Blogg

Förbättringen blev ett livsfarligt spett


För ett tag sedan skrev jag inlägget:
Så ”förbättrar” Trafikkontoret – inte säkrare för cyklister eller skolbarn 

I inlägget visade jag att det som Trafikkontoret byggt och kallade förbättringar för skolbarnen i själva verket var försämringar för de som går och cyklar. Som så många gånger förr hade de inte följt handböcker eller politiskt fattade beslut utan hittat på egna tokigheter. Och den så kallade förbättringen blev en försämring.

Nu kan vi på platsen se några försök till – förbättringar?

De enorma skyltarna som sattes upp och skymde sikten för trafikanterna är sedan en tid borta. Och nu kan vi se varandra – hurra! Det var ju onekligen en förbättring, eller snarare en återgång till hur det såg ut innan den så kallade förbättringen med skyltar genomfördes…


Skyltarna som var en del av ”förbättringen” är nu borta, och sikten återställd…

Men…

Se här vad som lämnats kvar i direkt anslutning till cykelbanan:

Ett fint spett, utmärkt att spetsa skolbarnen och övriga på. Här har alltså hen som tog bort skyltarna och entreprenörens arbetsledare, stadens byggledare, stadens anläggningsansvarig och slutligen stadens projektledare alla missat denna lilla sak. Det har sannolikt varit både så kallad slut- och garantibestiktning av arbetet och platsen.

Men hej, ett livsfarligt spett är ju inte helt lätt att upptäcka!

En bit bort ligger förresten ”förbättringsskyltarna” och skräpar, och har så gjort i många månader. Väldigt talande tycker jag…

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 4

Anders J

ETT av spetten hade de i alla fall vett att böja ner och bort från passagen – varför inte båda? Och hur ser det ut där den andra skylten stått?


E

Vilka idioter. Alla inblandade får gärna lämna landet och inte komma tillbaka.


Oscar V

Anders J: Eller så är det en bil som var lite snett ute. Eftersom bara ett är nedböjdt tror jag tyvärr det är troligare 🙁


Oscar V

Anders J: Eller så är det en bil som var lite snett ute. Eftersom bara ett är nedböjdt tror jag tyvärr det är troligare 🙁



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Varför blir det som det blir?

Varför blir det som det blir?


Har tidigare skrivit om stolparna som placerades mitt i cykelbanan på Hornsbergs strand.

Nu bygger staden om dessa åtta platser, staden kom till insikt att utformningen kanske inte var så lämplig.


Foto: Anders Vallin

Men hur blev det så här från början? Varför placerades stolparna i cykelbanan? Var det ingen som såg det tokiga från början?

Jag arbetade som cykelansvarig på Trafikkontoret när denna cykelbana planerades och utformades. Min kollega X deltog i projektet och bad mig granska ritningarna på cykelbanan. Jag anmärkte då på den olämpliga utformningen av övergångsställena och placeringen av stolparna. Och påtalade att vi tagit fram en typlösning för hur sådana här punkter ska utformas för att vara funktionella och säkra. Och att det är den lösningen som skall användas. Här är typlösningen:


Typlösning från handboken Cykeln i staden

Det svar jag fick och det som hände illustrerar mycket väl hur cykel hanterades och fortfarande hanteras när staden växer och bygger nytt.

Svaret var:
Det var inte möjligt att bygga cykelbanan och övergångsställena på något annat sätt. Det var nämligen av yttersta vikt, enligt inblandade arkitekter, att kantstenslinjen utmed gatan följde samma linje som stenmurens linje.

Och så blev det. Det spelade ingen roll vad jag sade, att jag påtalade för mina chefer det olämpliga med utformningen, det spelade ingen roll vad någon handbok och typlösning sa skulle göras. Linjerna var det som var viktiga och skulle gälla – över allt annat. Linjer som ser bra ut på en ritning och från 500 meters höjd. Ni kan se på bilderna nedan hur linjen för mur och kantsten följer varandra:


Så här kan det gå till när vi planerar, när vi bygger stad och trafiksystem. Det är på intet sätt något undantag, ni kan läsa om fler exempel i relaterade inlägg nedan. Cykelns status, cykelkompetens och konsekvenser för cykeltrafiken och de individer som cyklar väger många gånger mycket lätt i stadsbyggandet.

Forskaren Martin Emanuel konstaterar i sin doktorsavhandling ”Trafikslag på undantag”:

”Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen.”

Nu byggs alla åtta platser om – enligt typlösningen. Linjerna är uppenbarligen inte lika viktiga längre. Vi får väl hoppas att trägen vinner…

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 7

Jocke von Scheele

Det man undrar över är vem som avgjorde att arkitekternas estetiska ambitioner gick före dina invändningar. Att arkitekten påtalar linjer och andra estetiska aspekter är ju helt i sin ordning, och de hade ju rätt i sak. Men felet ligger ju i prioriteringen mellan estetiken och trafiksäkerheten/framkomligheten. Var låg det beslutet?


Krister Isaksson

Jocke, fick sällan uppbackning av mina chefer när saker ställdes på sin spets och då väger en cykelplanerares ord och kompetens mycket lätt i dessa sammanhang. Där har du en förklaring. En annan är att politiken ställde inga krav på förvaltningarna vad gäller cykel. Det verkar vara ett annat läge nu när Trafiknämnden ju läxar upp sin förvaltning.


Christian

Hade ju gått utmärkt att behålla de rena linjerna om man i stället för ”öra” i vägbanan breddade hela cykelbanan motsvarande örats djup. Det är klart, då hade det blivit lite sämre framkomlighet för bilarna.


Tomas Granditsky

Men det är skönt att veta att linjerna är snygga när man faller efter att ha kört in i stolpen 😀


Holmis

Undras om det rentav är samma arkitekt som ligger bakom den rätvinkliga cykelbanan vid Hammarby sluss på Södermalm…..


Torbjörn Albért

Vems linje ska följa muren – cyklistens eller bilistens? I och med rättelsen blir det ju cykelbanan som får parallella linjer.


Ingrid

Jag känner igen det här från andra sammanhang. T ex en offentlig miljö där de som stod för inredningen insisterade på nakna, oskyddade, heta rör i en korridor. Så var det tills en kvinna brände sig på dem då kom skydd upp – medan arkitekten fortfarande protesterade. Somliga borde lära sig att designa istället för att styla.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Lövhalka existerar inte


För majoriteten av landets kommuner och Trafikverket existerar inte lövhalka på cykelbanorna. De har nämligen valt att definiera löv som skräp. Och därmed behöver löven endast städas bort från cykelbanorna när de sista löven fallit från träden.

Vi som cyklar har nog en liten annan uppfattning och erfarenhet vad gäller löv på cykelbanorna. Även Statens väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har en annan uppfattning. VTI redovisar klart och tydligt att mängder av cykelolyckor har sin bakgrund i lövhalka:

– Det kan bli väldigt halt och allvarliga skador, effekten är densamma som vid ishalka, säger forskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Av alla cykelolyckor med personskador i oktober månad 2007 – 2012 berodde 11 procent på lövhalka.

Trafikoperatörerna av spårtrafik har även de en helt annan uppfattning om löv och vilka konsekvenser som kommer av dem – lövhalka!

Slutsatsen är glasklar – löv på cykelbanan innebär lövhalka och leder till olyckor där människor kommer till skada.

Men alltså inte glasklart för landets kommuner och Trafikverket som ju inte gör tillräckliga insatser. Vad landets väghållare gör genom att klassa löv som skräp och inte halka är att de lägger över allt ansvar på trafikanterna att hantera situationen. Vidare så talar de klart och tydligt om att nollvisionen omfattar inte cykeltrafiken.

Ett annat förhållningssätt som väghållarna kunde ha är ju att hantera löven som man hanterar is- och snöhalka. Att de helt enkelt åkte ut vid behov och sopade bort löven från cykelbanorna. Inte särskilt avancerat kan jag tycka men ändå sker det inte.

Vilka är det då som bestämmer över våra väghållare? Jo det är ju vi, genom våra folkvalda politiker. Så då kanske vi skulle ta och kräva en ändring av dem. Om de nu vill arbete för nollvisionen och för ett ökat och säkert cyklande…

Här följer några exempel på skräpiga cykelbanor, dock helt utan lövhalka…


Upp- /nersförsbacke och kurva. Sladdar nerför och slirar uppför. Men inte är det lövhalka inte!


Allt är inte bara lövskräp, även barrskräp finns det gott om på cykelbanorna! Men varken löv- eller barrhalka existerar!


Se vilken fin matta av lövskräp! Så mycket löv att det knappt går att se asfalten under. Men lövhalka är det definitivt inte!

Uppdaterad 2015-10-28:

Fick tips på twitter om att Nacka kommun regelbundet sopar bort löv från cykelbanor. Ställde frågan till kommunen om så var fallet och här är deras svar:

Bra där Nacka! Nu hoppas vi att fler följer detta goda exempel och skapar säker och bra framkomlighet för cykeltrafik. Lösningen finns och är enkel och billig.

Uppdaterad 2015-11-02:


Foto: Helena Sahlén Folke

Som om problemen med löv på cykelbanorna inte var nog. När gräset i parken ska bli fint och rensas från löven, vad gör vi då? Självklart blåser vi ut löven på cykelbanan. En lämplig plats att lägga skräp på. Genomfört av den Stadsdelsförvaltning som anser att cykeltrafik sker på nåder i stadens parker. Så då blir jag inte särskilt förvånad över att de även anser att cykelbanan är en lämplig uppsamlingsplats för parkens löv. Inte så vanligt att vi ser motsvarande på Rålambshovsledens körbanor. Det är skillnad på trafikant och trafikant.

Uppdaterad 2015-11-06:

Vi kan konstatera att staden fortsätter med den något märkliga metoden att blåsa rent gräset från löv och lägga löven på cykelbanorna. Som om det inte fanns något annat sätt. Vilket det ju självklart gör. Detta sätt är det enkla och billiga sättet – och där cyklar man ju bara…



Frågade stadens trafikborgarråd om detta är ett rimligt sätt att utföra arbetet på. Fick ett snabbt och positivt besked:

Så då får vi hoppas att borgarrådets mycket tydliga besked även når ut till ansvariga tjänstemän i förvaltningarna som uppenbarligen tycker detta är lämpliga arbetsmetoder.

Relaterade inlägg:


Antal kommentarer: 8

felix reychman

Tror bestämt vi, typ, bor grannar…
Så glad att jag slipper just de backarna…
Sånt här är faktiskt en av anledningarna till att jag helt enkelt slutar cykla när det blir för mörkt och kallt framåt oktober. Jag betraktar mig som en rätt van och generellt orädd cyklist. Jag har inga problem med skogen eller höga hastigheter, jag gillar när cykeln lättar i ett gupp i en nedförsbacke, men jag tycker ändå det är för otäckt att cykla från ungefär nu fram till mars/april.


Krister Isaksson

Felix, de backarna är utmanande under höst (löv) och vinter (snö/is). Särskilt när man som jag ofta har cykelkärra påkopplad. Och så ska inte vardagscyklingen vara. Det ska inte vara en extremsport, det ska vara tryggt och tillförlitligt – en sådan miljö som vi skapar för biltrafiken.


Mia

En annan sak, förutom halkan, som är läskig med alla löven är att man ser inte vad som finns under dem. Brunnslock, kanter, sprickor osv. Det blir lite som att cykla på chans, går det så går det.


Krister Isaksson

Mia, visst är det så. Hela färden blir genast mer osäker och otrygg. I en tid när nästan alla kommuner säger att de vill att fler ska cykla och de ska cykla säkert…


Björn Eriksson

Nästan lite komiskt, på svt:s vädersite hade de lövhalka som ämne, så jag mailade länken till den här sidan till den meteorolog som var ansvarig för dagen. 27/10 var det. sen om hon läste är en annan fråga.


Perry

Håller med Mia om att största problemet är att man inte ser vad som finns under löven. Finns ett par ställen där det finns rejäla hål/gropar vilket inte är ett problem om man ser dem.


Per

Rent tekniskt sett så är lövhalka när löven krossas och cellulosa och äggviteämnen pressas ut på spår/väg. Är inte säker på att cyklar kommer upp i det tryck som krävs för att krossa löven på det sättet, även om det självklart kan bli löjligt halt både för cykel/bil/gående med blöta löv där man försöker ta sig fram.
https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6vhalka


Fredrik

”Rent tekniskt” så kan du ju prova att bromsa med en cykel på en cykelväg full av löv så får du se vad som händer…



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Här vill mina cyklar bo och parkera!


 

Jag har ju tidigare skrivit om cykelplaneringen i exploateringsområdet Årstafältet här i Stockholm och att det ser lovande ut. Nu börjar vi se de första tecknen på att vi kanske går en ny morgondag tillmötes.

Nu handlar det om cykelparkering. Och en mycket genomtänkt och lovande sådan. Ett helt kvarter där vi ser att det planeras bra cykelparkeringar för både boende och besökare. På detaljplanespråk är det Valla 1 och kvarter C där Erik Wallin är byggherre. Här planeras väl utformade och dimensionerade cykelrum i entréplan till de olika fastigheterna. Rum som till och med är förbereda för att kunna rymma lastcyklar och cykelkärror. Cykelrummen finns i direkt anslutning till entréer och ger direkt access till kringliggande cykel- och gatunät och bostäderna. Parkeringstalet är 2,5 cyklar på 97 lägenheter vilket sammanlagt ger 242 platser. Alla dessa platser är inomhus i cykelrummen.

Utöver cykelparkeringar förbereds även utrymme för cykelverkstad/butik/café.

Här en planbild som visar var cykelparkeringarna och cykelverkstaden är lokaliserade:

Här är några gatuvyer och illustrationer över entréerna till cykelrummen:


Bilder från kvalitetsprogrammet för Valla 1 kv C

Cykelrum i entréplanet, dörrar som öppnas automatiskt. Dörrar tillräckligt breda för att klara lastcyklar, cykelkärror osv. Sedan en cykelverkstad runt hörnet. Det blir enkelt, tryggt och säkert att leva ett liv med cykel här.

Utöver cykelparkeringarna inomhus planeras korttids-/besöksparkeringar på gatumark. Dessa är utformade på sådant sätt att de enkelt kan utökas om behovet finns. Något jag är övertygad om kommer att behövas.

Så byggherrar, fastighetsägare, husarkitekter med flera, här har ni modellen för era fastigheter. Anta utmaningen och skapa ännu bättre lösningar och funktioner för cykelparkering i och vid era bostäder – se till att era kunder kan leva ett enkelt liv med cykeln.  Detta är framtiden ni ser. Och jag lovar er, betalningsviljan för detta finns – det går att göra affärer.

 

Relaterade inlägg:

 

 


Antal kommentarer: 3

Erik stigell

Fantastiskt kul med ett gott exempel i Stockholm. Borde utvärderas ordentligt så att det blir ännu bättre som exempel.


Jocke von Scheele

Det ska bli mycket intressant att se hur det funkar i praktiken med dessa cykelrum. Alla cykelförvaringar inomhus jag sett har nämligen drabbats av samma problem: de blir överfulla och blir mycket snabbt deponier, snarare än parkeringsytor. Anledningarna är framförallt två:
1. Det är för trångt. Cyklar tar mer plats än man tror, åtminstone om alla cyklar ska vara åtkomliga på ett sätt som gör att de inte trasslar ihop sig med varandra och det blir krångligt att använda dem.
2. Det är gratis. Det kan tyckas vara en konstig invändning, men om det inte kostar något att bara lämna sin cykel där, så kommer folk göra det. Man hade en cykel, men den var lite skruttig och man slutade använda den. Man kanske rentav har flyttat och orkade inte ta hand om cykeln, som ändå inte var värd så mycket.
Man kanske kan lösa det, som många hyresvärdar eller brf:er försöker, genom att ha rensningar då och då, men fortfarande kommer folk som har ett eller flera gamla cykellik behålla dem i cykelrummet, så länge det är enklare än att ta hand om dem.
Så för att dessa ska fungera krävs att de både är rymliga och att man jobbar väldigt aktivt på att hålla dem fräscha och ”igång”. Annars blir det cykelinfarkt och så står man där med ett oanvändbart cykelrum.


ekstromenator

Vi får hoppas att det även blir tvättplats där det går att tvätta cykeln inomhus, a & o för att hålla cykeln igång året runt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Livsfarligt att svänga höger vid rött?


 

På senare år har frågan om att tillåta cykeltrafik svänga höger vid rött dykt upp lite då och då. Nu senast i Stockholms stads budget för 2016, staden vill att detta ska testas på lämpliga platser. 

Detta förslag väcker ofta massor av åsikter och känslor. Kommentarsfälten på olika mediers sidor visar på en häpnadsväckande allmänbildning på området. Landet är fullt av trafikexperter som självklart vet allt och hur det kommer att gå. Särskilt verkar de ha mycket goda kunskaper om hur cyklister är och beter sig – ingen tvekan där inte.

Och mitt i allt gapandet om hur olämpligt och livsfarligt detta skulle vara så glömmer vi bort det fullständigt självklara. Detta existerar redan idag, i stor omfattning, överallt i hela landet – för biltrafiken. Se här ett litet axplock på lösningen som finns överallt. Allt för underlätta och öka framkomligheten – för biltrafiken.


Hela biltrafiksystemet är fullt med dessa lösningar för att undanta högersvängade motorfordon från rött i trafiksignalen. Foto: GoogleMaps

Och se på tusan, vissa har nått en större mognad, insikt och kunskap vad gäller cykeltrafik! Och har genomfört möjligheten att svänga höger vid rött för cykeltrafiken:


Foto: Patrick Garçon


Foto: Fietsberaad


Foto: Fietsberaad


Foto: BicycleDutch

Samma förhållanden. Cykeltrafiken har väjningsplikt mot gående som korsar gatan på grönt och mot korsande biltrafik som har grönt. Precis som biltrafiken i bilderna ovan.

Men när det gäller att göra detta för cykeltrafiken i Sverige är det förstås omöjligt, fullständigt olämpligt, det är livsfarligt. Som chefen för trafikpolisen i Stockholms län säger:

”Blir det dessutom lagligt för cyklisterna att köra mot rött skulle det bli ännu mer kaos.”

Studier från Väg- och transportforskningsinstitutet visar att 50 procent av motorfordonsförare inte väjer för gående vid övergångsställen. Något som med all tydlighet visas i olycksstatistiken, 74 procent av dödade fotgängare dödas i kollision med motorfordonsförare. 1 procent dödas i kollision med cyklister.

Så vad är skillnaden?

En två tons bil eller 25 tons buss kan undantas och ges möjlighet att svänga höger vid rött, men inte en 10 kilos cykel. För går det åt helvete…

Ser vi till olycksstatistiken är det ju motorfordonstrafikens möjlighet att svänga höger vid rött som borde förbjudas. För att använda ord som ofta förs fram om cykeltrafik – det är ju livsfarligt!

Kanske dags att bli professionella och lämna amatörerna bakom oss.

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 9

Simon Gombrii

Förbannat bra! Hade själv inte ens gjort jämförelsen med hur det ser ut för biltrafiken.
De mest frustrerande rödljusen där man vill svänga höger är utan tvekan de där man helt sonika fortsätter höger längs ett cykelfält efter trafikljuset och känner sig mer än lovligt dum när man står där och väntar på att få svänga några decimeter runt en liten trottoarkant. Där känns det nästan underligt att man inte gjort undantag än.


Krister Isaksson

Simon, stort tack! Inte helt ovanligt, vi tar så mycket för givet när det gäller biltrafiken, när sedan motsvarande påtalas för cykeltrafiken kommer alla möjliga och omöjliga invändningar. Ofta utan någon som helst fakta eller kunskap bakom. Mer okunskap, fördomar och förutfattade meningar…


Arne B

Lysande Krister! Har inte heller tänkt på hur högersvängar har anpassats för biltrafiken. Det är så trist att rödljus många gånger är helt utan cykelperspektiv. Ta t ex rödljuset på Hägerstensvägen vid Kilabergsvägen i riktning västerut.


Krister Isaksson

Arne B, stort tack! Ja den signalen är helt otrolig. Där skulle cykeltrafiken ledas utanför signalen. Och om det var många gående i signalen (vilket det ju inte är då det inte finns någon start-/målpunkt i den förbindelsen) är det ju bara att uppföra ett oreglerat övergångsställe över cykelbanan.


Mia

Underbart, vilken bra och tydling jämförelse! Det som sägs omöjligt för cykel, är självklart för bil. Vi är så låsta och fångade av rådande tillstånd och normer. Vi har så svårt att frigöra oss. Tack för att du hjälper oss med det!


Krister Isaksson

Mia, stort tack! Vad roligt att du uppfattar inlägget så, lite av min ambition med bloggen. Att visa alternativ, att visa att det finns andra och bättre lösningar/vägar att gå. Det behöver inte vara som det är.


Hans

Klockrent!


David

Efter att ha funderat lite på detta efter att jag läste inlägget, så inser jag att det egentligen redan finns denna lösningen för cyklister som du efterfrågar. Det finns många korsningar där cyklister redan kan svänga höger utan att behöva åka igenom trafikljuset, precis som du exemplifierar för bil. Det är ganska vanligt att cykelvägen helt enkelt går innanför bilvägen och genar runt kvartershörnet utan att få något trafikljus alls. Tänkte på det idag när jag cyklade hem från jobbet och kom i korsningen sankt sigfridsplan i Göteborg. Där kunde jag som cyklist enkelt svänga höger utan några stopp för rött, hade jag dock cyklat rakt fram så hade jag behövt stanna för rött. Så jag tycker inte att det är så svart och vitt som du påstår Krister, inte i detta fallet. Håller annars med dig angående principen att det borde skapas möjligheter att kunna svänga höger vid rött om det är säkert.
https://www.google.se/maps/@57.6978044,11.9980012,3a,75y,129.14h,76.92t/data=!3m6!1e1!3m4!1snvjovqnQXy9M_FBOziHaqQ!2e0!7i13312!8i6656


David

Komplettering till tidigare text. I bild fyra som du visar ovan finns exempel på att cykeln också får samma fördel att kunna svänga höger utan att behöva stanna för något trafikljus, precis som bilen som svänger höger.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Har den regionala cykelplanen redan havererat?


 

Väldigt lite händer och det som händer är av samma bedrövliga standard som vanligt – ungefär så kan det regionala cykelbokslutet sammanfattas.


Regionalt cykelbokslut

Under 2010-2013 togs en regional cykelplan fram. Den pekar ut ett övergripande regionalt cykelvägnät i länet (850 km), främst för arbetspendling. Vidare anger planen en grundläggande standard för dessa cykelvägar – en lägsta nivå för att säkerställa basala saker som framkomlighet och säkerhet i cykelvägnätet.

Så vad har då det regionala cykelbokslutet kommit fram till?

  • Utbyggnadstakten är för långsam. Under år 2014 åtgärdades 25 kilometer på det regionala cykelvägnätet. Detta motsvarar ungefär 3 procent av hela det regionala cykelvägnätet (vilket omfattar totalt cirka 850 km).
  • Endast 5 av 26 åtgärdade sträckor uppfyller den standard som anges i den regionala cykelplanen. Den sammanlagda längden på det som åtgärdats med fullgod standard är drygt 3 km. I relation till hela det regionala cykelvägnätet har knappt 0,4 procent åtgärdats till fullgod standard under år 2014.
  • De planerade åtgärderna för de kommande fem åren omfattar i genomsnitt cirka 20 kilometer årligen. För att uppnå ett fullt utbyggt regionalt cykelvägnät krävs det att mer än 50 km årligen åtgärdas till fullgod standard.

(Metoden för cykelbokslutet är att kommunerna själva får svara på en enkät. Ett stickprov visar att man är generös i sin beskrivning på om man uppfyller fullgod standard. Så siffran 0,4 procent är i överkant)

Varför så stora och omfattande avvikelser från planens utformningsprinciper och standarder?

Här är kommunernas och Trafikverkets svar på detta:

  • ekonomi och prioriteringar, kommunen har varit tvungen att välja en mindre kostsam lösning. Ibland har till exempel delsträckor varit väldigt kostsamma att åtgärda av olika skäl,
  • tidigare byggd infrastruktur har inte uppfyllt standard och kommunen har valt att fortsätta utbyggnaden med lägre standard på grund av ekonomi och andra prioriteringar,
  • tillgängligt utrymme tillåter inte full bredd,
  • med hänsyn till nära natur,
  • få cyklister (låg trafikintensitet),
  • få motorfordon på korsande gator,
  • tomtgränser,
  • dagvattenhantering,
  • att man har ansett att en något mindre bredd är tillräcklig och har funkat bra,
  • prioritering av stombuss,
  • samt att planeringen är gjord innan planeringsdokumenten var officiella.

När det gäller väg- och spårtrafik löser man detta och låter sig inte hindras av ovanstående. Men inte när det gäller cykeltrafik, då blir utfallet så här istället:


Av det lilla som har byggts är det endast 0,4 procent som byggs enligt grundläggande standard

Allt annat är viktigare än att ge cykeltrafiken drägliga förutsättningar. Ännu en gång får vi bekräftat att självklart ska fler cykla och fler ska cykla säkert – men lika självklart måste cykelåtgärder vara billiga – de får inte kosta. Som att ökningen av cyklandet och säkerhet ska komma av sig självt! Inte ens på ett mycket begränsat cykelvägnät görs nödvändiga prioriteringar. Det cykelvägnät som är det viktigaste i hela länet. Som ska motsvara riks- och länsvägarna, de stora trafiklederna, motsvara pendeltågen och tunnelbanan. Det hela vore som att bygga enkelspår på Citybanan eller tvärbanan. Eller bara ett tunnelrör i Norra Länken eller förbifarten.

Men vem bryr sig att cyklister inte kan mötas eller att det är svårt att cykla om varandra säkert, att gående och cyklister hamnar i konflikt med varandra och att korsandet av vägen inte är säkert. Lösningen är ju den som kommunerna och Trafikverket alltid förespråkar när detta kommer upp – cyklisterna får väl ta det lite lugnt, kan ju inte fara fram hur som helst.

Och det enda som begärs, som en lägsta godtagbar standard är detta:

Minsta godkända breddmått i den regionala cykelplanen. Det går inte, får inte plats, får inte kosta, är inte nödvändigt… Mycket sällan resonerar vi så när det kommer till biltrafiken.


Inte märkvärdigare än så här. Grundläggande funktioner att separera gående och cyklister samt att cyklister ska kunna mötas på ett säkert sätt. NEJ säger de flesta kommuner till dessa funktioner.

Men drift och underhåll då, detta gissel för cyklister. Som orsakar så många singelolyckor. Här ser vi väl en förbättring?

Nej inte här heller ser vi något ljus i tunneln, bara några få undantag på ljusglimtar. Mindre än hälften av kommunerna uppfyller idag den regionala cykelplanens riktlinjer för drift och underhåll.

Det positiva med det regionala cykelbokslutet är att nu har vi det svart på vitt  – det ska inte var smidigt, smart och säkert att cykla – det är vad länets första cykelbokslut kommit fram till.

 

Relaterade inlägg:

 


Antal kommentarer: 13

Mia

Hittar inte ord. Så upprörd blir jag över detta. Om och om igen ser vi detta, hur kommunerna bygger värdelösa cykelvägar – dåliga för cyklister, dåliga för gående. Men de lyckas ALLTID med sina vägar!


Krister Isaksson

Mia, förstår dig helt och hållet. Uppenbarligen hjälper inte fakta och kunskap om vad undermålig cykelinfrastruktur leder till. Inte hjälper heller fakta och kunskap om vad uselt drift och underhåll leder till. Kommunerna fortsätter som de alltid gjort, och nu har de levererat en räcka ursäkter och undanflykter varför de gör som det gör. Och mitt i allt detta står Sollentuna upp och säger – det går visst!


Hans

Det är uppenbart att det händer för lite och att det lilla som görs går för långsamt. I vissa avseenden går utvecklingen till och med åt fel håll, ta bara NTF:s utspel om hjälmtvång för vuxna som exempel. Om det fortsätter så här, är jag rädd att jag kommer att vara en av dem som förr eller senare ger upp och slutar cykla. Det är så frustrerande.
Hur sjutton gör vi cyklister för att kunna påverka mera? Vi blir inte hörda helt enkelt.


Anders

Jättebra att du tog med skissen där sidoområdet är med. Lite farligt att det inte är med i tabellen. Den användbara asfalterade bredden minskar ju dramatiskt när inte sidoområdet är som det ska.
Sträckan på Lidingö som fått statusen ”inte helt” är ett bra exempel. Ärligt förresten att ge det svaret för en fin påkostad sträcka. Men jag undrar om det som den som det främst tänkte på de nyuppsatta papperskorgarna …


Anders

Hans: Sluta cykla går väl inte, promenera tar för lång tid och andra sätt att ta mig fram känner jag inte till.
Jag: (korr = den som svarade skulle det alltså stå där på slutet)


Krister Isaksson

Hans, media, lokalpressen, politiker, twitter, FB-grupper, Cykelfrämjandet är några tips för att göra sig hörd och påverka.


Krister Isaksson

Anders, sektionen och ännu fler är med i den regionala cykelplanen tillsammans med tabellen. Sidoområdena ser ju lite olika ut beroende på typ av cykelbana/cykelväg. Därför är de inte med i tabellen men med i de olika typsektionerna.


Mats

Huddinge hade sin cykelplan ute på remiss och jag skrev ett förslag på omarbetad plan med krav på bättre utformning och enhetlighet samt nya cykelvägar som saknas. Inte ett ljud förutom att den diarieförts. Man har under sommaren byggt nya cykelbanor i Kungens Kurva med vassa stenkanter, svängfest och en avslutande 90-graderskurva rakt ut i trafiken!
Samtidigt har man för att förbättra kollektivresandet infört parkeringsavgifter för alla inte har periodkort dvs resekassa så att man tvingas ta bilen ända in till stan eller parkera i Stockholms infartsparkeringar…
Man blir så jävla trött på alla inkompetenta politruker och odugliga kommuntjänstemän!


Johan

Det lär ju ta ett tag innan det blir någon bättring om fler komunpolitiker har samma inställning som M.Fletcher (Österåker). Citat ur Södra Roslagen (Mitt i): Kommunalrådet Michaela Fletcher (M) vill dock inte tvångsöverta – expropriera – Douglas mark för att få till en cykelväg.– Det kommer inte ske så länge som jag sitter här. Det är en stor markägare som vi vill ha framgång i andra markärenden med.


Erik

Varje gång är slutsatsen i princip densamma: alla politiker vill att folk ska cykla mer, men ingen vill betala – helst ska vi inte ta någon plats alls heller.
Detta påminner mig varje gång om en parodi Family Guy gjort om The Six Million Dollar Man:
https://www.youtube.com/watch?v=EoKwX5fLJ5E
Dessa politiker och andra som bestämmer och som säger att ”vi ska bli Sveriges bästa cykelstad” eller ”en cykelstad av världsklass” är som naiva, skolkande småbarn som vill bli läkare. Med andra ord; de har ingen aning om vad som krävs för att bli en cykelstad i världsklass.
Gällande ”målet” att de olika städerna ska bli Sveriges bästa cykelstad, ja detta visar hur lågt man sätter ribban i sina mål. Detta mål lär ju inte direkt bli svårt att uppnå med tanke på hur infrastrukturen ser ut idag i Sverige – lite som om Sveriges hockeylag skulle satsa allt på att vinna i hockey mot ett land som inte har någon is att träna på. Ingen vidare bedrift att vara stolt över.
Kanske skulle beslutsfattarna kolla på de innovationer från Danmark och Nederländerna som ofta visas på denna blogg samt Cyklistbloggen, så förstår de hur eftersatt svensk infrastruktur är och vad en cykelstad är.
Istället skrivs dock motioner om hjälmtvång och annat trams. Men hjälmlag är ju gratis, förstås. We have the technology…
Cyklisterna ska bli fler, men det får inte kosta några pengar och vi får inte ta någon plats.


Magnus

2015-10-14 13:29 Erik
Hear, hear. På spikens huvud.


JOO

Mycket bra artikel.
Katastrofalt hur ”prioriterade cykliståtgärder” alltid försvinner.
…men så länge cyklister ligger lägst i prioriteringen i trafiklagstiftningen finns då något annat att vänta?


Mårten

Dessa regionala cykelstråk kommer aldrig bli nåt riktigt med på det sätt det är organiserat i nuläget med ansvaret distribuerat till dom inblandade kommunerna där vissa gör något andra är bra (har iofs bara hört talas om Sollentuna), men dom flesta gör ingenting. Jag cyklar varje dag genom stan och upp till Kista, och det är helt uppenbart att kommunen som cykel gudarna glömt är helt omedveten om att dom har ett av Stockholms större regionala cykelstråk passerande över sin mark. Som gästbloggare beskrivit så har det blivit sämre när man bygger om vid Arena staden. Nu bygger man om vid Ulriksdal, och under 2 år tvingas man åka på en kringelikrokväg bland gångtrafikanter och ko-fållor. Hur det ska se ut när det blir klart vet jag inte, men det finns inga tecken på att man är på väg att anlägga nåt bra.
Jag tror enda sättet att få ordning på dom regionala cykelstråk en är att ge nån instans helhetsansvar och befogenheter. På samma sätt som man gör med trafikleder för bilar. Där har man insett att det inte funkar att låta enskilda kommuner bestämma. Nu har mam detta regionala bokslut som i efterhand på sin höjd kan säga aja baja. Hur mycket tror ni kommunalpolitiker bryr sig om det?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*