Blogg

Låt oss räkna lite


 

”En vecka att röja undan det värsta”

Så sa Mats Freij, pressansvarig på Trafikkontoret, i DN igår. Vidare sa han att ”Men vi jobbar med alla resurser vi har” . Och i artikeln anges att det är 150 fordon som arbetar med snöröjningen i Stockholms stad. Så låt oss då gå igenom vad dessa 150 fordon ska snöröja:

153 mil gator

211 mil gång- och cykelbanor

Sen finns det 8 000 meter kajer. Låt oss säga att hälften ska snöröjas.

Totalt: 364 mil

Antal mil trottoarer uppges inte i stadens ”Snyggfakta”, men det är kanske hälften av gatumilen, säg 75 mil. Nu är det ju så att i ytterstaden röjer man ju bara ena sidan av gatans trottoarer så vi kanske ska minska siffran till 50 mil. Grunden för mänsklig förflyttning, att gå, är inte möjlig på hälften av ytterstadens trottoarer under vintern. Det är som Mats Freij säger – Det är inte roligt att bo i en närförort när det har kommit så mycket snö.  Sedan har Trafikkontoret även ansvar för ett antal större parker som ska röjas med dessa fordon.

Så då är vi uppe i totalt 414 mil (säkert några mil fel hit eller dit). 414 mil och 150 fordon (jag utgår från att det är snöröjningsfordon). Det blir ca 2,8 mil per fordon, 28 000 meter. Låter detta som en rimlig kapacitet? Nej självklart inte och vi har ju svaret så fort vi ger oss ut på stadens trottoarer, cykelbanor, gator och parkvägar att det på långa vägar inte räcker till. Och vi har haft det svaret ett antal gånger och år nu under 2000-talet. Och varje gång får vi höra Mats Freij på Trafikkontoret beskriva hur komplicerat det är, att om det inte vore för alla människor som bor, lever och rör sig i staden skulle de fixa biffen – människor är så att säga i vägen antingen dom går, cyklar, kör bil eller parkerar sina fordon. Men om parkerade bilar nu är ett sådant stort problem, varför förbjuder ni inte gatuparkering vintertid? Sen ska han enligt steg 1a i Trafikkontorets mediautbildning alltid avsluta med att visa handlingskraft: ”Men vi jobbar med alla resurser vi har” . Det är väldigt sällan vi hör någon form av självrannsakan i dessa intervjuer. Det handlar ju om att inge förtroende, men Mats det är sedan länge förbrukat… 

Jag tycker att Trafikkontoret borde insett för länge sedan att så här ser verkligheten ut och det är dags att utforma vinterväghållningen därefter. Då brukar invändningen komma att det är för stor kostnad, det är inte rimligt att ha den kapaciteten. Men har vi råd att inte ha den kapaciteten? Vad innebär det för kostnad för staden och för samhället att ha det som vi har det dessa dagar? Detta är ju inga kostnader som drabbar Trafikkontoret så att man där skulle känna något större ansvar för detta är väl kanske inte så konstigt. Hur skulle det se ut om det fanns mer än dubbelt så många fordon och en snöröjningsstyrka som verkligen arbetade när det snöade? Dygnet runt, på löpande band, i skytteltrafik. Visst kostar det men vi får ju något också…


Antal kommentarer: 8

Pelle

Måste ändå säga att redan på torsdagsmorgonen, dagen efter ovädret, gick det mycket bra att cykla in från norrort. Bäst som vanligt var Solna! Andra kommuner ta efter tack.


Johannes Westlund

Det finns en ytterligare fråga:
Vad skulle det kosta att tekniskt eliminera problemet genom smarta lösningar? Säg exempelvis uppvärmda huvudcykelstråk och trottoarer i centrum. Då skulle man skaffa sig massor mil svårröjda ytor man slipper röja. Så kan man koncentrera sig på det som går lätt att ploga istället.


manne

här i stans lokala tidning angavs att en plogbilsförare kört 30 mil under den natten det snöade som mest ! Så 2,8 mil/fordon som du anger låter som rätt slött tempo!


Krister Isaksson

manne, han kan ju ha kört fram o tillbaka samma sträcka många gånger! 😉


Erik Johansson

Efter snöovädret var det städdag hos oss, på vår 100m långa bakgata plogade dom i 20 min eller 30 min. Det blir 1.5 km eller 2.5 km på en 8 timmars natt.. Men då var det väl plogat.


Krister Isaksson

Erik, ja så ser det ju ut på många, många platser runt om i staden och då kan vi ju tämligen lätt räkna ut, något som uppenbarligen ansvariga på Trafikkontoret inte klarar av, att kapaciteten inte räcker till på långa vägar. ”En vecka att röja undan det värsta” kommer ju inte heller räcka. I söderort där jag bor är fortfarande mängder av gångbanor, trottoarer och cykelbanor ännu inte plogade, en vecka efter snöfallet. I vårt samhälle har vi ju en stark tilltro till ledarskap och vi ser och påminns ständigt om detta när chefer/ledare inte klarar av sin uppgift. Här har vi då en situation som ständigt upprepar sig, trots beslut och ökade budgetar klarar Trafikkontoret inte av sin uppgift att se till att människor kan gå och cykla när det snöat. Kanske dags att rensa i leden när uppenbarligen varken viljan eller förmågan till att förbättra snöröjningen finns…


Cornelis Harders

Teoretisk räcker kanske stadens 150 bilar för att få undan snön, men det ska jämföras med Arlanda 70 bilar. Enligt Swedavias uppgifter fanns det 70 bilar i drift under förra veckans värsta snökaos. Mot bakgrund av detta borde staden ha många fler bilar ute än enbart 150 för att kunna garantera bra framkomlighet för alla trafikslag. Undrar förresten hur Swedavia får fram alla dessa bilar och vilken personal som bemannar dessa. Alla dessa personer sitter nog inte och fikar när det inte finns snö antar jag. Skulle vara intressant att ta del av deras upplägg. Det är tydligen lönsamt för Arlanda att ha denna styrka i ”reserv”. Men borde inte de (samhälls)ekonomiska intressen i stan var minst lika stora som på Arlanda. Den stora skillnaden är dock att staden inte belastas av det ekonomiska bortfallet av ett snökaos som varar i flera dagar. I dessa fall är det du och jag som får betala. I fallet Arlanda drabbas Swedavia direkt när flygplatsen behöver stängas.
Jag gjorde en intressant observation i tisdags. Jag kom hem med flyg till Arlanda i tisdags kväll. Det snöade rätt bra; det hade kommit flera cm den kvällen. På Arlanda kunde jag konstatera att det var högsta beredskap för snöröjningen på den sk airside; armadan med plogbilarna körde fram och tillbaka över banorna. Jag tog sedan bilen hem till Vallentuna; även då en hel del snö vägarna bland annat på E4, men jag mötte dock inte en enda plogbil på den bilfärden på dryga 30 min. Och det såg inte heller ut som om en plogbil hade varit där nyligen. Nu gick det alldeles utmärkt att köra, förutom för bilen som hade snörat runt på E4:an norr om Upplands Väsby, och det hade nog säkert gått alldeles utmärkt att landa på Arlanda med den lila snömängden som kom. Skillnaden är nog att vissa verksamheter giller att ha en bra framförhållning, medan andra väntar tills det är för sent. Det senare har nog säkert också att göra med hur avtalet med entreprenören ser ut.


Krister Isaksson

Cornelis, det är också uppenbart att staden och swedavia gör helt olika bedömningar vad en så kallad ’normalvinter’ är. Staden säger sig ha budgeterat för en normalvinter och i detta ingår INTE bortforsling av snö. Trots att staden varit tvungen att forsla bort snö cirka hälften av åren under 2000-talet! Så vad är en normalvinter? Det är ju också så att det nuförtiden är vanligt med dessa snöväder, något klimatforskare och meteorologer varnat för många år nu. Och vad gör och lär sig Trafikkontoret och stadsdelsförvaltningarna? Ja inte särskilt mycket får man konstatera…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nu är det illa!


 

Cykeln fastfrusen i snö och is. Fått meddelande från Trafikkontoret. Var tvungen att skjuta de sista hundarna…

  Cykelbanan på Sankt Eriksgatan

 


Antal kommentarer: 2

Markus

Jag ser att du också har noterat storsatsningen som stockholms stad gör på oss cyklister.


Krister Isaksson

Markus, nu förstår jag inte ALLS vad du menar…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Cykelinfrastruktur i världsklass! Del 4


 

Regn och snö = oftare grönt ljus

Ibland tror jag inte det är sant när man nås av vad som sker på cykelområdet runt om i världen, sen börjar jag undra vad det är för underutvecklat land jag bor i. I Groningen ska nya trafiksignalanläggningar, som inte är kopplade i ett nätverk av anläggningar, som standard utrustas med en regnsensor. Sensorn ska se till att cyklister få grönt ljus oftare när det regnar eller snöar. Detta har beslutats med anledning av en positiv utvärdering av en test med en regnsensor vid Oosterbrug.

Jag upprepar: cyklister ska få grönt oftare när det regnar eller snöar.

Testet med en regnsensor vid Oosterbrug de senaste månaderna har enligt kommunen medfört många positiva reaktioner. Inte enbart från cyklister som nyttjar Oosterbrug, men även av andra. Regnsensorn har inte medfört längre väntetider för övriga trafikanter och inte heller köar. Det har inte kommit några klagomål från varken polisen, kollektivtrafikkontoret Groningen-Drenthe eller kollektivtrafikentreprenören Qbuzz.

Man har nu valt att utrusta nya trafiksignalanläggningar direkt med en regnsensor på grund av de låga investeringskostnaderna då. Kostnader för att i efterhand kompletera med en regnsensor är ca 90.000 sek. Detta på grund av att mjukvaran behöver anpassas och att hårdvaran behöver köpas in. Det finns ett undentag då en regnsensor ännu inte kan tas med. Det är idagsläget inte möjligt att göra detta när trafiksignalanläggningen utgör en del i en sk nätverksreglering. I detta fall är flera anläggningar kopplade till varandra. Påverkan av en anläggning innebär påverkan av hela nätverket som innebär att den samordnade regleringen inte fungerar längre. Källa: Fietsberaad

Detta visar på en förståelse, en insikt och kunskap om cykeltrafik som i stort sett lyser med sin frånvaro i Sverige. Tänk om det fanns denna vilja till att testa, utveckla och cykelanpassa trafiksignalerna i den stad jag bor i! Här härskar mer en metalitet från 50- och 60 talet och en frusen ideologi som Martin Emanuel tar upp i sin avhandling ”Trafikslag på undantag”.

Cor, stort tack för hjälpen med översättning!

Här kan du läsa mer om trafiksignaler i del 3 och hur de kan göras mer cykelanpassade och här är del 1 och 2 i serien.


Antal kommentarer: 6

Martin

Jag undrar om vi får fler cyklister med vattenpistol pga detta.
Om inte annat kanske det livar upp lite i trafiken.


Krister Isaksson

Martin, det räcker med vatten i cykelflaskan! 😉


manne

underbar idé
tänk att det finns folk som tänker till lite och kommer på ”självklara” lösningar!


Johannes Westlund

Det borde inte vara omöjligt att integrera en regnsensor i nätverkskopplade trafikljus. Visst får man skriva om mjukvaran. Man lägger ju till ett mätvärde till regleringen. Är det nästa projekt att testa i de utvecklade cykelländerna? Man kan ju i alla fall hoppas!


Krister Isaksson

manne, ja dom är mycket duktiga på det i Holland. Man har inte de mentala spärrar och fördomar som är så förhärskande när det gäller cykel här i landet.


Krister Isaksson

Johannes, observera att jag skriver ”ännu” och ”idagsläget”! Så finns viljan så kommer lösningen!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Trafikslag på undantag


 

Äntligen är den här! En fantastisk avhandling och ett fantastiskt arbete av Martin  Emanuel. En berättelse om cykeltrafikens förändrade villkor och förutsättningar i Stockholm under perioden 1930-1980.

Han visar att trafikingenjörer och stadsplanerare skapade sämre villkor att cykla i Stockholm. Vidare att hantering och planering av stadstrafik i högsta grad är en ideologisk verksamhet som till stora delar bygger på föreställningar om olika trafikslag, den moderna staden och att den infrastruktur som skapas utifrån dessa föreställningar utgör frusen ideologi. De aktörer som formar stadstrafikens villkor, inte minst trafik- och stadsplanerare, kommunaltekniker, trafikpoliser och politiker, utövar en betydande makt över stadens trafikanter.

Berättelsen avslutas med en epilog om cykelns renässans. Där finns ett avsnitt som jag allt för väl känner igen: ”Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen.”

Avhandlingen är en underbar och samtidigt skrämmande läsning som jag starkt rekommenderar.

 

Martin, stort tack för boken och lycka till på disputationen!


Antal kommentarer: 2

manne

Först läste jag din blogg sen läste jag SvD och deras bilreporters utblick /framtidsspaning. http://www.svd.se/naringsliv/motor/bilbranschens-kris-gar-inte-att-stoppa_7720186.svd
En framtidsspaning som inte dagens trafikplanerare hänger med i!
Han konstaterade att bilen inte är en framtid , färre o färre tar körkort och man är inte intresserad av bilen som trafikslag , man vill kommunicera men med andra metoder.Han skriver bla: ” Hade vi tagit en semesterbild i dag med Roland Christells barnbarn hade den antagligen sett ut så här: De hade suttit på ett café invid Nytorget på Söder i Stockholm – med varsin Ipad, invid två svindyra cyklar. ” det är enl flera källor sinnebilden av mobilitet och status idag!


Krister Isaksson

manne, tack för SvD-tipset! Det är en stor tröghet och ibland ett kraftigt motstånd. Och jag vill sticka ut hakan och säga att det är störst bland de planerande myndigheterna, inte bland politiken!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kommer vi komma fram i vinter? Del 5


 

Årstabron, bron som staden glömde

Denna pärla, en viktig förbindelse för gående och cyklister mellan Söderort, Årsta och Södermalm. Härligt att kunna cykla så centralt i staden utan att behöva göra det utmed biltrafik. Utpekat som viktigt pendlingsstråk i stadens nya cykelplan. Passeras dagligen av ca 3 000 cyklister.

Men nåt är fel, nåt fungerar inte. Gång – och cykelbanan på bron blir inte snöröjd. Och det är inte första gången detta sker, i flera år har det varit så. Bron ligger uppenbarligen mellan två eller kanske tom tre entreprenadområden (Södermalm, Årsta och Liljeholmen) där upphandlingen och kontrakten tydligen inte kan klargöra vilken entreprenad som ansvarar för vinterväghållningen av bron. Inte jordens mest avancerad sak kan man tycka. Så nu är det en knölig och hårt tilltrampad snöbana som finns på bro, känns lite som att cykla på en puckelpist. Det blir riktigt besvärligt och farligt när vi får ett väderomslag till plusgrader och snön börjar smälta och kvar blir en isbana som man förtvivlat försöker halkbekämpa genom att vräka på massor av sand. Allt pga. att man inte snöröjde bron från början…

  Årstabron på Södermalmssidan 20121130, fint snöröjt fram till brofästet sen svänger vi av… Någon utmaning ska väl vi ha som går och cyklar i staden!

Så då kan vi konstaterat att staden inte klarar av att få till snöröjningen av bron, trots flera års lärotid. Och detta trots upprepade felanmälningar till Driftcentralen. Tre gånger bara i år har jag ringt in och felanmält detta, senast i fredags. Så då kan vi konstatera att inte heller felanmälningssystemet fungerar. Inte lätt att vara cyklist…

Vad som också gör mig aning beklämd är att det uppenbarligen inte finns någon  yrkesstolthet bland de som utför snöröjningen. Här sitter de i sina maskiner, plogar fram till brofästet för att sedan vika av eller vända. De måste ju se att bro inte blivit snöröjd på ett antal dygn men ingen vidtar någon åtgärd för att se till att det blir gjort. För inte kan de väl tro att bron inte ska röjas?

Så här stod det om snöröjning i Cykelplan 1998 för Stockholm:

”Snöröjningen måste ske på ett annat sätt än i nuläget. Snön borde kontinuerligt forslas bort, vilket idag är lågprioriterat. I handlingar och kontrakt är kraven högre på gång- och cykelvägar än på körbanor. Trots detta används cykelbanor och cykelfält som snöupplag vid stora snömängder. I praktiken prioriteras bilvägar högst, därefter kommer gångvägar och sist cykelvägar.”

Cykelplan 2005:

”Drift och underhåll bör prioriteras utmed cykellänkar. Detta påverkar såväl framkomligheten som säkerheten. Cykelstråken bör skötas med minst samma kvalitet som bilvägarna och ha en jämn och bra beläggning.” ”Under vintern är snöplogning och sandning två viktiga faktorer för cyklisternas trafikmiljö.”

 Cykelplan 2006:

” Snöröjningen måste förbättras på cykelbanorna för att göra det mer attraktivt att cykla även under vintern. Cyklisterna (och även gångtrafikanterna) är mer känsliga för halt och moddigt väglag än bilisterna. Kvaliteten på snöröjning och halkbekämpning på gång- och cykelbanor måste alltså vara bättre än på körbanorna. Detta avspeglas ofta i handlingar och kontrakt rörande vinterväghållningen men vad gäller cykelbanorna inte alltid iverkligheten. I praktiken prioriteras ofta först gångbanor och kollektivtrafikkörfält, sedan bilvägar och sist cykelbanor. Standarden för t ex snöröjning och sandsopning kan variera mellan stadsdelarna. För de regionala cykelstråken har staden förbundit sig att följa den standard som Vägverket tagit fram i samråd med länets kommuner. Kunskap om denna standard och vilka cykelvägar som ingår i de regionala cykelvägarna måste spridas till alla berörda parter. Motsvarande regler måste tas fram för resterande delar av cykelnätet i samverkan mellan alla berörda parter.”

I Cykelplan 2012 är avsnittet om vinterväghållning av cykelvägnätet än mer omfattande och utförligt.

Så nu har det gått 14 år och fyra cykelplaner sedan cykelplan 1998, upprepade gånger har betydelsen av vinterväghållning av cykelvägnätet tagits upp och beslutats, budgeten för detta har ökat men det är mycket svårt att se avtrycka av detta på stadens cykelvägnät. Man får inte ens till grundläggande funktioner…

Så Ulla Hamilton och Per Ankersjö, hur ska ni se till att stadens snögeneral får ordning på detta, hur många år behövs och hur lång ska startsträckan vara?

En annan favoritsysselsättning som snöröjningen ägnar sig åt är detta:
  Ett pendlingsstråk i söderort där man först röjer cykelbanan för att sen ploga upp snön från körbanan på cykelbanan. Och sen blir det liggande där. En bra och bred yta för gående och cyklister att tryggt och säkert kunna använda? Sällan ser vi att man plogar ut snön på körbanan. Väl använda pengar eller…

Del 1, 2, 3, 4

 


Antal kommentarer: 16

Pelle

Cyklar året runt och kommer in till stan norrifrån. Danderyd plogar sällan men sandar desto mer. Blir bra knöligt. Solna, föredömlig snöröjning med näst intil barmark för jämna. Stockholm är a varierande kvalitet, ofta bara plogat med trädgårdstraktor med smalt blad. Dessa traktorer orkar inte. Dessutom plogar Stockholm ofta cykelbanorna utmed Roslagsleden innan de stora lastbilarna som i full fart snöröjer motorvägen kommer och de kan på några ögonblick täcka cykelbanan med 20 cm sand, slask, is och snö. Särskilt märks detta på cykelbanan vid naturhistoriska där det är vanligt att man få leda/släpa cykeln några dagar i taget, eftersom trädgårdstraktorn inte orkar fram. De törre traktorerna kommer knappas in på banan eftersom den är för smal. Dock inte smalare än att mötande cyklister och fotgängare ska kunna få plats.


Stefan

Vi bor precis vid Årstabrofästet, och det känns verkligen som att det är bron som snöröjarna glömde – år efter år. Kan det vara så enkelt att just den här kilometern har fallit mellan stolarna i snöröjarnas maskiner? Tack för att du fortsätter att kämpa för oss åretruntcyklister, Krister.


aNNa

Tack för att du lyfter den bortglömda Årstabron! Varje oplogad morgon tänker jag att bron saknar ägare, och att den är riktigt farlig dessa nio av tio dagar.


aNNa

Jag gjorde just en anmälan här: http://www.stockholm.se/felanmalan, och upptäckte att bron inte finns med i listan. Du som läser detta och som cyklar över bron, gör en anmälan så kanske vi får till en bättring i vinter.


Andreas

Just broar verkar vara svårt mellan stadsområdesgränserna.
Jag pratade om sandupptagning för något år sedan med Stockholms Stad avseende Tranebergsbron. Där sa de att den ligger mellan två stadsdelsområden och de visste inte riktigt varför det var sopat fram till brofästena på båda sidor men inte på bron. De hänvisade till att Vägverket (nu Trafikverket?) hade ansvaret. Det är konstigt att man inte kan få det att fungera – det är inte raketfysik vi pratar om…


Krister Isaksson

Stefan och aNNa, tack själva! Fick svar idag från Ted Ell, högsta ansvarig tjänsteman för snöröjningen på Trafikkontoret. Han har informerat stadsdelsförvaltningarna och områdesanvsvarig så nu är det väl bara att hålla tummarna!


Krister Isaksson

Andreas, det är mycket märkligt att det blir sådär. Du ser det i stort sett aldrig på de större gatorna och vägarna. Där klarar de av olika gränser men där vi ’leksakstrafikanter’ färdas blir det tämligen ofta dessa brister. Kan inte dra någon annan slutsats än att man helt enkelt inte bryr sig i samma omfattning, det är inte lika viktigt, förtjänar inte samma insats i upplägg och genomförande av snöröjningen. Det är ju ingen tillfällighet att man lyckas på det ena området och år efter år misslyckas på det andra…


Patrik

Känner igen detta även från Göteborg. Nu har det snöat i ett par dygn här och jag har inte sett mer än en plogad cykelbana.
Här är ett förslag för alla som lider av dålig vinterväghållning. Är ”din sträcka” oplogad efter omotiverat lång tid, ta reda på vem som är ansvarig och vilket direktnummer personen har. Välj gärna någon lite högre upp i hiearkin. Sätt sedan upp en skylt vid det oplogade området med texten (eller liknande): Vill du att den här sträckan ska plogas/snöröjas/sandas, ring (Namn Efternamn) (telefonnummer). Ring, ring och ring igen tills vägen är säker att cykla på.
Så tänker jag göra hemma på ”min väg”.


Krister Isaksson

Patrik, en så kallad ’Gräsrotsrevolt’!


Mats

+1 som Felanmält bron på Stockholm.se
Idag var bron ett skämt. Fint plogat fram till brofästet & sen 1 meter snödjup resten av bron. Go Krister! /Mats


Ulrika

Det är väl troligtvis Banverket som äger Årstabron, eftersom det är en järnvägsbro. Och kommunikation mellan flera stadsdelar och verk är värre än rymdfysik.
En annan fråga Christer: i dokument relaterade till cykelutredningen, som handlar om prioriterade cykelvägar, så finns det med ett ”särskilt objekt”. Verkar vara parallellt med järnvägen från Årstabron till Älvsjö. Borde ju vara relaterat till den nya bro som byggts där. Vet du nåt om det?


Krister Isaksson

Ulrika, gång- och cykeldelen av bron är finansierad av staden och ska även driftas av staden enl avtal. Banverket tänkte överhuvudtaget inte bygga och betala för en gc-bana när denna bro planerades…
Blir lite osäker på din fråga som du kopplar till cykelutredningen. I stadens cykelplan däremot finns det ett särskilt objekt som går från Årstabron utmed järnvägen till Älvsjö. Det är en mycket tidig tanke som handlar om att se om det finns möjlighet att skapa en gen, planskild och topografiskt gynnsam sträcka för cykeltrafik mellan Södermalm och Älvsjö. Självklart med på- och avfarter på lämpliga ställen. Man kan kalla det en supercykelväg…


Ulrika

Aha! Tack. Då är det ännu mer oförståeligt att bron inte är farbar… Sant, det var cykelplanen, blev det inget av detta eller utreds det fortfarande?


Krister Isaksson

Ulrika, nu har du bråttom 😉 Planen blev ju precis antagen! Kan inte tänka mig att Trafikkontoret börjat studera förbindelsen ännu då planen precis blivit antagen, jag skriver ju också att det är en tidig tanke. För att få dagsaktuellt besked är det nog bäst att du kontaktar Trafikkontoret och deras trafikplaneringsavd.


Ulrika

🙂 missförstod, trodde att tidig tanke uppstod när de började bygga bron, för några år sen, inte att det är en tanke i dess linda.
Nu har jag gett upp cyklingen för denna vinter, av de åtta kilometer som jag har till jobbet är varannan inte cyklingsbar, tråkigt! Men Årstabron var riktigt bra idag.


Krister Isaksson

Ulrika, visst är det tråkigt, snöröjningen är mer eller mindre ad hoc. Vissa delar ok, andra i bedrövligt tillstånd. Det finns inget stråktänk när man röjer utan det är mer kopplat till kontrakt, entreprenad- och stadsdelsområden. Att ha ett brukarperspektiv verkar vara mycket svårt för staden. Du är en av många cyklister som slutar cykla pga stadens oförmåga, samtidigt som uppdraget är ökad och säker cykling! Snacka om att man inte vet vad man håller på med.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kommer vi komma fram i vinter? Del 4


 

Din restid ökar med mellan 30 och 60 procent! Sug på dom siffrorna några gånger. Så ser det nämligen ut om du cykelpendlar vintertid i Stockholm. Det visar studien Cykelframkomlighet vintertid. En studie av framkomligheten i Stockholmsregionens cykelvägnät vintertid som genomfördes 2010 av Trafikkontoret i Stockholm.

Några citat från studien:

”Resultaten visar att restiden ökar med 30 – 60% och att medelhastigheten sjunker från cirka 22 km/h under sommarhalvåret till omkring 15 km/h vintertid på de studerade stråken. Utöver utökad restid kräver vintercykling mer energi av cyklisterna då underlaget skapar större motstånd.”

Vinterväglag skapar, förutom framkomlighetsproblem, även trafiksäkerhets- och trygghetsproblem. Risken att tappa kontrollen och ramla av cykeln är stor. Dessutom tvingas cyklisterna att cykla i blandtrafik oftare under vintern då cykelbanorna är sämre plogade. På gång- och cykelbanor kan det uppstå konflikter mellan gående och cyklister då den tillgängliga ytan är smalare än normalt.”

”Sammanfattningsvis kan det konstateras att förutsättningar för vintercykling i Stockholm inte är de bästa. Bristande underhåll leder till längre restider och mer energikrävande cykling, dessutom är risken för olyckor betydligt högre. Dessa faktorer gör att många cyklister väljer alternativa transportformer under vinterhalvåret.”

Så här skriver Anna Niska, VTI, i rapporten Cykelvägars standard. En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll:

”En hög drift- och underhållsstandard på cykelvägnätet har betydelse för statusen på cykeln som transportmedel och välskötta cykelvägar är något som kan få fler att cykla mer. Drygt 40 % av cyklisternas singelolyckor kan relateras till drift och underhåll och singelolyckorna utgör mer än 70 % av alla cykelolyckor (Thulin och Niska, 2009). Det är framförallt halkbekämpningen som är viktig för cyklisternas säkerhet. För cyklisternas framkomlighet är snöröjningen den driftåtgärd som har störst betydelse. Vid 3 cm snödjup börjar det bli svårhanterligt för cyklisterna. Snömodd kräver extra uppmärksamhet med tanke på de isiga spår som uppstår när den fryser till.”

Denna kraftiga ökning av restid för cyklister samt den urusla trafiksäkerheten skulle självklart anses som helt oacceptabel om det handlade om bil- eller kollektivtrafik och stora resurser läggs ner för att upprätthålla såväl god framkomlighet som trafiksäkerhet för dessa trafikslag.

Så vi får väl hoppas att cykelmiljarden i Stockholm används på ett klokt sätt och att metod, teknik och rutiner för vinterväghållning av cykelbanor tar ett stort antal tramptag framåt! Utgångsläget är ju tämligen gynnsamt för det kan ju knappast bli sämre…

Här finner ni del 1, 2 och 3


Antal kommentarer: 9

Andreas

Jo, Stadshuset visade verkligen vad de gick för inatt och i morse. Varmluften därifrån räcker inte riktigt till för att smälta snön (inte ett snöröjningsfordon på – eller varit på – någon av ”mina” cykelbanor imorse…)
Tröttsamt är bara förnamnet!


Jon Jogensjö

Jag tänker att de som kör snöplogande fordon sällan använder cykel, och då tänker de inte på att en 50cm plogvall är svår att cykla genom.


Jon Jogensjö

Intressant är att tex att Tranebergsbron i Stockholm som är supercykelväg, ligger mellan två uppdragsområden för plogande entreprenör, och då är det ibland ingen som plogar där trots att snön legat 20cm+. Plogning är gjord fram till bron på båda sidor, men inte själva bron.


Krister Isaksson

Jon, ja är det inte förunderligt detta med gränser. De finns ju bevisligen även på gator och vägar men inte ser du snövallar tvärs över körbanorna på Tranebergsbron eller att ett avsnitt mitt på Örbyleden inte är snöröjt. Där av någon outgrundlig anledning får man det att fungera. Det beror antagligen på att det är så svårt, så komplicerat detta med att snöröja och halkbekämpa cykelvägar och cykelbanor. Eller kan det finnas någon annan anledning? Något annat, kanske ett synsätt, ett förhållningssätt, en värdering av människor utifrån hur de väljer att förflytta sig som gör att det ser ut som det gör. Och detta, den mentaliteten, är kanske den svåraste av alla förändringar…


manne

apropå snövallar- alla har väl upplevt när man kommit fram till en underfart under en väg. Dit kunde traktorn som röjde snö köra, sen kom den inte under bron och kvar blev en stor snömur. Att hen som körde skulle gå ut och för hand ta bort den finns inte ens i tanken! Samma fenomen upplever man vid övergångställen etc där vi cyklister och gångare ska hoppa över en vall för att sen korsa vägen!


Krister Isaksson

manne, handskottning ingår i stort sett aldrig i snöröjningskontrakten, anses för tidskrävande och dyrt. Det som ofta står upptaget när det gäller fall som du beskriver är att man snarast ska återkomma till platsen med en mindre maskin som kan komma under bron och ta bort snön. Och vi som vintercyklar vet att ”snarast” kan i tid innebära lagom till vårens sandsopning…
Och tänk er samma situation på bilvägen, en stor jävla snöhög framför infarten till Fredhällstunneln! Vanligt förekommande eller hur?


ekstromenator

Krister har rätt, i Stockholm är det maskinplogning som innefattar kontrakten + trappskottning. Det som inte går att ploga pga kanter, tunnlar, hinder (stolpar/papperskorgar/cyklar/mm) blir därför inte röjt. Däremot ser man på Kristers fina bilder att man helt låtit bli att ploga vissa cykelbanor eller upplåtit dom till snöupplag vilket inte är acceptabelt med dagens kontraktsform. Att klaga hos stockholm stad är antagligen enda sättet de kan uppmärksammas på att cykelbanorna inte röjs på ett tillfredställande vis, gör din plikt och rapportera eventuella problem vi stadens hemsida:
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Gator-och-torg/Felanmalan/


Elin

Bra inlägg och talande bilder. Det är exakt sånt där som gör att man blir ”en jobbig cyklist antingen i vägbanan eller på trottoaren”.
Upp till bevis detta år, Stockholms Stad. Stockholms cyklister behöver i första hand underhållna, komfortabla cykelbanor att ta sig fram på, inte ”tips” på hur man klär sig när man cyklar på vintern.


Krister Isaksson

Elin, tack! Nä inte behöver man veta hur man klär sig, man behöver komma fram och det på ett någorlunda tryggt och säkert sätt. Och innan dessa tillstånd råder i huvudstaden tror jag dessvärre att det är många sliriga cykelturer…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*