Blogg

Hurra! Trafikverket ska sminka grisen!


För några dagar sedan kunde vi läsa i Mitti att det blir ingen snabbcykelväg längs E18 här i Stockholm.

Trafikverket menar att det är för svårt och dyrt:

– Det är otroligt svåra miljöer som vi rör oss i som kräver speciella åtgärder för att få till snabbcykelvägen. Dels ligger det planerade snabbcykelstråket längs motorvägen, vid nationalstadsparken och vid Roslagsbanan, säger Noran Khalfallah och fortsätter:

– Och man passerar mycket vattendrag och ett flertal broar. Då måste man antingen få till nya broar eller bredda nuvarande. Och på många delar av sträckan finns knappt utrymme att göra några åtgärder som vid Naturhistoriska museet till exempel.

Och i en annan intervju i Danderyds Nyheter upprepas detta:

– Vi har utrett möjligheten att anlägga ett snabbcykelstråk och kommit fram till att det inte är ekonomiskt rimligt. Det skulle innebära allt från breddning av broar till att anlägga nya och miljön är komplicerad på sträckan så det blir många kostsamma åtgärder, säger Noran Khalfallah, projektledare på Trafikverket.

Så istället ska man göra andra åtgärder, lite oklart vad:

– Vi tittar på allt möjligt, men någonstans måste det vara värt investeringen också. Det kan gå att bredda vägen lite men hur mycket bättre blir det då? Det är sådana frågor som vi måste väga för- och nackdelar, säger Noran Khalfallah.

”Värt investeringen” – tyvärr så finns ingen samhällsekonomisk analys genomförd av snabbcykelvägen, så vad som är ekonomiskt rimligt eller vilken nytta investeringen har det vet vi inte – inte Trafikverket heller.

Samma verk som nu säger detta har uppenbarligen inga som helst problem att på samma sträcka lösa uppgiften när det gäller biltrafiken. Då passeras vattendrag och andra svåra miljöer genom att det byggs broar, ramper och tunnlar. Till stora kostnader. Och många gånger till liten samhällsnytta. Och när verket stöter på känslig miljö och motstånd vid vägprojekt, då fördyrar man projektet med flera miljarder och lägger vägen i en lång tunnel – förbifarten. Då får det kosta pengar, ofantligt mycket pengar. Så det verk som har byggt södra länken, norra länken, norrortsleden, E18 vid Rinkeby och nu är i full fart med att bygga förbifarten – det verket har otroligt svårt att bygga vettig, säker och funktionell cykelinfrastruktur. Då är det inte rimliga kostnader…

Trafikverket arbetar efter devisen: cykelinfrastruktur får inte kosta, ska vara billig, enkel och av låg kvalitet. Bilinfrastruktur får kosta, ska vara dyr och komplicerad samt av hög kvalitet.

Detta har vi svart på vitt. En inventering av de regionala cykelstråken i Stockholms län visar att endast 1 procent uppfyller grundläggande utformningsprinciper. Trafikverket är väghållare för 30 procent av dessa stråk. Och de 1 procent som uppfyller grundläggande krav tillhör inte Trafikverket.

Så något enstaka tillfälle eller olycksfall i arbetet är inte detta. Vi ser det om och om igen när det gäller Trafikverket och cykel. Verket har låtit inventera 2400 km 2+1-vägar och kommit fram till att det finns cykelpotential längs mer än hälften av dessa 2+1-vägar, alltså längs mer än 1200 km. Men endast 12 procent av de 2400 km har någon form av cykelinfrastruktur – ofta finansierad av kommunerna, inte Trafikverket. Trots att cykelvägen går utmed den statliga vägen.

När Trafikverket då undantagsvis gör något så känner vi igen resonemanget från ovan – det ska vara låg kvalitet och det får inte kosta. Och verket medger helt öppet att de skyddar bilister och inte cyklister – för det är för dyrt:

– På de ställen där det finns räcke är det faktiskt inte för att skydda cyklister mot bilar. Det är för att skydda bilisterna mot till exempel en bergvägg. Att sätta räcke hela vägen för att skydda cyklisterna har ansetts för dyrt.

Denna inställning hos Trafikverket gäller inte bara cykelinvesteringar. Den gäller även drift och underhåll av deras så kallade cykelvägar. Där verket meddelar att vinterväghållningen duger som den är trots årligen återkommande problem och faror för cykeltrafiken. På vissa cykelstråk går det så långt att kommuner griper in då problemen och farorna för cyklisterna är oacceptabla. Som i Nacka:

Och det slutar inte här. När Trafikverket bygger (väg) så utsätts cykeltrafiken för livsfara genom att förhållandena i arbetsområdet är under all kritik. Och projektledaren på Trafikverket vet inte varför och har aldrig varit med om något liknande – när det gäller vägar.


Armeringsjärn utmed regionalt cykelstråk – som gjort för att spetsa cyklister på. Så ser det ut på när Trafikverket utför arbete längs cykelväg. Foto: Jon Jogensjö 

Så vi ser här ett tydligt mönster som återfinns i stora delar av Trafikverkets verksamhet. Cykeltrafik är något som verket inte bryr sig om, de få gånger man ”tvingas” göra något är det av usel kvalitet och verket saknar i många fall grundläggande kompetens på området.

Vad värre är, detta är mer eller mindre sanktionerat från högsta ort. Både den tidigare och nuvarande infrastrukturministern upprepar gång på gång att cykeltrafik är en kommunal angelägenhet – nu senast i TV4. Och då får man ju naturligtvis sitt eget verk att arbeta därefter – gör ingenting och det lilla ni måste göra ska vara så billigt (och därmed uselt) som möjligt. Och försök hela tiden att klå kommunerna på pengar, även fast det inte är deras ansvar att lösa uppgiften.

Hela intervjun om den skrotade snabbcykelvägen avslutas sedan helt förutsägbart – helt i linje med grundläggande mediaträning och instruktioner från kommunikatören – försök att alltid avsluta intervjun positivt och visa handlingskraft!

– Vi kanske kan bygga en snabbcykelväg utmed E4:an!

Vad hjälper det pendlarna utmed E18 att det eventuellt byggs snabbcykelväg utmed E4:an? Absolut ingenting. Studerar vi sedan Trafikverkets track record på området cykel så är det ju högst sannolikt att det inte blir någon vettig cykelväg där heller – även där finns ju känslig miljö och utmanade sträckor som kräver lite dyrare lösningar än vad Trafikverket brukar lägga på cykelinvesteringar. 

Så det är väl högst sannolikt att vi även där får uppleva en rad sminka grisen åtgärder. En gris är alltid en gris – inget smink i välden kan ändra på detta.

Relaterade inlägg:


Nytt nummer ute i butik nu!

I detta nummer har vi:

  • Snackat med Justin Williams och Ebbe Silva
  • Tipsar om hur du överlever hösten
  • Tar en djupare tips på hur mensen påverkar din träning
  • Hetsar om vikten av kolhydrater

Ute nu!

Bli prenumerant
Antal kommentarer: 6

Kalle

Kan sätta en frasig hundralapp på att under en procent av tjänstemännen på Trafikverket cyklar till jobbet, och att 99% är 40-talister, uppvuxna med ”das Auto über alles”.


Ulf

Märkligt att detta får fortsätta år från år oavsett regering. Jag flyttade nyligen från Sthlm till Eskilstuna och kan konstatera att cykelsituationen här är lika dålig som i Sthlm. Till ingen av byarna utanför stan finns det cykelväg och kommunen skyller på Trafikverket, som är väghållare. Jag har slutat att cykla eftersom det är så obehagligt att ha långtradare i ryggen som blåser förbi på en halvmeters håll i 90 km/h.


Annette

Håller med Kalles kommentar här nedan.
I ett demokratiskt sammhälle måste man ha med olika åldrar och intressenter vid beslutsfattande. Vi lever på 2000-talet!!
Lobbyister från bilbranschen är starka, det vet vi. Detta borde också vägas in innan beslut tas. Jag hoppas verkligen inte att det finns korruption här.. Det luktar nämligen illa.


Hanna Göteborg

Instämmer med Kalle. Kan man tvinga alla som fattar cykelbeslut att bli cykelpendlare, så att de får leva med konsekvenserna av sina egna beslut? Eller kan man på annat sätt permanent öka andelen erfarna pendelcyklister bland dem? Det borde ju vara meriterande att veta vad man pratar om, eller..?
Jag har producerat en del felanmälningar och frågor till Trafikverket och Trafikkontoret, och kan numera inte låta bli att börja alla med en stilla undran om ifall de själva har provcyklat sina alster. Skulle föreslå att alla beslutsfattare i cykelfrågor var tvungna att provcykla exempelvis omledningar vid vägarbeten, på tid, i rusningstrafik, i decembermörkret, med decemberväglag. Hela december. Sen återkomma i frågan om huruvida det var en bra lösning eller inte.


Maria Nordqvist

Längs denna sträcka tog Trafikverket bort rätten för motorcyklister att köra i bussfil efter 30 år. Utan information. Utan konsultation. Utan förklaring till varför man gör tvärt emot vad man lovade vid hearing då första MC-strategin presenterades, d v s utöka bussfiler där MC får köra för ökad säkerhet. Det kostade inte en krona att ha detta kvar.
Då det gäller räcken drabbas andra oskyddade trafikanter också. Sedan 2000 har 66 motorcyklister dödats i räcken. Bara i år 8 personer. Då kan man tro att regeringens nysatsning på nollvisionen ska uppmärksamma detta.. Tyvärr var svaret på Tylösandsseminariet att motorcyklarna ska förses med en främre registreringsskylt. Cyklister, mopedister och motorcyklister har många likartade problem och vi skulle tjäna på att samarbeta.


Krister Isaksson

Maria, har aldrig sett eller tänkt på det på det viset. Här krävs lite funderingar och eftertanke!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Att vara cykelkonsult


Det är många gånger väldigt roligt att vara cykelkonsult. Jag får arbeta över stora delar av landet, många gånger med människor som verkligen vill utveckla och förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Tyvärr är arbetet också ibland fyllt av besvikelser. Min yrkesroll innebär ofta att jag kommer in tidigt i olika projekt. Det handlar om att ta fram och utveckla strategier, att ta fram cykel- och handlingsplaner, att utveckla och ta fram utformningsprinciper osv. Det är inte alltid man får vara med från ax till limpa. Och det kan i allra högsta grad vara mycket frustrerande…

Ett exempel

För några år sedan fick jag och kollegorna i uppdrag att utreda ett regionalt cykelstråk i Stockholmsområdet. Utgångsläget var besvärligt, det var befintlig miljö och trångt, det saknades cykelinfrastruktur på vissa avsnitt, det var mängder av in-/utfarter från tomter och mindre tvärgator osv.

Men vi lyckades presentera en utredning som visade att det var fullt möjligt att nå den standard på cykelinfrastrukturen som fastslagits in den regionala cykelplanen, och till en rimlig kostnad.

Sen kommer den del som inte alltid är lika rolig som konsult. När man har levererat utredningen finns ingen som helst garanti att man kommer vara med i det fortsatta arbetet. När det exempelvis ska projekteras och slutligen fastställas i detalj hur det kommer att se ut. Här kommer Lagen om offentlig upphandling in och de flesta beställarna är bara ute efter en enda sak –  lägsta pris. Och underförstått att alla som lämnar ett anbud på arbetet har exakt samma kunskap och kompetens – vilket de ju självklart inte har. Särskilt inte när det gäller cykelkompetens.

Och det är nu det händer. Det är nu avstegen från det som planerades i utredningen sker. Ofta på grund av en kombination av bristande kompetens och snålhet. I utredningen som vi gjorde utformades cykelbanan som genomgående vid varje tvärgata och in-/utfart. Detta för att säkerställa en hög säkerhet och god framkomlighet för cykeltrafiken – de ska ha prioritet i korsningspunkten (samma gäller för gångtrafiken eftersom gångbanan löper parallellt). Så här ser typlösningen ut för en sådan genomgående cykelbana:

Och juridiskt får cyklisterna en stark ställning genom denna utformning:

 Men sen händer något i projekteringen som leder till detta:

Det här är inte en genomgående cykelbana där korsande biltrafik har väjningsplikt mot cykeltrafiken. Foto: Patrik Brasjö

Det vi ser är något som totalt vänder på hela principen att prioritera cykeltrafikens framkomlighet och säkerhet i korsningspunkter. Ingen hastighetssäkring och ingen väjningsplikt för biltrafiken gentemot cykeltrafiken. Utan det är samma gamla lösning vi använt oss av i decennier – cykeln sätts på undantag. Och för att göra det riktigt jävligt viker de in kantstenen över cykelbanan så att passagen för cyklisterna blir smalare och kantstenen blir en fara för passerande cyklister.

Var det detta de som projekterade ville åstadkomma? Var de ens en gång medvetna om vad de skapade. Och varför?

Så här kan det vara att vara cykelkonsult – det blir inte alltid som man planerar. Och man får sällan några vettiga svar, motiv eller anledningar till dessa avvikelser och tillkortakommande. Det sker slentrianmässigt och på rutin.

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 7

Robin

Hade varit intressant med en uppföljning och försöka få svar på de frågorna du ställer. Misstänker att svaren i förlängningen kan leda till att man kan få till bättre resultat i framtiden.


Krister Isaksson

Robin, min erfarenhet är att sådana här avsteg många gånger beror på byggnadstekniska orsaker. Det kan handla om att det var enklare att lösa vattenavrinningen på detta sätt. Istället för att behöva flytta en el flera brunnar vilket kostar lite mer pengar. Det blir alltså en ren byggnadstekniks fråga där liten el ingen hänsyn tas till funktioner som framkomlighet eller säkerhet.


Bo Westerback

Jag ser att det är Sollentuna det handlar om i det här fallet. Har själv noterat att i kommunens, vällovliga och ”kaxiga”, cykelsatsning så har det vid vissa korsningar blivit som du visar och i andra har man inte vikt in kantsten och dessutom höjt upp cykelbanan så att bilarna får ”guppa” istället för cyklisterna.
Jag har då inte kunnat se någon skillnad på de vägar som har fått den ena eller andra lösningen.


Daniel

Mycket tråkigt att se. Jag kan tyvärr informera om att livet som IT-konsult knappast är bättre. Vi erfarna tas in i ett planeringsstadie sen fylls projekten på med lägsta-pris resurser som gör nåt helt annat som inte uppfyller nyttan. Helt i enlighet med LOU. LOU verkar motverka sitt syfte inom många områden.


Björn Eriksson

Snäll kantstensinvikning det där, där jag bor sätter de upp trafikdelare i utfarterna, så kommer man efter cykelvägar som korsar utfarter måste man göra 2 90-gradare åt vardera hållet för att komma upp på cykelvägen igen, alltså cykla bakom delaren för att komma av och upp på cykelvägen igen.


Magnus Holmgren

Måste cykelbanan vara upphöjd vare sig i eller mellan korsningarna? Cyklar är fordon som alla andra och bör vara jämställda med dessa, inte vare sig upphöjda eller nedsänkta, om det ska bli någon respekt i trafiken, tror jag.
Skyddande separering mellan bilkörbana och cykelbana, därefter cykelbanan i samma nivå och därefter trottoar för de gående:
___________,–,_____,———
Och så ta bort distinktionen mellan cykelpassage och cykelöverfart igen och låt utfartsregeln m.a.p. cykelbanor bara gälla när man lämnar en sådan, inte när man korsar en väg på en cykelöverfart, samt låt svängande trafik ha väjningsplikt i stället för att den ”ska köra med låg fart” o.s.v. Generellt borde det vara mindre skillnad mellan cykelbana och cykelfält förutom att den förra är fysiskt separerad.
Okej, det kan finnas en bra anledning till att göra cykelbanor upphöjda däri att bilister därigenom måste sakta ner och påminns om att titta efter cyklister, vilket de har svårt för, men man ska också tänka på att det lär förekomma cykeltrafik till och från sidogatorna också, och den drabbas mer onödigt av detta farthinder, och det är rätt viktigt med smidiga övergångar mellan blandtrafik och separerad cykelbana.


Anders J

Jag förstår inte syftet med den sista dryga metern (själva böjen) av kantstenen. Den är i vägen för cyklisterna och tillför inget (som jag begriper i alla fall). Varför kan inte kantstensraden sluta innan böjen?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cykelparkering – läget är A och O


”Det som är avgörande för om cykelställ kommer att användas eller ej är i huvudsak dess placering. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målpunkten och i nära anslutning till cykelvägar och attraktiva gatunät. En felplacering av cykelställen på bara några meter kan ibland vara avgörande för att de inte nyttjas.”

Detta skrev jag och kollegorna i cykelparkeringshandboken ”Cykelparkering i staden”. Detta har sedan upprepats i bland annat Boverkets publikation ”Gör plats för cykeln”, i GCM-handboken och verifierats av CyCitys litteraturstudie ”Parkering i storstad.”

Trots att det finns en god och omfattande kunskap om cykelparkeringar och deras läge ser vi mer eller mindre huvudlösa försök att göra cykelparkeringar på helt olämpliga platser. Det är som att man ber om att misslyckas, som att man inte vill annat än att slänga pengarna i sjön. Varför undrar jag? Varför detta förakt för kunskap?

Det senaste exemplet på detta har vi i Sigtuna. Ett nybyggt och fint cykelgarage. Stöldsäkert, genomsiktligt, ljust, belyst och tryggt. Enkelt att komma in och ut. Med förvaringsmöjligheter och eluttag för laddning av elcyklar – ett state of the art garage.

Om det inte vore för en enda sak. Det ligger på helt fel plats. Det ligger ca 250 meter från biljettentrén till pendeltåget. Vidare ligger garaget fel sett till varifrån de stora cykelströmmarna angör stationsområdet – man måste alltså först cykla förbi stationen för att parkera i garaget och sedan gå tillbaka.


Långt där borta ligger stationsbyggnaden och biljettentrén.

Resultatet av detta?

Garaget används knappt. När jag var där stod tre cyklar i garaget som är gjort för 89 cyklar. Några dagar senare var det fem cyklar. Och så har det sett ut sedan garaget invigdes i början av 2016. Lokalpressen har också uppmärksammat det:

– Anledningen till att jag inte parkerar i det nya cykelgaraget är att det ligger löjligt långt bort från pendeltåget. Slöseri med skattebetalarnas pengar, säger Märstabon Andreas Nordh som berättar att han har sett endast en, två cyklar som står där.

Vid stationens andra cykelparkering ser det ut så här:

Det är fullt. Den ligger ca 20 meter från biljettentrén. Jag pratade med representanter på kommunen som menade att det fanns ingen annan plats runt stationen för garaget. Men, bara för att det fanns denna plats bör man ju inte bortse från grundläggande kunskap och fakta om cykelparkeringar. I varje fall om man nu inte vill kasta 900 000 kronor i sjön. Vilket man uppenbart ville göra här. Har vi alltså så mycket pengar att vi kan slösa på detta sätt? Så att vi kan gödsla lite hur som helst med dem.

Sen har vi Trafikverket. Ett verk som delfinansierat detta cykelgarage. Vilken kvalitetssäkring och granskning gör Trafikverket innan de godkänner ett sådant här projekt och betalar ut hälften av dessa pengar? Noll koll på sina egna dokument om cykelparkering uppenbarligen.

I Stockholm har vi det fullständigt misslyckade försöket med en cykelparkering i Järnvägsparken. Där ingen vill eller har behov av att parkera sin cykel. Pengar rätt i sjön. Vilket jag påtalade långt innan parkeringen byggdes.


Järnvägsparken. Där ingen vill eller har behov att parkera sin cykel – där bygger vi en cykelparkering!

Men varför lyssna på kunskap och kompetens? En kunskap som bara är några klick bort på datorn. Visst, man behöver ju inte tro på denna samlade kunskap. Bättre att ha lekstuga och att bränna lite stålar. Varför undrar jag? Det enda detta kommer innebära är att de som är kritiska till cykelinvesteringar nu får vatten på sin kvarn – se där, ett tomt garage och pengarna i sjön!

Snälla, sluta upp med detta kunskapsförakt!

Relaterade länkar:


Antal kommentarer: 5

Magnus Jansson

Om man vore konspiratoriskt lagd skulle man kunna hävda att det är avsikten; ingen använder investeringar i infrastruktur för cykel; alltså behöver inte bygga mer.


Ingrid

Stilla fråga: Varför byggde man inte garaget där de överfulla cykelställen står?


Krister Isaksson

Ingrid, det var min fråga också till kommunen. Som jag inte fick något riktigt svar på…


Peter Willman

Finns nog bara en lösning på att få ordning på infrastrukturen för cykeltrafik, sparka ut befintliga planerare och ta hit holländare och ev. danska ingenjörer.
De nuvarande håller helt enkelt inte måttet.


Campagnolo

Återigen en klockren artikel, Krister!
Att du är trafikplanerare ger extra tyngd åt logiken i det hela, men…
…vad är det för jävla muppar som inte lyssnar på kompetens? Är våra kommuner bara vuxendagis? Man blir bestört.
@Peter Willman: det är nog inte planerarna det är fel på, det är ledarskapet i kommunerna. De vägrar lyssna på kompetensen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Cyklister får "autobahn" – så fan heller


”Cykelbanan” beskrivs i artikeln som en autobahn för cyklister för att den är 4,3 meter bred. Och för att något sådant aldrig tidigare har byggts i Täby.


”Autobahn” – så beskriver Täby Nyheter kommunens nya ”cykelbana” 

Låt oss göra några saker klara först:

Det är ingen ”cykelbana”. Det är en Gång- och Cykelbana. Där cykeldelen blir 2,5 meter bred och gångdelen blir 1,8 meter bred när skiljelinjen målats. Detta innebär att två cyklister precis klarar av att mötas på cykeldelen. Och att två gående precis kan gå bredvid varandra på gångdelen. Detta beskrivs alltså som en autobahn för cyklister.

Cykeldelen motsvarar alltså vilken liten villagata som helst i Täby eller runt om i landet där det är självklart att två bilar kan mötas utan större problem. Men för cykeltrafiken är det alltså en ”autobahn” om man kan mötas på en cykelbana. Detta säger en hel del om vilken syn och normer som råder när det gäller cykelinfrastruktur – en syn och normer där något grundläggande och basic blir till något fullständigt extravagant och överdådigt.

Inte ett ord om att kommunen i decennier enbart producerat cykelinfrastruktur av usel kvalitet och med kraftig understandard. Istället hyllas kommunen för att den nu producerar en grundläggande standard. En standard som innebär att det är någorlunda säkert och framkomligt för cykeltrafiken men inte mer. Så mycket för granskande och självständig journalistik.

Jag undrar hur tidningen kommer att beskriva det framtida snabbcykelstråket som planeras utmed E18 i Täby och som är ännu lite bredare – en superduperautobahn för cyklister?

Relaterade länkar:


Antal kommentarer: 6

Magnus

Hear hear.


Tomas

Lika fantastiskta och tyvärr sanningsenlig är illustrationerna till DNs artikel ”cyklister får gräddfil på Torsgatan”. På bilden i tidningen syns en cyklist färdas i fel riktning tillsammans med en inlineåkare. En cyklist går, med cykeln på axeln, på cykelbanan och som grädde på moset har en mamma just skjutit in sin barnvagn några meter framför en cyklist. Mamman verkar ha fullt fokus på en liten knatte som får hjälp av en dubbelvikt vuxen att ta sina första steg rakt ut i sin första cykelkollision. Några 2.25 meter bred kan den inte vara heller men vad spelar det för roll. Det kommer aldrig att bli bra ändå.


Erik

I den regionala cykelplanen för Stockholms län hittar man bredden 4,3 meter för dubbelriktad gång och cykelbana under rubriken ”Minsta godkända breddmått”.
Se sida 23:
http://www.trafikverket.se/contentassets/82bcf581e8384f01864fad34c66f71e2/regional-cykelplan-stockholm.pdf


Pelle

Efter att ha bilat en del i Tyskland känns autobahn mer som ett ställe där det går sakta med mycket köer. Utifrån det perspektivet är ”autobahn” en bra beskrivning av de cykelsatsningar som görs. När vi ändå är igång och definierar om ord och uttryck kan väl ”vara ute och cykla” samt ”cykelställsfrågor” vara mogna för en ny innebörd!


Anders

Någon mer än jag som konstaterat att 2,5 meter är så smalt att man naturligt vid möte cyklar in på gångsidan? Förutsatt att det är fritt där såklart. Vid farter under 20 km/h duger 2,5 meter rätt bra om det är yta vid sidan av cykelbanan (inga stolpar eller bergväggar osv). Jag tycker det här är väldigt intressant när det gäller vilken standard för säkra möten som ”man” tycker är rimlig.


mtlmr

Eller när ett nytt villaområde byggs. ”24 nya superduperautobahnvägar har nu byggts i Täby!”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Det var här det började


Ett litet café på Kungsholmen i Stockholm. Jag arbetade då på Trafikkontoret i närheten och vid luncherna passerade vi ofta denna lokal. Det var tidigare ett sunkigt ställe som kollegorna på miljöförvaltningen varnade för och som vi aldrig besökte. Så en dag när vi passerade såg vi att det var ny verksamhet och nya ägare. Och framförallt såg vi reklamskylten.

Bakom disken fanns Hanna och Kalle. Det visade sig att Kalle var Kalle Bern, mångårig medarbetar på cykeltidningen Kadens. Detta blev nu stället där jag ständigt tog morgonfika och fika efter lunchen. Mina kollegor, konsultvänner och Kalle fixade tom en överraskningsfika när jag fyllde 40 år!

Så en dag, efter år av cykelsnack, espressos och andra smaskigheter frågade Kalle om jag inte ville skriva en krönika i tidningen. Jag blev smickrad men samtidigt nervös. Jag, en byråkrat som bara skrivit ”byråkrattexter” skulle nu skriva en krönika. Gå från stelbenta och faktaspäckade texter med analys och konsekvens till att skriva mer från hjärtat, mer tyckande och åsikter. Jag sa det till Kalle och jag bad om deras hjälp. Och den hjälpen fick jag. I allra högsta grad.

Och nu sitter jag här. Många år senare. Många krönikor senare. Och väldigt många blogginlägg senare. Och allt började av en ren tillfällighet. Kalle och Hanna öppnade ett fik, ett fik nära mitt jobb. Där jag såg en reklamskylt för Peugeotcyklar. Där jag började fika och snacka cykel med Kalle.

Stort tack Kalle, Stefan, Andreas, Luca och inte minst min redaktör Åsa som gör mina texter så mycket bättre. Mitt liv har blivit rikare tillsammans med er.


Antal kommentarer: 5

Trafikistan.se

Från TK har du samlat massor av kunskap och erfarnhet. Men som fristående har du fått en annan möjlighet att uttrycka det fritt och vara ett stöd i den växande cykeldiskussionen. Det är en stor tillgång för oss. Så tack Kalle, Stefan, Andreas, Luca och Åsa för det!


Krister Isaksson

Trafikistan.se, tack! Exakt, en helt annan möjlighet till att kommunicera och agera. Och en helt annan kanal att nå ut. Ibland rena terapin för mig själv att få skriva av mig. Och är överväldigad över att så många vill läsa det jag skriver.


Arne B

Du gör skillnad, Krister – stor skillnad! Sakligt och med inlevelse, baserat på kunskap och erfarenhet. En viktig röst som för trafikmiljön (för cyklister) framåt.


Krister Isaksson

Arne B, stort tack för de fina orden!


Gänget på redaktionen

Nöjet är helt på vår sida, Krister. Tack för allt du gör för cykelns framtid och allt vi får lära oss på vägen!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Led din cykel – i tre år


Det är vad du kommer att få göra om du cyklar på delar av Slussen framöver. Förbindelsen till/från Katarinavägen kommer att utformas på sådant sätt att cyklister ska leda sina cyklar för att passera. Och detta förhållande ska vara i tre år. Tills den nya huvudbron är på plats och Katarinavägen kan öppnas igen.

Leda cykeln. I tre år. I staden där cykeltrafik ska vara prioriterad. Där vi ska se möjligheterna.

Projektet säger att detta är det enda rimliga alternativ och att andra bedömts för kostsamma. För kostsamma? Jag bad att få se dessa alternativ och beräkningar men något sådant har jag inte fått se.
Jag misstänker att något sådant inte finns utan det har avfärdats direkt vid sittande bord. Och när det gäller de så kallade kostnaderna så utgår de enbart från kostnader som relateras till projektet. Några samhällsekonomiska kostnader vad denna lösning innebär finns självklart inte utan det är ren projektekonomi.

Och vi ser ännu en gång exempel på att cykeltrafik inte får kosta. Det hela blir nästan lite komiskt om vi tar i beaktande att Trafikkontoret nyligen fått en ny trafikdirektör. En trafikdirektör som tidigare genomfört studier på området som just visar att åtgärder som förbättrar för cykeltrafik har stor samhällsekonomisk lönsamhet. I studierna påtalas att cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister.

Men på Slussen, där ska vi leda våra cyklar, i tre år…


Just så: ”Lär er att planera istället”. Foto: Kalle Bern


Edit 2016-06-28:
Enligt uppgifter från Trafikkontoret saknar Projekt Slussen en godkänd så kallad Trafikanordningsplan för dennna avstängning och krav på att leda cykeln. Anledning? Förslaget på lösning har enligt Trafikkontoret för stora brister och en bättre lösning krävs. Trots detta och i strid med rådande regelverk, kör projektet på som om inget hade hänt.


Relaterade inlägg om Nya Slussen:



Antal kommentarer: 14

Björn

I slutändan kommer förstås inte folk att leda sina cyklar, utan trampa på som vanligt. Och så blir det ännu mer gnäll om hur obegripligt det är att cyklister aldrig kan följa trafikreglerna…


Mia

Häpnadsväckande minst sagt. Kanske är det en spegling av hur Nya Slussen kommer att bli för cykeltrafik när den är klar.


Luttrad

@Björn: ack så sant. Och om det är meningen att man ska leda cykeln finns det väl en uppenbar risk att det kommer att finnas kanter och annat som gör det svårt att leda t.ex. en lastad lådcykel. Och svårt för de som av funktionella skäl inte kan eller har mycket svårt för att leda en cykel …
Hur lång tid innan kommentaren ”Gnälliga cyklister! Hur svårt är det att leda en cykel?” Som man hört till leda – även från cyklister.


Sara

När jag leder min cykel tar jag ju upp dubbelt så mycket plats som när jag sitter på cykeln.


Saara

Det är inte bara vid Slussen som cykeln ska ledas. När Gasverksvägen är avstängd hänvisas gående och cyklister till Böcklingbacken för att ta sig mellan Hjorthagen (där T-banan ligger) och Norra Djugårdsstaden. Även här skriver staden i informationen att cykeln ska ledas – under två år(!). Jag blir så frustrerad över att beslutsfattarna (vilka de nu är) inte ser konsekvenserna och tanklöst bygger in konflikter och olycksrisker. Få cyklister är villiga att leda sina cyklar nedför den breda backen och jag har efterfrågat en tvårig, tillfällig markering för gående respektive cyklister men inte fått någon vettig respons.


Tomas

Lär er flanera istället.
Är inte flanera ett annat ord för promenad 🙂


Johan

Ur led är tiden.


Torbjörn Albért

Alla berörda bör mejla gatukontoret: Skriva i lokaltidningarna etc.
I Uppsala är en gång- och cykeltunnel avstängd i två år. Lösningen med passage över den trafikerade gatan fungerade inte. OMfattande protester gjorde att Uppsala kommun byggde om provisoriet efterbara några månader. http://www.unt.se/uppland/uppsala/cykelpassage-byggs-om-3799928.aspx
samt
http://cykelframjandet.se/uppsala/2015/05/14/battre-cykellosning-vid-polishuset/
Passagen gjordes rak och ett körfält togs bort. Inte det som Cykelfrämjandet föreslog, men i alla fall…


ekstromenator

Underlaget bör vara en allmän handling likt underlaget för alla andra beslut som antas, är du intresserad är det nog bara begära ut materialet från registraturen hos Stockholm Stad ?


Krister Isaksson

ekstromenator, misstänker att det inte finns något att lämna ut. Att alternativet med en lösning där man kan cykla har avfärdats redan från början utan vidare studier och beräkningar.


Krister Isaksson

Torbjörn, ja verkligen. Cyklister måste i större omfattning sluta ta skit och säga ifrån mer. Annars blir det inga större förändringar och förbättringar.


Peter Björnäs

De verkar inte heller ha förstått att det riskerar att bli en ”papperstiger”. Inte minst då folk med racerklossar under skorna knappast kommer kliva av och trippa framåt i flera hundra meter.


thomas

Wow!
Testade den idag, än kärvare att ta sig till jobbet.
Ingen trafikplanerare eller cyklist som kommit på denna lösning.
Beslutsfattare, led din bil!


Anders M

De verkar jobba på att göra det bättre, eller så flyttar allt omkring pga pågående arbeten. När jag cyklade sträckan igår så var det i alla fall en ny sträckning på både gång- och cykelbana, som är bredare och tydligare uppmärkt och på sina ställen till och med fysiskt separerad!
Inte perfekt, men nästan på väg att bli halvbra.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*