Kvällscykling, kattungar och nya slitdelar.

I helgen gick CK-Distans 60-mils brevet. Det blev en Vätternliknande folkfest med en startande och en fullföljande. Nils Schneider, en av de episka KBCK-ryttarna, körde de 60 milen solo. Nils satsar på 1001 Miglia i augusti och vill ha revansch från 2009 då han bröt efter 100 mil. Nedan kommer några spridda bilder från rundan. Resten får Nils berätta om ni träffar honom. På nåt sätt känns det som att kameran bara har varit framme samtidigt som solen. Slutet gott allting gott när det slutar med stock. Bra jobbat Nils!

Så här dagen efter Vätternrundan lär många av er ha ont lite här och var i kroppen. Voltaren och Voltarenkräm är ju poppis för att få ner svullnader och inflamationer. Så här kommer ett litet tips på hur man gör Voltarenkrämen effektivare. Det funkar på de flesta kroppsdelar, förutom ansikte och huvud.

Man ska inte använda krämen samtidigt som man äter Voltarentabletter. Det blir lite väl tufft för njurarna. 

Följ instruktionen nedan så kommer ni vara uppe och hoppa på nolltid.

1. Plocka fram Voltarenkräm och en rulle gladpack. 

2. Plocka fram kroppsdelen som gör ont. 

3. Spruta på krämen. Snåla inte.

4. Bre ut det så som tjockisar brer smör på mackorna, rikligt alltså.

5. Lägg på gladpacken snyggt.

6. Linda in kroppsdelen som om ni skulle göra en Biff Wellington.

7. Dra på en strumpa för att hålla allt på plats.

8. Låt inpackningen sitta på i 1-2 timmar.

Se så, nu kan ni gå ut till cykeln och ge den lite kärlek också.  

Jag och Anders var väl de enda i hela Sverige som inte cyklade runt Vättern idag. Vi cyklade runt en annan sjö istället, nämligen Mälaren. SMHI hade lovat pissväder hela helgen så det var bara att välja en dag att bli blöt. Det var uppehåll när vi stack från Hässelby men vinden var riktigt tröttsam. Efter Södertälje kom regnet och vi bestämde ganska snabbt att vi skulle smita över bron från Strängnäs till Enköping. Milen rullade på ganska bra trots vind och regn. Jag har kört den här rundan några gånger i sommar så det var bara att stänga av huvudet och trampa på. Vi unnade oss ett snabbt vattenstopp i Strängnäs och några sporadiska pinkstopp. Efter 20 mil var vi värda en öl på LB innan vi pep hem. Hälsenan kändes rätt ok under tiden jag cyklade men nu är den stel igen. När ska den lära sig? Imorgon ska jag bjuda på århundradets tips. Missa inte det!

Det var ju som sagt några som cyklade runt Vättern också. Det slogs rekord i år igen. Det där med sub 7 verkar vara helt ute. Magnus Bäckstedt och hans gäng i Ride of Hope drämde till med 6:37 med ett snitt på 45,37km/h!! Masklungan var inte så långt efter på 6:41. Contigänget slipade ner förra årets tid till 7:08. Trots skitväder så verkar det ha gått undan alltså. 

I natt fick jag meddelande att Gunnar hade lämnat Flagstaff och har cyklat in i Navajo-öknen. De meddelade kort att det är 38 grader i skuggan, väldigt vackert och Gunnar tuffar vidare som planerat. 

Vid Tuba City-kontrollen hade han cyklat 608 miles, 97,8 mil, så nu borde han ha passerat 100 mil. Bara 380 kvar. Ungefär 12 Vätternrundor och en 20-milare kvar alltså. På bloggen skriver de att de har haft kraftig motvind och temperaturer över 40 grader. 

Francis från Gunnars crew skickade den här bilden: 

Om man bildgooglar på Navajo Reservation så får man upp såna här bilder. Det ser ju verkligen läckert ut. 

KÄMPA GUNNAR!!

Henrik och Åsa skickade en bild på det massiva startfältet från deras 100-milare. Det blev just de två som startade. Anledningen till det klena deltagandet, inte Henrik och Åsa alltså, är nog att det krockar med Vättern och bara är en vecka innan Sverigetempot startar. För min egen del skyller jag på min pinsamma hälsena. 

Lycka till Henrik och Åsa. Hoppas ni håller ihop hela vägen. 😉

/Johan