Blogg

Ljuger Stockholms stad?


 

”För dig som vill cykla på vintern har Stockholms stad utsett prioriterade cykelstråk i Stockholm. Det innebär att cykelvägnätet på de utvalda sträckorna ska hålla samma standard som trafikleder och huvudvägnät.”

Så står det på Stockholms stads hemsida.

Så här ser det ut på ett av de prioriterade cykelstråken (trots upprepade och ihärdiga felanmälningar):


Hela den prioriterade cykelbanan är täckt av en stor och kolsvart snöhög. Foto: Jon Jogensjö

Har ni någonsin sett en stor snöhög som täcker bägge körriktningarna på en trafikled eller huvudgata? Och där sedan väghållarens besked är att du ska köra på gångbanan.

”Alla prioriterade cykelstråk ska vara framkomliga och trafiksäkra oavsett årstid.”

Men detta gäller inte här. Här anser Trafikkontoret i Stockholms stad att det är ok – det är ”good enough” – trots de fina orden på hemsidan och det politiska uppdrag de har. Och att cyklister antingen ska bryta mot trafikreglerna och cykla på gångbanan, alternativt kliva av och leda cykeln. Den kolsvarta och stenhårda snöhögen ligger bra där den ligger…

Ni kan läsa mer om detta och vilket enormt arbete Jon Jogensjö lägger ner som privatperson för att om möjligt skapa bättre förutsättningar för oss som cyklar. Läs Jons berättelse här.

Uppdaterad 20150204:

Så kan vi då konstatera att snöhögen inte bara är kvar, den har nu vuxit rejält:


Foto: Jon Jogensjö

Fortsätter det så här täcks snart även gångbanan. Vi ser redan på bilden att sopsaltaren är inne på fastighetsmark och kör. Tänk er motsvarande situation på Drottningholmsvägen…

Tips till Trafikkontoret: Agera nu, det börjar bli lite pinsamt. Ut med en traktor som tar bort snöhögen. Sätt sedan ut betonggrisar vid fastighetsgränsen längs gångbanan så att fastighetsägaren inte kan fortsätta med att tippa sin snö på någon annans mark. Ni kan ju även fundera på att polisanmäla fastighetsägaren…

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 10

Christian

Om en sådan snöhög överhuvudtaget dök upp på en trafikled, undra hur länge den skulle få vara kvar? Trafik Stockholm skulle sända ut allt som fanns tillgängligt. Trafikredaktionerna skulle skrika i högan sky i radion. Kanske tom polis på platsen för att dirigera trafiken runt. Och sen var högen borta.
Men på det av staden själv utpekade pendlingsstråket, som ska ha hög standard och säkerhet, där kan Trafikkontoret leka lite som dom vill.
Det är som du skrivit tidigare, cyklister är strukturellt diskriminerade. Och det verkar som stadens förvaltningar står för den värsta diskriminering och trotsar helt öppet politiska beslut.


Krister Isaksson

Christian, det är minst sagt ett häpnadsväckande svar och attityd. Och i det svaret ligger kanske en stor del av förklaringen till varför det ser ut som det gör och är så stora brister i cykelinfrastrukturen i Stockholm.
Det är en förvaltningsledning som uppenbart inte bryr sig, respekterar inte samt följer inte politiskt fattade beslut – man kör sitt eget race.
Begär vi som cyklar det omöjliga? De utpekade pendlingsstråken är 12 mil av stadens ca 85 mil gc-vägar. Det är endast dessa 12 mil/stråk som ska ha en s.k. förhöjd standard, eller som staden själva uttrycker det: med bättre snöröjning och vinterunderhåll och alla prioriterade cykelstråk ska vara framkomliga och trafiksäkra oavsett årstid.
I denna s.k. förhöjda standard ingår uppenbarligen stora snöhögar tvärs över hela cykelbanan enligt förvaltningsledningen på Trafikkontoret.


Jocke von Scheele

Det värsta med den där snöhögen är a) att nästa gång det snöar, så kommer den som plogar se högen och tänka ”Jaha, där är där man lägger all snön på det här stället”. Såan där snöhögar har en tendens att växa. Samt b) att när den svarta snöhögen smälter hamnar allt grus som finns i snön på marken. Och blir såphalt rullgrus.
Dessutom är det så att såna där snöhögar har en tendens att dyka upp på ställen där de ligger som allra mest i vägen, vid korsningar, knixiga platser och andra ställen. Högen på bilden är ju en dröm ur den aspekten, som inte ligger på insidan i en skymd kurva eller liknande.


Erik Johansson

Snöhögarna på denna sträcka smälter alltid ut över cykelbanan och skapar isbana. Sådana här snöhögar påverkar i flera månader, det kan gå veckor då man antingen får riskera brutna ben eller leda cykeln ~200-300m. För det mesta brukar jag riskera brutna ben, eftersom man slipper bli blöt om fötterna om man cyklar.
Detta sker alltså varje år, jag felanmälde snöröjningen på denna sträcka 2012. Inget har hänt med hur de hanterar snöupplag på cykelbana sedan dess.


Magnus Ström

På rubrikens fråga är svaret ett solklart ja!
Så länge varje meter prioriterat cykelstråk inte är fullt snöröjt och saknar stående vattenpölar är deras påstående en ren lögn, när den dessutom underbyggs av ansvariga tjänstemän / entreprenörer är det en kvalificerad lögn.


Krister Isaksson

Jocke, det hela är så absurt självklart. Vad finns det för fördel och positivt med en stor snöhög över hela cykelbanan? Ingen alls, tvärtom och det är det som gör svaret från TK så upprörande. Det är höjden av nonchalans och inkompetens.
Om det fanns ett uns av beslutskraft och vilja hade förvaltningschefen beordrat sin personal att omgående sända ut en traktor att ta bort snöhögen. Sen för att hindra en ny snöhög hade man placerat ut betonggrisar mellan gångbanan och fastigheten.


Johan Olby

Vilket lagkrav finns det?
En cykelbana är definierad som en väg eller del av väg avsedd för cykel och moped. I draftansvaret för väg ingår snöplogning så att trafiken kan komma fram. Här kan definitivt inte en normal cyklist komma fram.
Finns säkert någon tolkning eller något undantag så att man inte behöver bry sig om leksakstrafikanter. Någon som vet vad som gäller?


Aron

Katarinvägen haft snöhögar som helt blockerade cykelbanan liggandes i flera veckor. Jag tror inte entreprenörerna vet vad en cykelbana/cykelfält är.


Jocke von Scheele

Som sagt: Precis det där händer med alla såna där snöhögar: de växer. De måste alltså redan från början ligga undan någonstans, där de inte kan vara ivägen. Men istället blir det alltid ett ”slippery slope”-förfarande, där snöröjaren lägger den lite i kanten – ”Här är den nästan inte alls ivägen”. Nästa gång byggs snöhögen på – ”Det är här man lägger snön”. Till sist har man blockerat en hel cykelbana. På bilvägen funkar det annorlunda; inte en chans att han hade kommit undan med att lägga en snöhög lite i kanten där den ”nästan inte alls är ivägen”.


Thomas

Misstänkte att något skulle hända där när Friskis flyttade in i huset. Jag trodde dock att man skulle få köra gatlopp mellan alla gyn bebesökare.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nya Slussen – kompromisslös arkitektur


 

Tidig morgon i Nynäshamn. Jag hoppar i bilen och far iväg. Ut på väg 73 mot Stockholm, kopplar i farthållaren på 100 kilometer i timmen. Skönt att vara tidig, lite trafik som hindrar min framfart, kan håll 100 knyck ända till slutet av Centralbron – så bred, rak och fin är linjeföringen på vägen. Sträckan är också helt utan korsningar och hinder – rakt genom hjärtat av landets huvudstad. Det är åtta mil. På Klarastrandsleden kopplar jag i farthållaren igen och behöver inte koppla ur den innan jag kommer fram till…?

Vill du inte åka rakt igenom hjärtat av Stockholm har du ytterligare ett bra alternativ utan några som helst korsningar, hinder eller stopp på din färd – Södra Länken och Essingeleden (och mycket snart Norra Länken).

Vad har då detta med Nya Slussen och cyklister att göra, tänker du kanske nu?

Det talas ju en hel del om att förbättra för cykel – att öka cykelns attraktivitet och konkurrenskraft mot bilen. Att få fler att cykel, gärna då några av dem som idag använder bilen. För att åstadkomma detta är det viktigt att skapa ett konkurrenskraftigt alternativ – vilket i detta fall innebär en attraktiv och effektiv cykelinfrastruktur. Lika bra, eller helst ännu bättre än den som finns för biltrafiken. Det är vad stadens styrdokument i form av Översiktsplan, Framkomlighetsstrategi och Cykelplan till stora delar handlar om. Och så gör även den Regionala cykelplanen.

Låt oss då titta på hur motsvarande sträcka på väg 73 ser ut för cykeltrafiken. Och vi behöver ju inte överdriva och börja ända ute i Nynäshamn, vi tar ett mer rimligt cykelavstånd. Låt oss börja i Trångsund, cirka 18 kilometer söder om Stockholm.

Bikes vs Cars utmed väg 73, från Trångsund via Slussen till City.

Rött streck är (gång- och) cykelvägen, blått streck bilvägen

Trafikplats Trångsund:


Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Trafikplats Gubbängen:

n
Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Trafikplats Tallkrogen:

n
Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Och i Tallkrogen finns nu ett nytt förslag på att ytterligare försämra den av staden prioriterade cykelvägen och omvägen som redan finns idag. Detta i samband med att staden planerar bygga en ishall på bollplanen. Då får pendlingsstråket och det regionala cykelstråket stå tillbaka och flytta på sig. Se här:


Cykelvägen (orange) flyttas i en vidare båge runt ishallen. Längre sträcka och sämre sikt. Bild: Alvin Lindstam

Trafikplats Sofielundsplan:


Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Trafikplats Arenakopplet:


Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Så är vi då framme vid Nya Slussen. Så här ser en jämförelse ut för genomfartstrafiken för cykel respektive bil:


Rött cykel, blått bil. Det rödstreckade linjen är från arbetsmaterial från projektet Nya Slussen som skissar på en ev. nya sträckning för nord-sydligt cykelstråk genom Slussen

Det här var ett litet axplock av förhållanden för cykeltrafiken utmed väg 73. I samband med att den regionala cykelplanen för Stockholms län togs fram inventerades all regionala cykelstråk, cirka 65 mil. Bland annat inventerades denna sträcka, ända från Nynäshamn. Inverteringen noterade standarden och kvaliteten på sträckan, som exempelvis framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. Här är en kartbild över sträckan och de problem som identifierades:


Objektsbeskrivningar regionala cykelstråk

Här är några bilder hur det kan se ut på sträckan, ett pendlingsstråk av högsta klass:


Som vi ser på alla markeringar i kartbilden är stora delar av sträckan fylld med problem. Då har jag inte nämnt bristande korsningspunkter, trafiksignaler som inte är cykelanpassade samt att cykeltrafiken alltid delar yta med gående. Gör vi motsvarande inventering för biltrafiken får vi definitivt inte samma negativa resultat – där är det ordning och reda. Tryggt och säkert för effektiv transport – året runt, dygnet runt.

Fortsätter vi vår färd förbi Slussen så har vi sedan de här två tajta 90-graderssvängarna där 1 000-tals cyklister tvingas ner till krypfart och ska mötas dagligen på en för smal dubbelriktad cykelbana – en inte så cykelvänliga lösning vid Riddarhuskajen. Älskad av alla cyklister?


Svängfest på Riddarhuskajen

Letar vi fram vår konstnärliga ådra kan vi kanske se cykellösningen på Nya Slussen som en pendang till den på Riddarhuskajen! Kanske var det detta arkitekterna tänkte på när de utformade cykelförbindelserna på Nya Slussen?


Riddarhuskajen. Rött cykel, blått bil. Bild: GoogleMaps

Så i ett läge när stadens styrdokument som rör stadens transportsystem fullständigt skriker – ”prioritet åt cykel” – ser vi framför oss en cykelinfrastruktur i Nya Slussen som har mycket stora brister. Det är i detta läge som jag brukar få det förklarat för mig som jag vore ett barn ”att stadsbyggande och trafikplanering är en kompromiss”.

Ja tack det förstår jag, och det gör även min 6-åriga dotter. Det är just kompromissen som jag ifrågasätter, och ifrågasätter utifrån stadens egna styrdokument och deras mål samt Slussensprojektets egen vision om trygg och effektiv knutpunkt.

Det vi ser är snarare en fortsättning på gammaldags traditionell stads- och trafikplanering – prognosplanering med fokus på biltrafikens förutsättningar istället för målplanering.

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 12

Faktagranskaren

Jag har påpekar det förut och påpekar det igen: Dubbelknixen som du har ritat in på Munkbron existerar inte, vare sig idag eller i framtiden enligt Slussenplanerna, så den kan du ta bort direkt.


Björn Stenberg

Faktagranskaren: I vilket dokument är Munkbroknixen borttagen? I den senaste plankartan på bygg.stockholm.se, ”Plankarta 2” från 2011, är knixen kvar: http://bygg.stockholm.se/PageFiles/274157/Plankarta_del2.PDF
Bild: http://i.imgur.com/Hinl8Zu.jpg


Faktagranskaren

OK, jag får faktiskt ge dig rätt den här gången. Knixen ligger klart utanför planområdet så den verkar vara ett tillägg till planen.


Jocke von Scheele

Alltid när jag ser hur cykelbanenätet är utformat, får jag känslan av att de som planerat det har sett på det nätet ungefär som man skulle göra med ett el- eller vettenledningsnät: Det räcker att man ansluter till befintligt nät, exakt hur den anslutningen ser ut spelar ingen roll. Man sitter ju inte och planerar för att vattnet i ledningarna ska åka så rak och kort väg som möjligt, man kopplar bara in det nya bostadsområdets vattenledningar till resten av ledningsnätet. Ungefär som att trafikplanerarna tänkt ”Men titta, här borta, på andra sidan det här området, löper ju en cykelbana in mot stan. Då räcker det med att vi bygger en cykelbana bort dit, så kan man därifrån ta sig vidare vart man vill.”. Utan att ha haft en tanke på att cykelfärden ska gå snabbt och smidigt. Så blir det en massa konstiga omvägar, svängfester och annat.


Krister Isaksson

Jocke, du anar inte hur rätt du har. Cykelvägnäten i våra städer växer ut lite hur som helst. Ofta i samband med exploateringar som många gånger suboptimerar när vi ser till helheten. Har ju gjort hur många inlägg som helst om detta. Och så blir det för cykel är inget man planerar för från BÖRJAN. Det är ett trafikslag ständigt satt på undantag. Nya Slussen inget undantag. Staden klarar inte ens av att planera/bygga en liten ishall OCH samtidigt förbättra cykelstråket. Klarar bara av EN sak i taget och då är det alltid cykel som stryker på foten…


Mia

Vilken underbar och ytterst talande jämförelse du gör! Och den nya lösningen att leda cykeltrafiken över Södermalstorg, ska det föreställa en förbättring? För vem? Blir ledsen och uppgiven över den inkompetens som lyser igenom vad gäller cykel.


Krister Isaksson

Mia, tack! Det verkar som att människor i rörelse har kommit långt ner på prioriteringslistan i denna kompromiss. Så mycket för den trygga och effektiva knutpunkten. Platsen är viktigare…
Cykelstråket över Södermalmstorg bryter av ett av de största gångstråken i hela Nya Slussen, 16 000 beräknas gå där och ungefär lika många cyklister ska cykla över torget. Dessa två strömmar ska alltså korsa varandra…


Felix Reychman

Det är precis som när folk som går på cykelbanan skriker efter cyklister att det faktiskt är ett DELAT ansvar, som helt ligger på cyklisten.
Att påstå att trafikplanering är en kompromiss, som förklaring till det du just visat, visar bara att den som talar helt missat innebörden i ordet kompromiss. Detta är inte en kompromiss, utan en lösning där biltrafiken får allt den vill ha, och cykelinfra får det som blir över.
Tack för att du orkar bråka om det.


Björn

Vågar man kalla sträckningen förbi ishallen för PUCKad?


Peter

Misstänker att gjorde vi så här för E4/E20, E 18, Huddingevägen osv så skulle vi få samma resultat. Bra för bil, uselt för cykel. Och vad jag sett av den sk Cykelstradan från Arninge och söderut mot Roslagstull så ser det i stort sett likadant ut, år 2015. Dvs vi fortsätter att planera och utforma med bilen som utgångspunkt. Den är en skam, den sk Cykelstradan.


Krister Isaksson

Peter, visst är det så. En inventering som gjorts av de sk regionala cykelstråken i länet visar att endast 1 % uppfyller grundläggande standard vad gäller utformning: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/99-procent-ar-uselt.htm
Cykelstradan kommer sannolikt ha samma brister de jag visar på bilderna ovan, dvs långa omvägar vid trafikplatser osv. I varje fall visar de tidiga utredningarna på sådana lösningar. Cykel krokigt, bil rakt. Inget nytt under solen.


Christian K

Finns flera andra mindre smickrande prioriteringar också, Lindhagensgatan har extrem smala cykelfält, med många parkerade cyklar och skräp som sticker in i det redan smala fältet – ganska farlig, svårt att passera och mycket gående hit o dit. Jämför med dubbla körfält åt båda håll för bilarna – och detta är inte så länge sedan det blev gjort, och den förlängs i samma stil ner mot nybyggda Hornsbergs strand (fast där är belastningen mindre). En annan ”kul” 90-graders sväng är nedfarten från bron efter Karlbergslott och när man kommer ner och skall in under järnvägen, väldig väldig mycket gångare och cyklister (med mötande också), och bara en i taget av var sort kan passera – ofta grusigt där också. Helt onödig skaderisk och jätte irritation för alla parter och ofta incidenter. Har bott o jobbat i Köpenhamn i 12 år……



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Sopsaltaren – hundens vän eller fiende?


Blev inblandad i en twitterdialog häromdagen (var nog mer av monolog när jag tänker efter).

Monologen handlade bland annat om sopsaltning av gång- och cykelbanor och att hundar skadas och far illa av det. Jag var inte helt övertygad så jag ringde till ett av djursjukhusen här i Stockholms län och fick till slut tag i en veterinär. Jag frågade då hur de ser på problematiken och saltets konsekvenser för hundar.

Enligt veterinären jag talade med beror skador på hundarnas tassar vintertid främst på sten, flis och grus samt is/issörja. Saltet har den effekten att det torkar ut, kan leda till sprickbildning, försvåra läkning av de skador gruset orsakat samt orsakar självklart hunden smärta om det tränger in i skadan. Det var självklart positivt om gång- och cykelvägen var helt fri från grus och issörja.

Så boven i dramat är alltså sten, flis, grus, is och issörja – något som ofta lyser med sin frånvaro på sopsaltade gång- och cykelbanor.


Nyplogad gång- och cykelväg, full av grus och sörja – hundens vän eller fiende?

Jag frågade vidare om hundägarna kan göra något för att minimera problemen för sina hundar. Här blev veterinären lite mer skarp och påtalade att många slarvar med att sköta om hundens tassar vintertid. Det handlar då om att vara noga och hålla tassarna rena, att smörja in dem. Vidare tänka på var man går med sina hundar. Sist men inte minst rekommenderade hen att använda tasskydd – en åtgärd som ”löser” allt.

Tasskydd för små och stora. Foto: zoo.se

Gjorde en snabb sökning på google angående forskning och studier på området men hittade inget. Någon annan som vet mer i ämnet eller hittat något?

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 3

Jocke von Scheele

Salt kan knappast orsaka skador. Undantaget om tassarna aldrig rengörs och får vara impregnerade med saltvatten konstant, då kan de säkert torka ut och spricka. Men om man gör rent tassarna när man kommer hem igen – det gör väl alla hundägare som inte vill ha grisiga golv – så motsvarar väl saltet på gångbanan på sin höjd att bada i havet. Inget man får skador av.
Grus däremot, i synnerhet den sortens vasst kross som brukar hällas ut på gång- och cykelbanor, måste ju vara döden för en stackars hundtass.


gustav

Som jag förstått det går det åt mindre mängd salt för sop-saltaren än för vanlig plog-sand-saltare. Så sopsaltaren borde vara minst ond mot hundar och natur.
Källa:
Sida 7, stycke 3 i
http://www.stockholm.se/PageFiles/623273/Sopsaltning%20av%20cykelv%C3%A4gar_VTI.pdf


Tommy Grahn

Ok blir bara så trött av dumhet, den där veterinären använde säkert int hjälm när han cyklade omkull. Skulle hund tassar inte fixa grus haha, jobbigt sör alla hundar på sommaren och i länder utan vinter 😂😂😂😂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nya Slussen – hur ska alla få plats?


Det krävs mod, styrka, flås och fokus för att gneta sig upp bland folkmassorna i den branta backen med de snäva svängarna. Nä, vi snackar inte l´Alpe d´Huez under ett brinnande Tour de France – vi snackar Nya Slussen.

I ritningarna är rampen upp från Söder Mälarstrand cirka 100 meter lång och har en lutning på tio procent. Det är en mycket brant lutning och få backar är så branta i Stockholm. För att den till exempel ska vara anpassad för funktionshindrade krävs att lutningen enbart är fem procent. Anledningen till att den blir så brant är att farleden för sjöfarten kräver en viss segelfri höjd.
När du sedan har kämpat dig upp för denna branta backe ska du genomföra en mycket besvärlig vänstersväng – i 180 grader. Du ska samtidigt hantera mötande cyklister på väg nerför rampen, mötande cyklister i svängen och sedan korsa samt väva ihop med cyklister på gång- och cykelbron. Allt detta med över 23 000 cyklister per dygn. Lägg sedan till en parameter som jag inte berört ännu – alla gående!

Titta sedan på hur rampen ansluter gång- och cykelbron lite längre norrut och där två dubbelriktade cykelbanor möts. Försök få ihop alla dessa rörelser på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

Fundera sedan om ni sett en liknande lösning för biltrafik? Tror inte det för detta är en hårresande lösning av sällan skådat slag.

Detta är verkligen inte trafiklösningar för alla. Det går ju inte ens att förklara hur de är tänkta att fungera. De är avsevärt mer avancerade lösningar och situationer än de vi ser för biltrafiken.


Gång- och cykelbro samt den anslutande gång- och cykelrampen från Söder Mälarstrand. Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Men den branta backen är bara ett av Nya Slussen bekymmersområden. Utrymmet och det stora antalet cyklister är ett annat – får alla verkligen plats?

”Slussen – över 100 000 potentiella pendelpassager”

”Slussen är speciell av lätt insedda skäl. Det är den dominerande passagen för dem som bor på ena sidan och arbetar på den andra. Totalt sett så handlar det om mer än 100 000 potentiella passager till arbetsplatser i Innerstaden, Söderort eller Västerort. Den helt dominerande volymen består av dem som bor söder eller öster om Slussen, 85 000 potentiella pendlare. Lägger man till också dem som har sin arbetsplats i en närliggande kranskommun kommer man upp i en ännu större totalvolym, över 115 000 människor försiktigt räknat. Dessa potentialer är förstås självklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen.”

Så står det i Potentialer för ökad cykeltrafik – en utredning jag tog initiativ till i samband med framtagandet av Stockholms cykelplan 2012:

Utredningen visar att potentialen för ökat cyklande är mycket stor i Stockholm. Inom en tio kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete, varav de allra flesta – 392 000 – också har sitt arbetsställe inom denna radie.

Potentialen blir ännu större om man vidgar cirkeln till 20 kilometers radie. Där bor 719 000 förvärvsarbetande, och den absoluta majoriteten – 94 procent eller 678 000 – har även sitt arbete där. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. En tiondel har 21 kilometer eller längre, och resten ligger däremellan. 63 procent av arbetsplatserna återfinns i Stockholms innerstad och det är bland annat därför som Slussen är en så stor och viktig cykelkuntpunkt, idag och imorgon. Cyklisterna har ju inte någon Södra länken eller Norra länken, inte heller någon Förbifart eller Östlig förbindelse att se fram mot. Cyklisterna är så att säga fast i dagens och morgondagens Slussen.

Prognosen för antalet cyklister för Nya Slussen år 2030 är baserad på en årlig ökning av cykeltrafiken på fem procent, utgångsår är 2009. Detta är lågt räknat. De senaste tio åren har ökningen av antalet cyklister i Stockholm legat runt åtta procent. Prognosen säger att år 2030 kommer 53 000 cyklister dagligen att passera Slussen. Alltså lika många cyklister som rekordåren under 1940-talet. Då såg det ut så här:


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan


Slussen på 1940-talet. Foto: Stockholmskällan

Det är otroligt många cyklister – svårt att ens föreställa sig. Hur ska de få plats? Det ställer mycket stora krav på utformningen av cykelinfrastrukturen. Klarar Nya Slussen detta?

Så här kan det se ut på Slussen idag, det är redan massor med cyklister, i långa och dubbla led:


Slussen 2014. Foto: Cyklistbloggen


Slussen 2014. Foto: Urbanisma


Slussen 2014. Foto: Cyklistbloggen


Slussen 2012

Prognosen för antalet cyklister år 2030 tar inte hänsyn till befolkningsökningen, varken i staden eller i regionen. Den tar heller inte hänsyn till att många kommuner och regionen har nya cykelplaner och planerar omfattande satsningar för att öka cyklandet. Se bland annat regionens cykelplan och cykelplanerna för Nacka och Huddinge. För ingen kommun säger ju att de vill minska satsningarna på cykel och minska antalet cyklister. Tvärtom, alla vill öka cyklandet!

Väldigt lite av cykelinfrastrukturen i Nya Slussen har dimensionerats för 53 000 cyklister, och än mindre för fler. Störst problem kommer det att bli vid korsningarna. Där är alla de så kallade magasinen, det vill säga ytan där man står och väntar på grönt, för små och klarar inte av volymen av cyklister. De är inte bara små, många är även geometriskt mycket olämpligt utformade, det vill säga det är radier och svängar som är svåra att utföra effektivt och säkert som cyklist. Allt detta kommer att leda till trängsel, låg kapacitet och mycket dålig framkomlighet. Värst är det vid alla vänstersvängar.

Se till exempel vänstersvängen från Skeppsbron till Stadsgårdskajen:


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Tänk dig att du cyklar söderut i cykelfältet. Innanför cykelfältet ligger en lastplats. Cirka tio meter innan trafiksignalen ska du svänga tvärt höger för att komma till magasinet för vänstersvängen. En mycket märklig och högst ineffektiv utformning av ett vänstersvängfält. Magasinet är väldigt kort och rymmer få cyklister. Du kommer vara tvungen att cykla på ett led på grund av 90-graderskurvan, och det kommer i rusningstid vara mycket svårt för cyklister att överhuvudtaget ta sig till detta magasin.
Sedan kommer antalet cyklister som lyckas ta sig över gatan per omlopp vara få, dels på grund av den dåliga utformningen av magasinet dels på grund av en kort gröntid eftersom här prioriteras trafiken (stor busslinje) som kör rakt fram på Skeppsbron. Sen är det ju bara att hoppas att lastbilsförarna ställer sina fordon inom lastplatsen och att gående håller sig på sin plats. För de gör de ju alltid i Stockholm…

Sen kan vi studera det nya förslaget som finns för cykeltrafiken på Södermalmstorg, anslutningen till gång- och cykelbron samt Katarinavägen (här kan du se hur tidigare lösning såg ut):


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Försök få ihop dessa rörelser med tiotusentals cyklister (och gående)! Hur du ska ta dig från gång- och cykelbron till Katarinavägen är inte ens löst! Inte heller hur du tar dig från Katarinavägen och till gång- och cykelbron.

Så år 2015 finns det alltså förbindelser för cykeltrafiken som ännu inte är lösta i Nya Slussen! Kan det bli tydligare än så hur cykel är satt på undantag?

Det kvarstår ju inte förbindelser att lösa för biltrafiken. Det gör man nämligen direkt från början, och inte som för cykel – i slutet med det som blir över. Tvingas man göra det i slutet blir det aldrig särskilt bra. Det går så att säga inte att trolla med knäna – blir mest sminka grisen om man har det arbetssättet.

Alla dessa förbindelser är utpekade som pendlingsstråk i stadens cykelplan. Pendlingsstråk som ska vara det bästa av bästa – crème de la crème. Är detta det bästa av bästa vi klarar av att åstadkomma 2015 blir jag mörkrädd.


Bildkälla: Arbetsmaterial Nya Slussen 2015

Det är dags att ta fram stora suddgummit, använda det intensivt och rita om stora delar av cykelinfrastrukturen om Nya Slussen ska fungera för cykeltrafik. Som förslaget är nu innehåller det alltför allvarliga brister för cykeltrafiken (och för gående)

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 44

Bengt Stålner

Här har staden en chans att visa att man menar allvar med att trafiksystemet ska förändras mot ett ökat resande i de hållbara transportslagen. Utformningen av Slussen skulle också kunna visa att man menar allvar med intentionerna i översiktsplanen ”Promenadstaden”. Så vad gör staden? Jo, man utformar Slussen med de hållbara transportslagen på undantag och med prioritet för utrymmeskrävande biltrafik Promenadstaden? Var?


Fredrik Jönsson

Det är bra med kritik och du är mer insatt än de flesta. Jag kan dock känna att jag börjar längta alltmer efter lite konstruktiva förslag om hur man gör istället och bättre lösningar. Men det kanske kommer?


Krister Isaksson

Fredrik, ja det kommer att komma mer om lösningar. Du finner också det redan i inlägget ”En plats för alla” där jag redovisar cykelbanor istället för cykelfält, mittkörfält för busstrafiken, fria högersvängar och allgrönfaser – det är omfattande förändringar och förbättringar av dagens förslag. I inlägget ”vakna! Vad håller ni på med?” redovisar jag vikten av tydlig och fungerande separation av gående och cyklister. Och jag kommer i avslutande delar redovisa fler åtgärder/insatser för att det ska bli bättre.
Att rita om stora delar av Nya Slussen och dess cykelinfrastruktur har jag tyvärr inte resurser för att göra på min fritid. Men om någon vill och betalar gör jag det gärna!


Krister Isaksson

Bengt, både Promenadstaden och Cykelstaden känns avlägsen…


Mia

När du började denna serie om nya slussen tänkte jag att det kommer väl att handla om att det är lite för smala cykelbanor på några ställen och lite trångt.
När vi nu är framme vid del 5 så blir jag väldigt orolig, det du har tagit upp i dessa delar är ju inte lite småsaker och små fel. Det är mycket allvarliga brister och som förekommer i stor omfattning. Brister som förvånar mig ska behöva förekomma år 2015. Är stadens samlade expertis på området inte större än så här?
Går det att göra något åt alla dessa vansinniga lösningar?
Och är den nya majoriteten i Stadshuset i så fall villig att göra det?


Krister Isaksson

Mia, ja det är allvarliga brister och i stor omfattning. Vissa av bristerna går att göra något åt om man vill och prioriterar det. Andra är mycket svårare då det är strukturella fel som inte går att åtgärda annat än att delar av nya slussen ritas om.
Den nya majoriteten har ju bett om en genomlysning av nya slussen, bl a ur cykelsynpunkt. En expertgrupp är tillsatt och genomlysningen ska vara klar i slutet av januari. Det ska bli spännande och se vad experterna kommer fram till och hur staden väljer att hantera materialet. Kanske finns det hopp…


André L

Jag har för det mesta slutat använda cykelinfran. Den är helt enkelt värdelös och farlig. Det finns ett mycket bättre alternativ, bilinfran. Kör på vägen istället. Den är rak, logisk, snabb och välfungerande. Inne i centrala Stockholm finns inte många anledningar att inte cykla på bilvägen. Det kommer vara över 50000 cyklister vid Slussen. Vi kan ockupera bilvägen utan problem. Med tiotusentals cyklister på bilvägen så är det de facto en cykelbana.
Krister, vet du om det nya styret i Stockholm har ändrat något? Har det skett några förändringar, är det för tidigt för att veta eller har de bestämt sig för att fortsätta med den tidigare politiken?


Krister Isaksson

André, ingen ändring pga nya styret. Dock har ju arbetet stoppats av nya majoriteten och man har begärt en genomgång av nya Slussen, bl a ur cykelsynpunkt. En expertgrupp är tillsatt och arbetet ska vara klart i slutet av januari. Det ska bli spännande att se vad expertgruppen kommer fram till vad gäller cykel och hur det nya styret väljer att hantera materialet. Kanske finns där en strimma hopp om förbättring…


Per T Eriksson

I går hade Cykelfrämjandet Storstockholm ett seminarium med Slussen Plan B där de fick ge sin syn på hur cykelmiljön skulle kunna se ut med deras lösning. De har satsat på fem meter breda dubbelriktade fotgängarfria cykelbanor genom hela Slussen.
Se mer här: http://slussenplanb.nu/


Peter

Per T: Det finns ju nu en gällande och lagakraftvunnen detaljplan. Därför är det rimliga att inom den komma med lösningar och kritik. Att börja blanda in Slussen Plan B är bara att kasta grus i maskineriet. Slussen måste ju åtgärdas. Nu. En omstart med ny plan tror jag ingen vill ha, utom möjligtvis Plan B-folket själva, inga partier utom SD står bakom att man ska gå den vägen. Det kommer inte att hända. Ser fram emot Kristers lösningar inom ramen för Nya Slussen.


Per T Eriksson

Plan B behöver ingen ny stadsplan eftersom man inte ändrar några yttre konturer. Om det är bråttom att åtgärda Slussen så är Plan B ett bättre alternativ eftersom den kan stå klar om fyra år. Det enda som krävs är att politikerna ändrar sig.
Nya Slussen är ett enda stort grus i maskineriet som det är. Man har fortfarande inte någon stadsplan för bussterminalen i Katarinaberget. Den stadsplanen kommer att ta mycket längre tid än vad som framkommer i kommunens information. Där finns markägare som kommer att sätta sig på tvären och då får vi en expropriationsprocess som kommer att ta mycket längre tid än fyra år. Hela Nya Slussen kommer att haverera om några år.


Jonas

Tack för en bra serie du gör om Slussen och hur det sannolikt kommer att bli för cyklister där. Märkligt att t.ex. Cykelfrämjandet inte säger något om denna landets största och viktigaste cykelplats. Har de en annan uppfattning än vad du redovisar? Tycker de att nya Slussen är bra utformad för cykeltrafik?


Krister Isaksson

Jonas, tack! Vet inte vad Cykelfrämjandet har för åsikt om nya Slussen. Jag ställer frågan till dem på twitter så får vi se om de har lust/möjlighet att kommentera här.


Per T Eriksson

Cykelfrämjandet Storstockholm studerar frågan men har inte bildat sig någon uppfattning än. Det kanske kommer. Jag jobbar på det.


Krister Isaksson

Per, tack för besked! Vore mycket bra om cykelfrämjandet tyckte till om landets största och viktigaste cykelknutpunkt.


Louise

Per, tycker det är oroande att Cykelfrämjandet inte har någon uppfattning om Nya Slussen och cykel. Platsen är ju av mycket stor betydelse för cyklister och planerna har varit kända en lång tid.


Jeppe D Larsen

Krister & Louise: Cykelfrämjandet är inte helt utan åsikt i frågan ännu, Storstockholmskretsens ordförande Karin Bagge kommenterar en hel del när Exploateringskontoret berättade om hur de tänkt:http://bambuser.com/v/5213183
Dessutom lyfte vi i inlägget på facebook inför eventet det kanske mest självklara, att cykelfält inte platsar i nya Slussen:https://www.facebook.com/574384442593574/photos/a.803990802966269.1073741829.574384442593574/906622349369780/?type=1&theater
Men en ståndpunkt som kan formuleras mer genomgripande för hela cykellösningen dröjer lite till precis som Per skriver.


Krister Isaksson

Jeppe, tack för info. Ser fram mot era synpunkter!


Ingrid

Jag har aldrig hört någon säga ett vänligt ord om Slussen som den ser ut, eller jo om hur den ser ut, men inte för att cykla i, gå i eller ens att köra bil i. Personligen tycker jag det är en ganska vidrig plats man undviker idag.
Det jag undrar över är snarare blir det bättre eller sämre för cyklister med Nya Slussen? Marginellt eller lite grann? Blir det bättre eller sämre med Plan B? Bägge förslagen har beskyllts för att ha glömt cyklisterna. och jag har iaf sett en genomgång där det hävdas att Nya Slussen är bättre än både gamla och Plan B, men det verkar vara en sådan uppsjö av påståenden och beskyllningar för lögn och missförstånd att det inte går att få kläm på.


Krister Isaksson

Ingrid, är inte det viktiga att det blir BRA för cykel?
Och inte om det blir bättre eller sämre än dagens Slussen eller andra förslag. Bara för att något blir bättre behöver ju inte det betyda att det blir bra…
Nya Slussen är ju beslutad av staden att genomföras och om du har läst mina inlägg – tycker du att det verkar bli bra för cykel?


Sebastian

Håller med dig Krister, bättre behöver inte betyda bra. Och varken bevara Slussen eller andra alternativ är särskilt bra när det kommer till cykel. Din serie visar ju med all tydlighet att det även är mycket illa ställt med Nya Slussen och cykel. Har ju så att säga aldrig varit en viktig utgångspunkt att göra det väldigt bra för cykel i något av alternativen. Men gärna påstå och ge sken att så är fallet…


Ingrid

Ja det bästa är om det blir bra. Men det jag känner stor förvirring över är att somliga verkar hävda att det är bra nu., och alla beskyller varann för att ljuga Jag tycker att man gärna kan riva det nuvarande åbäket och sedan utgå från de som cyklar och går, (och så det där retliga att det faktiskt är en sjöväg som korsar där) sedan lägga till bussar, tåg och bilar. Hade varit kul om de med Plan B haft en sån Plan C istället. Men jag får mest en känsla av att alla förslagen är lika dåliga och Slussen kommer fortsätta vara en plats där man inte vill vara, oavsett färdsätt, men cyklisterna används som slagträ i diskussionen av folk som inte bryr sig om dem.
Sedan är jag lite pessimistisk, kanske Slussen måste vara en kompromiss där ingen blir nöjd? Trafikmängden och vattnet och hus som ska bevaras osv kanske inte går att få ihop? Men de borde försöka – och inte ta cyklisterna sist.


Krister Isaksson

Ingrid, ja Slussen och övrig stads- och trafikbyggande måste vara en kompromiss. Men en kompromiss kan välja att prioritera olika saker olika mycket. Ex vis prioritera cykel högt. Det gör varken Nya Slussen eller något annat alternativ. Så återigen ser vi att cykel är satt på undantag…


Per T Eriksson

Ingrid, det som är bra ännu i Slussen är trafikflödet. Men Slussen har fått förfalla i decennier och behöver rustas upp och snyggas till. Men det innebär inte att man måste riva alltihop från grunden och bygga en helt ny konstruktion med sämre flöde. För sämre flöde blir det med T-korsningar.
Slussen är byggd för att kunna renoveras bit för bit.


Ingrid

Fast jag har ett vagt minne av att idén bl a är att få ner flödet. De bilister som kan ta en annan väg ska uppmuntras att göra det.


Ingrid

Men vill man få ner bilflödet vore det en bra idé med riktigt bra cykellösningar, inte att satsa på bussarna.
Men kompromissen är också de som talar lyriskt om Slussen som vacker, när det mest är en plats man skyndar förbi. Det kan vara svårt att få en knutpunkt och ett busstorg, en omstigningsplats TREVLIG och lockande, jag menar hur många talar lyriskt om t-centralen? och gången över till tågen?


Maria

Tänk om Nya Slussen är ett dysfunktionellt förslag inte minst vad gäller cyklar och att Plan B är ett fullgott alternativ som handlar om att riva, bygga upp modernisera. Cykelbanorna är separerade från gående och bussar. Och flödet är genomtänkt. Varför säga att Plan B är grus i maskineriet när den är lösningen. För dig som inte har info gå in på Slussen.nu. De har lagt ner ett gediget arbete. Det finns troll som vill demonisera. Jag har läst lyssnat och ställt frågor sedan 2007 och utifrån det dragit slutsarser. Allt tyder på att Nya Slussen är ett stort misstag.


Peter

Plan B och nuvarande Slussen är en motorvägsrondell, en trafikapparat, ett monster. Det är fel att tro att man kan reparera lite grann, bit för bit. Hela bygget sjunker eftersom grundarbetet inte håller. Man måste riva ner allt och börja om. I ett sånt läge är det väl lite fantasilöst att bygga upp en motorvägsrondell mitt i stan igen, en rondell som var tänkt att vara ett nav i stora trafikmängder som skulle ledas rakt genom stan. Jag har heller aldrig sett några konsultrapporter som visar hur lång tid och till vilken kostnad Plan B skulle genomföras. Halva tiden till halva kostnaden är en snygg slogan, men det är tveksamt vad den är värd. Bättre då att bygga nytt, Nya Slussen har en antagen detaljplan, ännu bättre att Krister är inne och vevar i Nya Slussen och jag ser verkligen fram emot hans lösningar. Sen hoppas jag att det finns politiskt mod att genomföra dem. Alla politiker pratar om vikten av att öka cykeltrafiken, minska biltrafiken i stan, nu är det upp till bevis. Jag är, trots allt, försiktigt positiv.


Bob

Peter,
kan du peka på vilka lösningar för cyklister som är bättre med Nya Slussen jämfört med idag?
På vilket sätt är nya lösningen smidigare?
På vilka sätt är nya lösningarna snabbare för de olika passagerna?
På vilka sätt är lösningarna säkrare?
Jag reagerade som Krister på dessa bilder som fanns med tidigt, där cyklister blandas med gångtrafikanter. Det är med dessa bilder tydligt att arkitekterna bakom lösningen inte har en susning om vad det handlar om. Alla vi som har cykelpendlat genom åren, inte bara genom Slussen, har sett vad det får för konsekvenser i form av olyckor när man blandar trafiken som bilderna anger.


Per T Eriksson

Man må kalla nuvarande Slussen motorvägsrondell. Det är i så fall en minivariant. Men faktum är att det passerar mycket trafik av alla slag förbi Slussen, och så kommer det att vara i fortsättningen också. Det är en av fyra platser där man kan passera Mälaren i bil från söder till norr och en av tre ställen där man kan cykla eller gå.
Det behövs ett bra flöde där, även om man ställer om från bil till cykel. Tar man bort bron försämras flödet. Tar man bort klöverbladet försämras flödet.


Peter

Per T – Slussens kapacitet är tre gånger så stor som dagens trafikmängd. Jag vill se färre bilar i stan, inte flera. Det kommer fortfarande vara viktigt att kunna ta sig över Slussen med bil, men anpassa rondellen efter ett modernt trafikflöde, inte en motorväg.
Bob – det är just därför jag ser fram emot Kristers fortsättning. Jag tycker redan att det som presenterats nu är bättre än idag (men långt från bra, och hål i huvudet om man betänker att det är modern planering 2015), men att det kanske till och med kan bli rätt bra om Kristers ord får gälla.


Olof E

Jag hittade den här bloggposten om en korsning i Utrecht som har ungefär samma cykelflöden som prognosen för slussen. Vidare står att korsningen ska byggas om och att:
”In the new design, cars, buses, cyclists and pedestrians are clearly separated from each other.”
Det vore intressant att se hur de har tänkt i Utrecht och jämföra med slussen.
http://www.aviewfromthecyclepath.com/2010/05/cycle-rush-hour-in-spring-in-utrecht.html


Per T Eriksson

Cykelfrämjandet uttalar sig:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/cyklister-hoppas-pa-slussenforandring


Ingrid L

Hur beräknas trafikflöden?. I denna rapport är den totala trafikantmängden 144 500 år 2010 men hela 242 000 år 2030. Cirklarna är lika stora. Om man vill visa total mängd borde högra cirkeln vara större. Andra faktorer är hur stor yta varje trafikant tar upp och hur länge den uppehåller sig på ytan. Skulle vara intressant att se en formel för detta.
Annat av intresse måste ju vara hur trafikflödena fördelar sig över dygnet. Biltullar i Gamla Stan kan kanske få en del bilister att välja tider när det inte är så trångt.
Och hur troligt är det att antalet cyklister ökar med 5 procent varje år? Kommer inte folk jobba mer hemifrån i framtiden?
file:///C:/Users/Ingrid/Downloads/Trafik-komp.pdf


Ingrid L

Ser nu att det jag hänvisade till inte funkar som länk 🙂 Det jag hänvisar till är Slussen Fördjupnings-PM april 2011.


Mikael G

Tror inte att lutningen du uppger stämmer. Mäter man på byggnadsritningen så är lutningen bara fem procent. Var har du siffran ”tio procent” ifrån?


Jan Ohlin

Tack för bra och viktig artikel!
Detta är sådant som de olika Slussengrupperna länge försökt lyfta fram. Fakta, siffror, flöden… Sådant spelade dock förvånansvärt liten roll i beslutet. Logik och funktion var fullständigt nerprioriterade. Det blir dagliga köer, visade trafiksimuleringarna. ”Stadsmässigt”, sa Trafikkontoret. Problem för cyklister och andra trafikanter avfärdades konsekvent. Så småningom trädde ett mönster fram: Tjänstemännen gjorde sitt jobb, utifrån de förutsättningar som fanns. På frågan; ”Blir det bra?” blir svaret ”Ja, givet förutsättningarna.” Så bra som det går, inom ramen för den dåliga lösningen, med andra ord. Villkoret för ”bra” har helt enkelt flyttats. Köbildning och trafiksvårigheter var inte det viktiga. Problemet var att få beslutet i hamn och få fram pengar. Att lösningen var dålig blundade man för.


Kelvin Wood

Behöver du finansiering * Företagslån * Personliga lån utan stress och snabb godkännande? Vi erbjuder lån till låg ränta, för mer information kontakta oss via email: kw007042@gmail.com


Jones Wood

Vi hjälper både gamla och unga med vårt finansiella erbjudande med strukturerade och anpassade faciliteter för att tillgodose våra kunders behov. Så om du är intresserad av vår ekonomiska hjälp, kontakta oss för mer information via e-post: joneswoodfinance@gmail.com


Mrs Farida Stephen

God dag, jag är en registrerad privatpengare. Vi ger ut lån för att hjälpa människor, företag som behöver uppdatera sin finansiella status över hela världen, med mycket minsta årliga räntesatser så låga som 2% inom ett år till 30 års återbetalningsperioden till någon del av världen. Vi ger ut lån inom intervallet 5 000 euro till 100 000 000 euro. Våra lån är väl försäkrade, för maximal säkerhet är vår prioritet. Intresserad person bör kontakta oss via e-post: (24hourstloancompany1@gmail.com eller info@24hourloan.online)


CLARA

Hej allihopa. Jag såg kommentarer från personer som redan har fått sitt lån från ANGGA DIMAN och sedan bestämde jag mig för att söka efter deras rekommendationer och för några timmar sedan bekräftade jag på mitt eget bankkonto ett totalt belopp på $ 30.000 som jag bad om. Det här är verkligen en bra nyhet och jag rekommenderar alla som behöver ett riktigt lån att ansöka via deras email (anggadiman1@gmail.com) Jag är glad nu att jag har fått lånet jag begärde


Mr. Dékány Endre

Behöver du lån? om ja, email: (dakany.endre@gmail.com) för mer detaljer.
Låneerbjudande.


Mr. Dékány Endre

Vi erbjuder olika lån till enskilda personer (personligt lån) och samarbetsorgan med en räntesats om 2% per annullering. Det här hjälper dig att uppfylla dina ekonomiska skyldigheter, särskilt med den globala finanskrisen. Du kan låna mellan 2000 – 500.000.000 (pund, euro eller dollar) För ytterligare förfrågningar, kontakta oss via e-post (dakany.endre@gmail.com) Hälsningar.
Låneerbjudande.


Jean Carlos

Behöver du ett lån för att starta affärer eller betala dina räkningar och en företagsfinansiering för fastigheter och alla typer av företagsfinansiering. ( creditplusfinance11@gmail.com eller Whatsapp +16234044993 ) Vi erbjuder även lån till privatpersoner, företag och företag till 3% ränta. Vi ger ut lån till seriösa personer som är intresserade av lån om de är intresserade kontakta detta email: creditplusfinance11@gmail.com eller Whatsapp +16234044993



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Nya Slussen – vakna! Vad håller ni på med?


 

Du kryssar fram i 12 sköna kilometer i timmen, mellan glada strosande flanörer i en levande stadsdel. Kanske möter du en vän, och ni stannar till och småspråkar lite över era respektive cykelkorgar. Du funderar på om du skulle köpa med dig en bukett blommor från det intilliggande blomsterståndet, eller kanske ta en kopp kaffe vid caféet som precis slagit upp sina luckor och ställt ut sina bord och stolar. Runt omkring leker barn och hundar och alla är lyckliga. Är det så här din dagliga cykeltur till jobbet ser ut?

Pling pling, pling pling, pling pling, pling pling…

Knappast. Det som ser gemytligt ut på bild eller i en reklamfilm är sällan funktionellt i praktiken. Tvärtom är det en stor källa till frustration och irritation för gående och cyklister när de tvingas dela samma yta, eller om uppdelningen av ytorna är otydlig och dåligt utformad. En bristfällig separation av gående och cyklister leder till konflikter, incidenter och dålig framkomlighet. Det blir en plats fylld av osäkerhet och otrygghet.

Vi tar ett konkret exempel – Nya Slussen.

Så här ser illustrationerna ut som projektet tagit fram:


Munkbron – Vattentorget


Vy från terrasserna på Södermalm


Vy från terrasserna på Södermalm


Nya huvudbron mellan Södermalmstorg och Skeppsbron


Stadsgårdskajen


Saltsjöutfarten för cykeltrafiken mellan Katarinavägen och Stadsgårdsleden finns inte ens…

Illustrationerna visar att separationen mellan gång- och cykeltrafiken i det närmaste är obefintlig. Även materialskillnaden på beläggningen mellan gång- och cykelytorna är i det närmaste obefintlig. Det finns ingen asfalt på cykelbanorna, och inte heller någon nivåskillnad mellan gång- och cykelytorna. Allt är i ett enda plan.

Det här är ett skolboksexempel på konfliktdesign 2.0

Det är form före funktion, inte form och funktion förenade i bra och funktionella lösningar.

Liknande utformningar av gång- och cykelytor finns ju redan i Stockholm. Till exempel Raoul Wallenbergs torg och delar av Nybrohamnen:


På ytan som ska föreställa cykelyta har staden slipat gatstenen för att minska obehaget när man cyklar på dem – gissa var, för det går ju inte att se…

Det är ju tydligt vad en del cyklister tycker om denna typ av utformning:


Foto: David Bäckman

Sedan finns Strömgatan:


Transport for London (TFL) har gjort en omvärldstudien, INTERNATIONAL CYCLING INFRASTRUCTURE BEST PRACTICE STUDY , och då bland annat studerat separation av gående och cyklister. TFLs kommentar angående denna typ av separation tycker jag säger allt:

”the foot and cycle paths are differentiated, but so subtly they´re essentially ´shared use´

Alla som går eller cyklar på dessa och liknande platser kan nog skriva under på att separationen mellan gående och cyklister bara finns i teorin. Det är bara ett spel för galleriet – en sminka-grisen-åtgärd. Och eftersom dessa ytor inte ses som ´trafikytor´ dyker det där upp allt möjligt genom åren. På Raoul Wallenbergs torgs så kallade ´cykelytor´ har vi återkommande utställningar, evenemang, avspärrningar, spel och lek. Strömgatan stänger Säpo av lite hur som helst vid behov. Det påverkar ju inte trafiken…

Varför blir det då så här?

Det enkla svaret är att det blir så här för att de som har inflytande och makt i projektet vill att det ska se ut så här. Slussen ska omvandlas från trafikplats till mötesplats, vilket då innebär att i detta fall har form gått före funktion. En fungerande separation som ger gående och cyklister bra förutsättningar får stå tillbaka för den arkitektoniska visionen och gestaltningen. Och illusionen om en levande lycklig stad. Hade projektet Nya Slussen velat att det skulle vara tydligare separerat hade ju detta illustrerats, men en sådan utformning ger tydligen alldeles för mycket känsla av trafikplats.

När staden gör en trafikplats till mötesplats kan cykeln inte längre vara ett fordon. Den blir då istället en åbäkig och otymplig koffert.

Men ska man verkligen lägga så stor betydelse vid några illustrationer? Svaret är ja. Det är ju detta som visas upp officiellt och som staden planerar att genomföra. Ni kan ju fråga er varför vi inte ser asfalt på cykelbanorna, och varför vi inte ser nivåskillnad mellan gående och cyklister? För att det inte är det som eftersträvas och planeras genomföras. Annars hade ju bilderna visat den lösningen!

Vad säger då de framtida användarna om denna utformning?

Projektet Nya Slussen har genomfört en Barnkonsekvensanalys av Nya Slussen. Så här redovisas svaret på denna fråga:

”Det finns även en rädsla att bli påkörd av cykel på nya Slussen. Här önskar barnen och ungdomarna en tydligare uppdelning mellan gångbanan och cykelbanan.”

Staden har vidare högt ställda ambitioner att stadens fysiska miljö ska vara väl anpassad för funktionshindrade. Detta finns redovisat i handboken Stockholm – en stad för alla. Så här säger Synskadades riksförbund (SRF) när det gäller separation mellan gående och cyklister:

”För att synskadade säkert ska kunna gå och vistas utomhus behövs en säker fysisk miljö planerad med omsorg och finess. Då behövs gång- och cykelbanor som är tydligt avgränsade och urskiljbara från varandra.”

”Cykelbanor som går över en öppen yta, exempelvis ett torg, måste vara märkta med både kännbar struktur och kontrastfärg.”

Titta på bilderna i detalj så ser du att det planeras ytor för gående på bägge sidor av de dubbelriktade cykelbanorna:


Här gäller det för gående och cyklister att vara på alerten och ha full koll – åt alla håll, på en gång. Det är högst tveksamt om detta är en särskilt behaglig och trygg miljö. Eller som projektet Nya Slussen själv väljer att beskriva visionen: Nya Slussen blir en trygg och effektiv knutpunkt för alla trafikanter

Men är då denna obefintliga separation mellan gående och cyklister ett så stort problem? Kan inte alla bara ta det lite lugnt och njuta av folklivet?

Väldigt få cyklister, idag och imorgon, kommer ha Slussen som målpunkt och mötesplats. Även om staden lyckas förvandla trafikplats till mötesplats, så kommer Nya Slussen förbli en plats som de flesta cyklister ska passera på sin färd – de är ju på väg. Och antalet cyklister som ska passera landets absolut största cykelknutpunkt beräknas vara 53 000 per dygn år 2030. Det är då högst oroväckande att se hur cykelns roll och funktion hanteras på denna plats. En utformning som varken är till fördel för cyklister eller gående. Och som uppenbarligen inte heller efterfrågas av varken gående eller cyklister.

Inte heller i stadens egna styrdokument, såsom Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin och Cykelplan 2012, går det att hitta stöd för denna utformning. Det är även svårt att få ihop Slussensprojektets egna vision om ”trygg och effektiv knutpunkt” med denna utformning. Trygg och effektiv för vem?

Så återigen, Nya Slussen är inte en plats för alla, eller en effektiv knutpunkt för cyklister.

Låt oss försöka få en uppfattning hur omfattande dessa delade ytor kan tänkas bli i Nya Slussen. Här är en bild på cykelvägnätet:


Grönt = cykelvägnätet i Nya Slussen, Trafik-PM Slussen

I stort sett alla de gröna cykelytorna, förutom cykelfälten, är illustrerade som delade ytor. Frågetecken finns kring gång- och cykelbron utmed tunnelbanan, då bron inte finns illustrerad.

Som jämförelse kan vi ju lägga in tidigare nämnda delade ytor på Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg på Nya Slussen och då få en bättre uppfattning om hur omfattande dessa delade ytor föreslås bli:

Rödmarkerat är utbredningen av Raoul Wallenbergs torg och Strömgatan på Nya Slussen

Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg är alltså en mycket mindre del än Nya Slussen. Det handlar om avsevärt större ytor och längre sträckor med delade ytor på Nya Slussen – på landets största cykelknutpunkt. Dagens gång- och cykelproblematik vid Strömgatan och Raoul Wallenbergs torg är en fjärt i rymden, jämfört med hur illa det kan bli vid Nya Slussen om det designas på detta sätt.

Biltrafiken omfattas däremot inte av denna ambition om delade ytor och mötesplatser. Där råder tydlig separation, effektivitet och ändamålsenligt utformning att färdas på. Allt för att skapa förutsägbarhet, framkomlighet, trygghet och en känsla av säkerhet – det vill säga en effektiv knutpunkt för biltrafiken. Stick i stäv mot stadens Framkomlighetsstrategi som prioriterar gående och cyklister först.

Det är tydligt vad som fortfarande är trafik och vad som inte är trafik i Nya Slussen. Biltrafiken är tydligt separerade från gående och cyklister (dock inte vid cykelfälten). Men när det kommer till gående och cyklister är dessa uppenbarligen inte två olika trafikslag, med olika anspråk och behov. Här är det ´platsbildning´ som råder och härskar. Något som dessa grupper får underordna sig. Här är estetiken och stadsbilden viktigare. Det rimmar illa med orden i stadens Översiktsplan som tydligt talar om att:

”En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation.”

Vi som cyklar i Stockholm vet ju att när dessa delade ytor skapas så dröjer det bara en kort tid innan vi ser följderna av den bristfälliga utformningen dyka upp. Då kommer förmaningarna – förmaningar som enbart riktas mot cyklisterna. För det är ju cyklisterna, inte utformarna och utformningen, som brister…

Här har staden alla möjligheter att åstadkomma en annan utformning för gående och cyklister. En mer balanserad och funktionell lösning och en utformning som tar bättre hänsyn till vad gående och cyklister efterfrågar och önskar. En utformning som också ligger mer i linje med stadens styrdokument. Ett rimligt krav är ju att samtliga utpekade pendlingsstråk i Cykelplan 2012 omarbetas och får en tydligare utformning och separation mellan gående och cyklister. Det är ett steg mot en trygg och effektiv knutpunkt – för alla.

Annars riskerar Nya Slussen sätta full fart mot konfliktdesign 2.0

 

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 30

Mia

Tack Krister för att du fortsätter din granskning av denna plats. Det är ju inte vilken liten cykelsträcka som helst utan landets absolut största. Därför så oerhört viktigt att det blir bra och funktionellt. Särskilt när nu staden påstår sig ha höga ambitioner när det gäller cykel.
Ser du att det i Nya Slussen finns möjlighet till stora förbättringar för cykeltrafiken eller behövs det en helt ny utformning för att åstadkomma detta?


Krister Isaksson

Mia, det finns möjligheter till stora förbättringar för cykeltrafiken i Nya Slussen. Om man vill och prioriterar detta. Det är jag inte lika övertygad om att så kommer ske. Det finns vissa strukturella problem som är omöjliga att ändra på, exvis förbindelsen Skeppsbron-Stadsgårdsleden där du måste passera över slussarna som ibland kan vara öppna. Sedan kommer det vara mycket svårt att göra bra och effektiva utformningar av alla vänstersvängar.


Lage Bergström

Tack för ditt fina och grundliga jobb!
Cykelfrämjandet hade en informationsträff med några av de ansvariga tjänstemännen i går, tisdag 13/1.
Din kritik blir än mer skrämmande när man hör hur svarslösa de ansvariga för projektet är om hur de ska kunna förbättra för cyklisterna. De verkar uppgivna och säger själva att det inte blir bra för cyklisterna. Det talas om att Slussen ska klara 100.000 cyklister per dag och det vet de inte alls hur det ska gå, ”Vi får väl stänga av biltrafiken” var ungefär det svar de kunde ge.
Länk till inspelning från mötet:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10153707129656988&set=gm.10152840120953382&type=1
och samma med direktlänk på bambuser:
http://bambuser.com/v/5213183
Det kommer att arrangeras ett motsvarande seminarium om en vecka med representanter från plan B som berättar hur de tänker sig cykellösningarna för Slussen. Tisdagen den 20/1 klockan 18 på Bonne Mecanique. Förhandsanmälan krävs eftersom det är begränsat antal platser.


Pelle

Mycket bra inlägg. Men vad säger de ansvariga om har gjort förslaget? Hur har de resonerat? Någon grävande journalist som har pratat med dem?


Krister Isaksson

Lage, tack! Jag var också på träffen och lyssnade.


Krister Isaksson

Pelle, tack! Som vanligt får man höra att det är en ´kompromiss. Hur man kommit fram till denna kompromiss, vilka avvägningar, kriterier och styrdokument som legat till grund för detta är dock mycket oklart


Leif Jönsson

Jag känner så väl igen problemet! Har kämpat med liknande i Malmö i över 40 år. Det blir oftast så när arkitekter gör utformning utan att förankra med trafikplanerare. Det skall se snyggt ut, från 5 km höjd, men funktionen i markplan glöms helt bort.


Krister Isaksson

Leif, exakt och omvänt förhållande finns också! Man kunde kanske tro att det går till som så att professionella yrkesmän/kvinnor, som får betalt för sitt kunnande och kompetens, satte sig ner, visade respekt för varandras kunskap och kompetens och arbetade fram såväl estetiskt som fungerande lösningar. Icke sa nicke…


Per T Eriksson

Problemet med Nya Slussen är att politikerna bestämde sig för lösningen med T-korsningar INNAN man lät arkitekter tävla om förslag. T-korsningarna skapar trängsel eftersom ALLA måste passera minst ett rödljus och ALLA ska in på samma vägsträcka (den 8-filiga ”motorvägen”) som ska ta sig från Södermalm till Gamla Stan.
Det skapar dåliga förutsättningar för att skapa en trygg och bra trafikmiljö där alla trafikslag kan få plats.


Åke

”För det är ju cyklisterna, inte utformarna och utformningen, som brister…”
Så det finns inga problem med de som betraktar cykelpendlingen som sitt egna privata Tour de France?


Sara

Jag är en sån där Tour de France-cyklist!
Det vill säga, jag tillhör de snabbare på cykelbanorna, jag kör ofta om andra cyklister, men blir sällan omkör själv. När jag kommer fram till jobbet efter 16 kilometer har jag ett rullsnitt på ungefär 22 kilometer i timmen.
Det hade jag aldrig blivit uttagen till Tour de France på, det kan jag lova. Och hade jag varit bilist hade det räknats som krypkörning.
Men om man bygger staden så att man måste färdas i 15 kilometer i timmen på cykel – hur många har då tid att dagligen faktiskt välja cykeln?
Om vi nu vill ha fler cyklister (av en mängd olika skäl; miljö, hälsa, trängsel, buller, ekonomi) så måste det också vara ett effektivt färdmedel med en infrastruktur som är anpassad därefter.


Per T Eriksson

Bilarna får ju köra i 30, ja till och med 50 ibland! Varför skulle inte cyklarna få det då?


Jocke von Scheele

Jag blir så jävla jävla trött när jag läser om det där! Min enda reaktion är ”Ta bort de fåniga cykelsymbolerna i marken, öka utrymmet för bilar och riv några kåkar i Vasastan och bygg parkeringsgarage så jag kan skaffa bil!”
Den där miljön tänker jag inte cykla i. Jo, förresten, när jag ska ha picknick på kajkanten så kanske det blir praktiskt att leda cykeln dit, med picknickmaten i kasse på styret.


Ola

En cyklist som håller 30 på en sträcka med 30 som hastighetsbegränsning kör som en idiot, en bilist som håller 30 tar det lugnt och visar hänsyn trots att hen inte får köra fortare än så, vilket de flesta gör.


Mark Kaiser

Som både cyklist OCH arkitekt så upphör jag aldrig att förvånas över hur korkat man kan utforma en cykelbana… Om bara 10% av den uppfinningsrikedom man nu lägger på att vara originell i stället lades på ett vettigt gränssnitt för alla så skulle vi ha jättebra cykelbanor i hela stan! …. Vad gäller Slussen blir i princip allting sämre för cyklister – sträckningen, lutningen och beläggningen, allt saknar kontakt med den verklighet där cyklister finns.


Jonas Hallström

Mikael Colville-Andersen sammanfattar det här väldigt bra, lugnt och stilla, i Bicycle Culture by Design:
https://www.youtube.com/watch?v=pX8zZdLw7cs&spfreload=10
Han är cykelambassadör för Köpenhamns Stad.


Trafikistan.se

Tack Krister för ett principiellt mycket viktigt inlägg!
Att förena form och funktion är en beundransvärd konst. Tyvärr uppskattar vi inte de lyckade fallen tillräckligt mycket, eftersom sådan utformning fungerar så bra så att vi inte behöver ägna möda åt att hantera konflikter. Vi kan tänka på annat.
Det är konflikterna som fastnar i vårt minne. Det är de som tar ner vårt humör och gör oss stressade. Det dåliga humöret smittar sedan av sig till andra.
Vi måste bli fler som både kritiserar de dåliga fallen och lyfter fram de bra som jämförelse. Det måste bli åtråvärt för utformarna att förena form och funktion. De måste få uppskattning efter förtjänst.
Det måste också bli åtråvärt för beställarna att kunna se även funktionen redan innan allt är byggt och betalt. Kan det vara så att många beställare kollras bort av gulliga drömbilder utan en tanke på att det också ska fungera irl?


ekstromenator

Dom prioriterade pendlarstråken måste ju ändå betraktas som cyklingen motsvarighet till motorväg även om snittet ligger under 30km/h, varför upphör dessa när man kommer innanför tullarna då cykelbanorna är separerade från övrig trafik ? Biltrafiken runtom gör 30 alt 50km/h, men så fort cyklister ska dela utrymme med fotgängare så är plötsligt 15km/h för hög fart. Och varför envisas dom med att blanda fotgängare och cyklister, förstår dom inte att det blir en konflikt mellan kaffedrickande, musiklyssnande och iphoneläsande fotgängare som blandas med ”motorvägscyklister” som är på väg från A till B och som det är en ren transportsträcka för ?
Gör om och gör rätt, ingenting i Slussen har blivit rätt hittills och ju mer du gräver i det Krister desto sämre framstår allt !


Krister Isaksson

Mark, verkligen tråkigt att olika yrkeskompetenser inte kan arbeta bättre tillsammans och visa varandra bättre respekt och hänsyn. Och resultatet av detta misslyckande drabbar de som dagligen ska röra sig på denna plats. Inte Lord Foster och hans gäng…


Krister Isaksson

Trafikistan.se, tack! Jag kommer att försöka mig på ett mer ingående resonemang i kommande inlägg varför det blir så här.


Krister Isaksson

Ekstromenator, det enkla svaret är att cykel ses fortfarande inte som ett transportmedel av de som har störst makt och inflytande i dessa typer av stadsbyggnadsprocesser. Man är stenhårt fastfrysen in en frusen ideologi om staden och dess trafiksystem. De fina och gulliga orden om cykel i alla styrdokumenten omsätts aldrig/mycket sällan i utformningen av trafiksystemet utan där härskar fortfarande vår vanliga trafikmaktordning.


Karin

Jag cyklar till jobbet via Söder Mälarstrand och jobbar i glashuset. Jag är ändå arkitekt och van att läsa liknande planer men jag förstår inte ens om jag KAN ta mig till jobbet med cykel genom den här skissen. Det ser ut som jag tydligen ska fortsätta nere på stadsgårdsnivån…


Krister Isaksson

Karin, nej det är verkligen inte lätt att orientera sig och det säger ju en hel del om hur dåligt anpassad Nya Slussen är för cykel. Cykeltrafiken har inte haft en främträdande position när området planerades utan är som vanligt satt på undantag.
Du har två alternativa vägar att ta dig från Söder Mälarstrand till Glashuset:
1, cykla upp för rampen till Gc-bron och sedan över Södermalmstorg till Katarinavägen och Glashuset
2, cykla Stadsgårdskajen bort mot Birkaterminalen, över Stadsgårdsleden och sedan uppför Saltsjöutfarten


Arne Evertsson

Igår pratade jag med en person som jobbar med trafikplanering vid slussen. Jätteintressant. Det verkar vara ett spännande jobb! När jag undrade varför man inte kommenterar denna artikelserie, eller själv bloggar om arbetet fick jag svaret att man ”måste vara lojal”. Jag kan undra: Lojal mot vem?
I tidigare kontakter med Slussenprojektet har beskedet varit att det inte finns någon som har ansvar för trafiklösningen. Man kan nästan tro att hela projektet är planerat för att misslyckas. Ansvariga saknas. Man är illojal om man kommunicerar med uppdragsgivaren (dvs oss).


Thure Björck

Huvet på spiken Krister.
En massiv civilolydnadskampanj från Stockholmscyklisterna vore på sin plats.
T ex helt enkelt vägra använda så kallade cykelbanor och i stället under t ex 2 månader konsekvent cykela i bilkörfälten


Peter

Krister, ska man nu tolka det som att det är ”kört”? Jag tycker ändå att de stora strukturerna verkar ok och att det trots allt finns förutsättningar för att det kan bli bättre än dagens motorvägsrondell, kanske till och med bra, men att det givetvis måste styras upp t ex när det gäller att blanda gång och cykel, separata cykelbanor och fält och inte ett flummigt mingel där trafikslagen förväntas samsas osv. Det handlar ju trots allt mera om utformning, och där finns alla möjligheter att justera förslaget. Eller är jag bara optimistisk i överkant (bland alla pessimister i kommentarsfältet i övrigt)?


Krister Isaksson

Peter, visa förbindelser är ’körda’, andra går att göra mycket bättre inom projektet Nya Slussen. Det handlar mycket om vilja, att prioritera om och att prioritera upp cykel. Kommer försöka sammanfatta detta i en avslutande del inom kort.


Sven-Erik

@Åke: ”Så det finns inga problem med de som betraktar cykelpendlingen som sitt egna privata Tour de France?”
Ola har visserligen redan massakrerat ditt yttrande. Jag tar dock tillfället i akt att bygga vidare om än i en annan riktning: Dela vägen, inte trottoaren. Sänk bilarnas hastighet så att den håller sig inom 30-40km/t så kan TdF-pendlarna flänga på. Skylta Fri Fart för cyklister. Att hitta på argument som ägnar sig på att stoppa snabbcykling är knappast vad svensk cykel behöver. Det behövs inte bara TdF-pendlare, det behövs (fler) cyklister som kan ta plats i TdF och andra krävande cykellopp.


Tomas

”Så det finns inga problem med de som betraktar cykelpendlingen som sitt egna privata Tour de France?”
För att inte tala om det stora uppsving som elcyklar väntas få. Det kommer inte bara vara gubbar och gummor som kör eldrivet. Snart kommer varenda kolfiberpendlare av rang ha en elmotor. Snitthastigheterna på våra pendelstråk kommer bara att öka. Tråkigt att det inte finns något bra helhetstänk som åtminstone försöker göra en bra lösning.


Per

Intressant!
Kör själv taxi på deltid men är även fartygsbefäl för mindre passagerarfartyg. Planeringen för (nya) nya ”Slussen” känns i mina ögon som ett misslyckande på samtliga plan.
Tunnelbanetåg och biltrafik måste ner i tunnlar broarna bör vara öppningsbara med närliggande alternativ för att slussa in fartyg upp till 24m höjd mellan broarna. Linbana eller pulsgondol skulle kunna avlasta annan kollektivtrafik mellan Söder- och Norrmalm/”City” och vara en turistatraktion.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Fossila oljetankar


 

”Om man betraktar trafikrummets nuvarande utseende som en indikator på tillståndet vad gäller kunskap och värderingar så blir det mer intressant.

Fossil kunskap och fossila värderingar är starka uttryck, men de för tanken vidare till våra oljetankar. De senaste 50 årens samlade inriktning mot bilen som mått för vårt stadbyggande och för våra gaturum är så inpräglat i oss att vi inte kan se det. En dimridå, det krävs kraftig påverkan av kunskap och värderingar för att skingra denna. Tillståndet i gaturummet är i balans med den kunskap och de värderingar vi har bakom oss, men inte med det vi ser framför oss. Den fossila planeringen rullar vidare med stor kraft och behöver en tuva för att rubbas.”

Och nu är det full fart på Förbifarten…


Förbifart Stockholm. Illustratör: Tomas Öhrling/Trafikverket

Tack Roger för din visdom och dina kloka ord!

 

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*