Blogg

Intervjuad i P4 Stockholm om sopsaltaren


 

”Det är i stort sett barmarksförhållande stora delar av vintern. Den har helt och hållet revolutionerat vintercyklandet”

Så sa jag när jag blev intervjuad av P4 Stockholm ang. sopsaltning av cykelvägar. Varför säger jag då så? För att det under stora delar av vintern sett ut så här på cykelvägarna:

Vid traditionell plogning och sandning ser det ut så här:

När det sen närmar sig vår så ser en sopsaltad cykelväg ut så här:

En traditionellt plogad och sandad cykelväg ser ut så här under en stor del av våren:

Så visst är det så att denna metod revolutionerar vintercyklandet. Den förbättrar såväl framkomligheten som trafiksäkerheten för cyklister.

Klicka här så kan ni lyssna på och läsa hela intervjuen.

 

Relaterade inlägg:

 

 

Antal kommentarer: 6

Lisa

Det var ord och inga visor! Hoppas på ett sätt att det blir en lite mer utmanande vinter denna säsong så vi verkligen får se vad sopsaltaren går för. Bra jobbat med att sprida info och kunskap om denna metod, det är ofta man finner det på din blogg!


Krister Isaksson

Lisa, tack! Privat hoppas jag på en mild vinter, ur ett yrkesperspektiv håller jag med dig och ser gärna en tuffare vinter för att sopsaltaren ska testas hårdare!


HannaO

Jag frågade just trafikkontoret i Göteborg om det är en metod de kan tänka sig att anamma, snarast, med hänvisning till din blogg.


Krister Isaksson

HannaO, återkom gärna med deras svar!


HannaO

De svarade snabbt. Sopsaltning ska testas i Angered i vinter, och förhoppningsvis utvidgas testet till fler banor efter årsskiftet.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Trafikverket – vill ni döda cyklister?

Trafikverket – vill ni döda cyklister?


Se på bilderna. För att stoppa stenar och jord från att rasa ner på cykelbanan har man satt dit armeringsjärn och plywoodskivor. Armeringsjärn vars ändar sticker ut i cykelbanan, i innerkurva.

 

 


Foton: Jon Jogensjö/Cykelpendla Hässelby

Detta är ett av Stockholms största cykelstråk – ett så kallat pendlingsstråk där god framkomlighet och hög säkerhet ska råda. En stor del av västerorts cyklister använder denna sträcka, det är tusentals cyklister som passerar denna plats varje dag. Så i innerkurva, efter tunnel med dålig sikt, sticker alltså armeringsjärn ut i cykelbanan.

På byggarbetsplatser ska ändar på armeringsjärn förses med ändskydd, utstickande armeringsjärn är en vanlig typ av arbetsplatsolycka på byggarbetsplatser. Utmed en allmän cykelbana kan däremot vilket skit som helst placeras ut. Det kan vara så att det är Trafikverket som utför arbete på vägen ovanför slänten. Och som vanligt kommer ingen hållas ansvarig för dessa uppenbara och grova fel och faror.

Inte konstigt att den dominerade olyckstypen bland cyklister är singelolyckor och där en hel del av dessa olyckor kan härledas till uselt drift och underhåll. Inte bara det, studier av Trafikverket visar att på det kommunala vägnätet dominerar gående och cyklister när det gäller vilka trafikantgrupper som skadas vid vägarbeten.

Det är en lång och uppenbarligen mycket farlig väg till cykelstad i världsklass.

 

 

Uppdaterad 2014-10-20:

Så här ser det nu ut på platsen, enligt uppgift ska det ha åtgärdats sent på fredagen:

En viss skillnad mot tidigare dödsspjut på platsen. Men, det krävs alltså ett antal påstridiga och ihärdiga cyklister för att förbättring ska ske. Som lägger ner sin privata tid och kraft för att det ska bli acceptabla och säkra förhållanden utmed cykelvägen. Väghållaren har uppenbarligen inte den insikten, förmågan, kompetensen eller kontrollsystemet utan det får skötas av brukarna. Motsvarande situation hade självklart aldrig uppstått om det vore en väg, men där cykeltrafiken färdas är detta vardagsmat.

Det är skillnad på trafikant och trafikant…

 

 

Uppdaterad 2014-10-20 Kl 19.00:

Har idag haft ett samtal med Trafikverkets projektledare xxxx som ansvarar för detta arbetet. Det var… intressant. Och samtidigt mycket oroväckande.

För att sammanfatta samtalet så hade han noll koll. Han kunde inte svara på varför det såg ut som det gjorde på platsen. Inte heller kände han till att det under arbetets gång rasat ut stenar och massor i gång- och cykelvägen. Inte heller att Trafikkontoret stoppat arbetet pga. av faran och olägenheter som uppstått för trafikanterna på gång- och cykelvägen. Om trafikanordningsplan (TA-plan) fanns och dess ev. innehåll visste han inget. Just Ta-planer är något Trafikverket är mycket noga med när det gäller arbete på deras egna vägar. Det är en rigorös procedur och det sker ofta en fortlöpande kontroll att entreprenören följer dessa till punkt och pricka. Utdömande av böter för avvikelser från TA-planer är inte ovanliga – på Trafikverkets egna vägar.

Han höll självklart med om att användandet av armeringsjärnen var mycket olämpligt men som sagt kunde inte svara på hur det då kom sig att armeringsjärnen kom upp om de nu är ytterst olämpliga. Han hade ingen vetskap om hur länge arbetet på platsen ska pågå. På frågan om varför det inte fanns några skyltar som upplyser om vem som arbetar på platsen och ev. kontaktuppgifter var svaret att det är ju ett sånt litet arbete att de inte satt upp några informationsskyltar. Jag frågade då hur stort arbetet behövde vara för att denna service ska finnas för trafikanterna. Det visste han inte. Jag frågade då hur man dels ska få information om arbetet om man så önskar dels ska kunna uppmärksamma de som utför arbetet, d.v.s. Trafikverket, att det råder stora brister och faror på platsen. Han hade inget svar annat än att man får väl kontakta Stockholms stad.

Frågade vidare om Trafikverket inte gjorde någon riskanalys när de ska schackta i en slänt med trafik nedanför. Så har inte gjorts i detta fall meddelade projektledaren. Görs det om arbetet hade utförs vid en väg var min nästa fråga. Svaret var ja. Används spett/armeringsjärn vid arbeten utmed vägar? Här var svaret från projektledaren nej, det har han aldrig varit med om.

Ni som under alla dessa år har cyklat i anslutning till Trafikverkets arbete med Norra Länken här i Stockholm kan säkert bekräfta att det många gånger i bästa fall är usla förhållanden och många gånger rent ut sagt farliga förhållanden att cykla i vägarbetsområden där Trafikverket bygger.

Det är uppenbart att Trafikverket gör skillnad på trafikant och trafikant och att Nollvisionen är en främmande företeelse för dem när det kommer till cykeltrafik.

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 19

Jon Jogensjö

Arbetsplatsen har varit under all kritik från dag ett. Först började Trafikverket arbetet. Stockholms trafikkontor stoppade arbetet för att Trafikverket inte följde de regler som finns kring detta. Sedan stod arbetet stilla under många veckor, med stora stenblock som kunde rasa ner när som helst på det prioriterade cykelstråket. Det fanns också i arbetets början en stor stålcontainer vars hörn hängde ner ungefär i huvud höjd i innerkurvan i mörker. Det var också en potentiell risk för invalidiserande skada eller dödsfall. Efter många inskickade klagomål via Stockholms stads app ”Tyck till” har entreprenören satt upp skydd för att stenmassor inte ska rasa ner. Men med farliga armeringsjärn som sticker upp. Om det skulle ske en omkullkörning här skulle skadorna av armeringsjärn kunna bli allvarliga och invalidiserande. Enligt statistiken är invalidiserande skador ökande och ett stort problem bland cyklande. Och VTI visar att brister i underhåll har en betydande inverkan på cykelolyckor. Hur detta ärende har fortlöp visar också på stora brister i kompetens och organisation hos Trafikverket och entreprenörer. I Trafikkontorets egna regler står att de ska polisanmäla entreprenörer som brister på dessa sätt.


Jon Jogensjö

Första svar från Trafikkontoret 141010:
”Det arbete som finns vid GC-vägen är ett arbete som tillhör Trafikverket och dom har startat detta arbete utan vår vetskap för ett tag sen, så vi stoppade det då det inte fanns en godkänd trafikanordningsplan för att stänga en del av GC-vägen, men nu har jag haft kontakt med den entreprenören som utför arbetet och dom har idag 9/10 fått en godkänd ta-plan för att arbeta där mellan 9-15 men tanke på all GC-trafik som går där på morgnar och kvällar, du skriver att entreprenören säger att Trafikkontoret hindrar dom från att sätta upp skyddsbarriär och det inte riktigt, det enda som vi har sagt är att dom inte får stänga av GC-vägen utan vårt medgivande och godkänd trafikanordningsplan. Jag har pratat med entreprenören om att sätta upp en barriär så att inte schaktmassorna skall kunna rinna ut på GC-vägen vid ev. regn.”


Jon Jogensjö

andra svar från Trafikkontoret 141013 efter nytt klagomål i appen.
KC-1328804
”Nu har jag ännu en gång varit i kontakt med entreprenören om att sätta upp ett skydd så inte massorna skall kunna rinna ut på GC-vägen, han lovade mig att dom skall åtgärda detta under dagen i dag 13/9 och jag hoppas att det kommer upp ett skydd så inte massorna rinner ut på GC-vägen.”


Krister Isaksson

Jon, tack för att du förtydligar detta inlägg. Vi ser här återigen hur ansvaret bollas fram och tillbaka. Och priset för denna usla hantering får ev cyklister betala. Det är ju uppenbart att det är en idiot till entreprenör och usel projektledning från Trv och detta borde ju staden omgående ha upptäckt, om inte annat när alla felanm börja trilla in. Då får man ju bevaka ett sådant område extra noga. Stoppa arbetet helt o hållet, tvinga Trv och entrprenören att komma in med TA-planer och skedesplaner, följ upp och döm ut viten.


Jon Jogensjö

Jag har tagit kontakt med Trafikverkets pressavdelning för att få faktaunderlag inför polisanmälan. Behöver veta vem som är entreprenör och vem på Trafikverket som är projektledare.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Saker jag vill cykla på. Del 2


 

Vi fortsätter resan i cykelinfrastrukturens underbara värld. Vi är kvar i Holland och cyklar över ännu en storslagen bro – Europas längsta cykelbro!

Nescio bron, Holland – Amsterdam

Bron är 780 meter lång, har en segelfri höjd på 10 meter och sträcker sig över Amsterdam-Rijn kanalen. Bron ligger öster om Amsterdam och innebär en viktig länk och genväg till/från förorten IJburg och de centrala delarna av Amsterdam. Bron invigdes 2006. De långa anslutningarna på var sida om bron innebär en behaglig stigning att cykla på. Cykeltrafik och gående är separerade på bron och för att gående inte ska få långa omvägar vid anslutningarna delas bron i två delar där gångdelen övergår i trappor. Bron är namngiven efter den holländske författaren Nescio och har fått smeknamnet ’Ålen’.


780 meter lång. Europas längsta cykelbro


Långa anslutningar på var sida om bron ger en behaglig stigning att cykla på


En frekvent sjöfart göra att den segelfria höjden måste vara 10 meter


Här ser man tydligt var smeknamnet ’Ålen’ kommer från!


Separation mellan gående och cyklister med linje


Bron delar sig i två på var sida och gående får en genväg via trappor


Gångdelen som leder till trappor. I bakgrunden cykelrampen


Självklart kan man leda cykeln i trapporna om man vill!

 

Foton: Wilkinson Eyre, Arup, Fietsberaad

 

Relaterade inlägg:

 

Antal kommentarer: 7

Cykelkatten

Vilken häftig en! Men fatta va blåsigt om vintern 😉 Jag hade satt plexiglaspaneler eller liknande på sidorna.


Krister Isaksson

Cykelkatten, visst är den häftig! Blåsigt blir det, men ack så fult med paneler samt de hindrar utsikten från bron. Fast cyklar man där varje dag så har man ju sett det mesta och då kanske man vill ha lite lä…


Mia

Vilket monument och manifestation för cykeltrafik! Storslagen att se på och precis som du vill jag cykla på den! Om din serie börjar så här så undrar jag hur du ska toppa detta? 😉


Jens

Ser läcker ut, men ännu bättre hade ju varit om den delat sig i tre på varje sida (en mer eller mindre rakt fram och en som tar sig ner längs med kanalen åt varje håll) så man slipper cykla ”i onödan”.
Det kanske är onödigt, jag har inte tittat på hur det ser ut ”rakt fram” – det kanske inte finns något mål att cykla till åt de hållen?


Krister Isaksson

Jens, rakt fram söderut = rätt in i en trafikplats, den stora målpunkten är västerut mot city av Amsterdam under trafikleden så där är snurran helt rätt.
Norra sidan där leder rampen rätt mot det nya området IJburg så även här är det bra prioriterat. Sen går allt naturligtvis att göra ännu bättre!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Facit finns nu – sopsaltade cykelvägar är bättre


 

Så har då facit kommit från försöket med sopsaltning i Stockholm. Jag har ju skrivit ett antal inlägg om denna metod för vinterväghållning av cykelvägar och där hyllat den. Så jag visste ju vad resultatet skulle bli, finns ju forskning och praktisk erfarenhet från andra delar av världen om denna metod och där den visat sig överlägen traditionell plogning och sandning. Och Stockholm är inte mer unik än någon annan plats så svaret var ju givet. Men nu finns det som sagt även ett facit för Stockholm.


Sopsaltaren in action! Foto: Jon Jogensjö/Cykelpendla Hässelby

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har följt försöket och kommer nu med en första PM:

 

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Så då får vi hoppas att Stockholm både fortsätter och utökar sopsaltningen av cykelvägar. Samt att andra kommuner följer efter och ser till att vinterväghållningen av cykelvägar blir bättre. Se skillnaden på dessa bilder, vad föredrar du?


Sopsaltade cykelväg vs plogad och sandad cykelväg

 
Sopsaltning vs plogning. Plogning innebär en cykelväg full av grus

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Antal kommentarer: 15

Magnus Persson

Har VTI även tagit in erfarenheter från andra platser som utvärderat (t.ex. Solna)? Eller finns det en direktlänk så att jag kan läsa själv?


Magnus Persson

Har VTI även tagit in erfarenheter från andra platser som utvärderat (t.ex. Solna)? Eller finns det en direktlänk så att jag kan läsa själv?


Krister Isaksson

Magnus, denna rapport rör enbart försöket i Stockholm.. Vet inte om de är inkopplade på andra platser/utvärderingar. Finns ingen länk (ännu)


Erik Johansson

Det vore intressant att veta hur sopsaltaren hanterar en vinter med snö, men det är helt klart att höst och vår är mycket bättre med sopsaltaren.


Anna Niska

Magnus m.fl. Nej, vi har inte gjort några utvärderingar i Solna. I år kommer vi dock, tack vare finansiering från Trafikverket, att kunna göra utvärderande mätningar även i Linköping. Utifrån intervjuer med förare och ansvariga i Linköping kommer vi också att kunna sammanställa erfarenheter utifrån ett längre perspektiv än enstaka vintrar. Linköping har tillämpat sopsaltning i snart 15 år och tre av dessa vintrar var relativt snörika och kalla. Liksom nämnts funkar metoden bra under milda vintrar men kan stöta på problem då det blir kallt och mycket snö. Utmaningen ligger i att använda så lite salt som möjligt och ändå säkerställa en god friktion. Det kräver ett omfattande kunskapsunderlag och god beredskap. För den som cyklar under vintern gäller det att vara beredd på att vinterväglag kan förekomma trots sopsaltning – ingen metod är 100-procentig! Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra till en utveckling av metod, utrustning och strategi för bästa möjliga resultat.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Saker jag vill cykla på

Saker jag vill cykla på


Tänkte börja en ny serie och där visa bilder på saker som jag har eller drömmer om att få cykla på. Ofta saker som innebär en påtaglig förbättring för cykeltrafiken. Även att det många gånger är en spektakulär design och formgivning. Det är vi inte så bortskämda med här i Sverige när det gäller cykelinfrastruktur. Så följ med på en resa i cykelinfrastrukturens underbara värld!

Waaijerbrug Zoetermeer, Nederländerna

En ny cykelbro som stod klar i juni 2014. Bron är byggd i stål och 280 meter lång. Den innebär en genare förbindelse för cykeltrafiken över spår och väg.

 

 

 

 

 

Bron har en minst sagt spektakulär formgivning och även belysning:

 

 

 

 

 

Foton: Bastiaan Luijk, Syb van Breda & Co

Relaterade inlägg:

Antal kommentarer: 2

Rolle H

Missa inte http://www.youtube.com/watch?v=sw6V48PMs0A i Sölvesborg
den var säkert så svindyr att dom bara hade råd med betonggrisar i början på bron


Mia

Fin! Ska bli spännande att se vad du kommer visa i fortsättning av serien.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nu blir det väl ändå kvarsittning och hemläxa!


 

Felplacerad cykelparkering gör cykelbanan ännu sämre.

Se på bilderna. Det är breda och ibland flera körfält, det är parkeringsrader för bilar och breda gångbanor och rader av trädplanteringar.

Samtidigt – det är smala cykelbanor och som om de inte var tillräckligt smala så väljer staden att placera ut cykelställ på ett sådant sätt att parkerade cyklar hamnar i den redan smala cykelbanan. Inte så vanligt att vi ser motsvarande underdimensionerade lösningar för biltrafiken, tänk att parkeringsraden för biltrafiken som vi ser på bilderna stack ut och upptog halva körfältet – otänkbart!


Lindhagensgatan. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar i cykelbanan


Årstadal


Årstadal


Årstadal. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar långt in i cykelbanan


Solnabron. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar i cykelbanan. Foto: Sven-Åke Andersson

Inte en gång, inte två gånger utan tre gånger. Samtliga platser är tämligen nybyggda, det har funnits goda förutsättningar att skapa bra och funktionella lösningar. Man har så att säga haft blanka papper att utgå från. Hur kan det då bli så här, att staden om och om igen producerar undermålig cykelinfrastruktur?

Det infinner sig en oro att tjänstemän, konsulter, arkitekter mfl faktiskt inte är läskunniga. För det är med all tydlighet så att de har inte läst stadens egen handbok: Cykelparkering i staden. En handbok som staden har investerat tid och pengar för att ta fram. För att säkerställa grundläggande funktioner på cykelparkeringar och se till att staden får valuta för pengarna man investerar.


Cykelparkering i staden. Stockholms stads handbok för cykelparkeringar

Nu handlar det ju inte om att alla inblandade personer inte är läskunniga utan om en djupt rotad värdegrund. Det är inte lika viktigt och angeläget att skapa funktionell och säker cykelinfrastruktur. Det är viktigare att göra det för biltrafiken, för gångtrafiken, gestaltningen av platsen är viktigare, träden är viktigare. I stort sett allt annat är viktigare än att uppnå grundläggande funktioner på cykelinfrastrukturen.

Kan inte låta bli att tänka på att cykelinfrastrukturen skulle ha varit så mycket bättre i Stockholm om man valt att följa sina egen handböcker i större utsträckning. Handböckerna är på intet sätt perfekta, de innehåller många kompromisser, det kommer ny kunskap och de behöver uppdateras med jämna mellanrum. Men handböckerna sätter en grundläggande standard vad gäller funktion och säkerhet. En standard som är avsevärt bättre än den usla cykelinfrastruktur som gång på gång produceras. Staden hade då hushållit bättre med skattemedel istället för som nu då man ständigt måste korrigera alla fel och brister. Det går ju till och med så långt att staden måste skrota nybyggda cykelbanor!

Ett märkligt faktum är att sällan (aldrig?) ser vi avsteg från handböckerna som går åt andra hållet, dvs. att staden producerar en bättre standard än vad som anges i handböckerna. Undra varför detta inte sker?

Istället blir det så här, se allt elände som staden spottar ut gång på gång:

Så vad händer med ”Cykelutbildningen” av tjänstemän, konsulter, arkitekter mfl som det tidigare Cykelborgarrådet Per Ankersjö lovade var på gång? Alla dessa fall av nyproducerad och usel cykelinfrastruktur borde ju omgående resultera i såväl kvarsittning som hemläxa!

Det nya styret i staden har en stor utmaning framför sig – den att få inblandade förvaltningar att ta ansvar och säkerställa att den cykelinfrastruktur som de producerar uppnår grundläggande funktioner. Är detta något ledningen för dessa förvaltningar är redo för och har en vilja att göra? Jag är mycket tveksam till att de har viljan och förmågan till detta då jag gång på gång ser alla dessa avsteg och fel. Stadens förvaltningar är fortfarande fångade i den frusna ideologin som dominerat Stockholms trafikplanering så många decennier.

Tänk att det ska vara så svårt för yrkesmän/kvinnor att producera grundläggande funktioner. Yrkesmän/kvinnor som får betalt för sin kompetens…

 

 

Antal kommentarer: 9

Daniel

Hur i h-vete orkar du? Imponerad av din kraft och uthållighet, du skulle ha blivit en bra etapploppscyklist! 😉 Om och om igen plockar du fram det ena eländet efter det andra. Skiten finns överallt och i obruten takt fortsätter den att produceras. Vad är det för påse nötter som är inblandade och arbetar med detta? Och hur kan de få fortsätta, ställs alldrig någon till ansvar för allt detta: Aldrig någon som stämmer i bäcken? Fy fan vad sne jag blir på skiten…


Pelle

Håll modet uppe! Passerar varje dag den parkering som är avbildad i handboken om cykelparkeringar. Tycker faktiskt att den parkeringen i verkligheten speglar dina exempel alldeles för väl, det är ofta cyklar i cykelbanan och det rör sig människor på tvärs över banan ganska ofta som ska hämta eller parkera. Det kan till och med vara så att de som byggt de exempel du lyfter fram enbart har tittat på den bilden och sedan gjort likadant.


Krister Isaksson

Daniel, satsade kanske fel här i livet, skulle fokuserat på TDF! 😉 Förstår din reaktion…


Robin

De har ju åtminstone satt dig ordentliga cykelställ, till skillnad från här i Malmö där man fortfarande envisas med varianterna där man inte kan låsa fast ramen.


Krister Isaksson

Pelle, ja man kanske väljer vad man vill läsa och lära sig…



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in