker som framkomlighet och säkerhet i cykelvägnätet.

Så vad har då det regionala cykelbokslutet kommit fram till?

  • Utbyggnadstakten är för långsam. Under år 2014 åtgärdades 25 kilometer på det regionala cykelvägnätet. Detta motsvarar ungefär 3 procent av hela det regionala cykelvägnätet (vilket omfattar totalt cirka 850 km).
  • Endast 5 av 26 åtgärdade sträckor uppfyller den standard som anges i den regionala cykelplanen. Den sammanlagda längden på det som åtgärdats med fullgod standard är drygt 3 km. I relation till hela det regionala cykelvägnätet har knappt 0,4 procent åtgärdats till fullgod standard under år 2014.
  • De planerade åtgärderna för de kommande fem åren omfattar i genomsnitt cirka 20 kilometer årligen. För att uppnå ett fullt utbyggt regionalt cykelvägnät krävs det att mer än 50 km årligen åtgärdas till fullgod standard.

(Metoden för cykelbokslutet är att kommunerna själva får svara på en enkät. Ett stickprov visar att man är generös i sin beskrivning på om man uppfyller fullgod standard. Så siffran 0,4 procent är i överkant)

Varför så stora och omfattande avvikelser från planens utformningsprinciper och standarder?

Här är kommunernas och Trafikverkets svar på detta:

  • ekonomi och prioriteringar, kommunen har varit tvungen att välja en mindre kostsam lösning. Ibland har till exempel delsträckor varit väldigt kostsamma att åtgärda av olika skäl,
  • tidigare byggd infrastruktur har inte uppfyllt standard och kommunen har valt att fortsätta utbyggnaden med lägre standard på grund av ekonomi och andra prioriteringar,
  • tillgängligt utrymme tillåter inte full bredd,
  • med hänsyn till nära natur,
  • få cyklister (låg trafikintensitet),
  • få motorfordon på korsande gator,
  • tomtgränser,
  • dagvattenhantering,
  • att man har ansett att en något mindre bredd är tillräcklig och har funkat bra,
  • prioritering av stombuss,
  • samt att planeringen är gjord innan planeringsdokumenten var officiella.

När det gäller väg- och spårtrafik löser man detta och låter sig inte hindras av ovanstående. Men inte när det gäller cykeltrafik, då blir utfallet så här istället:


Av det lilla som har byggts är det endast 0,4 procent som byggs enligt grundläggande standard

Allt annat är viktigare än att ge cykeltrafiken drägliga förutsättningar. Ännu en gång får vi bekräftat att självklart ska fler cykla och fler ska cykla säkert – men lika självklart måste cykelåtgärder vara billiga – de får inte kosta. Som att ökningen av cyklandet och säkerhet ska komma av sig självt! Inte ens på ett mycket begränsat cykelvägnät görs nödvändiga prioriteringar. Det cykelvägnät som är det viktigaste i hela länet. Som ska motsvara riks- och länsvägarna, de stora trafiklederna, motsvara pendeltågen och tunnelbanan. Det hela vore som att bygga enkelspår på Citybanan eller tvärbanan. Eller bara ett tunnelrör i Norra Länken eller förbifarten.

Men vem bryr sig att cyklister inte kan mötas eller att det är svårt att cykla om varandra säkert, att gående och cyklister hamnar i konflikt med varandra och att korsandet av vägen inte är säkert. Lösningen är ju den som kommunerna och Trafikverket alltid förespråkar när detta kommer upp – cyklisterna får väl ta det lite lugnt, kan ju inte fara fram hur som helst.

Och det enda som begärs, som en lägsta godtagbar standard är detta:

Minsta godkända breddmått i den regionala cykelplanen. Det går inte, får inte plats, får inte kosta, är inte nödvändigt… Mycket sällan resonerar vi så när det kommer till biltrafiken.


Inte märkvärdigare än så här. Grundläggande funktioner att separera gående och cyklister samt att cyklister ska kunna mötas på ett säkert sätt. NEJ säger de flesta kommuner till dessa funktioner.

Men drift och underhåll då, detta gissel för cyklister. Som orsakar så många singelolyckor. Här ser vi väl en förbättring?

Nej inte här heller ser vi något ljus i tunneln, bara några få undantag på ljusglimtar. Mindre än hälften av kommunerna uppfyller idag den regionala cykelplanens riktlinjer för drift och underhåll.

Det positiva med det regionala cykelbokslutet är att nu har vi det svart på vitt  – det ska inte var smidigt, smart och säkert att cykla – det är vad länets första cykelbokslut kommit fram till.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 13

Mia

Hittar inte ord. Så upprörd blir jag över detta. Om och om igen ser vi detta, hur kommunerna bygger värdelösa cykelvägar – dåliga för cyklister, dåliga för gående. Men de lyckas ALLTID med sina vägar!


Krister Isaksson

Mia, förstår dig helt och hållet. Uppenbarligen hjälper inte fakta och kunskap om vad undermålig cykelinfrastruktur leder till. Inte hjälper heller fakta och kunskap om vad uselt drift och underhåll leder till. Kommunerna fortsätter som de alltid gjort, och nu har de levererat en räcka ursäkter och undanflykter varför de gör som det gör. Och mitt i allt detta står Sollentuna upp och säger – det går visst!


Hans

Det är uppenbart att det händer för lite och att det lilla som görs går för långsamt. I vissa avseenden går utvecklingen till och med åt fel håll, ta bara NTF:s utspel om hjälmtvång för vuxna som exempel. Om det fortsätter så här, är jag rädd att jag kommer att vara en av dem som förr eller senare ger upp och slutar cykla. Det är så frustrerande.
Hur sjutton gör vi cyklister för att kunna påverka mera? Vi blir inte hörda helt enkelt.


Anders

Jättebra att du tog med skissen där sidoområdet är med. Lite farligt att det inte är med i tabellen. Den användbara asfalterade bredden minskar ju dramatiskt när inte sidoområdet är som det ska.
Sträckan på Lidingö som fått statusen ”inte helt” är ett bra exempel. Ärligt förresten att ge det svaret för en fin påkostad sträcka. Men jag undrar om det som den som det främst tänkte på de nyuppsatta papperskorgarna …


Anders

Hans: Sluta cykla går väl inte, promenera tar för lång tid och andra sätt att ta mig fram känner jag inte till.
Jag: (korr = den som svarade skulle det alltså stå där på slutet)



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykel i Stockholm – ljus i tunneln!


 

Idag presenterade trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) stadens kommande cykelsatsningar. Jag får en känsla av att nu börjar verkligen resan – resan för att göra Stockholm till en cykelstad.

Här är ett diagram hur mycket pengar som har investerats och hur mycket man tänker satsa framöver, från 2016 är det 250 miljoner per år:

När det sedan gäller cykelvägnätet och investeringar så är här ett litet axplock av vad som är på gång under 2016:

  • Ny gång- och cykelbro över Åbyvägen och stambanan:

Ny gång- och cykelbro över Åbyvägen och över stambanan. Även nya anslutande cykelvägar på varje sida. Broarna och cykelförbindelserna är en viktig förutsättning för att bygga cykelbanor utmed Västberga allé. Bild: Stockholms stad

  • Breddning av cykelbanor på Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden:


Svängfesten runt trädet är snart ett minne blott. Här blir det spikrakt och dubbelt så brett – cykelbanan blir 4,5 meter bred. Foto: Luca Mara


En illustration över framtida cykelbanan på Norr Mälarstrand – den stora pulsådern för cykelpendlare till/från västerort. Bild: Stockholms stad

  • Ombyggnation av cykelbana/tunneln i Rålambshovsparken under Gjörwellsgatan:


Även här blir cykelbanan 4,5 meter bred. Bättre sikt och generösare radier i kurvorna. Och en tydligare separation mellan gående och cyklister.

  • Nya cykelbanor på Långholmsgatan:


Långholmsgatan idag, ett av stadens viktigaste nord-sydliga cykelstråk. Cykling sker i blandtrafik/busskörfält. Foto: Stockholms stad


Långholmsgatan imorgon, två körfält tas bort och enkelriktade cykelbanor som är 2,25 meter breda byggs. Fotomontage: Stockholms stad

  • Gång- och cykelåtgärder på Lidingövägen:


Lidingövägen idag, smala dubbelriktade cykelbanor. Dålig separation mellan gående och cyklister.


Lidingövägen imorgon. Körfält tas bort, cykelbanorna breddas och en tydligare separation mot gångbanan. Bra när nu Lidingö stad planerar en storslagen cykelbro till/från Lidingö. Bild: Stockholms stad

  • Cykelbana på Värtavägen:


En dubbelriktad cykelbana byggs på östra sidan om Värtavägen för att knyta ihop Östermalm med Värtaområdet, Norra Djurgårdsstaden och Lidingö. Bild: Stockholms stad

Fler cykelbanor som byggs under 2016:

  • Nya cykelbanor på Ågesta Broväg och Magelungsvägen i Farsta
  • Ny gång- och cykelbana i samband med Växthusvägens förlängning från Järfälla
  • Ny gång- och cykelbana på del av Akallalänken

Ett annat viktigt insatsområde som pekas ut är trafiksignaler:

  • Staden ska inventera trafiksignalerna på pendlingsstråken för att cykelanpassa dem. Åtgärder är till exempel detektering, överanmälan och grön våg:
  • Staden ska utreda om det är möjligt att pröva fri högersväng vid rött när trafiksäkerheten medger i utvalda korsningar:


Fritt att svänga höger för cykeltrafiken vid rött i Nederländerna. Foto: BicycleDutch


Fritt att svänga höger vid rött i Frankrike. Foto: Patrick Garçon

  • Staden ska utreda, föreslå och pröva allgrönt för cykeltrafik vid lämpliga korsningar:


Grönt i samtliga tillfarter samtidigt för cykeltrafiken. Vilket innebär att du kan gena tvärs över korsningen när det är grönt. Möjligt sedan länge i Nederländerna

Andra insatsområden:

  • Cykling mot enkelriktning. Fler enkelriktade gator ska skyltas om för att möjliggöra dubbelriktad cykling
  • Ny cykelbro mellan Gamla Stan – Tegelbacken. Staden ska utreda möjligheten att bygga en cykelbro på sträckan. Detta har jag ju tagit upp i flera blogginlägg. Sträckan är idag en riktig getingmidja, en bedrövlig sträcka och samtidigt ett av landets största cykelstråk. En dålig kombination som måste få en bättre lösning:


Ny cykelbro på sträckan mellan Gamla Stan och Tegelbacken


Dags för en cykelbro här! Eller varför inte ta körfält på Centralbron och göra till cykelbanor?


En ny och bred cykelbro skulle innebära att cykeltrafiken slipper denna vansinniga sträcka


Svängfesten på Riddarhuskajen skulle vara ett minne blott med en ny cykelbro

  • Cykelparkering. Under 2016 ska 2 000 cykelparkeringsplatser byggas och cykelgarage vid kollektivtrafiknära lägen ska utredas:


”Cykeläpplet” – snart får vi kanske se lite spektakulära cykelparkeringar även i Stockholm!

Förbättrad drift och underhåll. Det kommer ske ökad satsning på att förbättra drift och underhåll av cykelbanor samt en ökning av så kallade reinvesteringar. Exempelvis ny beläggning, bättre belysning, breddning av cykelbanor, beskärning av buskar och träd etc. Cykeljouren ska prioritera och utveckla sitt arbete med pendlingsstråken.

Mycket bra och lovande att staden pekar ut att trafiksignalerna ska cykelanpassas. Signaler är ju en källa till stor irritation då de många gånger fungerar väldigt dåligt ur ett cykelperspektiv. Det visas tydligt i studien Cykelframkomlighet i Stockholm – ”De dominerande problemen för framkomlighet är trafiksignaler”

Förutom förbättrad framkomlighet kommer vi också att se att rödljuscyklingen kommer att minska – bra att staden tar sin del av ansvaret för detta. Äntligen dags för Trafikkontoret att börja arbeta efter sin egen handbok för cykeltrafik och trafiksignaler!

Flertalet av dessa cykelåtgärder och insatser har jag skrivit massor om på bloggen. Glädjande och oerhört bra att vi nu börjar se tydliga tecken på att de förverkligas.

Vad som också övertygar är att på senaste tiden har Trafiknämnden agerat mycket tydligt och kraftfullt för att cykelplanen ska efterlevas och fullföljas. Trafiknämnden har fattat några viktiga och principiella beslut. Nämnden säger: sluta producera skit, följ angiven standard och riktlinjer – förvaltningarna har fått bakläxa vad gäller pendlingsstråket utmed Nynäsvägen vid nya bandyhallen i Tallkrogen, bakläxa vid cykelbanan och cykeltunneln i Rålambshovsparken, bakläxa vid Hornsbergs strand samt ett tydligt uppdrag att sluta ställa stolpar i cykelbanorna. Med andra ord, mycket tydliga signaler till förvaltningarna att skärpa till sig och agera efter de politiskt fattade besluten.

Så då håller vi tummarna för att Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Trafikkontoret skärper sig och börjar producerar bra cykelinfarstruktur. Det är inte så svårt om man anstränger sig lite.

Det är onekligen ett starkare ljus i den tidigare mörka cykeltunneln!

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 9

Björn

Heja!
Speciellt det sista där låter väldigt hoppingivande. Om förvaltningarna fortsätter göra precis som de vill och strössla ut halvmesyrer till cykelbanor lite grann på måfå spelar det ju ingen roll vad politikerna lovar.


Krister Isaksson

Björn, exakt. Helt avgörande oavsett om man har lite el mycket pengar är ju att göra det bra. Så det är glädjande att politiken nu säger ifrån, att det får vara nog. Tidigare var ju melodien att ”vi har den stad vi har” och att ”det går inte att flytta hus” när kritik framfördes på den bristande cykelinfrastrukturen.


Peter

Mycket bra. Viktigt att man sätter press på förvaltningen. De principiella besluten är ju tagna sedan länge (cykelplan och strategier). Nu är det dags att leverera. Tycker det känns väldigt stabilt iom att cykelplanen togs under förra mandatperioden med annan politisk färg. Det borgar för kontinuitet och det är ju enda vägen fram. Det finns hopp.


Johanna Qvarfordt

Hej! finns det som sades på pressträffen att få tag på skriftligt någon stans?


Anders

Ursäkta en något ovidkommande fråga, men varför kallar du dagens cykelbanor längs Lidingövägen dubbelriktade? Det är bara sträckan mellan Tegeluddsvägen och Erik Dahlbergsgatan som (numera) är uppmärkt som dubbelriktade. För att göra min fråga mer relevant – är det så att design som den som syns på bilden här från Lidingövägen är avskaffade? Dvs att korsningarna görs uppenbart enkelriktade, till exempel genom att cykeltrafikljuset bara finns åt ena hållet.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykelhjälmslag? JA! NTF och Bråkenhielm (S) har rätt


 

”Det har lagts stor kraft på att förhindra olyckor i biltrafiken. Mitträcken, hastighetsändringar och fartkameror har varit mycket effektiva. På cykelsidan finns inget som motsvarar de insatserna.”

För nu är ju allt gjort. Allt är uttömt, inga fler åtgärder och lösningar är möjliga för att förbättra trafiksäkerheten för cykeltrafiken. Vi har nått vägs ände…


Foto: Björn Stenberg


Foto: Björn Stenberg


Foto: Tiina Sarlin

För som vi ser på bilderna har samhällets alla resurser gått åt till att hålla körbanorna för biltrafiken rena och fina. Så då återstår bara att sätta på sig cykelhjälmen för att klara sig. För jag kan då inte för allt i världen komma på något annat vi kan göra…

 

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 6

Janu Starke

Ja, cykelhjälmslag är ett bra exempel på hur man kan börja på fel ände för att verka för en hållbar trafiksituation, ungefär så som att bygga ytterligare en motorväg för alla pengar istället för att verkligen satsar på kollektivtrafik och infrastuktur för cyklister och gåtrafikanter.


Janneke

Vilken bra åtgärd för att främja cyklandet! Om hjälm blir obligatorisk slutar jag cykla. 🙁


Krister Spolander

Ännu bättre är att förbjuda gång utan hjälm. Årligen inträffar 20 000 – 30 000 fallolyckor bland fotgängare – som snubblar, halkar och ramlar omkull och slår sig i olika kroppsdelar. Bland annat huvudet. Därför väntar jag på nästa förslag från Bråkenhielm att förbjuda all utomhusvistelse utan skyddshjälm.
Mvh
Krister Spolander
PS. Förresten – förbjud också inomhusvistelse utan skyddshjälm, för det inträffar ännu fler fallolyckor i bostaden för gamla människor – många med dödlig utgång. Man snubblar på mattor, i trappor, i badrum. Borde inte Bråkenhielm också förbjuda mattor, trappor och badrum när hon ändå är i farten (invandrare från gamla DDR?).


Krister Isaksson

Janu, ja verkligen. Känns nästan som ett hån när det stå ”På cykelsidan finns inget som motsvarar de insatserna.” Antingen är personen oerhört okunnig, eller arrogant.


Krister Isaksson

Krister, du verkar upprörd! 😉 Hon är ju i varje fall tydlig och envis eftersom hon försöker detta gång på gång. Vi får väl hoppas att delar av omgivningen är lite klokare…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in