Blogg

Hur många skrotcyklar är det?


 


En skrotcykel som inte tar upp plats i ett cykelställ! Foto: Lars Epstein DN

Då och då i diskussionen om cyklandet i våra städer kommer frågan upp om skrotcyklar. De ska vara många till antalet, de tar upp plats för de som använder och behöver parkera sin cykel, de ger ett skräpigt intryck och de försvårar för gående, synskadade samt renhållning av staden. Här är några exempel:

Inget snack om saken, det är inget trevligt inslag med skrotcyklar och de är ett elände för många som rör sig i staden. Men hur många skrotcyklar är det då? Ibland i diskussionen kan man få uppfattningen att städer svämmas över av skrotcyklar, de är överallt och i stort antal.

I samband med att Stockholms stad tog fram en ny cykelparkeringsplan 2013 inventerades stora delar av staden. Platser som inventerades var bl. a:

  • Större kollektivtrafikknutpunkter (tunnelbanestationer, pendeltågsstationer, tvärbanestationer och större busshållplatser)
  • Stadsdelscentra
  • Idrottsanläggningar och badplatser
  • Pendlingsstråk enligt Cykelplan 2012
  • Huvudstråk enligt Cykelplan 2012
  • Torgbildningar och allmänna platser
  • Handels- och serviceintensiva gator dit många cyklar


Cykelparkeringsplan Stockholm 2013

Den omfattande inventeringen visade att av alla parkerade cyklar som inventerats på platserna ovan är 4 procent skrotcyklar.

Störst andel skrotcyklar fanns på Södermalm i Stockholm, 7 procent och lägst andel var i Västerort med 1 procent skrotcyklar.

Definitionen på skrotcykel är att den saknar väsentliga detaljer t ex hjul eller/och styre och/eller att den har så svåra skador att den inte går att cykla på t ex skeva hjul.

Så det är bara för landets kommuner att utveckla rutiner för hantering av skrotcyklar så att stadens ytor kan användas på ett effektivare sätt. Det är inte mer komplicerat än de rutiner som de har för att tömma skräpkorgarna.

Sen är det också så att cykelparkeringar behöver byggas ut i många av landets kommuner. Inventeringen i Stockholm visade på att majoriteten av alla befintliga cykelparkeringar i innerstaden och vid kollektivtrafikknutpunkter i ytterstaden har en beläggning på över 100%. På många platser var beläggningen mellan 200-300 %, vilket tyder på ett mycket stort behov av att utöka befintliga cykelparkeringar.

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 8

Stefan Bergström

Dessa jvla cyklar som står övergivna i cykelställen gör mig galen. Ofta ont om plats att parkera sin cykel vid cykelställen och så står skroten där och bara tar upp plats. Vill utrota dem…


Krister Isaksson

Stefan, förstår din irritation, inte kul att komma till cykelparkeringen, leta ledig plats och se skrotcyklar som tar upp platser. Måste till bättre rutiner i många kommuner för att få bort cykelskroten från cykelparkeringarna och andra platser.


Anders

Stockholm behöver sin egen superhjälte i stil med vinkelkapsmannen i London som befriade ”clampade” bilar från sina bojor. Medan man lätt kan argumentera för att förebilden främjade felaktigt beteende så skulle en skrotcykelbefriare enbart kunna mötas med folkets beundrande jubel!
För övrigt borde skrotcykeldefinitionen vidgas till att även omfatta dubbelpunkterade däck där gummit har hunnit blir så söndertorkat att det är tydliga sprickor där fälgen trycker ner mot marken. Helt klart en övergiven hoj där! Om definitionen inte ändras så kanske vår superhjälte behöver skaffa sig en sidekick som vi kan kalla ”Ekersparkarpojken”…


Krister Isaksson

Anders, haha, underbart! Får kanske göra en efterlysning här på bloggen och twitter! Kanske kan få ihop ett hel gäng skrotcykelbefriare, i hela landet!


ulf fornander

Hej
I Göteborg hade man ordnat detta genom utrensning i stadens offentliga cykelställ, där märkta men ej av ägaren upphämtade cyklar transporterades till en kommunal anläggning (återbruket) där de renoverades och sedan såldes för en mindre summa. Tyvärr så är detta under avveckling av besparingsskäl.
Mvh ulffo


ulf fornander

Något som är minst lika irriterande är när folk har låst sin nya fina hoj i framhjulet vilket tjuven utnyttjar o kvar står ett framhjul o ett dyrt lås, ägaren låter sen detta stå kvar i en förhoppning om att tjuven ska komma tillbaka med hojen , vilket aldrig verkar inträffa?
Nåväl i Göteborg så finns det plakat som upplyser cykelparkeraren om att ägare till skrotcyklar hämtas av män i svart mask som kör dem till Biskopsgården o dumpar av dem där nattetid, det har en mycket preventiv effekt…


Krister Isaksson

Ulf, det där är så typiskt och ofta förekommande när det gäller cykel. Det är olika former av arbetsmarknadsprojekt, EU-projekt och andra dagssländor som kommer och går. Det är inte en del av den vardagliga verksamheten att hålla efter skrotcyklar. Tänk dig att tömmning av sopkorgar var upplagt på samma sätt…


Jens Ekengren

Men, det forstar val vem som helst att det inte ar nagon ide att bygga fler cykelparkeringar! De skulle ju bara bli fulla av cyklar med en gang.
Na, tacka vet jag rejala vagprojekt sa att de stackars cyklisterna kan ta motorvagen hela vagen fran hissen till sommarstugan, kontoret eller dagis, vad de nu ska dar och gora…
Obs: ironi.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Bygg så kommer de


 

Stockholm har under de senaste 15 åren påbörjat en förvandling vad det gäller trafiksystemet. Det är lätt att glömma bort eller missa det när man befinner sig mitt uppe i det hela. Antalet cyklister har ökat kraftigt och är idag ett tydligt och påtagligt inslag i trafikmiljön. Hur blev det så här kan man fråga sig. Ett enkelt svar är:

Bygg så kommer de!

Under 1998 togs en cykelplan fram för Stockholms innerstad. Just i innerstaden var cykelinfrastrukturen kraftigt eftersatt vid den tidpunkten. Det fanns få och enbart korta segment av cykelvägar/cykelbanor, främst längs vissa av kajerna, på en del broar och utmed några parker, men i övrigt var man som cyklist hänvisad till att färdas på gatorna.

Cykelplanen pekade ut en rad huvudgator där cykelbanor och cykelfält skulle byggas för att på så sätt skapa ett sammanhängande cykelvägnät i innerstaden. Vid valet hösten 1998 fick Stockholmspartiet en vågmästarroll som de utnyttjade med kraft för att driva en av sina främsta frågor: cykel i staden. En hel del objekt lades till i cykelplanen i och med Stockholmspartiets cykelpolitik och en intensiv utbyggnad av cykelinfrastruktur startade och har sedan dess pågått med varierade intensitet. 2006 var det sedan dags för en ny cykelplan som ytterligare flyttade fram positionerna för cykel i staden och 2012 kom den senaste cykelplanen.

Här följer några exempel på vad som har skapats från slutet av 1990-talet och framåt:


Hornsgatan


Götgatan


Folkungagatan


Katarinavägen Foto: Krister Spolander


Söder Mälarstrand


Tranebergsbron


Alviksbron


Gjörwellsgatan


Norr Mälarstrand


Sankt Eriksgatan


Torsgatan


Odengatan


Karlbergsvägen


Fleminggatan


Vasagatan


Klarabergsgatan


Tegelbacken


Vasabron


Riddarhuskajen Foto: Luca Mara


Skeppsbron


Sveavägen


Birger Jarlsgatan


Karlavägen


Erik Dahlbergsgatan


Årstabron


Sturegatan


Gamla Essingebroväg


Strandvägen


Drottningholmsvägen


Badstrandsvägen – Essingeleden – Gröndal

Ytterligar gator i innerstaden där det har byggts cykelbanor/cykelfält är:

  • Strömgatan
  • Hamngatan
  • Norra Stationsgatan
  • Lindhagensgatan

Förutom cykelbanor och cykelfält, har cykelinfrastruktur i form av cykelpumpar, cykelvägvisning och cykelparkeringar byggts ut under denna period:


Cykelpump Slussen


Cykelparkering Ropsten


Cykelvägvisning

Vi ser här hur ett system vuxit fram och att systemet nu mer eller mindre hänger ihop på ett helt annat sätt än det gjorde tidigare. Det är långt ifrån bra och eller särskilt väl anpassat för cykeltrafik, särskilt sett till de volymer av cyklister som nu rör sig i staden. Utgångsläget när dessa cykelåtgärder planerades och byggdes var fortfarande till stora delar präglade av efterkrigstidens syn på bil- och cykeltrafik. Stora delar av utbyggnaden hade som villkor att inte påverka biltrafikens framkomlighet eller parkeringsmöjligheter. Men vad denna utbyggnad av cykelinfrastruktur med all tydlighet visar är att finns det något att cykla på och detta system hänger ihop så kommer det cyklister.

Hur har då utvecklingen av antalet cyklister förändrats under denna tid? Antalet har ökat mycket kraftigt, över 100 procent.


Kraftig ökning av antalet cyklister från 1998, särskilt från 2004. Källa: Trafikkontorets cykelräkningar

Betydelsen av cykelinfrastruktur för cyklandet och utbudet av denna är just det som Martin Emanuel visar i sin forskning Trafikslag på undantag, Cykeltrafiken i Stockholm 1930-1980. Efterkrigstidens syn på bilen och cykeln fick till följd att stor mängd infrastruktur för bil skapades samtidigt som det skapades lite cykelinfrastruktur, en hel del försvann och cykel förpassades till att vara för lek och rekreation. Man kan säga att Stockholm byggde bort cyklisterna. Därmed försvann även efterfrågan på cykelinfrastruktur. Det blev en självuppfyllande spiral. Cyklandet mer eller mindre dog ut i Stockholm. Detta är ju även något som den nyligen avslutade Cyklingsutredningen även fastslår, utredningen pekar på att ”cykelskulden” är mycket stor, att det råder ett kraftig underskott på bra och funktionell cykelinfrastruktur i hela landet.

Gör vi en internationell utblick så ser vi detta mycket tydligt när vi tittar på de stora cykelstäderna i Holland och Danmark. De slutade aldrig skapa cykelinfrastruktur i samband med den framväxande privatbilismen efter andra världskriget. De påbörjade framförallt omfattande cykelinvesteringar och förändringar av städernas transportsystem under 70-talet. De har nu en väl utbyggd och bra utformad cykelinfrastruktur och framförallt, de fortsätter att bygga och skapa ännu bättre förutsättningar för cykeltrafik. Stora ansträngningar och investeringar görs för cykeltrafiken i dessa länder och städer. Ni kan läsa mer om detta i relaterade länkar nedan.

Så vill vi ha ännu fler som cyklar, vill vi att cykeln ska ha en betydande och framträdande roll i våra städers transportsystem, är receptet mycket enkelt:

Bygg mer, bygg bättre, bygg cykelanpassat, bygg cykelsystem.

 

 

Relaterande länkar:

 

 

 


Antal kommentarer: 7

Jonas Berg

Vilken bra tillbakablick. Visar att planer, satsningar och uthållighet har effekt. Visar också att det handlar om ett system, en helhet, för att det ska fungera och vara effektivt. Nu får vi bara hoppas att fler tar efter samt att Stockholm verkligen menar något med ”världsklass”,


Krister Isaksson

Jonas, tack! Ja systemet är A o O, så otroligt viktigt. Bara att jämföra med biltrafiken och till viss del kollektivtrafiken, där finns systemet och är väl utbyggt.
Världsklass, där finns en hel del att leva upp till och vägen är lång, mycket lång…


Ulrika

Christian – bra o informativt skrivet! Så här i nästan-valtider till dig som har koll på påverkanskanaler: är det Miljöpartiet som bör få min röst i kommunalvalet om jag vill främja cykelutbyggnaden i Sthlm? Hör gärna ditt resonemang kring detta!


Ulrika

Sorry – Krister – skulle det ju stå!


Krister Isaksson

Ulrika, tack! Oj vad svårt och till viss del känsligt att svara på. Kommer MP i majoritet och får en stark ställning är de i allra högsta grad ett cykelfrämjande parti. Kommer de inte i majoritet kan de inget/lite göra. Är det alliansen som vinner är C det partiet som drivit cykelfrågan hårdast de senaste åren i Sthlm (även om M skulle ha en annan uppfattning). Maila de olika partierna, be dem redogöra för deras cykelpolitik, se vad de gjort tidigare osv. Utifrån detta får du sedan blida dig en uppfattning vad som kan vara bäst för cykel i Sthlm


Pontus Edberg

När man i dag hör på SVT att det i nationell plan går mindre än 1 procent till investeringar i cykelinfrastruktur dra jag slutsatsen att vi på nationell nivå inte kommer bygga särskilt mycket för cykel och därmed kommer resandet med cykel inte öka särskilt mycket. Eller kan jag ha fel?


Krister Isaksson

Pontus, satsar man inget el lite så händer inget. Det går ju inte att prata ut folk på cykeln och sedan finns det inget att cykla på alt det som erbjuds är tämligen uselt. Så då är det nog som så att du dessvärre kommer få rätt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Alla dessa "sportcyklister"

Alla dessa "sportcyklister"


Till och från i mitt arbete får jag ofta höra att i min stad är det en massa hjälm- och lycraklädda ”sportcyklister”. Enligt mångas uppfattning dominerar de stadens cykelflotta och det är ofta dem som får klä skott för dåligt beteende och regelöverträdelser i trafiken. De ska fort fram, visar liten hänsyn till andra och bryter mot en hel del trafikregler. Min bild efter att ha arbetat med cykelplanering i över 15 år är lite annorlunda. Dessa ”sportcyklister” utgör en liten del av stadens cykelflotta, kanske runt 10-15 procent. Andelen ökar lite under vintermånaderna då en del ”sommarcyklister” slutar cykla. Tyvärr finns det lite forskning och studier på området men en studie som finns är studien Att cykla i Stockholms innerstad. Den visar att få instämmer helt i att de använder cykeln som träningsredskap men använder i större utsträckning speciella kläder när de cyklar. Många anser även att det är viktigt vilken typ av cykel de använder.

Är det då dessa ”sportcyklister” som är de värsta trafiksyndarna bland cyklisterna? Samma studie visar att cyklister som ofta cyklar mot rött använder i lägre utsträckning hjälm, cyklar oftare fortare och väljer i lägre utsträckning cykelväg på grund av att den upplevs trafiksäker. Så om definitionen på en ”sportcyklist” är hjälm- och lycraklädd så dominerar de i varje fall inte rödljuscyklandet…

Min erfarenhet är att de flesta gör så gott de kan, majoriteten följer trafikreglerna och visar varandra hänsyn. Detta säger sig självt om man bara tänker efter en liten, liten stund. Skulle majoriteten INTE följa reglerna skulle det verkligen vara kaos och oordning i trafiksystemet.

Så låt oss ta en tur på Stockholms cykelbanor. Vilka är det som cyklar omkring i staden, hur ser de ut, vilka kläder har de och vilka cyklar har de? Här följer ett litet bildkollage på den typiske stockholmscyklisten:


Lite lycra på cyklist nr 2 och 3 i bilden. Sportcyklister?


Inte så mycket lycra här. Men kanske lite i form av tajts på cyklist nr 2? Men ingen hjälm! Ingen sportcyklist!


Ingen lycra, men orange funktionsjacka! Sportcyklist?


Ser ingen lycra här…


Ingen lycra här heller!


Men här har vi väl allt en renodlad sportcyklist!


En ung fotbollscyklist! Nog är det lite lycra i den tröjan allt!


En lycraman och en kvinna i tajts och träningsoverallsjacka. Sportcyklister?


Någon sportcyklist här då?


Inte någon sportcyklist här inte…


Kanske en sportcyklist i gul/svart funktionsjacka?


Nix, ingen sportcyklist så långt ögat når


Kanske dessa två är sportcyklister, finns lite lycra och hjälm har de ju


Så många cyklister och inte en enda sportcyklist!


Mannen i gul väst ser lite sportig ut, kanske en sportcyklist!


Ingen sportcyklist här inte!


Har inte cyklist nr 2 cykelbyxor? En sportcyklist alltså!


Nej ingen sportcyklist här


Ingen här heller…


Men här kanske vi ser två stycken!


Reflexväst och cykelbyxor på kvinnorna längst bak, sportcyklister!


Cyklisten till höger, funktionskläder. Är det en sportcyklist?


Nej, ingen sportcyklist här inte


Sportcykel, men hur är han klädd? Är detta en sportcyklist?


Kanske en sportcyklist här?


Men ingen sportcyklist här


Är detta en sportcyklist eller en cyklist väl rustad för vintercykling?


Aha, cykelbyxor! Lite härlig lycra att klämma in kroppen i! Sportcyklister dessa två?


Och så ytterligare två sportcyklister!

Som ni ser är den typiske stockholmscyklisten vem som helst, män och kvinnor, klädd lite hur som helst och på olika cyklar. Det är det jag gillar. Cykelns fördel och styrka är att det är ett billigt och enkelt transportmedel, det bara är hoppa upp och sticka iväg. Eller om man vill kan man lägga ner hur mycket pengar som helst på cykeln, tillbehör och kläder och det är ok det också. Och alla är väl välkomna i systemet, eller?


Antal kommentarer: 31

Jon Jogensjö

Vilka fina bilder! Jag upplever att de som cyklar är väldigt blandade. Det är gummor, gubbar, tjejer, killar, barn. Med vanliga kläder, sportkläder, lycra, retrokavajer. Kvinnor i sportkläder, män i sportkläder, funktionskläder. Det finns inga generella strukturer alls egentligen kopplat till att dessa trafikanter för dagen har valt fordonet cykel. Samma sak gäller vilka val av säkerhetsmarginaler trafikanterna på cykel gör. Det finns lika många som väljer farliga beteenden i alla trafikslag. Farliga beteenden i trafiken är inte heller kopplat till något typ av klädsel, inte i bil och inte på cykel. Det är individen som gör val, inte en viss typ av fordon eller en viss typ av klädsel.


Erik Sandblom

Tack för fint bildreportage och intressanta uppgifter om vem det egentligen är som cyklar mot rött!
Jag tycker ändå dina bilder visar att cyklande stockholmare, som grupp betraktat, har ett annat klädval än övriga stockholmare. Det tror jag påverkar hur den ickecyklande majoriteten betraktar den cyklande minoriteten. Det kan också förklara lite varför det finns ett sådant motstånd mot cykling.
Hur cyklister betraktas är en central fråga om vi vill att fler ska cykla. Därför är det viktigt hur cykelorganisationer och myndigheter porträtterar cyklister. Allt som gör att den ickecyklande majoriteten inte känner igen sig är kontraproduktivt. Det stöter bara bort folk.
Som enskild cykelkramare tycker jag också det är praktiskt att förstå psykologin. Om någon ondgör sig över lycracyklister eller memils så spelar det ingen som helst roll om lycra är världens skönaste klädmaterial, eller att det egentligen är de utan hjälm som cyklar mot rött. Helt enkelt för att lycra är lycra. Det sticker ut, och det är det folk lägger märke till. Sådan är psykologin.


Håkan

Mannen i reflexväst måste väl ses som den sportigaste av samtliga fotograferade cyklister?


Olle

Om jag har badbyxor när jag badar och snickarbyxor när jag snickrar, varför skulle jag inte vara praktisk och rationell och ha cykelbyxor när jag cyklar?


Erik Sandblom

Olle, hur klär du dig då om du ska cykla till stranden eller ett snickarjobb?


Johan G

Håller med Jon.
Bra bilder; du går från klarhet till klarhet Krister!


Krister Isaksson

Jon, tack och visst är det en härlig blandning av människor som färdas på cykel i staden.


Krister Isaksson

Erik, tack! Så du har koll på hur icke cyklande stockholmare är klädda? 😉 Det har inte jag…
Delar inte din uppfattning att det är en central fråga hur cyklister betraktas om vi vill få fler att cykla. En central och helt avgörande fråga är att det finns något att cykel på…


Krister Isaksson

Håkan, mannen i röda benvärmare på väg upp för Liljeholmsbron är en hård konkurrent! 😉


Krister Isaksson

Olle, själv väljer jag det som för min färd är lämpligast. Hur enkelt som helst!


Krister Isaksson

Johan G, stort tack!


Erik Sandblom

Krister, hur ska vi få fram infrastrukturen? Jo genom att trafikborgarrådet Ulla Hamilton blir entusiastisk för cykling och att trafikkontoret följer cykelmanualen. Det är alltså en fråga om attityder och vad som påverkar dem.


elin

Hahaha vilket härligt bildkollage, skrattade gott.
Klockrent inlägg.


Krister Isaksson

elin, tack!


Krister Isaksson

Erik, ett annat sätt är genom fakta och kunskap samt med en dåres envishet motverka okunskap och fördomar.


Tobias J

Noterar att vintercyklisten kör med skidglasögon! En vintersportcyklist alltså!


Sommarcyklisten

”Myth busted” kanske man kunde säga.
Blir alltid lika förundrad när t o m cyklister anser att vissa andra cyklister är suspekta/förkastliga: de klädda i lycra, de med hjälm, de med dyra landsvägscyklar, de som använder cykeln som motionsredskap, de som målmedvetet försöker ta sig från A till B på ett rimligt effektivt sätt, de som tycker att trafikregler bör följas. Varför?
Om det är av ondo för cyklingen att cyklister sticker ut, så borde an väl i konsekvensens namn få folk som cyklar på tempocyklar, liggcyklar, tandemcyklar, lastcyklar, osv – cyklar som sticker ut oavsett klädsel – att sluta med detta ofog? (Med tanke på att jag helst cyklar liggis, inget jag förespråkar.)


Pelle

Härliga bilder! Är själv stundtals en memil, mycket heller det än en memib (medelålders man i bil).


Krister Isaksson

Tobias J, det kanske är Johan Olsson!
http://www.bicycling.se/artiklar/bicycling-moter-bragdguld-vinnaren-johan-olsson.htm


Krister Isaksson

Sommarcyklisten, jo det var lite av min tanke, lite trött på alla fördomar och okunskap…


Krister Isaksson

Pelle, tack!


Erik Sandblom

Sommarcyklisten, det spelar nog inte så stor roll vad olika cyklister tycker. De som måste omvändas är den bilburna majoriteten. Ett gäng cykelprofiler skriver på Expressen:
”Det handlar totalt om närmare 25 tjocka dokument sedan sekelskiftet, där skälen för ökad cykling utförligt beskrivs: vi får bättre stadsmiljö, bättre folkhälsa, minskad klimatpåverkan och färre giftiga utsläpp om människor väljer cykel i stället för bil.” http://www.expressen.se/debatt/cykel–och-gangpolitik-utan-mal-och-mening/
Ändå händer det inget. Vi skulle ju kunna fortsätta på samma väg och skriva ytterligare 25 tjocka dokument, men jag är tveksam till att det hjälper.
Jag tror nyckeln ligger i att försöka förstå attityder, alltså icke-cyklisternas attityder.


Bitte

Krister – vilket härligt inlägg och så talande bilder! Tack!
Och tack till Sommarcyklisten också, jag undrar också ofta varför det tittas snett på varandra bland cyklister. Onödigt och fånigt.


Krister Isaksson

Bitte, stort tack!


emma

jag tänker så här
http://hurta.blogg.se/2014/march/att-hurta-till-jobbet.html


Krister Isaksson

emma, tack för att du delar med dig av dina tankar. Uppskattar särskilt: ”Ahhhhhhhhh eller egentligen är det här missriktad ilska, det handlar ju bara delvis om lycratyperna. Framförallt är detta en fråga om kvaliten på infrastrukturen: att den är så jävla pissdålig för cyklister.”


Sommarcyklisten

Medelålders man: ja. Lycra: ja. Dyr cykel: nja. Hög fart till jobbet: nja (beroende på vad man menar med hög fart: jämfört med en tävlingscyklist står jag i princip still). Borde alltså se till att jag blir överkörd vid första bästa tillfälle. (Å andra sidan, väldigt lite trafik kring klockan 6 på morgonen.)
Men om man har ett par mil eller mer (en bekant pendlar mellan Årsta och Kista) behöver man hålla en viss fart för att det inte ska ta orimligt lång tid (men man ska naturligtvis anpassa farten …). Vem vill ägna ett par timmar eller mer till att ta sig till jobbet?
Jag använder pendlandet som träningspass (på sträckor där och när jag cyklar det oftast är få cyklister och helst färre bilister) eftersom jag inte har tid annars och att cykla till ett gym för ett spinningpass skulle hur som helst kännas mer än lite dumt (och IMHO är att sitta inne & trampa trist: att göra det ute inte). Och det är i snitt ett par mil till någonstans där ingen (cyklist) skulle titta snett på en för att man cyklar så fort man kan.
För övrigt brukar det inte vara lycra-nissar som kommer på fel sida, tar upp hela gc-vägen genom att cykla i bredd, eller som vinglar från sida till sida medan de knappar på sin telefon … Cyklisters benägenhet att bete sig hänsynslöst verkar IMHO inte bero så mycket på valet av klädsel eller på prislappen på cykeln.
Trots allt, det största problemet är att cykelinfrastrukturen är sorgligt underdimensionerad, illa planerad, klantigt skyltad, och dåligt underhållen (heldämpad MTB rekommenderas; med renodlad landsvägscykel är lite väl mycket inte farbart).
PS. Avogssamhet mellan cyklister kan få en eller annat cyklist att välja annat färdmedel …


aNNa

Krister,
Tack för att du alltid är konstruktiv och balanserad när du snackar stadscykling. Det är troligen det bästa (kanske det enda?) sättet att få till en bra dialog med dem som verkligen kan göra skillnad för oss som cyklar. Om jag inte blundar nästa gång du är ute med kameran ska jag vinka till dig.


Krister Isaksson

aNNa, tack för din feedback. Vill försöka vara konstruktiv och visa att det ofta finns andra vägar att gå, att det finns annan fakta ock kunskap. Kul att du upplever det på det sättet!


Sven-Erik

Det dina bilder visar, framförallt den sista, är att cykelbanekonceptet är förfelat om det inte byggs cykelväg som det byggs motorväg. Dubbelfil, separerade körbanar, broar och särskilda på- och avfarter är vad som krävs.
Om något år eller så, så är fartdårarna på cykel de som klädda i mäklarkostym kör trimmade elcyklar.
Dela vägen! Sänk bilarnas fart i tätort till max 40 (a la Malmö) så kan lycrafolket köra förbi dem utan besvär.


Aliide

Ursäkta, vad ÄR problemet med att använda funktionskläder att svettas i och duscha när man kommit fram? Ohygieniskt att köra i vanliga kläder och sen låta svetten torka in!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Morgondagens lånecykelsystem?


 

Fått en pressrelease om ett nytt koncept för lånecyklar. Det är två studenter från KTH som har utvecklat konceptet Shike. Så här skriver de:

”Cykeluthyrning är ett vanligt inslag och finns i många former, den gemensamma begränsningen är att cykeln hämtas och lämnas på förutbestämda platser. Shike är ett nytt koncept som förändrar cykeluthyrningen från grunden. Hyr en Shikecykel precis där du hittar den, starta bokningen och lås upp cykeln. Cykla dit du ska, lämna cykeln precis vart du vill och betala enbart för tiden du använt cykeln, allt direkt i mobilen.”

Ni kan läsa mer om konceptet på Shikes hemsida

Det hela påminner en hel del om Deutsche Bahns Call a Bike


Lånecykel i Deutsche Bahns Call a bike. Finns i 40 tyska städer. Något för SJ?

 

 


Antal kommentarer: 3

Erik Nohlin

Det låter exakt som den resa / OPENbike, jag gjorde med LOTS Design och Koucky & Partners för fyra år sedan. Kanske ytterligare ett lånecykelkoncept och ett nytt koncept från Shike men nytt ar det inte. Hoppas verkligen de lyckas med systemet och att de inte hamnar i klorna på jurister.
http://www.bicycling.se/blogs/eriknohlin/openbike.htm
http://www.bicycling.se/blogs/eriknohlin/openbike-2.htm
http://www.lotsdesign.se/portfolio-item/varldens-mest-attraktiva-lanecykelsystem/


Krister Isaksson

Erik, tack för uppgifterna, de fanns långt bak i huvudet men jag fick inte fatt på dem! Nej nytt är det ju inte men fräscht att se ett mer användarvänligt system än det som finns i Sthlm idag. Dock så är jag tveksam till någon framgång men jag hoppas jag har fel på den punkten!


Erik Nohlin

Alla intiativ är bra utom de dåliga. Alla de system som har framgång på marknaden idag (Bixi kånkar) har en annan agenda än att utveckla hållbar cykelinfrastruktur. Clear Channel och JCdecaux skiter i cyklarna. De portionerar gärna ut ”kompletta” lånecykelstystem ”gratis” till städer som binder upp stadens reklamkontrakt långsikitgt. De båda är tillsammans marknadsledare men har inget intresse i att utveckla ett användarvänligt lånecykelstem. Ett halvdant och komplicerat system kan gratis lyftas in på nolltid då städernas starka män i utbyte mot stadens annonspelare, skänker bort attraktiv reklamplats med bra jävla rabatt. Politikerna kan grönvaska sig själva utan att betala en krona, Clear Channel och JCDecaux skrattar hela vägen till banken. OPENbike vann Köpenhamns International Bikesharing Competition i konkurrens med 127 andra bidrag, fick Vinnova stöd och vi utvecklade en pilot med en fungerande teknikplatform och cyklar som kunde bokas och lokaliserad med GPS och RFID via en fungerande app. Allt lades i malpåse, hårdvaran – cyklarna, var för svåra och kostsamma att utveckla. kunskapen och mjukvaran finns. Jag kan bara rekommendera Shike att alliera sig med kunskap och pengar. Ring Koucky & Partners – Sveriges ledande experter på ämnet, deras grannar i Göteborg kan mer.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Antal kommentarer: 2

ekstromenator

Väl talat Krister !!


Krister Isaksson

Ekstromenator, tusen tack!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Antal kommentarer: 2

Pelle

Bra idé. Finns det några planer på att koppla på kranskommunerna? Cyklar själv genom tre kommuner varje dag. Ibland blir det fyra om jag känner för en extrasväng.


Krister Isaksson

Pelle, tror inte det men bäst är att fråga Sthlm stad. Annars så finns ju cykelrapporten.se som du kan använda.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*