Jag är nåt på spåren!
Blogg

Jag är nåt på spåren!


 

 

 

 

 

 

 

Oj se där! Fullt av desire lines. Gräsytan existerar inte överhuvudtaget, helt söndercyklad för att så många väljer att cykla över vägen i denna punkt. Över 30 cyklister under de 15 minuter jag stod på platsen. Och…

…inte bara cyklister utan även gående gör likadant. Varför gör dom så här då?

Här är den väg som väghållaren tycker cyklister och gående ska ta:

Och här är den väg som många väljer istället, grönt streck:

Den röda vägen är ca 130 meter längre. Vilket blir 2,9 kilometer extra i månaden för en som cykelpendlar här på heltid, eller nästan 30 kilometer per år. Räknar vi på en snitthastighet på 15 km/t så lägger varje cyklist ned 2 timmar extra per år på denna sträcka. 2 timmar per cyklist!

Inte bara väljer många fotgängare och cyklister den kortaste vägen. De väljer också den säkraste vägen. Istället för att behöva korsa sex stycken körfält behöver de bara korsa två stycken. Och det i en punkt där hastigheten på biltrafiken är som lägst. Vilket tillsammans gör en säkrare passage.

Här tycker väghållaren att det är lämpligt att korsa vägen. Över en trafikled. Det är sex stycken körfält att passera där hastigheten på biltrafiken många gånger är hög.

Först ska du kolla vänster, sen cykla över två körfält, sen kolla höger, sen passera två körfält igen, sen ska du kolla höger igen innan du kan passera de två sista körfälten. Samtidigt ska du ha koll på andra cyklister och gående på passagen. Och detta ska alla som cyklar och går klara av, ung som gammal, liten som stor.

När vi studerar olyckor med cykel och motorfordon på denna plats i olycksdatabasen STRADA får vi obehagliga resultat. Passagen som väghållaren tycker vi ska välja har sex stycken olyckor med personskada under tiden 2005 – 2015. (Trots att så många väljer den andra platsen.) Den har i sin tur noll antal olyckor mellan cykel och motorfordon.

Var skulle du cykla?

Kanske är det dags för väghållaren att iordningställa en riktig passage på den plats där många vill passera? En passage som är ännu bättre och säkrare än den som cyklister och fotgängare själva har skapat. Med asfalt, bra sikt, belysning, hastighetssäkrad och varför inte med väjnings- eller stopplikt för biltrafiken. Till exempel en sådan här passage:

Eller en sådan här passage:

Passagen kan göras omgående, går fort att färdigställa och kostar inte särskilt mycket pengar. En ny passage som ger stora restids- och säkerhetsvinster. Rena rama Förbifart cykel!

Klockrent för staden som själv utnämnt sig till promenad- och cykelstaden. Som säger sig ha en framkomlighetsstrategi som prioriterar cyklister och gående högst i sitt transportsystem.


Bild från stadens Framkomlighetsstrategi. När får vi se detta i verkligheten och inte bara som en fin bild?

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 12

Martin

Snyggt. Någon som felanmält?


Krister Isaksson

Martin, ungefär i 10-års tid… 😉


Anders Norén

Kantstenen är sänkt på platsen, så det verkar ha funnits något där förut. På Google Earth ser det ut som att det gick en tillfällig väg för byggtrafik där för några år sedan vid något slags bergrumsbygge i Nybohovsberget. (Liljeholmsgaraget?)


Krister Isaksson

Anders, stämmer. I samband med byggandet av garaget drogs cykelvägen om och åtgärder gjordes för byggtrafiken.


sven

var är det någonstans?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 13

Mia

Saknar rullskidåkarna och deras spretiga stavar! 😉


Jimmy

Ser inga problem att moped klass 2 kör på cykelvägarna eller permobil. Då är det värre med trimmade mopeder eller bilar som ställer sig på cykelvägar eller folk som går flera i bredd som knappt flyttar på sig.


Felix Reychman

Det där är ju intressant.
Ganska många av de där bilderna visar ju bara dumma människor. Lastbilarna, som till exempel parkeras för att sabotera för BÅDE bilister och cyklister, istället för bara den ena gruppen, enligt devisen ”I vägen för så många som möjligt”.
Men några är ju lite mer tveksamma. Vilka regler gäller egentligen för till exempel inlines? Inlines på trottoar är ju livsfarligt. Det går för fort, för att inte tala om hur värdelöst det är att åka med så små hjul på något stenlagt. Rullskidor har jag mött mer än en gång, och permobiler också.
Moped klass 1 är väl i all väsentligt cykel, och ska köra på cykelbana.
Vilka regler gäller?


Jimmy

Felix Reychman: Moped klass 1 som kan komma upp i 45 km/h får inte köra på cykelbanan det får endast klass 2 mopeder som gör max 25-30 km/h. Skillnaden mellan dessa mopeder är att klass 1 har registreringsskylt det har inte klass 2 mopeder.


Simon

Felix Reychman, rullskridskoåkare räknas som fotgängare, vad jag förstår. De passar dock i vissa fall betydligt bättre på cykelbanan och är inget jag upplevt som störande. Ser en del rullskridkoåkare på norr mälarstrand ibland.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Antal kommentarer: 9

Joakim von Scheele

Roliga bilder! Samtidigt som man blir glad av att se alla olika typer som valt cykeln, så tänker man att det minsann inte går att dra alla cyklister över en kam, vilket ofta görs.
En konsekvens av det är ju att man måste ta hänsyn till att cyklister är en såpass heterogen och brokig skara när man utformar infrastrukturen. Till exempel bygga cykelbanorna så det är lätt att göra säkra omkörningar – hastigheterna cyklister emellan skiljer sig ofta med flera hundra procent. Cyklar har mycket större behov av det än t.ex. bilar eller något annat trafikslag. Tyvärr verkar insikten om det vara ganska begränsad idag.


Krister Isaksson

Joakim, ja det är verkligen en utmaning att planera och utforma för cykeltrafik. Från 4 till 104-åring. Läskunniga och icke läskunniga, körkort och inte körkort. Olika tekniska färdigheter och olika fysiska förmågor. Men alla är där och ska få vara där. Och som du säger, cykelinfrastrukturen måste dimensioneras och utformas därefter. De som hela tiden väljer att göra avsteg från riktlinjerna vad gäller cykelinfrastruktur är inte alltid (sällan?) medvetna om konsekvenserna dessa avsteg innebär för cykeltrafiken.
Som jämförelse: att bygga motorväg är lätt.


Bitte Håf

Åh, man blir glad av bilderna!


Krister Isaksson

Bitte, jag också! 🙂


Uffe

Kul att du fick med en liggcykel, de är inte vanliga nog.
Och med tanke på JvS’s kommentar om infrastrukturen: tänk den dag då många väljer att använda en liggcykel för att ta sig till och från jobbet. Då kommer de att kunna hålla farter en bit över dagens, kanske fullt i nivå med bilar inom tätorterna. Kommer infrastrukturen att orka med det?
För dem som inte vet vilka fartresurser en liggcykel har finns det en film från Siljan Runt, där cyklisten betar av 16 mil på under tre timmar: https://www.youtube.com/watch?v=O-l0WuJjVME



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykeln snabbast (igen)


 

I morse var det ett inslag i SVT, en ”tävling” mellan cykel och kollektivtrafik. Mellan Huddinge i södra Storstockholm och Hornstull på Södermalm skulle Mattias Bengtsson Byström cykla och samma sträcka skulle SVT-reportern Emil Hellerud åka kollektivt. En sträcka på ca 11,5 km att cykla. Det hela slutade med att Mattias stod och väntade på Emil vid tunnelbanan i Hornstull, nyduschad och ombytt. Cykelresan tog 25 minuter, resan med kollektivtrafik tog 45 minuter – utklassning!

Cykeln är konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Särskilt i rusningstrafiken. Det kan illustreras genom denna kartbild:

Tänk om det sedan fanns ett riktigt bra regionalt cykelvägnät. Väl anpassat och utformat för cykeltrafik. Hur snabbt och enkelt skulle det då inte vara att cykla! Till liten kostnad för samhället och till stor nytta för samhället.

Här kan du se inslaget i SVT.

Nästa gång hoppas vi att SVT tar med en bil och förare i tävlingen!

 

Andra inslag där cykeln är snabbast:

 

Antal kommentarer: 5

Mattias Bengtsson Byström

Tack för viktig kunskap och bra inlägg i debatten som vanligt Krister!
Nu har inslagets webbartikel närmare 500 delningar och diskuteras i flera forum, bland andra i Cyklistbubblan på Facebook med listor över cykelsträckor versus kollektivtrafiken: https://www.facebook.com/groups/cyklistbubblan/permalink/928003330583423/


Magnus Billberger

Heja, heja!
Jag pendlar 24 km enkel resa och har kommit fram till att cykeln inte bara är konkurrenskraftig utan vida överlägsen alternativen. Det blir missvisande att bara räkna minuter. På cykeln blir hjärnan syresatt man hamnar i ett kreativt tillstånd. Jag utför ofta en dryg halvtimmes högkvalitativt arbete på mina pendelresor. Mervärdena för hälsan behöver knappast nämnas.


Johan

Problemet med reportaget är att cyklisten håller en genomsnittshastighet på 27 km/h. Om vi antar att han måste stanna ibland och manövrera i innerstaden så är den praktiska snitthastigheten över 30 km/h, vilket är att betrakta som extremt högt med tanke på den cykel som används (upprätt ställning).
Dusch är absolut nödvändigt och man måste dessutom vara ganska vältränad. Total tidsåtgång är säkert lägre, men bara om man räknar bort tiden för dusch hemma.
Jag har 19 km till jobbet och jag hade gärna cykelpendlat 1-2 ggr i veckan, men vad cykelentusiaster (varav jag själv är en) gärna bortser från är att vissa personer måste/bör vara snyggt klädda på jobbet. Jag vill inte vika ner min kostym i en ryggsäck. Inte heller vill jag lämna den på kontoret och då återstår därmed endast kollektivtrafiken som alternativ.
MEN, med en elcykel så kan jag ta mig 19 km snabbt utan att duscha och det blir därför med en sådan som jag kommer att förena mig med alla pendlande cykelhjältar (utom när det regnar).


Magnus Billberger

Johan: intressant läsning. Jag kan känna igen mig mycket väl i ditt resonemang. Jag kunde ha sagt ungefär samma sak för 3-4 år sedan. För 3 år sedan blev jag osvettig el-cyklist vilket var ett intressant lyft. Numera står dock el-cykeln för mindre än hälften av resorna bara för att det är så skönt att cykla. Jag har successivt blivit starkare cyklist och jag har hittat former vad gäller klädsel mm.
Jag tror att man generellt kan säga att den som börjar cykelpendla en längre sträcka kommer att gå igenom en flerårig utvecklande process i många avseenden. Idag t ex snittade jag över 32 km/h på hemvägen vilket jag för 3-4 år sedan hade betraktat som löjligt orealistiskt.


Tobias Carlén

Man hänger några kostymer och ett gäng strukna skjortot på jobbet och duschar där. Visst, det finns säkert en del som OMÖJLIGT kan hitta en enda dörr att hänga lite kläder bakom och ABSOLUT INTE kan komma åt en dusch på jobbet, men för ganska många går det faktiskt att lösa. Eller också finns en gym nära jobbet och genom att lösa medlemskap och lite smörande kan du få hänga några kostymer där.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Den nya tiden är här


Så är det. Nu kommer cykel på bred front. Miljarder kommer att regna över cykelåtgärderna. Våra städer kommer inom kort att drälla av människor som cyklar. Våra landsvägar är fulla med människor som är ute och motionerar. Och utmed våra 2+1-vägar finns snart underbar cykelinfrastruktur.

Det är nya tider för svensk transportpolitik. Det är vad klockan ovan visar!

 

 

Relaterade inlägg:

 

 

Tack Roger för fin bild!

 

Antal kommentarer: 1

Johnny björkman

Ett incitament för att bygga fler och bättre cykelvägar
http://www.sydsvenskan.se/lund/cykeln-ar-en-vinstmaskin—bilen-en-forlustaffar/



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Cykeltrafiken får det som blir över


 

Det blir inte mycket tydligare än så här. Bilderna är från 30- och 40-talet i Stockholm och visar Riddarholmskanalen och Munkbron.

 
Riddarholmskanalen, båtar förtöjda vid den smala kajen. Foto: Stockholmskällan


Riddarholmskanalen och Munkbron, fullt av människor som cyklar. Foto: Stockholmskällan

När cykeltrafiken ska få plats i våra städer så får den många gånger ta det som blir över. Som i detta fall, en kaj som inte längre är i drift då kanalen sedan länge försvunnit. En kaj som inte byggts för fordonstrafik och då inte heller är särskilt lämpad för cykeltrafik. Men hej, cykelbanan tar ju inte yta från eller påverkar biltrafiken så då är det ju ok. En biltrafik som för övrigt har 10 stycken körfält i detta snitt, dvs cirka 40-45 meter.

Cykeltrafiken får nöja sig med en yta på 2.2 meter, dubbelriktat…


Kajen som blev cykelbana. Nu ett av Stockholms mest trafikerade cykelstråk… Foto: SBK


Foto: Luca Mara


Foto: Joakim von Scheele


Inte så ofta vi ser en mur sticka rakt ut i ett körfält för biltrafiken. Men där cykeltrafiken ska färdas… Foto: Joakim von Scheele

Vågar vi hoppas på en förändring och en förbättring av detta högfrekventerade cykelstråk inom kort?

Varför inte en helt ny cykelbro mellan Gamla Stan och Tegelbacken. Som cykelslangen i Köpenhamn. Om inte det passar så går det ju alltid att ta körfält på Centralbron eller Munkbron och göra till bra cykelbanor. Enkelt om man vill.

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 18

Fredrik Jönsson

Är det bara jag som upplever att munkbroleden är överdimensionerad i förhållande till den biltrafik som är på den? Jag är iofs sällan där i rusningstrafiken.


Krister Isaksson

Fredrik, jo så är det. Vad tror du om denna lösning som en quick fix: Södergående cykeltrafik kvar på befintlig sträcka. Norrgående leds ut på Munkbron och Riddarhusgränd genom att man tar ett körfält.


Anders M

Jag hatar den där sträckan! Tyvärr är jag tvungen att stå för två av de snart tiotusen (enligt cykelräknaren vid T Gamla Stan) passagerna varje dygn.
I praktiken är den ännu smalare än den förefaller att vara eftersom man inte har asfalterat hela bredden, utan lämnat en kantsten – alldeles säkert av estetiska skäl. Synd bara att de enda som ser stenen är vi cyklister, som inte vågar gå ut till höger vid möte eftersom vi riskerar att spåra i skarven och ramla, varpå vi skulle kunna göra oss väldigt illa på de vassa metallkanterna i räcket. Ett räcke som också helt i onödan inkräktar på ytan genom att skjuta in en decimeter (något som förvisso inte är ett problem så länge skarven i asfalten ändå hindrar oss från att komma nära det).
Kan två lådcyklar över huvud taget mötas här?
Uppfarten till Munkbroleden vid Gamla Stans tunnelbana är en skymd kurva i ett plötsligt och ganska kraftigt motlut. Ibland känns det som att bara försynen räddar en från en saftig frontalkollision när man kommer ”uppifrån” och någon håller på att frustrationscykla om en långsammare cyklist som man har legat bakom hela sträckan och som nu har fastnat i backen. Två meter efter att nålsögat har passerats ansluter cyklister som kommer från bilvägen. Med ”ansluter” menas att de leds rakt in i mötande cykelfil. Här någonstans finns ett övergångsställe också, men det har jag i ärlighetens namn sällan tid att reflektera över.
När det ösregnar blir det riktigt roligt! Notera räcket mot bilvägen uppe på muren på den näst sista bilden. Vart tar vatten från pölar på gatan vägen när det stänks upp av biltrafiken? Jo, det som inte blir kanaliserat rakt in i ditt ansikte återförs till nästa fordon…
Joggare och fotgängare som inte har begripit eller som inte bryr sig om att de inte har där att göra spär på kaoset ytterligare. Här får man välja vilka man ska bli frustrerad på – det är inte enkelt att som fotgängargäst i vår trafikverklighet lista ut hur det är tänkt att man ska ta sig från T Gamla Stan till Riddarholmen och ibland möter man stackare som förirrade sig ner på cykelvägen under ett tillfälligt trafikuppehåll och som nu med all rätta ser både skamsna och vettskrämda ut.
Om det fanns ett skyddsombud för cyklister så tror jag att vederbörande skulle nödstoppa den här sträckan tills den är åtgärdad på allvar.


Krister Isaksson

Anders M, den är verkligen inte rolig den här sträckan. Jag själv cyklar gärna omvägar för att undvika sträckan i rusningstid…


Arne B

De få gånger jag passerar sträckan cyklar på den breda vägen som heter Munkbron. Den där cykelvägen borde straffcyklas av Stockholms trafikansvariga – i rusningstrafik 😉
Borde det inte gå att få till en metallkonstruktion ut i vattnet eller fäst i kajen som breddar passagen. Vad tror du Krister?



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in