Blogg

Haninge kommun struntar i den regionala cykelplanen


”Nu måste vi samarbeta om regionens cykelvägar”

”Nu drar vi i gång arbetet på allvar.”

Så skrev ett antal kommunföreträdare i Stockholmsregionen, bland annat kommunstyrelsens ordförande i Haninge, på Stockholmsdebatt i DN 2013-04-13 med anledning av att Trafikverket presenterade den nya regionala cykelplanen för Stockholms län.

I debattartikeln lyfter de särskilt fram en väl fungerande regional cykelinfrastruktur:

”Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister…”

”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga”

Så hur är det då bakom alla dessa fina ord, hur ser det ut när vi tar en titt på verkligheten där vi ska cykla?

Vega – en ny stadsdel, trafikplats och pendeltågsstation i Haninge


Flygbild över den nya stadsdelen, pendeltågsstationen och trafikplatsen. Foto: Haninge kommun

Så här skriver kommunen om den nya stadsdelen som nu byggs:

”I Vega ska boendemiljön anpassas efter den nya tidens behov. En stadsdel där hållbar utveckling står i centrum.”

”I Vega ska det vara möjligt att vara både klimatsmart och ekonomisk på samma gång. I planerna för stadsdelen Vega har man exempelvis gett gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioritet.”

Den nya gång- och cykelbanan som byggs, som också är ett regionalt cykelstråket, blir 3 meter bred.

Regionalt cykelstråk. Detta är Haninge kommuns uppfattning om jämbördiga förutsättningar för cykeltrafik för att konkurrera med bil- och kollektivtrafik på regional nivå. Har bil- och kollektivtrafiken motsvarande förhållanden?

Det är 2,3 meter smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, vilket är 5,3 meter. Det är 1,3 meter smalare än minsta godkända standard som anges i planen, dvs. 4,3 meter.

Så här skriver man i den regionala cykelplanen, kap 5: Utformning av regionala stråk

”För att uppfylla sitt syfte som smidigt, smart och säkert regionalt arbetspendlingsnät behöver de regionala cykelstråken ha en likartad utformning. Cyklisten bör mötas av goda trafiklösningar oavsett var i länet de befinner sig, lösningar som är gena och framkomliga vilket är särskilt viktigt eftersom undersökningar visar att cyklister värderar förkortade restider mycket högt. De regionala stråken ska utgöra ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ, där cykeln på allvar kan konkurrera med andra trafikslag i fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet och transportkvalitet. Dessa riktlinjer kan förhoppningsvis bidra till att öka denna attraktionskraft.”

Dimensionerande trafiksituation
Utgångspunkten är att ha en enhetlig utformningsprincip för hela det regionala cykelvägnätet, baserad på en dimensionerande trafiksituation. Detta innebär att utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna hålla en viss hastighet, köra om på ett säkert sätt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar på de regionala stråken. Utformningsprincipen anger en lägsta nivå för de regionala cykelstråken, oavsett hur stora cykelflödena är.”

Vidare anger cykelplanen att gående och cyklister ska separeras. Det kommer inte heller att ske, är ju en konsekvens av att man bygger för smalt. Detta kommer då innebära att cyklister måste väja för gående och får en betydligt sämre framkomlighet och lägre genomsnittshastighet. Inte till fördel för någon av dessa trafikanter utan leder endast till konflikter och irritation – så kallad konfliktdesign.

På frågan varför denna påtagliga understandard och avvikelse från den regionala cykelplanen är Haninge kommuns svar detta:

”Hej!

Tack för dina synpunkter, i samband med utbyggnaden av trafikplats Vega kommer en stäcka ca 350 m av regionala cykelstråket byggas om, den sträckan behålls med 3,0 m bredd. Många kommuner i Stockholms län anser att den ambition som anges i regionala cykelplanen med den totalbredd på 5,3 m inte kan genomföras på många så ställen. Detta beror dels på hur vi har exploaterat så utrymmet inte finns samt att i det kan bli tal om planändring och markinlösen som i sin tur medför höga kostnader. Där det finns ett mycket stort cyklandeunderlag skulle man kunna bredda cykelstråken till 5,3 m och detta sker troligen först närmare Stockholm.

Med vänlig hälsning

XXXX  

Haninge kommun”

Kommunen säger här att i stort sett allt annat var viktigare i detta projekt än att skapa en grundläggande och funktionell standard på cykelinfrastrukturen. Det trafikslag som får de sämsta förutsättningarna i denna nya stadsdel är cykel, tvärtemot de fina orden som beskriver stadsdelen och projektet. Kommunen gör sig även förespråkare för andra kommuner och ifrågasätter de standarder som anges i den regionala cykelplanen. Sedan kommer invändningen att det inte får kosta för mycket pengar att bygga cykelinfrastruktur. Kommunen för sedan ett sannolikhetsresonemang, inte ett funktionsresonemang – att det inte är så många cyklister (och underförstått även få gående) så det behövs inte dessa breddmått. Det är ett resonemang kommunen aldrig skulle föra när det gäller biltrafiken, där minsta lilla gata som byggs är tillräckligt bred för att säkert kunna mötas oavsett hur få bilar som färdas där. Man löser grundläggande funktioner, framkomlighet och trafiksäkerhet – men bara för vissa trafikantgrupper.

När det sedan gäller cykelpassagerna över väg så avviker även de från den standard som tagits fram för cykelpassager i cykelplanen. Detta får till följd att det blir sämre trafiksäkerhet och framkomlighet för såväl cyklister som gående.

 ”…gett gång- och cykelvägar prioritet”

Hur detta kan vara i linje med Haninges kommunalråds ord i debattartikeln och de fina ord som finns om cykel i projektet Vega är för mig en gåta.

Eller förresten, det är ingen gåta. Det är som vanligt, ett normalförhållande, där cykeltrafik är lågt prioriterat och kommer långt ner i samhälls- och trafikplaneringen. Cykelinfrastruktur prioriteras inte, får inte ta plats och får inte kosta. Trots alla fina ord som säger något helt annat…

Så istället för att börja arbeta efter den regionala cykelplanen, bygga bort alla dessa brister som finns i den regionala cykelinfrastrukturen och skapa grundläggande och funktionell cykelinfrastruktur, lägger nu Haninge kommun till nya och undermåliga objekt till cykelplanen. Kommunen har endast två regionala cykelstråk. Inte ens på dessa finns  ambitionen att uppnå en rimlig och acceptabel standard för cykeltrafik.

 ”Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på sina håll väsentliga brister…”

 ”Ett ökat cyklande i Stockholmsregionen är en framtidsfråga”

Bara några kilometer norrut bygger Stockholm nya regionala cykelstråk på Perstorpsvägen och Flatenvägen. Dessa byggs med regional standard. En standard som självklart kommer cyklister från Haninge till nytta då inpendling till Stockholm dominerar i regionen. Men i sin egen kommun får de nöja sig med en undermålig standard, en standard som döms ut av den regionala cykelplanen men som anses fullt tillräcklig när frågan ställs till Hanninge kommun.

Det är som att bygga enkelspår för pendeltåget, eller bygga gator och vägar så smala att man inte kan mötas. Nu blir det ju inte så utan det är dubbelspår, ny pendeltågsstation, nya vägar, nya på- och avfartsramper, ny trafikplats, väl dimensionerade och med god kapacitet och framkomlighet. Summa summarum är det bil- och kollektivtrafik som får det bättre i detta nybyggda område – inte cykeltrafiken.

Återigen är cykeltrafik satt på undantag.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 11

Nils Calmsund

Och så undrar icke cyklande motorister varför cyklister håller sig till ”bilvägen” när det finns ”fina cykelbanor att använda”…


Krister Isaksson

Nils, verkligen. Här är det lämpligare att ta med cykeln på pendeltåget än att cykla på den sk cykelinfrastrukturen, fast det får man ju bara göra i lågtrafik…
Och om vi ska tro på svaret från Haninge så kommer fler kommuner i regionen bygga denna urusla standard. Vilken framtid!


Felix Reychman

kontaktat lämplig lokaltidning med detta inlägg? Känns som en sjysst känga att ge sittande politiker, och att beslå dem med lögn inför höstens val. Kanske nästan ett Scoop!


Krister Isaksson

Felix, tipsa dem gärna!


Fredrik Jönsson

Lägst prioritet är också en prioritet. Antar jag.


Krister Isaksson

Fredrik, jo så är det ju…


Richard

Jag har cyklat till Handen ett par gånger och en del cykelvägar är på så smala trottoarer att till och med jag tycker att det känns som att jag fulcyklar och att jag och varför cyklar jag inte på den bredare vägen. Det anser nog också alla gående jag har mött.
På en sträcka finns det inte en trottoar på ena sidan och vägen är så smal (en svängd uppförsbacke att bilar inte vill köra om mig om de har mötande trafik. Gissa om man känner sig välkommen att dela vägen vare sig det gäller gångtrafikanter som bilister. Konfliktdesign i ett nötskal.


Krister Isaksson

Richard, bara att bita ihop och vänta tills det blir fler cyklister är beskedet från Haninge kommun. Undrar hur många cyklister som krävs för att kommunen ska börja bygga bredare och separerat? Det tror jag inte ens kommunen kan svara på för de har sannolikt inga sådana uppgifter/kriterier. Det är hittepå…


Jens

Om du får tillfälle nån gång. Prova att cykla ut till Dalarö. Också Haninge kommun. Ingen cykel eller gångbana. Obefintlig väggren. Ingen trottoar. Smal 70 km/h-väg vilket i praktiken innebär att många bilister kör 90 km/h.
Det är en trots detta en fin dagstur från Sthlm med vacker skärgård som slutmål. Tyvärr byggt enbart för bilburen medborgare. Cyklister färdas med livet som insats.


Anders Olsén

Följer man cykelskyltningen mot Stockholm i Vega-området, kommer man antingen helt fel eller leds rätt ut på motorvägen(!)


Krister Isaksson

Anders, ja inget annat är ju bra när det gäller cykel där så varför skulle cykelvägvisningen vara det? Följer bara övrig cykelstandard i området!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Endast 6 procent tar bilen till butiken

Endast 6 procent tar bilen till butiken


Så såg det ut när Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm studerade hur kunder och besökare tog sig till/från butikerna och affärsverksamheter längs 9 av stadens huvudgator (Intervjuer med kunder på innerstadens huvudgator USK 2006).

Gatorna som studerades var:

  • Sveavägen
  • Odengatan
  • Fleminggatan
  • S:t Eriksgatan
  • Birger Jarlsgatan
  • Karlavägen
  • Hornsgatan
  • Götgatan
  • Folkungagatan


Birger Jarlsgatan, en överfylld cykelparkering!

Vidare:

  • 66 procent använde fötterna
  • 20 % åkte kollektivt
  • 6 % cyklade
  • 6 % körde bil
  • Fler män än kvinnor tog bilen


Fullt av cyklande shopaholics på Götgatan!

Sedan 2006 har antalet cyklister ökat med över 80 procent i Stockholms innerstad. Så skulle en ny studie genomföras i dag är det högst troligt att siffran för cyklister är ännu högre.

PM Nilsson skriver en ledare i dagens DI ”Varför cykelboomen är bra för ekonomin”

”Städer och stadsdelar med hög tillväxt och innovativ ekonomi är ofta täta, med småskaliga butiker och restauranger, små företag och korta avstånd mellan arbete och hem. Den stadsbebyggelse som växte fram före bilismen värderas konsekvent högre och attraherar smarta pengar och smarta människor. Allt talar för att den framtida hållbara stadsutvecklingen kommer att likna den. Här är bilen ingen bra trafiklösning. En kombination av räls för längre resor och cykel för korta är mer effektivt.”

”På samma sätt som man gjort gågator bör väl valda bilfiler på stadsgatorna omvandlas till cykelfiler. Det försämrar framkomligheten för bil men öppnar helt nya möjligheter för cykeltrafiken. Samma tänkande bör gälla på infartsvägarna från förorter in till city, som bör få cykelfiler där man kan cykla snabbt och långt.”

Här slumrar en fantastisk potential för att få ett rikare stadsliv och ännu flera kunder till de olika affärsverksamheterna i Stockholms innerstad. Det handlar då om att bygga fler cykelbanor, att bygga bredare cykelbanor och skapa fler cykelparkeringar.


Kungsgatan, dags att göra om denna paradgata och skapa en buss- och cykelgata!

Sen handlar det också om bredden på dörröppningarna till butikerna, att se till att de är tillräckligt breda för alla shoppingsugna cyklister!

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 1

Henrik Ahlen

Just så! Men det saknas en sak till för att andelen shoppande cyklister ska öka rejält: nya typer av stadscyklar som man kan lasta enkelt med matkassar, klädpåsar, gymbagar, datorväskor etc som man vill ha med sig. Dagens pakethållare och cykelkorgar är klart osmarta för allt detta, Och lastcyklar är för klumpiga för de flesta. Sedan behöver de även vara svårare att stjäla och enklare att låsa.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Nyttotrafiken måste fram!


 

I staden där jag bor är det i trafikdebatten ett stort fokus på att nyttotrafiken ska ha god framkomlighet. Det finns också särskilda parkeringstillstånd för nyttotrafiken för att de enklare ska kunna utföra sina uppdrag. Allt detta för att staden ska fungera, det är så att säga en del av stadens blodomlopp.

Jag håller helt och hållet med, det är otroligt viktigt och därför bör stora ansträngningar göras för att se till att denna nyttotrafik kommer fram:


Cykeltaxi!


Cykelbud!


Kaffecykeln! Foto: Claes Blomquist


Lastcykel!


Godstransport med cykel! Foto: Movebybike


Godstransport med cykel! Foto: Movebybike

Sen kan man ju undra om inte nästan all form av cykling är nyttotrafik…


En cykel-SUV! Tre personer på cykeln, två i cykelkärran. Vilken nyttotrafik!


Parkeringskaos utanför förskolan! Om det varit bilar…

Nyttotrafik för cyklister brukar ju annars betyda detta:


”Ska bara…” samt ”Håll er på cykelbanan” Foto: Anders B

 


Antal kommentarer: 12

Jon

Håller med MEN djupt tragiskt att se kvinnan med alla barnen på cykel o i kärra UTAN hjälmar… skäms!


Sommarcyklisten

Även om inte all cykeltrafik är nyttotrafik så är den nyttig trafik: bättre folkhälsa, kreativare medarbetare, osv. Dessutom spar den plats, och plats är det ju dåligt om (i alla fall i Stockholm). Fast kaffecykeln fick väl NJET därför att den tar för stor plats – till skillnad från motsvarande skåpbil … (obs! ironi)


Krister Isaksson

Jon, så kan man ju tycka. Själv tycker jag att det är mer allvarligt att många, i allt större utsträckning, med bil skjutsar barnen kors och tvärs. Så till den milda grad att det blir ett trafiksäkerhetsproblem att gå och cykla till en del skolor…


Krister Isaksson

Sommarcyklist, ja den är tom MYCKET samhällsekonomiskt nyttig, se här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/show-me-the-money.htm
22 kronor tillbaka per satsad krona! Oj så mycket mer nytta än tex Förbifarten…


Erik Johansson

Jon, det är därför man har en trehjuling för då behöver ingen ha hjälm på cykeln, inte ens barnen i lådan. Hjälmtvånget för barn bör avskaffas snabbast möjligt!


Richard

Tvärtom, jag vill ge kvinnan en kyss för att hon cyklar utan hjälm. Hon har full koll och jag tror att hon cyklar stadigare och säkrare än de flesta.
Tids nog ska vi alla dö. Under tiden lever vi lyckliga utan ängslan. Jag är 49 år har aldrig haft hjälm och kommer aldrig att börja. Our heads want to be free!


Nisse med Triken

Jag har i och för sig inte varit nära att välta med triken så många gånger, men fler gånger nära att slå huvudet i diverse grindar och annat otyg (och på MTB har jag fått mig några rejäla klämtare av grenar i huvudhöjd: alltid hjälm på i skogen).
Tyvärr räcker inte alltid järnkoll och god balans (mitt framhjul fick t.ex. för sig att sticka till vänster när den jämna vägytan visade sig vara ett tjälskott fyllt med lösgrus). Och för att parafrasera en amerikansk mountainbiketidning nån gång sent 80-tal, dan efter en vurpa vill jag hellre sätta mig på cykeln än på skolbänken för att lära mig läsa och skriva igen. Och hävdar inte den medicinska sakkunskapen att en försvarlig mängd procent av de som dör i cykelolyckor skulle överlevt med hjälm? But YMMV. En del vill dö vid 29, andra vid 92. My head wants to be uninjured.


Björn

Nisse;
Det är just absolut inte så att sakkunskapen hävdar att cykelhjälm skulle rädda liv. Tvärt om säger sakkunskapen att nio tiondelar av de permanent invalidiserande skadorna inte är huvudskador över huvud taget, och att cykelhjälm bara skyddar mot en bråkdel av den återstående tiondelen.
Cyklister dödas av tunga fordon och inte (fall)skallskador.
Motormännen, ”Vägverket” och försäkringsbolagen hävdar (utan underlag) att ökad cykelhjälmsanvändning och vadderad helkroppsrustning ökar säkerheten, medan alla andra tittar på länder med i princip obefintlig hjälmanvändning och ser att de står sig mycket bra eller till och med bättre.
Säkerheten är en trafikmiljöfråga och inte en hjälmfråga.


Nisse med Triken

MSB (F&F 8/2013, https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27022.pdf), och diverse läkare (bla i Toronto) som behandlar trafikoffer med huvudskador verkar vara av en annan åsikt. Sen kan man konstatera att död är inte det enda man kan råka ut för (och för egen del, hellre ingen hjärnskakning än hjärnskakning: hellre ingen huvudvärk än huvudvärk – trots att huvudvärk mer sällan är invalidiserande). Och det är skillnad på invalidisering och invalidisering: återigen för egen del, jag blir hellre av med benen än med kognitiva funktioner: hellre benskador än hjärnskador. Men det är förstås bara min personliga preferens. (Och det behövs ju inte mer än en olycklig landning med huvudet mot en kantsten för att hjärnskada skall uppstå.)
För den som inte begrep det, så ansåg den amerikanska mountainbiketidning (varken motormän, försäkringsbolag, eller det svenska ”vägverket”) att det var djävligt korkat att cykla i skogen utan hjälm (och det med de hjälmar som fanns för 20+ år sedan). Och med tanke på att de cykelvägar jag cykelpendlar på på sina ställen håller betydligt sämre skick än en genomsnittlig skogsstig och med fler hårda hinder att knäcka skallben mot … Den som känner för att cykla på dåliga grusvägar och mindre dåliga gc-vägar i 40+ km/h (på två hjul) utan hjälm får naturligtvis göra det: jag föredrar att försöka skydda det jag har innanför skallbenet när jag gör det. Och underligt nog kör downhillfolket numera med bl.a. ryggradsskydd, vilket man inte gjorde på den tiden jag testade på den aktiviteten. Men det är säkert helt onödigt …


Sommarcyklisten

Har i och för sig inget med det i vanlig ordning utmärkta blogginlägget att göra, men alltid fascinerande när folk på fullt allvar tycker att vi som använder hjälm ska sluta med detta (farligt, skrämmer bort potentiella cyklister, töntigt, …) och att de som inte använder hjälm är någon sorts frihetshjältar/rebeller. Mänskligheten upphör aldrig att förundra.
Mer on topic, på vägen hem i den överraskande snålblåsten igår råkade jag ut för två avspärrade gc-vägar, den ena utan vare sig hänvisningar eller alternativ (förutom vägen bredvid, på vilken jag är osäker om man ö h t får cykla), den andra endast med hänvisningar för gående (”Gående hänvisas till andra sidan”, pilen för ovanlighetens skull åt rätt håll). Cyklister behöver uppenbarligen inte vare sig hänvisningar eller alternativ: tro de att vi kan flyga? Att vi alla cyklar MTB är dock uppenbart: kvalitén på omvägarna runt ett par vägarbeten skulle ha fått en skogsstig att skämmas. Inget för hårdpumpade slicks.


Hjalmar

Vad ska kvinnan göra? Stiga av cykeln och leda hem ungarna? Ta bilen nästa gång?
Märkligt och patetiskt men lite fascinerande hur vissa individer direkt ska se något dåligt i något som egentligen är väldigt bra. Ursäkta, unikt och extremt bra. Det existerar inget hjälmtvång. Kan ni inte leva med det utan känner behov av att spamma alla trådar så rekommenderar jag psykologbesök.
Sällan jag ser det motsatta: Ständiga påpekanden om hur folk använder hjälm trots att det inte behövs. Några hundra tusen cyklister klarar sig oskadda varje dag. Hur många skadas och hade räddats med hjälm? En per dag? Tio?


Björn

Kul att läsa DI’s ledare idag ! Skriv gärna kommentaren på di.se



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Först stolpar, nu spett. Vad blir det sen?


 

Kommer ni ihåg denna bild från Bromma i Stockholm? Var med i ett tidigare inlägg om en pendlingscyklists vardag.


Ett antal betongspett placerade på cykelbanan, kompletterade med lite sten. I cykelstaden i världsklass… Foto: DAST

Från andra hållet ser det ut så här:


Tungan rätt i mun! Inte helt lätt aoch riskfritt att passera som cyklist. ännu värre blir det med lastcykel, permobil, tvillingvagn, cykelkärra… Foto: Anders

Några betongspett utplacerade tvärs över cykelbanan, i cykelstaden i världsklass. Nu verkar dessa betongspett har klonat och förökat sig och de sprider sig över Bromma och Västerort. Är det början på en ohejdbar epidemi vi ser?


Se här, några till! Ser ut att vara ännu svårare och riskablare att passera. Men vem bryr sig i cykelstad i världsklass? Foto: Anders


Foto: Anders

Så inte bara utgör en del motormän fara för cyklister, även de hinder som placeras ut för att hindra motormän att köra där de inte får köra är en fara. Fasta hinder är en väl dokumenterad fara för cyklister och årligen skadas cyklister allvarligt på dem visar VTIs studier.

Hur tänker den person som beslutar om att placera ut dessa betongspett?

Kan kontrasten mot de holländska bilhindren bli större?


Detta är kanske lite mer i världsklass…

Kanske dags för cykeljouren att göra en viktigt insats?


Cykeljouren. Full fart mot Bromma och västerort!

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 


Antal kommentarer: 10

Andreas Dammert

Innan staden ser till att just denna form av hinder försvinner fortare än kvickt samt att alla grindar, bommar, andra spännande medvetet utplacerade saker på en cykelbana försvinner, ja, då är det bevisligen bara varmluft från Stadshuset. Jag är mäkta trött över detta – det kan väl inte vara så svårt. PLACERA INTE UT SAKER SOM INTE SYNS OCH SOM KAN ORSAKA SKADA!!!


ekstromenator

Normalt sett är man väldigt försiktig i utformning av trafikmiljö, inget som är i närheten av fordonen skall gå att skada sig på, räcken börjar med en mjuk deformationszon eller snett så ingen tvär yta uppstår för trafikanterna. Hur tänker man då när man plötsligt har vassa spetsiga betongkonor som vastängning tvärsöver ett cykelfält ???
/ Thomas


Cynisk cyklist

Dessvärre verkar de som placerar ut betong suggor, betong koner, grindar, asfaltlimpor, osv., att dessa är nödvändiga för att förhindra olovlig bilkörning, och att ibland tvingas man försämra cyklister framkomlighet för att öka deras säkerhet (det svar jag fick i alla fall). I verkligheten är frågan om inte hindren utgör en större risk för kroppsskada än olovligen körande bilar, speciellt som långt ifrån alla hinder lyckas hålla plåtlådorna borta. Dessutom finns det ju vettiga lösningar som inte riskerar att skicka cyklister till akuten/bårhuset.


Johan G

Kan bara se en väg att förebygga dessa avarter av väghållning. Nämligen att göra det straffbart. I Sverige kan inte en myndighet eller ett företag straffas för denna typ av riskskapande. Däremot finns sådan lagstiftning i Norge. Läs Straffeloven, kap 3 paragraf 48a: http://lovdata.no/dokument/NL/lov/1902-05-22-10/KAPITTEL_1-5
Det behövs alltså bara några meningar ny lagtext, så lär väghållningen skärpas dramatiskt efter det, så att olycksrisker inte byggs in eller underlåts att åtgärdas omgående.


Thomas

Jag cyklade Älvsjö-Uppsala på tandem förra veckan. På den vägen var Solna och Sollentuna klart värst, de verkar ha fått mängdrabatt på bommar och betongsuggor under förutsättning att de används på cykelbanorna. Vid flertalet tillfällen var det bara att stanna och sparka sig fram igenom hindret. Vid några tillfällen var vi helt enkelt tvungna att kliva av cykeln och lyfta den genom hindret då den helt enkelt var för lång för att rulla och svänga fram. Höll på att få fnatt.


Thomas

Hmm… hur tar sig cykeljouren förbi dessa hinder? Har de månne en liten helikopterrotor på taket?


Gösta

Tack för den fantastiska bloggen. Du är en hjälte!!


Jocke von Scheele

Extra bra att dessa hinder även stoppar sopning av cykelbanan, så att just där det är extra trångt och knixigt är det dessutom snorhalt. På bilderna ser man tydligt hur det ligger drivor med rullgrus runt hindren.


Richard

Hur bred är en normalbil? 165 cm? Finns alltså ingen anledning att placera ut så många suggor med avstånd på runt 70 cm.
Tvärtom – sätt ett avstånd på 150 cm så kommer bilister som tror sig kunna köra emellan att krocka eller skrapa upp lacken. Sedan tar de aldrig en genväg via cykelbana igen.


Cynisk cyklist

Enligt lokala Mitt-i-tidningen kommer – för att stoppa okynneskörningen med bil på gc-vägarna – bommar att sättas upp vid Spånga IP: fem spänn på att de inte kommer att vara av ett cykelvänligt slag utan de vanliga cyklistfällorna.
(Har för övrigt beskådat spektaklet bilist som försöker tvinga sig förbi en bom trots att öppningen är mindre än bilen är bred. Lite plåtskador är en genväg värd verkar det som.)



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Stolpar i cykelbanan – en standardlösning

Stolpar i cykelbanan – en standardlösning


Aldrig kunde jag väl tro att mitt inlägg om två stolpar i en cykelbana i Farsta kunde väcka sådana reaktioner och aktioner. Det säger en hel del om hur luttrad jag är vad det gäller brister i cykelinfrastrukturen, för detta med stolpar placerade i cykelbanan är inget nytt. Det har pågått en lång tid, det sker fortfarande i stor omfattning och det kommer fortsätta ske i framtiden.

Här har ni ett litet axplock på stolpar i cykelbanor som jag samlat på mig genom åren:



Foto: Pär


Foto: Åsa Eriksson


Foto: Åsa Eriksson


Foto: Peter Brandström


Foto: Ulrika Nilsson











Foto: BigMollo



Som ni ser är det fullt av stolpar i cykelbanorna, nya som gamla. Det är ett strukturell problem av stora mått. Som med all tydlighet visar vilken status cykeltrafik har i trafik- och samhällsplanering. Hur ofta ser vi motsvarande för bil- och spårtrafik?


Antal kommentarer: 18

Andreas Dammert

Så bra Krister!!! Om vi bara ngn gång kunde få en sådan stolpe i den för bilister avsedda vägbanan… Nej, just det, det skulle aldrig hända…


Krister Isaksson

Andreas, tack! Fast på ett sätt tråkigt att få tack för något så eländigt, något som inte ska förekomma, om inblandade var professionella yrkesmän/kvinnor…


Anders

Skönt att få vara med på Ulrikas bild vid Hornsbergstrand. Japp, det är jag som ligger bakom den silvriga volvon… i vägbanan.
Anledningen att jag gör detta är att det endast finns två nedsänkningar i cykelbanan om man har för ambition att svänga av till någon av sidogatorna och parkeringshusen på Hornsbergstrand.
Den första nedsänkningen är där man numera har tre skyltar på ca 30-40 meter (tidigare två) vid fartguppet i korsningen. Känns inte helt betryggande att glida ut just där.
Den andra nedsänkningen är nere i korset Lindhagenvägen.
Ska man upp på någon av sidogatorna får man därmed välja
1. Ta sig ned för gatstenen (grymt oskönt)
2. Cykla ut över övergångstället (dumt) dessutom står det en skylt typ i vägen.
3. Kliva av cykeln och leda den över övergångstället (detta gör jag den dagen då motormännen låts kliva ur bilen och knuffa den de sista 100 metrarna till slutdestinationen).
Lämpligare att ligga i vägbanan, gå ut i mitten för vänstersväng och ta kurvan säkert.


Tomas Quarfordt

Är det lagligt att göra på detta sätt??
Kan man göra en polisanmälan typ ”allmänfarlig vårdslöshet” ”framkallande av fara” eller något liknande?


Krister Isaksson

Anders, har skrivit ett långt inlägg om Hornsbergsstrand, sträckan blev ju inte så bra… http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/moderat-cykelpolitik-del-3.htm


Krister Isaksson

Tomas, kan alltid försöka göra en anmälan för att se hur den tas emot/hanteras.


Felix Reychman

… och du behövde knappt lämna Farsta med omnejd för det där, ser jag…


Krister Isaksson

Felix, exakt! Eländet finns runt husknuten! Men inte bara där, det finns överallt, i hela landet så det är inget Stockholmsfenomen. Det är ett strukturellt problem av stor omfattning och berör många yrkesgrupper. Vänd på det om du kan! 😉


Jonas

Ja, det är konstigt. Finns ett till bra exempel vid handtagen i kista. Nybyggd cykelbana där de faktiskt skiljt gång och cykelbana åt men sedan lyckats sätta en stolpe mitt i cykelbanan. Trots att den är ett par år nu så har inte plogar hittat den än, sopning nu först förra veckan.
Angående bilderna så är det en som är vid Hagaparken/norrtull som var cykelväg tidigare men nu är den bara gångväg. Så där ser jag inget större problem med det.


Lennart Gabrielsson

Inte på någon av bilderna såg då jag något stol-par ?


Åke Eriksson

En del av bilderna visar på lite väl petgnällig inställning. Värre än en stolpe någon decimeter in i banan är t ex suicidremsan i Vasagatan.


Ingrid

Men det verkar stämma väldigt väl det som någon skrev på Cyklistbloggen: Man placerar stolparna 4 dm från körbanan.
– Men hoppsan är det cykelbana/cykelväg där? Är det OCKSÅ en körbana? Det hade vi ingen aning om …. Jag passerade en vägarbetsplats häromdagen och där stod såna där gulröda varningstolpar hela vägen, där jag behövde komma fram, och de stod konsekvent en bit in på trottoaren, inte utmed ena eller andra kanten, ungefär som om de ville blockera trottoaren så effektivt som möjligt. Sak samma om barnvagnar, kärror, dramaten, rollatorer … behöver komma in till fastigheterna. Antagandet är att de enda som använder ”trottoarer” är (smala) fotgängare.


Krister Isaksson

Åke, petgnäll? Ja så kan man ju tycka, själv bryr jag mig om mina medmänniskors hälsa och vill att de ska kunna färdas tryggt och säkert. Så att vi tex slipper detta: http://www.sydsvenskan.se/lund/cykelturen-slutade-med-brutet-kindben/


Hanna

Känner att jag också är luttrad. Möter sånt dagligen men har inte tänkt på det så mycket än att jag hanterar situationen.
Idag cyklade jag Sveavägen i morse och vid nya huset där det är hotell etc stod i morse betongsuggor i gatan en bit ut. Efter lunch hade de plockat bort dom och ställt dom i cykelbanan iofs i kanten av den. Antagligen tyckte man att de störde i biltrafiken.


Ola Berg

Fast flera av dem är inte stolpar i cykelbanan utan t ex övergångsskyltar som ska skydda gångtrafikanterna (som vi cyklister ska väja för).


Krister Isaksson

Ola, varför står då inte dessa stolpar i körbanan? Där behövs verkligen fotgängare skyddas.


Per T Eriksson

Bild 18 kanske du ska ta bort. Formellt sett är det inte cykelbana där utan gångbana. Sen kan det mycket väl vara så att Trafikverket skyltat om det till gångbana just för att stolpen står där.
Här börjar gångbanan: https://www.google.se/maps/@59.352935,18.0406,3a,75y,321.37h,91.76t/data=!3m4!1e1!3m2!1sY4Zy8PHm91J4GVp6oZRLPg!2e0!6m1!1e1
Och här är platsen: https://www.google.se/maps/@59.353817,18.039147,3a,75y,8.64h,79.21t/data=!3m4!1e1!3m2!1sifjuizXOdxqu92WTIyyQSQ!2e0!6m1!1e1


Erik Johansson

Per T Eriksson:
Det är mest cyklister som använder den dock.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Världskass – inte världsklass


 

Här i Stockholm säger ofta trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) att trafikanterna måste visa varandra större hänsyn. I debattartiklar, intervjuer, uttalanden med mera, upprepar borgarrådet sitt mantra som att det vore lösningen på cyklisternas – ja, alla trafikanters – framkomlighet och säkerhet.

”I dagens trafiksituation är marginalerna små och det blir därför viktigt med samspel i trafiken – både mellan trafikslag och inom trafikslag. Köer och trängsel bidrar till irritation. Det finns i dag en tendens att trafikantgrupper pekar ut varandra som orsaken till problemen i stockholmstrafiken. Bilister skyller på cyklister, cyklister å sin sida klagar på bilister och gående klagar på cyklister. Det bidrar inte till ett bättre samspel. Alla som rör sig i stockholmstrafiken har ett ansvar att visa hänsyn till varandra.”

”Vi måste hjälpas åt för att tillsammans få en bättre attityd. Framkomligheten är ett samspel där alla trafikanter måste visa en ömsesidig respekt och förståelse för de andra trafikslagens förutsättningar.”

Den gemensamma ambitionen måste vara att vi i Stockholm ska kunna säga: ”Tack för visad hänsyn och samspel i trafiken. Det är du och jag som gör Stockholm framkomligt och trafiksäkert.”

Jag kan till viss del hålla med om detta. Det vore mycket trevligare och säkert säkrare om vi visade varandra mer hänsyn och hade goda förutsättningar till samspel. Om vi ALLA gjorde det och inte bara vi trafikanter. För hur ska vi kunna samspela och visa varandra hänsyn när staden samtidigt gör så här:


Foto: Andreas D

Det är inte ens en cykellängd mellan kiosken och övergångsstället. En placering av kiosken som har godkänts av staden. En placering som har felanmälts i flera år av ett antal cyklister, men varje vår är kiosken tillbaka på samma plats.

Hur ska gående och cyklister kunna samspela och visa varandra hänsyn här? Det är ju till och med så att trafiklagstiftningen reglerar detta förhållande för fordonstrafiken, och pekar ut att det är förbjudet att ställa fordon på detta sätt.

Trafikförordningens 3 kap 53 §:

”Ett fordon får inte stannas eller parkeras
1. på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe eller en cykelöverfart,”

Men en kiosk som skymmer sikten avsevärt mer än en bil går uppenbarligen bra att placera ut mindre än två meter innan övergångsstället. Det visar på en närmast storslagen hänsyn! Eller som borgarrådet uttrycker det:

”Tack för visad hänsyn och samspel i trafiken. Det är du och jag som gör Stockholm framkomligt och trafiksäkert.”

När cyklister sedan klagar och kräver att man ska följa regelverk, cykelhandböcker och cykelplanen om säker och funktionell cykelinfrastruktur, är borgarrådets svar:

 ”… att måtten inte ska ses som krav, och att de måste anpassas till förhållandena på varje plats.”

– Vi kan inte flytta hus eller ta ner träd för att följa rekommendationerna, men ambitionen är att leva upp till dem i så stor utsträckning som möjligt, säger hon.

Här sänder borgarrådet ut en tydlig signal till stadens förvaltningar, arkitektkontor och konsultföretag, samt byggföretagen som sysslar med cykelinfrastruktur – nämligen att det är okej att göra avsteg från regelverk och handböcker. Det är okej att de gör som de vill, för det är ändå bara lite lösa riktlinjer.

Vad blir då konsekvensen av ett sådant förhållningssätt? Det leder till en verksamhet som gång på gång producerar farliga förhållanden för trafikanterna. Det går så långt, och blir så stora brister och faror, att kort efter öppnandet av cykelbanan på Hägerstensvägen tvingas man skrota cykelbanan! Det är ett resursslöseri av stora mått och en cynisk lek med människors trygghet och säkerhet. Och allt för att man väljer att inte följa regelverk och riktlinjer – dessutom med fullt stöd av den högsta politiska ledningen:

”… att måtten inte ska ses som krav, och att de måste anpassas till förhållandena på varje plats.”

Det är en politisk ledning som inte tar något ansvar och som inte heller tvekar att skuldbelägga cyklisterna när kritiken växer mot alla brister i cykelinfrastrukturen:

”För att det ska bli färre olyckor menar Ulla Hamilton också att cyklisterna måste respektera reglerna och inte bete sig hur som helst.”

– Stockholm är en mycket hetsigare cykelstad än andra europeiska städer, säger hon.

– Många ser cykelbanorna som motionsspår, men det är de inte – samma regler gäller där som i annan trafik.

Det är en skuldbeläggning och inställning som har väldigt lite stöd i forskningsresultat om cykelolyckor. Olyckorna beror väldigt sällan på att cyklisterna bryter mot reglerna eller är hetsiga, visar forskning från VTI och studier från Folksam och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De beror till största delen på stora brister i cykelinfrastrukturen samt drift och underhållet av den.

Under tiden fortsätter staden att producera farlig och totalt undermålig cykelinfrastuktur. Som här, en helt nybyggd plats i Farsta i södra Stockholm:

Inte en utan två stolpar placerade mitt i cykelbanan. Avvikelsen från stadens egen handbok är total. Handboken säger att minsta måttet på stolpe i anslutning till cykelbana är 0,4 meter FRÅN cykelbanan. Inte I cykelbanan!

”För att det ska bli färre olyckor menar Ulla Hamilton också att cyklisterna måste respektera reglerna och inte bete sig hur som helst.”

All form av kvalitetssäkring av cykelinfrastrukturen är som bortblåst. Eller förresten, det kan ju inte förekomma någon kvalitetssäkring då det inte finns något att kvalitetssäkra mot. Regelverket och handböckerna behöver ju inte följas. ”Gör lite som ni vill…” är ju beskedet från högsta ort.

Eller som här, när staden placerar ut stenar på cykelbanan utan vare sig varningsskyltar, reflexer eller nära någon belysning:

Foto: Mattias Bengtsson By

Inte en utan två stenar placerade på cykelbanan av Stockholms stad. Hur cyklister ska se dessa i mörker, dimma eller bara under en kort sekunds ouppmärksamhet är en gåta.

Så här säger stadens cykelhandbok om bilhinder på cykelbanor:

”Grundprincipen ska vara att inga fysiska hinder ska sättas upp i cykelbanan. Om cykelbanan är rätt skyltad ska polisen övervaka att gällande regler efterlevs.”

”Om en fysisk avstängning anses nödvändig bör den utföras med hjälp av så kallade ”mjuka” pollare. Pollare ska ha lämplig färg och reflexmaterial. Den yttre belysningen måste vara god. Även ”mjuka” pollare kan dock orsaka omkullkörningar som kan ge upphov till allvarliga skador.”

Stolpar och stenar i cykelbanor, till skillnad mot hetsiga cyklister, finns väl representerade i olycksstatistiken när det gäller cykelolyckor. Det är uppenbart att ALLA inte behöver hjälpas åt, visa hänsyn samt ömsesidig respekt och förståelse för att det ska bli framkomligt och trafiksäkert i Stockholm.

Borgarrådets uttalande i sin egen debattartikel klingar väldigt tomt:

”Det är du och jag som gör Stockholm framkomligt och trafiksäkert.”

Staden och dess politiska ledning tillhandahåller oss medborgare vilka brister och faror som helst på och kring cykelbanorna. När cyklisterna sedan protesterar, och kritiken växer, är det cyklisternas eget fel. Jag efterlyser en kommunrevision – ett organ som kan granska, varna, bötfälla och hjälpa till att komma tillrätta med alla dessa brister i cykelinfrastrukturen, brister som innebär att människor kommer till skada. För det är uppenbart att det är inget som dagens politiska ledning varken vill eller klarar av.

Moderat cykelpolitik är verkligen världsklass i att vara världskass…

 

Uppdaterad 2014-05-13:

Då jag var osäker på om kioskens placering reglerades via upplåtelse eller ett tillfälligt bygglov sände jag en fråga till Stockholms stads twitter konto:

Det är alltså via ett tillfälligt bygglov som placeringen av kiosken regleras. Det verkar också som om cyklisternas felanmälan av placeringen av kiosken haft effekt. Den är nämligen flyttad från i fjol. Det är alltså så att kiosken har varit placerad på ett ännu sämre sätt än den är idag! Och att det måste komma ett förslag på bättre placering för att den ska flyttas – NÄSTA SÄSONG! Det är också oklart från vem förslaget till bättre placering ska komma ifrån. Cyklisterna har ju i varje fall upprepade gånger sagt sitt om placeringen vilket uppenbarligen inte hjälper, de ska tydlingen även tala om var lämplig placering av kiosken är.

Jag ställer då en fråga till Anki Kaplan, som är bygglovschef i Stockholms stad, om vad hon tycker om placeringen av kiosken:

Något svar på vad hon tycker om placeringen utifrån bilderna eller vilka riktlinjer de arbetar efter har jag ännu inte fått…

 

Uppdaterad 2014-05-14:

På morgonen den 13 maj började det dyka upp information om att stolparna på cykelbanan i Farsta skulle vara nedplockade. Jag fick sedan besked från Ulla Hamiltons borgarrådesekr. Josefine Malmqvist att stolparna ska vara borta till kvällen:

En liten stund senare får jag också via twitter besked från Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö som engagerat sig hårt i frågan att stolparna är på väg bort:

Snabbt agerat och självklart blir jag mycket nyfiken på hur det kommer att bli på platsen. Så upp på hojen efter arbetet och ut till Farsta för att inspektera resultatet. När jag närmar mig platsen ser jag mycket riktigt att stolparna är bortplockad, hurra!

Men vänta, vad är nu detta? Kvar mitt i cykelbanan och mycket svåra att upptäcka, särskilt om det är skymning/mörker är stolpfundamenten!


Foto: Niklas Instedt

Här sticker stolpfundamenten upp, ca 3 – 5 centimeter mitt i cykelbanan. Min bedömning är att förhållandena har nu blivit sämre, inte bättre, sedan stolparna plockats bort. Dessa fundament är mycket svåra att upptäcka och en påcykling innebär en stor risk att cykla omkull. Fundamenten innebär även en snubbelrisk för gående.

Dominerande olyckor bland cyklister är singelolyckor, de flesta av dessa kan härledas till stora brister i cykelinfrastrukturen. Här är en plats där jag som cyklist ska ha koll på gående, andra cyklister, bilar i cirkulationen, bilar till/från cirkulationen, ta mig över gatan OCH ovanpå alla dessa moment ska jag även ha stenkoll på två små stolpfundament som sticker upp mitt i cykelbanan!
 
Nu finns det forskning (självklart fr Holland) vad cyklister behöver kunna se i gatumiljön för att undvika singelolyckor, vi kan då med stöd av den forskningen konstatera att detta i Farsta lätt kvalar in på topplistan hur det inte ska se ut…
 
Hur många delar kommer denna fars att ha?

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 33

Cyklist66

Frågan är vad man kan göra åt myndigheters diskriminering av cyklister?
Det är ytterst få som driver cykelfrågor i de politiska partierna tyvärr.


Cynisk Cyklist

Och när man tar till antingen gångbanan eller vägbanan för att undvika stolparna mitt i cykelbanan får man skäll för att man inte följer lagar och regler.
Om man är politiker kan man väl inte låte futtigheter som fakta och regler påverka ens beslutsfattande?
Kommer det att bli bättre? I Göteborg samarbetar myndigheterna med Volvo kring autonoma bilar och talar om att anpassa trafikmiljön till dessa, och om det är något autonoma bilar har svårt för är det människor typ fotgängare och cyklister. Och om man (som det sades i ett radioprogram) med autonoma bilar kan knöka in tre bilfiler där det nu finns två, kan man ju gissa om det kommer att finns plats kvar för en cykelfil/-bana.


Jocke von Scheele

Jag tycker du pekar på precis det som är det stora problemet, nämligen att tjänstemän och förvaltningar, de som faktiskt utför jobbet, inte behöver bry sig ett skvatt om hur det faktiskt blir. Jag har aldrig sett att det skulle bli några konsekvenser, hur illa eller konstig cykelmiljön än har blivit, pga tillfälliga eller permanenta stolleprov.


Krister Isaksson

Cyklist66, fortsätta ställa krav, visa på det horrribla, utkräva ansvar. Det kommer vända…


Krister Isaksson

Jocke, som jag ser det är det ytterst en ledningsfråga. Både på förvaltningsnivå och på politisk nivå. Nu är bägge uppenbarligen tillfreds med dessa förhållanden – fulla av fel, brister och faror. Det finns inget ledingssystem eller kvalitetssäkring vad det är man håller på med, det blir som det blir. Och det är ytterst ledningens ansvar.


Trafikistan

Går det inte att få en mer konstruktiv dialog med berörda politiker? Fler stockholmare har börjat cykla. Och du, cyklistbloggen m.fl. har väl lyckats få många att börja se problemen i nya perspektiv? Borde det då inte ligga i politikernas intresse att försöka undvika de mest pinsamma misstagen? Att stämma i bäcken alltså.


Krister Isaksson

Trafikistan, Ja jag tycker det. Här i Sthlm finns ju ett självutnämnt ”Cykelborgarråd” och Stadsmiljöborgarråd, Per Ankersjö, som är mycket öppen för dialog, lösningar, förbättringar osv. Problemet är att han har inte det politiska mandatet eller makten/medlen att ändra på särskilt mycket. Det har däremot Trafikborgarrådet där cykelfrågor ju sorterar under. Och där är inställningen till konstruktiv dialog och lösningar annorlunda…


Cornelis Harders

Farsta exemplet är absurd. En projektör har ritat det, förmodligen en konsult. Kvalitetsansvarig hos konsulten har godkänt detta. Beställaren, förmodligen en tjänsteman hos kommunen har granskat och godkänt det. En projektledare för bygget hos kommunen har skickat ut det i förfrågningsunderlaget till en entreprenör som inte har reagerat. En entreprenör har tagit emot det och inte heller påtalat. Inom entreprenören någon beställt det och sedan i slutändan har någon fysiskt ställd ut stolparna. Och ingen har ifrågasatt det absurda med placeringen! Hur är detta möjligt! Är det så svart att göra rätt i den visade situationen, jag tycker inte det. Blir det dyrare av att göra rätt direkt från början; absolut inte. Det är det fullständigt obegripligt att detta byggs även om man är helt nollställd när det gäller kunskap om cykeltrafik så borde det finnas någon typ av grundläggande kunskap om trafik. Och det brister på flera punkter. Elskåpet längre bort står säkert alldeles för nära ledstråket. Och hur kan man placera en viktig skylt som signalera övergångstället bakom andra skyltar så att den knappt syns. Allt detta har nog inte så mycket med politiska beslut att göra, här handlar det mycket om fackmanskap och intresse som uppenbarligen inte har funnits hos många i många led.


Rikard

Börja med att sätta press i alla led. Vem var den projekterande konsulten? Upphandlaren? Entreprenören? Etc. De flesta vet nog inte ens om hur dåligt de blev och kan behöva få lite återkoppling.


Sven-Erik

Jag har förstått nu och jag vet vad hon vill (borgarrådet): cyklister skall lämna företräde till stolpar och så skall dom cirkulera. Fram skall dom i varje fall inte.


Thomas

På Hornsbergs Strand placerades en radda stolpar mitt i cykelbanan vid varje övergångsställe för 2-3 år sedan då banan byggdes i samband med omgörning av hela området. I höstas fick jag, efter ett antal felanmälningar från både mig och andra, bekräftat från TK att det inte var någon bra lösning och att de tänkte göra om hela sträckan under våren 2014 (de har inte börjat ännu). Då frågar man sig ju när man ser bilden från Farsta – lär de sig inte av sina misstag!? Hur kan man göra om samma fel om och om och om igen? Är det inte dags att använda inblandades lönepengar till korrigeringarna istället för skattepengar?


Krister Isaksson

Thomas, se detta inlägg om stolparna på Hornsbergs strand: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/moderat-cykelpolitik-del-3.htm
Den lärande organisationen lyser med sin frånvaro och ledningen är uppenbarligen ointresserad eller ovillig att styra upp verksamheten.


Peter Rosén

Nu får man ju hoppas att politikerna inte vill att det skall se ut så här på våra cykelbanor. Men det är ju det här klassiska att toppen sitter och bestämmer och inte har en aning om vad botten gör. Botten i detta fall är anläggningsarbetarna, dom är bilåkare och skiter fullständigt i cyklisterna. Om man nu får vara fördomsfull.


Tobias

För motorcyklister finns ju SMC (Sveriges Motorcyklister) som är en intresseorganisation som ser efter motorcyklisternas behov. Tex om entreprenörer skyltat dåligt vid vägbeläggningsarbete, driver frågor ang vajerräcken som är en säkerhetsrisk etc.
Det är kanske så att det skulle behövas en liknande organisation för cyklister?


AL

Vi är inte ensam här i sverige: http://homepage.ntlworld.com/pete.meg/wcc/facility-of-the-month/index.htm


Calle

Det borde rimligen gå att polisanmäla kommunen? för ett antal punkter – framkallande av fara för allmänheten, ekonomisk oaktsamhet, etc. Det är ju själva fan att man kan slösa på skattemedel på detta sätt. En polisanmälan bör väl åtminstone få till följd att någon ansvarig får äta upp det hela.
Jag tänker främst på rondellen som dels är nybyggd och dels en uppenbar katastrof. Vad blir merkostnaden när det ska byggas om? Vem tar ansvar för den kostnaden?
Alternativt kanske någon driftig person kan flytta ut en av stolparna till vägbanan någon mörk natt och se vad som händer.


Johan

Man kan ju klaga till Europadomstolen i politiska frågor.
Kunde det inte finnas en EU-cykeldomstol dit man kan klaga och denna kan kräva svenska staten (eller andra europeiska länder) att åtgärda problemet?
Dessutom så får ju i detta fall Sverige att framstå i dålig dager i övriga världen. Sverige lägger mycket kraft och pengar på att marknadsföra vårt land. Om nu vårt cykelnät uppmålas som ett skämt kanske det sätter press på politikerna.
Personligen trivs jag bättre bland bilarna än på den där livsfarliga trottoaren. De flesta bilisterna uppför sig bra och själv så har jag i bakhuvudet att en del kan göra konstiga manövrar och är förberedd på det.
Men fotgängare, det kan gå otäckt snabbt…


Johan

Rågsvedsexemplet med stenarna är för att bilar annars tar den vägen. Det buskörs såklart och det är en förskola alldeles nedanför. Klart att de kanske finns andra sätt att hindra bilar och tillåta cyklar.


Krister Isaksson

Johan, ja det finns andra sätt att stoppa motormän på. Sätt som är säkra för cyklister, se här: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/stoppa-motormannen.
Detta sätt på bilden är rent dårskap och utfört av någon som uppenbarligen saknar både kompetens och insikt.


Martin Skjöldebrand

Borgarrådet är naturligtvis ytterst ansvarig för eländet. Men att lägga allt i dennes knä är att missa målet. Det finns närmare politiker att ge skulden för haveriet.


Åsa Eriksson

Enligt mycket säkra källor i Farsta plockades stolparna ner igårkväll.
Bilden och bloggen delades ivrigt i sociala medier under hela gårdagen, och effekten lät alltså inte vänta på sig.


Krister Isaksson

Åsa, då får vi se hur lång tid det tar innan kiosk och sten försvinner. Och staden blir lite säkrare för gående och cyklister. Med hopp om en bättre cykelframtid!


Jonas

Dessa stenar dök upp på Älvsjöspåret i höstas:
http://youtu.be/lO_QZYajVaU
Efter flera felanmälningar flyttades stenen närmast bommen någon halvmeter åt sidan. Fortfarande är hela utformningen helt värdelös då risken att fastna i sten eller bom vid passage är rätt stor.


Jonatan

Calle, ta en titt på vägmärkesförordningen och ”vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar” VVFS 2007:305 så kan du nog hitta en hel del stöd för en eventuell anmälan.


Johannes Westlund

Ytterst är detta utförandefel och ingenting annat. I Sverige har vi en maktmodell där folkvalda politiker ansvarar för det visionära arbetet medan teknisk kompetens och utförande ligger på så kallade experter inordnade i förvaltningar. Visst är det konstiga signaler som Hamilton ger, men hon har inget som helst operativt ansvar och får inte gå in och styra förvaltningens arbete direkt. Det skulle vara en form av ministerstyre. Ansvaret för detta ligger alltså på den förvaltande organisationen och ytterst den tjänsteman som godkände detta. Det är där ansvar måste utkrävas. Trafikingenjörerna har tyvärr en lång tradition av att skita i politiska direktiv. Det är uppenbart att det måste införas någon form av tjänstemannaansvar som kan utkrävas. Nuvarande situation är ingenting annat än ett demokratiproblem.


Erik Sandblom

Tack för att du fortsätter blogga allt detta Krister. Jag tror det är många som inte tänker så mycket på kiosker och stenar förrän du påpekar det. Så är det i alla fall för mig. Din blogg är en ögonöppnare! Hur dåligt det är, och hur enkelt skulle kunna bli så mycket bättre.
Roligt att du lyfter kommunrevision och ansvarsfrågan. Jag håller med om att det borde gå att ställa någon till svars för de mer uppenbara felen som stolpar, svängfester och annat. När politikerna enligt egen utsago lägger en hel miljard på cykling, och det ändå bara blir skräp, så borde fler än cykelkramare bli upprörda. Om entreprenörerna, trafikkontoret och trafiknämnden inte har vett att skämmas så behövs det nog någon form av påföljd.


Henrik

Försök vara lite objektiva, cyklister. Man kör inte i diket, in i en sten eller stolpe, om man tittar frammåt och kan stanna på sträckan framför sig.


Erik Sandblom

Fast Henrik, det brukar inte krävas några blogginlägg för att få bort stolpar eller stenbumlingar från vägar med biltrafik. De hamnar inte där från första början.


Cynisk cyklist

Solig sommardag, typisk tvär 90-gradare in i mörk tunnel, och i andra ändan på tunneln två mötande cyklister i bredd: hinnor du se betongsuggan mitt i vägen innan du cyklar på den? Om det är en väg du cyklat ofta, utan att råka ut för hinder?
En eftermiddag i april, solen står lågt och du har den mer eller mindre i ögonen, och du kommer runt en skymd kurva (stort buskage): ser du den omålade metallbommen som i motljuset har precis samma nyans som vägbanan (som inte fanns där sist du cyklade den vägen)? Om du dessutom måste hålla utkik efter tjälskott tillräckligt stora för att ställa till det om du omedvetet prickar ett? [Jag hann upptäcka bommen: annars en bra grusväg man lätt kan hålla 30+ km/h på.]
Du ska runt en rondell, rätt mycket trafik, och du försöker hålla koll på trafiken – så att ingen klipper dig snett bakifrån eller kör ut mitt framför dig från höger – och på mobilzombin till höger: ser du stolpen mitt i cykelbanan?


Johan G

Tragikomiskt för oss som inte cyklar där!


Mattias Widman

Ofattbart att man gång på gång kan misslyckas så kapitalt när man gör arbeten på cykelbanor. Speciellt när man ska rätta till tidigare misstag.
De flesta cyklister har säkert någon gång varit med om att nästan få styret slaget ur händerna när ett oväntat gupp eller potthål dykt upp samtidigt som man varit tvungen att hålla koll på alla andra faror runt om en. För att inte tala om de gånger cyklister faktiskt har gått i backen av liknande situationer.
Det här blir ett typexempel där ett sådant scenario kan inträffa. Man väntar sig inte skador på den nyanlagda cykelbanan och det är massor att hålla koll på kring övergångsstället, kurvan och rondellen.
Måttligt roligt att köra på något av de där fundamenten och ramla ut i vägbanan framför en bil…


Richard

Förutom det helt vansinniga i att göra ett någorlunda tydligt hinder osynligt så är skyltarna fortfarande felplacerade. Herr Gåman ska placeras INNAN övergångsstället.
Låt oss summera detta elände:
1. Stolparna grävs ner mitt i cykelbanan
2. Skyltarna är placerade i fel ordning
3. Stolparna sågas ner som träd med stubbarna” kvar
4. Skyltarna placeras i betongsuggor men i fortfarande fel ordning
Den stora frågan är nu om det blir ett femte fel idag onsdag. Jag väntar med spänning och sorg på fortsättningen.


Jonas

Jättebra att du kämpar på & tydliggör dessa brister, på rätt sätt dessutom. Själv skulle jag inte klara av att hålla huvudet kallt (även fast jag förstår att det grundar sig i okunskap), vilket givetvis krävs för att få genomslag/förändring.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*